Våran inneboende Nisse hade skickat brev till barnen förstår ni.. och hävdade att han hört vad vi päron gömt i kommande söndagens paket i ”Tillsammanskalendern”. Han var bestämd över att barnen skulle lita på honom, han menade att det tredje adventspaketet som skulle öppnas på söndagen prompt skulle öppnas NU, istället. Barnen öppnade ivrigt paketet och där bjöds dom med på bowling tillsammans med sina päron. Det visste vi päron ju, att paketet innehöll. Det fräsiga i det hela var, att vännernas Nisse ju hade sänt dom till grannbyn och bowlinghallen, också… PRICK samma stund som vi.. ..tänka sig, va. Så trevligt det kan bli när Nissar och Nissor kokar ihop hittepå.
Vi bowlade och sen ”spontanbjöd” vi hem vännerna på middag.. glöggmys till en början.
Tända så många ljus jag kunde finna.
Äta gott, höra ungarna leka, prata livet och bara vara tillsammans med fina vänner. Så fint allihopa.
Enkel pastarätt med färsk pasta till middag.
Till efterrätt serverades bland annat en frusen, lent glassig saffranscheesecake som var otroligt god. Jag sänder er receptet här på stuberten.
Saffranscheesecake!
Du behöver (till en springform, ca 20 cm):
200 g pepparkaka
75 g smör
3 ägg
1,5 dl strösocker
300 g Philadelphia Original
3 dl vispgrädde
0,50 g saffran [1 pkt]
Krossade pepparkakor, lingon eller andra bär som garnering
Gör såhär:
Botten:
Smält smöret i en kastrull. Smula pepparkakorna fint, tips är att använda en matberedare. Bland samman smör och kaksmul.
Klä botten på en springform (ca 20 cm i diameter) med bakplåtspapper och tryck ut smöriga kaksmulet i formen.
Fyllning
Separera äggulor och vitor och lägg dom i varsin skål.
Vispa äggulor och socker pösigt.
Hiva i Philadelphiaosten och saffran i ägg-gulevispet och vispa samman.
Vispa grädden separat och rör försiktigt ner i cheesecakesmeten.
Vispa äggvitorna till ett hårt skum i ytterligare en bunke och vänd försiktigt ner i smeten.
Häll smeten i formen och frys i minst sex timmar. Denna kaka är perfekt att förbereda som ni förstår!
Vid servering, ta ut cheesecaken och ställ den i rumstemperatur en stund innan. Dekorera med det du önskar!
….
Väldigt gott avslut på en så busrolig decemberfredag!
Och egentligen hade det inte behövt vara något som bowling, som ju ändå kostar en slant, om än en liten sådan.. för att ha gjort ungarna nöjda ohc glada, menar jag. Nej, för barnen räcker det ju med att alla är tillsammans och gör något roligt, hela familjen. Det behöver inte kosta en krona ens. Att ge sig ut i pulkabacken, både stora och små. Eller åka skridskor hela ligan. Små, enkla hittepå som barnen älskar så.
…
Nu är det ny decemberfredag, dan före dan före dopparedan! ..Och nu har vi precis, precis fått jullov! Det känns helt otroligt härligt. Vi alla är som allra mest sugna på att bara få ett långt pärlband av dagar tillsammans. Ta dagarna som dom kommer, träffa älskad familj och vänner, sova ut om morgnarna om man vill det, kliva upp och tända ljus och sörpla kaffe i lång, lång stund om man vill det. Och förstås, frisklufta oss och hitta på roligheter ute mellan allt mysigt innehäng. Jullovsönskningarna av högsta slag!
Hoppas att ni också får njuta en skön julledighet <3
Hoho i stugorna! Jag som skulle kika in här igår, i vanlig måndagsordning, hade full rulle hela dagen och till kvällen när skrivtid fanns så hände något så väldigt bra och välbehövligt; jag somnade vid barnens nattning och sov en lång, lång natt. Vi river därför igenom en redig Drömgårdsrapport nu istället! Sedan senaste rapporteringen… har vi;
Kunnat äta våra egna hemägg till frulle.
Till lucia bakade jag och Bertil en hoper lussekransar och ännu ett litet gäng lussekatter.
Vi var till lilla bönhuset i byn och sjöng in julen tillsammans med unga och gamla bybor. Så fint.
Jag började slå in julklappar. Som för att överbevisa min älskade skäggige som tror att vi, i år igen, kommer att stå natten till julafton och slå in. Nämen alltså, så dumt när det blir så. Att sätta sig i lugnan ro, såhär en hop dagar innan, känns så trevligt. Klar blev jag dock inte.
