av Emmeli | jul 3, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi tassade upp tiiidigt (05.25, faktiskt. oherrans tidigt!) i morse, han och jag. Ordnade färdigt födelsedagsmorgonen. Bryggde kaffe och värmde dom igårkvällbakade bullarna och sånt, det andra var förberett från morsans nattsuddande i natt..
Och sen stormade vi in, med ja, må han leeva! på hög volym, ballong, snurrbullar, födelsedagskort, paket, kokhett kaffe och annat. Som den obligatoriska fruktsalladen. <3
Hurra, hurra, hurra, hurraa!
Lillan vaknade till sist hon också och kidsen hjälptes åt med paketöppning och uppätning av mackor och den där fruktsalladen. Storebror lät ta den minsta bullen så att pappan fick den största. Det, var kärlek!
M´s födelsedag idag, alltså.
Brandismannen (ni ser radion där nere på golvet, som tjuter livet ur en då och då). Ljudmannen. Snickaren. VackerPappan. Min Man. <3
För mig är han den finaste på jorden.
Den som gör mig till den lyckligaste Lilla frun, varje dag. Mitt i småbarnslivet, hur det svischar, hur man ibland är så trött att ögonen går i kors, när det händer extramycket i livet i övrigt också, när saker känns asjobbiga, rent ut sagt… eller när man bara vill tjuta av lycka, för att Livet bara bubblar in en…. allt det där, vill jag dela med han som liksom är som den mest självklara (men ej förgivet tagna-) pusselbiten i mitt liv. Det är en ynnest, att få göra precis det. Dela livet tillsammans med honom.
Grattis älskade M på din födelsedag!
Tack för att du alltid finns för oss, mig och barnen. För att du alltid, alltid gör ditt allra bästa för att vi ska ha det så bra det bara är möjligt. För att du är tryggheten och lugnet, när jag har lätt till storm och oro. Tack för att du är en så fantastisk Pappa. Med ett så stort tålamod att det ej går att beskriva. Och med så mycket kärlek i hjärtat, att jag blir alldeles gråtlycklig av att se dig och småttingarna tillsammans. Och tack, för att jag får dela precis allt det där som vi kallar Livet, tillsammans med dig. För att till och med dagar, när det krånglar, går dåligt, vi är trötta, komposthinken stinker, saker känns övermäktiga eller när det helt enkelt hänt något, som rubbar ens värld. Tack för att till och med dessa dagar, sparas i hjärteasken. För att vi gör dom tillsammans. Som det Dreamteam vi (småstöddigt, jag vet) tycker att vi är.
M?
Vi älskar Dig. Till månen och tillbaka.
/ Lillafrun (… och Minimannen & Juniflickan).
av Emmeli | jul 2, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Å, vilken julibörjan, alltså.
Sommarvarmt, nyutslagna rosenknoppar och massa annat, förstås…
Den allra första julidagen…
-var det med lättnad och visst gruslass i ögonen, som vi gjorde morgon här hemma. Natten till den där första julidagen, hade varit väldans stökig med tjutande Brandispappa-larm, en mamma som var själv (och plötsligt väldigt otrygg i det) i timmar mitt i natten med feberyrande ungar. Och nånstans där mitt i allt, när ungarna somnat ännu en gång, hade en toka tyckt att det var lämpligt (istället för att ge sig själv sömn eller så) en bra idé att stöpa en deg på 3 liter vätska, som skulle få jäsa över natten. Strax efter midnatt stod jag med en assistent som bara ville läka ur sig all vätska, fullkomligt hivade i dom 6 liter mjöl som skulle i och pustade ut därefter. Såklart började han som var allra febrigast att vara ledsen då, så plötsligt stod jag och försökte få till en massa rivna morötter till degen, med en lillunge på höften och en unge tätt bredvid på en pall. Stackars små. Det låter smått kaosigt, och det var det. Men vi lyckades. Till och med att göra det hela med härligt skratt. Det var så tokigt alltihop och mamman hade ju sölat värre än värst och degen höll fullkomligt på att rymma ur den där assistenten som nog tyckte att det var en lite väl stor deg. Pappan kom hem och till sist, deg-apan var under kökshandduk och vi kunde göra natt allesammans.
