Att visa en liten del färdigt golv på övervåningen!

(Inlägget innehåller reklam för Klockestrands Såg & Hyvleri och IcellÄntligen blev det dags för Övervåningen, sa vi. Och efter årsskiftet har allt renoveringsfokus legat där. Men som ni ser, så är där inte ”bara”…att få ordning på saker och ting.

En alldeles oinredd våning där ingen någonsin bott, förutom i ett endaste rum som var sådär lite halvbonat.
Det reglades tak och sattes duk och innertak. Elslang drogs och vi firade in februarimånaden med att nå målet att spruta isolering i hela det nya taket. Som ju aldrig funnits tidigare. Allt nytt. Hejdlöst många arbetstimmar har sett ut sådär i vårvinter och vår.

Det var dags för golven att tömmas på allt spån. M byggde en spånsug om ena sidan balkongen, och en spånrutschkana på andra sidan. Jag är så mäkta imponerad över honom att jag får gråten i halsen. Sån kämpe. För nej, det är inte många timmar jag kunnat vara där uppe och hjälpa honom. Det går ju liksom inte att lämna tre småttingar själv på nedervåningen, med en ranglig stege som enda vägen emellan oss.. Men vi peppar varandra och teamar på vårt vis. Steg för steg, framåt. I den takt Livet bestämmer.

Murbruk. Sten. Glasflaskor. Gamla skor. Klänningar. Tidningar och tapeter. Och mängder av spån, förstås. Ett djup på typ 35-40 centimeter över hela våningen.

Förstår ni känslan när rum för rum började se ut som ni ser på bilden ovan?

Tömda.

Elslang dras i golven, neråt mot framtidens köksrenovering och så. Isoleringsskivor från Icell läggs ner i golven. Mest för ljuddämpandet denna gång. Lösullen i övervåningens tak gör att hemmet håller sig varmt, så himla bra.

Denna syn, byttes mot den här..Spånfritt, trappuppgång igenstängd och väl riktade golvreglar. Det blev en drömvacker junikväll och vi var framme vid ännu en milstolpe. Att kunna börja lägga in det nya golvet.

Ett massivt trägolv, av gran, från Klockestrands Såg och Hyvleri. Känns hjärtegott hela alltet. Närproducerat och så vackert från början till slut.

Det fanns ju bara ett endaste golv där uppe, i vårt blivande sovrum, annars låg ju bara spill som ”golv”.. i samtliga rum kommer vi att lägga i detta.

Känslan att gå där, på ett riktigt golv, för första gången. Var magi.Det går att dansa vals i Junis rum, om man vill.

Där är nu ”bara” väggar kvar att ta tag i.

Hon har en oerhört vacker utsikt, visst?

Så det här är vad som händer i renoveringen just nu. Mannen lägger golv. Av vackraste sort, tycker vi. Och nej, jag slutar aldrig imponeras över den skäggige. Som med sina två vackerhänder och tjurstarka kropp gör allt ifrån att regla, bära tungt, timmerstommes-såga till att elslangs-krångla och ordna oss det vackraste trägolvet jag skådat.. det är en fröjd att få vara renoveringsfru till honom. <3

 

Hoppas att er lördag blir fin!

Lillafrun

Att visa lite Drömgårdschaparall täckt i majskrud!

Och så svänger vi av in mot Drömgården!

Det grönskar och cyklar är härs och tvärs.

Det här är precis den vy som gjorde mig så nyfiken på platsen, för sisådär fem år sedan. Ni vet, när jag kommer hit där vi nu är i bild.. så infinner sig en hemma-känsla utan dess like. Har så alltid gjort, menar jag.

Snart, snart har gården varit våran i fyra år. Och är vi schysta mot oss själva, den skäggige och hans frruuuga (som Minimannen busigt säger), så tittar vi bakåt för ett slag och ser att, ja just det, det haar hänt en del. Än om det känns lite som att det är hajchaparall här och där just nu..både inne och ute.

Låååt mig presentera ”Bonden Bloms”, aka Min Älskade Mans, senaste uppfinning!

Vi kan kalla den; Den Svischande Spånkanan!

På andra sidan Verandan står fortfarande åbäket till Spånsugarmackapär kvar, men kompletteras nu med denna nya ”uppfinning” för att kunna kana iväg det sista spånet från övervåningen.

I vissa rum är det liksom föör risigt och ratigt i spånet för att kunna suga upp med ett smalt rör. Skitjobb deluxe att handskotta, men det går ändå bra och vi börjar se ljuset i spånraskets tunnel.

Det är tacksamt med majskrud, tänker jag.

Jag väljer att vila ögonen på annat än det ratiga..

Som superkoncentrerade på-jakt-Fransson i grönskan,

… efter att inte alls ha fått tag på den där flugan han gav sitt allt till att fånga. Så spatserar han vidare längs lillvägen..

