Då jag gjort en rejälare sortens städning i ett utav barnrummen där uppe på våning två, passade jag på att ta några bilder.
Vi kanske stannar till redan här, precis utanför. För er som undrar; Pärlsponten är målad i Gysinges 2 % grön umbra. Snickerier i Gysinges 7% grön umbra. Dörren, fantastisk eller hur? Den är ett utav dom kärare gårdsfynden.
Ni är flera som frågat tidigare om bilder på barnrummen.. men jag har knappt visat dom, mer än när dom var precis nygjorda för två år sedan. Då det ju helt sonika handlar om just det; barnens rum. Deras egna rum. Men, nu är inga spår av pågående lekar eller så, rummet är rätt anonymt.. ja faktiskt redo för att Moster M ska flytta in där över allhelgonahelgen!
Så nu tvärkikar vi in, efter att ha frågat om lov, förstås!
Här är ett utav dom två barnrummen vi gjort i ordning.
Lite enris i kruset och november och dess lugna, tillåtande känsla, är här.
Älskar gamla skolplanschen där. Ett utav alla andrahandsfynd här inne.
Här inne samsas dom flesta av barnböckerna, faktiskt. Då går man till ”Lilla biblioteket” och tar sig en bok innan kvällsläsningen. Mysigt!
Väl vald konst.
Tapeten här inne är en boråstapet, inhandlad hos Colorama Lunde givetvis (alltid prisgaranti på tapeter där OCH världens bästa hjälp och rådgivning).
Skurgolv i mitt hjärta! Vackraste jag vet. HÄR kan ni förresten läsa om hur vi gör när vi skurar dom.
…
Nu har vi ju dubbelt så många barn som iordninggjorda barnrum, så ni anar nog att det väntar barnrumsskapande framöver. Men vi vet inte riktigt hur vi ska göra med den saken… behövs fyra egna rum? Hur gör ni andra med många barn? Har alla varsitt rum? Om inte, hur länge känns det ok att dela?
Direkt till vänster innanför ytterdörren, där finns den nya trappen numera. Så mycket bättre plats än att den tidigare kom upp mitt i övervåningen. Direkt efter den nya trappan, kommer ett rum. Som vi framtills nyss haft som Lek- och allt-och-lite-till-rum.
Bilden ovan, hade det sina glansens Lekrumsdagar.. Det enda vi gjorde med det här rummet när vi flyttade in, var att riva bort heltäckningsmattan och slipa och behandla golvet. Sen har det lekts och lekts där inne..
…men för varje renoveringsmoment, har lilla rummet trasats sönder och övergått från härligt lekrum.. till hemmets Stök,- Tvätt,- Crosstrainer,- och Leksaksförvaringsrum… håll i hatten;
.. det har sågats sönder i och med fönsterbyte, trappinsättande osv. Och nu äntligen, är det på tur att tas om hand och bli vad som är egentliga tanken med det.
Största barnen har nu fått egna rum på övervåningen. Dom två minsta barnen finns det också utrymme för att ge egna rum där uppe. Så, nu har förvandlingen börjat. Det här ska bli vårt ”Lilla badrum” och framförallt TVÄTTSTUGA. Jag längtar så jag blir nipprig av tanken.
Ett stycke utgångsläge.
I ett hujj hade M rivit ner taket och plockat fram det gamla vackra, som fanns ovanför. Tvättat det rent från limfärg. Samt rivit skivorna från väggarna. Och börjat lyfta golvet och kliva in i det skedet vi av övervåningsskapandet minns med lite fasa; själva spånskottandet…
Ett stycke spån-kana uppfanns. Säger inte vem som kom på den GENIALISKA idén…….
Den mest idoge människan jag känner, har skottat och skottat.
..fyndat och fyndat. Hujedamig, denna dörr, tror vi kan vara det som varit ytter-pardörren här på huset en gång i tiden. Vi har hittat gamla bilder av huset och det verkar lurt. Det gör lite ont i hjärtat. Men så är det. En dag kommer det säkert bo människor här i huset som tycker att jag och M varit knasiga med alla våra ”byggnadsvårdande val”. Jag skulle vilja påstå, att det ej finns några rätt eller fel. Vi gör bara på olika vis, för att sätta vår prägel på byggnaden som blir vårat hem.