Så, så invigde vi julimånaden. Men lördagen, och den allra första julidagen blev så himla, himla fin.
Nygräddat bröd till lördagsfrukost med prick hela familjen samlad vid köksbordet. Och barnen var mycket piggare..
Alltså, jag kolavippar åt den där synen. ”Jag dricker kaffe och läser tidningen”, sa han på sån gullig liten norrländska medan Lillan verkade ordna honom mer kaffe vilken sekund han nu önskade.
…
Och det hoppades studsmatta och tränades morsor i trädgården. 
Pappan spikade och Lillasyster passade på att sova ikapp efter en stökig natt. 
Till eftermiddagen rullade några så efterlängtade hjärtenära in här på gården. Våra älskade vänner. Gullungar lekte nyfiket med varandra, det kramades och pratades non-stop. 
Och åts sommarmat och alldeles nybakad blåbär- och hallonkaka. 
Det var Sommar med stort S och vi hade det så fint på alla sätt. Tråkigast var det att vi var tvungna att säga hejdå till kvällen. Men med ungarna som sov där inne, satt jag och M och njöt solnedgången på Verandan och konstaterade att det varit en så, så bra dag och att det är så fint att träffa hjärtenära vänner sådär. Det är liksom.. precis som vanligt .<3
…
Idag vaknade jag och ungarna utan den där skäggige. Han var iväg på Brandövning ännu en gång denna vecka. Vi tog skön morgon, hoppade i shorts och började mys-söndag. Hälptes åt att dra ogräs i rabatterna och pyssla om blommorna och så har det kalasbakats inför en älskads födelseda´ som stundar. Storebror har också hunnit varit och kramat om efterlängtade Farmor och Farfar som varit på vift. Lite söndagsgympa och gräsklippning och sånt har också hunnits med.
Bästa av allt; att kidsen mår så mycket bättre. <3
Nu ska jag kila tillbaka in i köket och börja grädda bullarna som jäst färdigt nu. Så jädrans charmigt att stå och baka en sommarkväll, vid köksfönstret som är som en tavla. En riktig målbild från i vintras när fönstermålning var idog.
Hoppas att ni haft en fin början på juli!
Lillafrun
av Emmeli | jun 30, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Köket, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Och så blev det Fredag.
En sista junidag.. och det har varit och är ännu en så vacker sådan. Den allra sista för i år. Fast vi har ju Livets Lyx i att ha en älskad Juniflicka som sprider Junilycka precis hela året om. Så underbart.
…
Kvällen igår var ju så himla magisk. Ända till jag och mannen kände på våra småttingar och konstaterade att dom var heta som kaminer, båda två. Ingen av dom verkade särskilt brydd över sin höga feber, lite småsjuk tyckte S att han kände sig. Alvedon till den som accepterade det, kramar till dom båda, lite Aga-sömn för mamman, nattuttryckning för pappan… ptjaa.. jag och kidsen gjorde dag typ 10.30 idag. Kära nån, såå dåligt hade vi (mest jag, ungarna sov) ju inte sovit i natt. Men sömnkontot verkade behöva en rejäl påfyllning. Och så det fick, om man säger så. Förutom tappra M, då. (Snart semester darling!)
Kidsen piggare idag. Lillasyster feberfri, men Storebror inte. Stackars Liten. <3
Det har med andra ord varit en mycket lugn fredag här hemma. Jag har gjort allt för att hålla honom stilla och inne och borta från stekande solen. Lite gungande i alla fall, det svalkade gott. Juni älskar att gunga också. Annars har S mest suttit och spejat på Farbror Frej, gött å leva! och man ska ha husvagn! om och om igen, på mammas dator. Och samtidigt blivit serverad vad han önskat, som kalla nektarinbitar och glass. 