En liten stund av renoveringsluftande, ja. På renoveringsplanet så lever vi för målbilder just nu, för hujedamig så vi är less på spån nu, som ni kan ana. Men samtidigt har det reglats golv och ordnats för trappa och så emellan, för att inte helt bli tokig. Sssnaaart går vi uppför den där vackertrappan… genom rummen med rejäla trägolv och väggar klädda i pärlspont eller vackra tapeter…

 

Tisdag då! Det här känns som en revanschvecka. Idag har jag sprungit med minstingarna i vagnen, serverat lyckliga storasyskon glass ute på gårdshustrappan efter mellismackan och flinat så stort åt lillprinsen att det nästan värkte i kinderna, där han försökte säga ”wooow” i gungans fart. Typiskt bra majtisdag.

Vill man se glimtar i filmforma<t så rekommenderar jag er att följa oss inne på instagram (@lillafrunsdagbok) och kika små storisarna!

 

Hoppas att ni har haft en bra dag, ni med!

Lillafrun

Uppdatering i renoveringsresan!

En liten uppdatering i renoveringsresan, där vårt fulla renoveringsfokus just nu, äääntligen är på övervåniningen!

I början av året reglades taken klart och innertaket kom på plats, slang för eldragning drogs och som toppen av hela alltet isolerade vi med den fina cellulosa-isoleringen (läs mer HÄR)

Därefter, stod punkten ”tömma golven på spån” på att göra-listan. Något som i skrift bara är några ord men som i verkligheten är ett hästjobb.

Mannen byggde en Bonden Blom-liknande Spånsugarmackapär och jag törs inte fundera på hur många timmar han jobbat med spånsugning sedan februari.

Men är det något han är, den där skäggige, så är det idog och med det största tålamodet i besittning. Så golv efter golv, har blivit tömda. Och med mackapären blir det minimalt med hantering av plastsäckar fyllda med spån, som måste kånkas. I stället hamnar allt i en container på en gång.

Ok. Vi tar en liten titt! Upp genom vår tjuuusiga trappuppgång…!


Lite piff… Ett tjusigt fläktelement. En tjusig kattmatshink. Och en tjusig brandis-radio toppar den där plastdörren så bra, tycker jag. Håller ni med?

Äh. Skit samma. Nu går vi upp!

Precis där vi står nu, där kom man upp för den gamla trappan. Men som ni ser är det nu reglat för golv där, ja i hela långa hallen faktiskt (tack Svärfar som lördagsdejtat M två helger på raken!!)..

En känsla av Den Riktiga Golvnivån.

Magi ju!

Vi kommer att lägga icell-skivor i golvet också, för ljuddämpning. El ska dras också, genom golven och ner till nedervåningen. Men därefter kan det efterlängtade vackra trägolvet få komma på plats. Seeen är det ju bara väggar kvar och seeen flyttar vi upp!!

Ok. Jag lugnar mig… låt oss kika till vänster i bilden ovan!

Sixtens rum.
Där är spånet tömt, bara lite ruffs kvar att suga med räserdammsugaren. Men där håller en stock på att ”hängas upp”. Det är så häftigt med detta tvärgamla hus, så oj.
Timmerstocken hade här ”hängt” sig lite och håller nu på att dom-kraftas upp… dras upåt alltså.. vilket gör att taket nedanför detta rum (vilket är salen) ser ut som en våg… plösligt högre på mitten på grund av denna dragning. Ja, ja… ”det blir bra till slut”.
Jag ser målbilden, ett gulligt Minimannen-rum i blått, som han önskar. Med såpskurade golvet fyllt av leksaker. Prins-sängen som står där i hörnet och väntar på kväll…. ganska så härligt med målbilder när det i verkligheten ser ut som skrot och man behöver peppa sig!

Men vi vänder om igen, går ut i hallen och traskar mot sovrummet..

Där har vi flytta tilja för tilja, tömt golvet på spån och förra helgen började M med något peppigt; att prov-hyvla det där drömgolvet vi så önskar kunna ha kvar.

Och hur gick det då?

… alltså; BRA!
Det ser superfint ut redan nu. Gammalt. Men fräscht, liksom. Hyvlat. Möjligtvis lite slipning. Men sedan bara linoljesåpa.. åååhåh!

Vissa av tiljorna är upp mot 40-45 centimeter breda. Enormt vackra!

Så vad som pågår just nu; Det reglas för nya golv, i Sixtens rum flirtas det med timmerstock som ”hängt” sig, drömgolvet hyvlas i sovrummet.. och imorn, då kommer en Trappsnickare hit och mäter upp för nya trappan. Tjoho!