Gamla tapeterna då! Så roligt att finna. Jag tycker mycket om den som är till vänster i bild.
Nånstans här checkade jag ut och slutade fråga ”vad är det du gör nu!?.. vet du ens vad du gör?”
Den skäggige räds ej utan flinar gott åt sin fru som sticker in huvudet genom dörren ibland från småttinglivet som pågår utanför.
M gräver alltså förhand. Lyfter stenar tunga som tusan. Börjat kalla rummet för ”grottan”.. och befinner sig nu här;
…
Härnäst nu:
-Fortsätta förbereda för vatten, avlopp och bergvärme (det är ju alltså det M gör nu, nere i ”gruvan”.
-Kompletteringsregla, om det ens är något som går att behålla?,.. annars är det nog bara att börja om. Regla golv, mao!
-Isolera och lägga igen golvet.
-Lägga golvvärme
… och så vidare. Som ni märker. Det här är ett stort, omfattande och förmodligen (om vi är realistiska och tänker in allt i det liv vi lever) ett långdraget projekt. Men vi tar det, pö om pö. Målbilden är en härlig dusch, en vacker platsbyggd kommod för handfat, jo en toalett också, ja. Tänker något vackert, men inte föör flådigt klinker på golvet. Smal pärlspont på väggarna, i gult? grönt? blått? … vi har ej landat i det, och som ni märker är det inte särskilt brådis att bestämma pärlspontfärg. Och framförallt längtar jag efter utrymmet som blir tvättstuga..
Tanken är att ”mata på” nu så mycket vi bara orkar innan vårbruk, höskörd, SOMMARLOV och så vidare tar vid. Sen får vi fortsätta till hösten.. drömmen hade varit att vi i alla fall kunde, inför nästa vintertid, börja njuta av ett annat värmesystem är det vi just nu har; direkt-el… men, det får vi se. Team Drömgården jobbar på!
Äääh, nu ids vi inte vänta mer. NU kör vi, matrumsvisning!
Det hade just varit nyår när vi drog igång det här ”lilla” projektet. Ja, efter att ha rivit av ett skapande av en hel övervåning kändes det fjuttigt.. och vi var ense om att det här skulle få bli ett litet sakta tuffande sidoprojekt… och hej och hå, vad lite tid det fått och vad utdraget det blivit… och vad härligt det är nu, att det är, så när som på ett par trösklar som ska målas, en taklist som ska målas ett par varv och ett golv som ska såpskuras… – FÄRDIGT!
Vår första tid här, året vi hyrde gården (och åkte emellan vårt ”sommarhemma” och studentlyan i Piteå).. då såg det ut såhär.. med stora perspektivfönstret som vätte ut mot lillåkern..
Ingen jättevilsam färg på golvet, nej. Och lite för många olika tapeter. När vi hade köpt gården var vi ense om att inte quickfixa något, utan ”göra ordentligt”. Men just det här rummet, skulle få sig ett ”ansiktslyft”. Det visade sig nämligen krylla av skadedjur under denna heltäckningsmatta.. som åt hål på alla våra dyra, fina ullkläder. Morr.
Så, i ett nafs så slet vi ut heltäckningsmatta, slipade golv, linoljevaxade det med vitpigment och målade väggarna.
Rummet har sedan dess (2015) varit allas vårt sovrum och liksom trasats sönder, stackars, när fönster- och dörrinsättningar gjorts. Men eftersom inget quickfix skulle ske, så har det fått vara trasigt här och var och helt enkelt vänta på sin tur i ordningen.
Vi har sovit gott här i alla fall, framtill i julas när vi flyttade upp.
Nu skulle här bli ett gemytligt matrum istället!
ÄNTLIGEN ett projekt som INTE innebar att bygga något från grunden (som övervåningen som inte var bedodd), utan faktiskt få återskapa något…
Till vår lycka fann vi ett locktack där ovan masonitskivorna!