Julkort skickades också. Bland det mysigaste jag vet. Småsockarna hamnade hos en ny liten vän här på jorden som jag längtar massor massor efter att få träffa en första gång. Sockarna, av goaste ull, hade jag införskaffat för en pyyytteslant på röda korset. Fantastiskt!
På instagram tipsade jag er bland annat om det här som vi gjort varje år i jag vet inte hur många år. Skapa julgranshängen och julepynt, av trolldeg. Något alla barnen älskar.
Vi kokade en första karamellsort. Fast den lilla sockerbagaren fick bara vara med alldeles i början, vid ihoprörandet, för hujedamig så otäckt varm karamellsmet är.
Jag lovade bildbevis på min sömnad, ju! Här har ni ”mästerverken”. Ja jag vet, omtag till gardinerna av det aaallra enklaste slag. Men jag är så URBOTA NÖJD! Hon som inte kan sy på symaskin, har ju faktiskt sytt på symaskin. Sådetså. Så, titta inte mer noga nu. Det är inte läge att ”syna i sömmarna”!
Livet pågick. Med allt vad det innebär. Sårmunnar och gäspiga morgnar, trötta päron och jullovslängtiga barn. Lycka så stor, över att äntligen få vara en helkry familj.
Fuffensfredag! Höll här på att slå in en liten julklapp. Till vännerna. Framkallade bilder med sommarminnen. En himla trevlig julklapp att ge och få. Vi hade sedan en så busrolig fredag. Men mer om den en annan dag.
Lördag och hela världen kändes blå. Barnen rejsade bakom skotern tillsammans med pappan och jag fick gå min första långpromenad på vad som kändes som en evighet. SOM jag saknar min älskade motion senaste fyra veckorna.
Lördagkvällen spenderade jag i hemmahemma-kyrkan lyssnandes till Kyrkokören och Kusin Emanuel som sjöng otroligt julefint. Det var en fräsig kväll för morsan, jag drog iväg helt solo förstår ni. Hade sällskap av Mor och Far som efter konserten bjöd på det ljuvligaste fikat. Så fint att få sitta ner och bara vara Emmeli och dotter för ett slag.
Söndag och tredje advent. Största pojkarna i familjen var iväg på en hoper timmar av hockeyspelande. Vi andra höll ställningarna här hemma. Tog hand om djuren och var till Tant G med fika och firade mini-jul.
Till kvällen klädde vi julgranen tillsammans. Vi har aldrig tagit in granen såhär tidigt som nu (chilla vanilla, ni med stress-snörp över synen; ni hinner, lugn ba lugn!). ”Bästa pyntet!”, körar vi överens😄 Så i år fick den flytta in lite tidigare där i Salskammaren. Alla hjälptes åt att klä och joodå, nog är vissa grenar tyngda med trippelhängda pumlor, liksom klädda i klasar av pynt, skapade av småfolk. Det operfekta. Vackraste som finns. Eller vad säger du?✨
Vi lämnade en helt otroligt fin tredje adventsvecka, med känslan av att livet återvänt lite efter så många dagar av energisugande sjukstuga.
Det blev måndag och efter lång och lugn hemmamorgon, susade vi ner på byn för att ordna några julklappar. Vi har fantastiska tunnbrödsbageriet med en otroligt fin delikatessbutik, med så mycket gott. Ett varmt, varmt och stolt tips från mig till er! Kika in 1923 Tunnbröd & Deli
Hela måndagen ägnade vi sedan åt kompislek i massor.
En ivrig måndag avslutades med att jag tränade mitt första pass efter sjukstugan. Så lycklig morsa där! …. som ja, blev tvärslut och däckade med barnen sedan.
Perfekt. Då vaknade vi med god energi idag igen allihopa. I nattsärkarna sattes en storstöpa deg. Som till sist blev till Mors Juliga Rågsiktslimpor.
…
Önskeplaner för den fjärde adventsveckan, självaste Juleveckan!
-Greja och feja! Något litet varje dag. Vila och njuteri bland allt. Vägrar vakna tvärslut på julafton. Sådetså.
-Susa en sväng till stan för några små ärenden! (checkades av i eftermiddags, puh så skönt. Att ha med mig alla fyra kidsen gjorde att jag var tvungen att vara svin-effektiv också, hehe. Minimalt med stadstid, därmed..vilket passar mig topp.