För det väärsta nu, är när man jobbat klart där uppe och ska ner för den där förbaskade rangelstegen som just nu är vår enda uppgång Då är jag så arg att jag nästan gråter. Och allt är förstås på grund av livrädsla. Men ”ner kommer man alltid”, hejar mannen på.. med flinet på snedden. Han vet inte vad överlevnadsinstinkt är han!

En liten uppdatering, ja! Det syns inte så värstans mycket bland allt spån och stök.. men! -det går framåt, och det känns så himmelens härligt!

 

Lillafrun

 

Renoveringsprat – Förberedelser för Den nya trappan!

God morgon!!

(Jopp. Lika energisk E som ni kan ana idag, efter ett par dagar i slow-slow tempo)

Ok. I bild ovan? Den andra änden av Lekrummet, den ni iinte fick se förra veckan i det HÄR inlägget. Just precis för att den delen inte finns längre, kan man säga.

Konstverket från tvåårige Minimannen är alltså putsveck.

Husets största garderob (t.v.) och Linneskåpet (t.h.) är rivet. Just för att där ska en ny trappa flyttas in. Vill ni se ett smärre kaos? Ok. Titta här;

… här var bara hälften av vad som gömde sig innanför dörrarna, urplockat. Puh. Fast egentligen inte den minsta suck för det känns så himla peppigt när vi börjar komma fram till såna här roliga nu-händer-det-grejer-här-inne-saker.

Ett Dreamteam!

Och här står mannen på övervåningen i det som vi kallar för Trapprummet.

Ler i en röra utan dess like. Bredvid ett alldeles nyss uppsågat hål i golvet.Just nu är ”trappan” lite för vinglig för att någon med någon som helst överlevnadsinstinkt ska gå där.. det vill säga; min moodige man trippar förstås upp och ner…

Om vi kikar från hallen sett. Här ovan ser ni före den skäggige varit framme med motorsågen… och här kommer efter;

Tada!

Det känns så himla naturligt att det är här man ska ska trippa upp och inte mitt i huset som trappan är nu.

Där det är mörkare i timmerstommen har det tidigare varit en murstock..

På bilden ni ser ovan är vi så att säga inuti gamla Garderoben och Linneskåpet.. och som ni ser har ”Stackars” barnen nu en mycket fladdrig vägg i ena änden Lekrummet..men nix, de lider inte ett dugg faktiskt!

 

Så då vet ni. Vi suger inte bara spån just nu. Vi river och grejar för en ny trappa också. Så spännande! Och än fastän trappan inte ens börjat byggas, så är jag förstås redan framme i drömmiga funderingar såsom vi vill ha tapet eller pärlspont i trappan.. vad tycker ni?

 

Nu ska vi göra onsdag av den här dagen. Tack fina, fina ni för alla söta hälsningar till oss. Vi kröp, samtliga nybadade, ner i renbäddade sängar igår i ett korsdragsvädrat, klorin- och såpadoftande (nästan stinkande), väldigt välstädat hem igår..och har sovit ruset av oss alla. Idag verkar alla pigga men förstås är det ingen som susar iväg bland människor ännu. Men idag orkar vi nog ta oss ut på gården och lufta oss i alla fall, det ser vi fram emot. Vi såg en kontrast genom fönstret alldeles nyss, dess fågelsång är bland det vackraste jag vet om..

Hoppas att ni får en fin onsdag så hörs vi alldeles snart igen!

 

 

Lillafrun

Mot delmål två av övervåningen!

Renoveringsprat tänkte jag mig nu!

Delmål ett är nått. Med takreklande, elfix och innertak spikat i hela övervåningen. Och på toppen, isoleringen som landade, helgen som var. Nu är vi vidare.

Där i bild;

 Jordens absolut fräsigaste SNYGGASTE, Bonden-Blom-aktiga maskin som mannen konstruerat;

Låt mig presentera; Drömgårdens Spånsugarmackarpär.

För ett tag sedan köpte M en gammal höfläkt och mumlade i skägget, något om att jag tänker att man skulle kunna koppla ihop den här med…. vlskdgjlskdgsjs… och där försvann jag. Men, jag förstår nu vad han nog sa Och oh som det är fiffigt att inte behöva skotta allt spån för hand. Från golven, alltså. För det är precis det, som är vårt största mission just nu.

Vi har siktet inställt;

-Golv.

Massiva, vacker-breda grangolv. I ett, kanske två rum finns det otroligt breda golvtiljor som vi ska göra vårt allt för att försöka spara. Men i övrigt är det ju inga golv och där blir det nya, från ett lokalt hyvleri. Berättar mer längre fram… för nä, det är inte än på ett tag.

Nu har vi tid framför oss, av att tömma golven på spån.

I golven finner vi historia.

Skor, jagvetinte hur många. Jag blev nästan gråtig när jag hittade ett helt par. Ja, inte helt som i utan skavanker precis.. Har ni sett?

Kanske är det pigans gamla?