Ur med miljarder smånubb och på med tapetklister för att få limfärgen att släppa från taket… (får ont i hjärtat av synen på lillkatten, som nu är i himlen..)
Den tappraste jag känner. När färgen började släppa, skrapade han ner färgen och sen följde timmar av pilligt göra, att få bort prick all limfärg. Man kan ju undra varför han inte använde en liiite större svamp? Nåväl. Han ser ju glad ut, så!
Eftersom precis inget är rakt här hemma utan speciallösningar krävs precis överallt, så är det särskilt tacksamt med all den hantverkarhjälp vi får från höger och vänster. Ni ser ju bara! På vissa väggar revs treetex-skivorna ner och återigen behövdes småspik dras ut! 7-årige Minimannen gjorde ett gediget jobb, van minibyggmästare sedan ett års ålder och nybliven hemmansägare.
Murstocken gjordes fri från ett gäng spännande lager. Och murades sedan där det behövdes. Här hade också gipsskivorna börjat komma på plats som ni ser!
Sånt här blir man ju nipprig av! 1886 var året..
Det tätades och isolerades med iCell och linoljedrev i vanlig ordning. Och återigen, speciallösningar härs och tvärs för att få det någorlunda rakt och möjligt att jobba vidare. Ett pussel.
En ”ny” dörr mellan Matrummet och Salen skulle också få komma på plats..
Återigen. Ovärderligt med all denna hjälp! Särskilt när jag var så hutlöst preggoillamående där i början.
Från Salen sett..
Sådärja!
Ny dörr på plats!
Och från matrumshållet så blev det såhär;
Och plötsligt var det sommar och vi gjorde ett litet ryck efter månader av paus. Där var nu dörren på plats, taket hade fått sina lager schellack och sina tre matta linoljefärgslager. Murstocken var färdigmurad och påbörjad med sin målning… men färgen tog slut… ja, slut på lagret ni vet så det var bara att vänta. M drog igång med golvslipandet!
Nog har det varit fint med det vitpigmenterade linoljevaxet som vi har provat där på golvet efter att vi rev ut heltäckningsmattan.. meen, inte särskilt tåligt. Nu skulle det bli ännu ett skurgolv här hemma!
.. och sen tog det visst heela långa sommaren innan vi ens hade en tanke på att göra något här inne. Eller på priolistan tog inte detta någon topp-plats, rättare sagt.
Men plötsligt hände det! Det tapetserades, skapades smygar och vackra krön av den duktigaste Byggmästaren jag känner. Det förkroppades lister som hamnade på sina platser och schellackades lager efter lager.. och målades och målades.. och plötsligt, trots lite småpill kvar, så hade vi vårt matrum! Lagom till mammans födelsedagsmiddag häromdagen!
-Välkomna in!
Så så såå kär i tapeten som heter Esther och kommer från Boråstapeter.
Alla snickerier är målade i Kulturhantverkarnas linoljefärg, 2 % grön umbra.
Och förstås har vi handlat hos Colorama i Lunde, ännu en gång. Det är kanske lockande att köpa tapet på nätet? ”ja, för att få lägsta priset!” .. men vet ni, Colorama Lunde matchar nätpriset OCH ni får dessutom gratis hjälp i dina val och service i TOPPKLASS.
För oss här i Höga kusten/Ådalen, det klockrena valet!
Vi är så himla lyckliga över detta rum nu ska ni veta!
Nu när hösten är här och vi är inne mer igen. Här ska vi bara-vara-vara, umgås, äta gott, sörpla kaffe i morgonsolen, spela spel och låta halvfärdiga pusslet ligga framme på bordet..
Och återigen kan vi konstatera.. att några småprojekt, det finns inte. Kanske tror ni nu att vi ska fortsätta vidare in mot Salen, där det är trasat härs och tvärs, nu av ännu en dörrinsättning… men icke! I tur och ordning var det… först nu måla klart det allra sista i matrummet, föda liten bäbis.. och sen, ja det tar vi då! Ett projekt jag längtar massor efter! Hela gänget, förresten. Hoppas ni fortsätter haka på i vår ”lilla bygg- och renoveringsresa” av gamla huset vi kallar Drömgården!