Hemmet har samtidigt blivit helgfint. Tvätthögen har vikts undan, tvättkorgen är sådär skönt tom och till sist blev det dammtorkat och skurat och mattorna kunde slängas på igen. Förra veckans helgbukett var vacker-rosor från mannen. Den här veckans är ihopplock från Svärmors och min trädgård. Måste tigga åt mig en tuss av hennes stjärnflocka. Så himla fin. Och ser ni pionen! 
M kom hem, med välkomstkommittén beredd;
Lovade laga middag, medan jag fick lyxa och gå ut i trädgården, dra av ett litet corepass med efterföljande hitte-på-yoga (förresten kanske inte så mycket hitte-på längre då jag tror jag lär mig lite för varje gång.. särskilt efter att systrar instruerat sin Lillan). Samtliga pass har tränats ute den här veckan och det är ju så himla härligt. Så mysigt att komma in sedan, fredags-spaa lite (lagomsnabbdusch solokvist) och äta god middag tillsammans med gullegänget.
Bebbetår och pappakropp. Kolavippar så fint.
…
Och till bland det bästa med hela dagen;
Äääntligen har jag fått hjälp att finna den (kanske enda) rätta sortens linser för mina ögon. Jag kan se!! utan rutor. Som jag längtat efter att slippa behöva ha glasögon att ta av för att kunna snusa gullungar ansikte mot ansikte. Och så festligt det ska bli att kunna springa och verkligen se. Jag har inte så kruxigt synfel så jag kutar ofta utan och ser lite halvdant, men så trevligt det ska bli nu. Och tänk till vintern; att skotta och vara ute i snöyra utan att vara bland igenimmade glas. För att inte tala om den här sommarkvällen; sitta ute och se, se, se och dessutom ha solen direkt mot min hud. Åh. Helt fantastiskt.
…
Storebror snusar, Lillasyster kvällssuddar med mig och mannen. Vi vattnar äppelträd, kramas lite extra och ser på disiga solnedgången. Mår gott och tycker att vi har det så himla bra. Samtidigt tänker vi på hur himla orättvist livet är och att man bara önskade att vi hade trollspön till händer.
Tack junimånaden för i år. Du har varit vacker i din egen klass, precis som alltid.
Nu hoppas vi på en frisk och härlig helg. För er och för oss. Ta hand om er allesammans!
Lillafrun
av Emmeli | jun 29, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Juniljuset… det vackraste är.
Nybadade Lilla Juniflickan sover sådär underbart gott ute i sommarkvällen. Det är varmt och hon njuter, liksom vi andra här på Drömgården. Jag går här och vattnar, filosoferar, tänker mycket, tänker lite.
Sköljs av tacksamhet och njuter av känslan.
Blommorna får vatten. Det har varit riktig sommar prick hela dagen. Och så härligt vi har haft. Storebror har njutit, lite extra. Varför får han berätta imorn, eller så.
Salladshav. 
Sockerärtor som behöver lite vägledning genom livet. 
Den första rosenknoppen är på väg att slå ut.
Och pionen bär flera knoppar trots att jag fick orden att den inte skulle bomma på flera år som nyplanterad. Så roligt! 
Pappan är iväg och övar i kyrkan. Med sin vackerröst och gitarr. Tusenkonstnären musicerar en skvätt imorn. Dock inget glädjeuppdrag denna gång. Men han kommer att göra det så bra, jag bara vet det. Finaste M. Som var tårögd av känslor ikväll. Så fin han är.
Lilla pojken tyckte också att ute var det bästa sovrummet ikväll, och har gjort natt ute på Verandan. Så gullig att jag får ont i hjärtat. Med småhänderna knäppta, sommarlovsskitiga och allt.
…
Hoppas att ni har det fint, alla ni?
…
Våra mattor hänger fortfarande ute och inte ett golv är skurat ännu. Dammsugaren har svischat men resten är kvar. Men den här ljuvliga, ljuvliga tiden är liksom alldeles för kort för att något dylikt ska få ta min tid en kväll som denna. Det får bli i natt, eller imorn kanske…
Nu ska jag sätta mig en stund på trappan och Ferdinandsucka, blicka mot daggpärlor så klara och bara-vara-vara. Jag njuter så av ljuset, dofterna och fåglarna som sjunger så fint. 