En klänning, med spets i kant.. vem har haft den?

Och alla olika glasflaskor, plötsligt också ett kranium.. uuäh så äckligt.

Tapeter i massor. Och tidningar.

Med så vackert språk att jag blir alldeles till mig. Ordälskare som jag är!

Nej, Jag är inte effektiv på denna syssla, som ni kan ana.. jag måååste ju få läsa.. och kika. Så är det bara. En tidning från 1 augusti 1886. Det är svindlande. Och hela det urtråkiga görat, känns plötsligt som en pirrig historiavandring.

Så. Då vet ni vad vi påtar med i renoveringsresan nu och framöver. Är ni fler som gjort detta skitgöra; tömma golv på gammalt spån?

 

Lillafrun

Att ha isolerat ett hem med iCell!

(Inlägget innehåller reklam för iCell)

Så blev det lördag. I slutet av februari. Året är 2019.

Hela Storlilla Familjen, Team Drömgården. Hela gänget, beredda för dagen! Obeskrivligt tacksamt, väl förstärkta, av båda Svärisarna. Alla, beredda att klä huset, byggt tidigt 1800-tal, med den skönaste mössan.

Vi befinner oss i bilderna på tredje våningen, allra högst upp i huset.

Där mannen har hängt senaste veckorna, förberett för elen som ni ser och byggt landgångar ovanför det väl reglade taket (taket av våning två, mao).

Farmor hängde med stora barnen här hemma, Lillebroren sov och Svärfar, Mannen och jag drog igång Monstermaskinen som i ett nafs började spruta ut fint tuggad lösull. Det var så rooligt! Gick så himla bra.

Svärfar skötte maskinen exemplariskt.

Matade i, bal för bal.. som susade in..

… genom långa slangen. Upp på övervåningen och slutligen..

.. landade i det som blir vårat tak på våning två.

Minimannen, han susade mellan uteluft och tredje våningen…! Älskat teamwork!

Lillebroren sov så pass länge att morsan kunde vara med och isolera sisådär en halv våning, innan jag susade ner och ammade och lagade lunch åt arbetslaget. Bygglunch kan vara bland det trevligaste som finns!

Teamet jobbade vidare sedan, tills mörkret föll och lite till. Vi stöp i … precis ingenting.

Vågade knappt tro på hur smidigt det gick.

Lösullen la sig lite som en blandning mellan vispad maräng och vispad grädde. Kikar ni in på min instagram (klicka på min profilbild där och kika storisarna!) kan ni se i film hur det såg ut! .. min och mannens date, haha!

Vi firade till kvällen. Svärmorsrullade köttbullar och mannens favoritefterrätt; fruktsallad. Såå gott! Vilken himmelens tacksam lördag. Februarilördagen vi nådde ett stycke stort delmål i vår renovering av övervåningen.

Säger som barnen; ”oooh myy gaaard!” .. så härligt!

Denna bild tog jag alldeles nyss. Frestande att kasta sig där i..

Miljövänlig cellulosaisolering. Ord från iCell och deras hemsida (som hittas HÄR);

Ett materials isoleringsförmåga beror på främst tre faktorer: lufttäthet, värmekapacitet och konvektion. iCell Lösull med sin höga densitet i kombination med hög tröghet isolerar bättre än mineralull. Den höga densiteten och lufttätheten medför också en utmärkt ljudisolerande förmåga med bästa värmekapacitet. Tack vare tätheten och en tyngd på cirka 50 kg per m³ för exempelvis väggar och snedtak förhindras luftströmmar (konvektion) inom isoleringen. Med cellulosalösull går det att bygga diffusionsöppet, tack vare cellulosaullens hygroskopiska egenskaper”.

Att just kunna bygga diffusionsöppet känns så himla fint, med tanke på att vårt hus är flera hundra år gammalt. Vi vill inte täppa igen det med en massa helttätt, som gör att inte huset, timret, kan andas som det vill. Med denna typ av isolering, ger vi huset andningsmöjlighet av bästa kvalisort. Det känns förträffligt!

 

En vän med stor renoveringsrutin skrev och frågade nyss ”Hur gick isoleringshärvan? Är ni helt slut idag?” och med massa hjärtan i kring. Hon vet hur det är att vara helt slut efter bygg- och renoveringsdagar. Jag svarade; ” Vi somnade 20.30 hela familjen. Sov tolv timmar. Vaknar idag. Till tio plusgrader på övervåningen. Det gick suveränt!”.

Å, sicken lycka.

Idag ska vi göra så lite som möjligt. Den omtalade klass-två-stormen verkar vara på ingång redan nu. Bertilen marathonsover. Storebror och pappsen bygger med favvis-brio-grejerna. Lillan pysslar. Och jag njuter av att ha allesammans nära.. och passar på att kika in här.

 

Önskar er en god söndag!

 

Lillafrun