Att få somna och vakna till synen av ett stort moln av äppelblom. Så vackert. Som en tavla!
Vi njuter varje dag av dessa ljuvligt doftande rosavita skapelser.. måtte detta gamla, gamla träd stå kvar länge till.
Vi som fantiserat så, hur det ska kännas att sova där uppe i sovrummet, med äppelblom precis utanför. Det är än mer magiskt än vi trodde.
Tänk va, när det här rummet var det enda som var ett rum här på övervåningen. Undrar så vem som bott här en gång. Pigan? Vars klänning kanske är den vi fann i spånet i golvet av ett utav rummen. Eller var det drängen? Vars gamla skjorta vi fann nere i lagården för ett tag sedan?
Svindlande funderingar.
Kämp och slit sedan denna före-bild..
.. idogt arbete och massor av tålamod.
Teamwork, hela familjen.
.. och himmel, vad vi sover gott här nu.
En fröjd att tassa in på det gamla, gamla brädgolvet som vi beslöt behålla och som M lagt ner ett otroligt arbete på. Handhyvlat, nej inte med någon maskin, en alldeles vanlig gammal handhyvel. Sen jobbet med alla skarvar.. där han kröp på alla fyra och gjorde ordning golvtilja, för golvtilja.
Galenskap? Eller ren och skär passion för en plats vi lever ut våra drömmar på och som är drömplatsen för oss? Det sistnämnda förstås. Det är ju därför vi kallar denna gammgård för ”Drömgården”. Ju!
Det går iiinte fort med inredningen på nya våningen, det vill jag lova.
Och det finns ej heller som mål, att det ska susa i fart. Av vilken anledning, liksom? I alla fall; det svåraste är belysningen, tycker jag. Stor betydelse för känslan i rummet har den. Både M och jag letar hellre ett tag, är utan lampa i taket hela mörka vintern… istället för att snabbköpa något vi ändå vill byta ut.. så fort DEN lampan dyker upp.
.. materiell lycka när månskenslampan dök upp på tradera för någon vecka sedan OCH ingen annan än vi budade på den, till skillnad från alla andra månskenare vi kikat på som blivit för dyra för vår smak. För ett litet gäng hundringar var den vår och är så vacker där i stora sovrummet.
Ett lyysande fynd, va!
… som nu inte behövs som mycket, för att det redan är så ljust om tidiga morgnar ända till halvsena kvällar. Så himmelens härligt. Fågelkvittret hörs från äppelträdet när vi vaknar.. jag kan inte låta bli att fantisera om hur vackert det kommer vara när äppelträdet står i full blom..
Härligt är också, er fina fina pepp igår och idag. TACK från oss, hela familjen. Idag mår M ännu bättre och jag känner fortfarande inte av något.. utöver min lilla förkylning jag hade i helgen… viruset är lurigt, vi är vaksamma och jag kommer att testa mig igen innan jag vågar mig ut på byn. En dag i taget. Just så.
.. och det allra bästa med dagen? – att mamma och pappa bokat tid för vaccinering. Idag släpptes tider och päronen hängde på låset och om några dagar, då tusan. Det känns helt overkligt, ju. Snart, snart Päronkramar och barnbarn som får leka inne hos livetfavoriter.
Faktum är, att vi ju gjorde en liten snabb-makeover här redan direkt när vi flyttade in sommaren 2015. Den gräsmattegröna heltäckningsmattan revs genast bort och golvet slipades och linoljevaxades. Det var en FRÖJD att få fram detta golv.. istället för mallarverna som fanns där under mattan och som hunnit förstöra otaligt många ullkläder för oss. Men, allt och lite till ingår i ett gammhus och vi skulle inte byta det mot något. Lite färg kletades snabbt på väggarna också och vi hade sedan i fem år ett gott sovrum där hela familjen sovit framtill nyss. Allteftersom utsidan av huset gjorts i ordning, och alla nya fönster och dörrar kommit på plats, så har rummet trasats sönder igen.. men, ”det får vara så tills vi gör i ordning rummet på riktigt”, har vi sagt. Och nu äntligen, är det dags!