Det är fler än Sallekatten som verkar ha kommit in i bra Sommarlovlunk nu. Och gillar det!
Ha det så gott så hörs vi snart igen! <3
Lillafrun
av Emmeli | jun 25, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Stora Lilla Familjen, Träning
Vilken midsommarhelg vi har haft. Gudomligt mysig, vacker och skön. 
Att få vakna upp, tillsammans, i den sötaste stugan jag vet.
Sitta och jamma tillsammans med min man. Äntligen hinna bläddra i dom där himla tidningarna jag ännu inte hunnit tagit bort plasten på. 
Sörpla kaffe och knapra MammaMormors skurna pepparkakor. 
Och så den där grejen att göra prick ingenting… Sitta och tom-glo.
Eller typ ha stunder att bara prata käkarna ur led tillsammans med Syrran.
Ligga raklång i en trasselhög i soffhörnet och kramas och smygpussas sådär nykärt tillsammans med han jag får kalla min man.
Höra Minimannen sjunga ”Det ska va gött å leva” samt ”Man ska ha husvagn” sisådär 200 gånger låten. Och kolavippa över hur gullig två småsyskon kan vara. 
Yoga kroppen (näst intill) urled och bli alldeles skönt mör.
Basta i vedeldade bastun nere på bryggan med regnet som smattrar mot taket. 
Träffa Storanfamiljen som också kom och hälsade på här i sommarstugan och att allihopa tillsammans ha en skitrolig kväll med god mat och hysteriskt roliga lekar. 
Och att få somna i det där lilla sovrummet, med stora vallmo på väggarna. Med två småttingar som ligger med armar och ben kors och tvärs, och liksom sträcka ut handen och nudda vid hans hand… min M´s. Och bara få känna tacksamheten skölja över en.
Dessa dagar har varit en Midsommardröm.
…
Och idag, håller vi på att packa oss hem.
Ja, Vackerpappan åkte tidigt i morse och är redan hemma och snickrar.
Småryggsäckarna är åter packade. Dom som Storebror packade i torsdags. En till han. Och en till Lillasyster.
…
Igår spöregnade det prick hela dagen. Idag är det sådär alldeles lugnt. Och skönt.
Och det där som älskar så, men som också varit så skönt att pausa ifrån; tvätthögarna, hemmaprojekten och Drömgården liksom. Precis det, känns som världens lyx att få komma hem till nu. 
Så himla härligt, med några Midsommardagar vid havet. Det behövde vi.
Hoppas, hoppas att ni haft en härlig midsommarhelg, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | jun 23, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Stora Lilla Familjen
Havsluften. Dofterna. Fåglarnas sång mitt i natten. Ljuset. Kylan genom färden till och från utetoan. Gräset och barret under fötterna. Axlarna som skyndat sig och nu plötsligt sänks. Lugnet.
Det är fantastiskt skönt att vara här. Vid älskade Sommarpärlan precis bredvid havet.
Att få fira midsommar här. Ännu ett år.
Dessutom med en skäggig och två småttingar. Delar av storfamiljen. Morbror och Moster och deras vänner som varit här så länge jag kan minnas. 
Och traditionerna hålls. Och det är så att jag blir gråtig. Så fint. Men med lyckan blandas också vemodet.
För åren går. Det gör dom. Men det är så gott att se och känna, att här inte bromsas in… vi firar allt vad vi alla orkar. Oavsett.
Och så himla mysigt vi har.
Det var fantastiskt att få vakna här i morse. Möta Midsommarafton. Här. I stugan min älskade Morfar byggde för länge, längesedan. 
Plocka blommor ute på ängen tillsammans med min lilla Flicka. Binda kransar till mig och småttingar. 
Äta midsommarlunch. 
Binda stång och dansa små grodorna. 
Äta jordgubbstårta.
Göra upp eld i värmaren, smågympa lite och till sist snofsa till oss lite, svassa i finklänning och bara njuta, äta lite till och må gott i den så andäktigt vackra Midsommaren.
Önskar er en Härlig Midsommar, alla ni!
Lillafrun
Senaste kommentarer