Där jag står och fotar nu, så har vi köket till höger och bakom mig ligger salen. Till vänster lever hästarna och rakt fram har vi stora äppelträdet. Det är ett ljust rum, så härligt!
En lördag för ett par veckor sedan började M ivrigt och rev taket. För vi anade att där ovan fanns ett gammalt locktak. Och så ofantligt roligt, att vi fann detta!
Därefter har M tappert dragit bort varendaste nubb ur taket och så frågade jag vår byggnadsvårdskunniga vän om hur vi kunde ta reda på om det var oljefärg eller limfärg i taket; ”blöt en trasa och torka, sa hon.. sitter färgen kvar är det oljefärg/linoljefärg och lossnar den.. så är det limfärg”. Tyvääärr så visade det sig vara limfärg och därefter har vi läst på än mer i våra byggnadsvårdsböcker och förstått att här är inte tid för chansning.. att bara slipa och måla över med linoljefärg som vi önskar. Nä, limfärgen kan ramla ner då och den grejen känns inte värd att chansa för…
Så hur tar man då ”enkelt” bort limfärg?
Ett knep, är att dutta taket med tapetklister. Låta klistret verka i ett par timmar. Och sedan skrapa ner färgen.
”Det här går som hejsan” sa den tappre darlingen och körde sedan på i ett svep och skrapade hela taket så färgrent det gick.
Å hej och hå… ”och däär sprang lillkatten in, ja! och har tassarna fulla av tapetklister…”.. men nu är det där gjort, som jag bävat för och till sist helt slapp, hehe..
Häromdagen började den sista färgen som var kvar, att tvättas bort med vatten och taket är därmed trärent igen. Så läckert! Såå otroligt vackert. Så gammalt. Så starkt. Oförstört.
Tänk att vi ska få återskapa något här inne i huset, äntligen!! Nu har vi ju mest byggt och skapat från något som aldrig funnits (övervåningen). Mycket i detta hem renoverades så ordentligt för en hop år sedan att allt från tidigare seklen suddats ut. Tacksamma är vi att i alla fall en kakelugn finns fortfarande, men i detta matrum har det stått en rund… huu, så vackert det varit om den var kvar. Men, nu är det som det är och vi gör det bästa vi kan av hela alltet. Vår älskade Drömgård. Gamla järnspisen står också nere i lagårn och väntar på att återinstalleras i köket en vacker dag. Och ja, nu vet vi också att det finns locktak i hela nedervåningen att återta i bruk. Wow!
Händerna upp för Byggmästare M!
Jag skaaa haka på jag med snart, det är ju så roligt! … ”jag ska bara packa in varorna jag just handlat, vika tvätten som jag hängde tidigare, pyssla om småungarna och vattna hästarna och..”. Som alltid. Det är ett teamwork, alla projekt vi tar oss för. Och det är med respekt mot varandra vi går in i ännu en renoverinssväng… han och jag, och våra tre små byggmästare. Det finns liksom ingen hantverkare som smyger här i gömmorna… än om det hade varit nice ibland 😉 .. men, det är gott, att ta det i den takt vi mäktar med, då känns det som allra roligast. Och trots att vi nu bokstavligen satt oss i (tapet)klistret.. så känns det här som ”en piss i nilen” som min fräsiga storasyrra brukar säga.. jämfört med att göra en obebodd övervåning, beboelig… faast hur det än är, så finns det inga små projekt eller hur? Det tar alltid mer tid och energi i anspråk än man kanske kalkylerat med, och så måste det få vara. Projekten får anpassa sig efter livet, inte tvärtom.
Nu kör vi! Mot ett vackert Matrum att bjuda hem älskad familj och vänner i, ett rum med ljus från alla håll, att från Sal och kök tjava igenom för att komma rätt ut i trädgården… kanske redan när äppelträdet utanför pardörren står i blom? Ja, vi får se. Kanske hinner vi det. Kanske inte. Noll stress. Vi vill ju leva också, ju!
Senaste kommentarer