-Baka Mors Juliga Rågsiktlimpor! (check <3)
-Baka pepparkakor med barnen! Mamma har varit snäll och gjort deg till oss så det är liksom bara sätta igång när andan faller på. Så ofantligt lyxigt och mysigt!
-Julstäda! .. verkligen inget dra fram varendaste möbel-storstädning. Nix fillipix. Längtar däremot efter nyskurat köksgolv och att få lägga på Julmattan.
-Få njuta synen av skolbarn som får JUL-LOV! .. och ja, hela familjen!
-Fira Jul! .. önskar så att vi ska få vara friska och fira tillsammans med älskade nära och kära. Önskar er så detsamma!
….
Juleveckan är igång! Och jag vill sända er några väl valda ord, som kom till mig en decembernatt..
”Det är inte hur många julklappar som ligger där under granen till julaftonen som spelar roll. Ej heller hur många sillsorter det kommer att finnas hos oss när det blir jul (psst! -noll). Det är helt ointressant huruvida dammråttorna där i vrårna, är bortskrämda eller väljer att dansa två och två eller i ring, (tack årets mörkaste tid, precis ingen seeer ens det där..). På fönsterrutorna syns otroligt tydliga avtryck av småhänder. Jag struntar helt, i att göra minsta anspråk till att ta bort dom. Vet du varför? – Jo, jag ser det som livets största charm. Och gåva. Våra älskade barn. Klart det ska få synas att här lever inte mindre än fyra sådana mirakel🙏🏻. . Vi närmar oss julen, med vinterstormiga steg. Att få vara tillsammans, stöka och greja med barnen, utefter vad som passar livet. Sitta ner och långfika, ha tid och ork att tjava på andra sidan lillåkern för att bjuda den gamla ensamma människan på en stunds jul. Det spelar min största roll. Att ta mig tiden för en extrastund i kyrkbänken och omfamnas av julmusiken, susa iväg med sparkarna och fyllas av ljudet från småungar som tjuter av lycka. Dra djupa andetag av friska luften medan decemberhimlen dansar ovanför. Där, har ni mitt julefokus. Fundera över ditt. Och håll dig till det. Nu är juleveckan här, kör lugnt min vän! ”
Okej? <3
Goda goda dagar innan jul önskar er! Så hörs vi under veckan!
Ikväll har vi varit i kyrkan och lyssnat på ett helt fantastiskt luciafirande. Där bland årskurs tre stod vår förstfödde och i ettan, familjens StoraLillasyster. Fortfarande små, men samtidigt så stora, båda två. Sjöng så fint tillsammans med sina småvänner, stöttade av fantastiska pedagoger och alla ledda av proffsiga Musiklärarna. Wow, alltså..
För precis ett år sedan den här dagen, gjorde vi det HÄR och jag känner väl, när det varit så mycket sjukstuga nu i veckor och orken ej är på topp efter det, att det är himla skönt att ha det där gjort. Men alltså, ett ÅR har gått sedan den där dagen som jag minns så väl. Minns att det var slitit men samtidigt underbart. Åren går så fort nuförtiden? Jag minns, för cirka 15 år sedan (livet innan Livet, liksom) när jag hörde orden ”ett år, det går fort, det!” av en annan vuxen och jag bara kände ”men vaaa, ett år är ju en hel evighet”.
Efter kyrkan, tjavade vi in i hemmet. Tände liv i änglaspelet. Bullade upp med gofika, nybakta saffransbröden. Och julmust.
Lussefika med mitt favoritgäng i livet.
Stunden är god. Ville bara kapsla in den. Helst stanna tiden för ett slag.
Så spelades det memory tills ögonen nästan gick i kors. Och mamman och pappan fick feeling och jammade lite. I vanliga fall hamnar vi vid ett piano och trummorna. Men ikväll åkte stränginstrumenten fram (tack duktiga musikerna i kyrkan i kväll, för inspirationen!).. himla mysigt. Tills två utav barnen satt med hörselkåpor, en tredje hamnade vid playstationet i någon hetsig hockeymatch och Lillminsting hann sno åt sig en stråke ur mitt fiolfodral, som höll på att kosta stackars stråken livet.
Det var det. Årets lucia. Fint ju. Hoppas att du haft en fin dag!
Tjohej, det där var den andra adventsveckan, det! Några glimtar kommer här!
Decemberveckan som gick, fylldes med;
En sån måndag. Där allt och lite till kärvade. Min sjuka hade tagit en ny vändning, igen. Jag kånkade en annars så nöjd lillunge på höften, nu så väldigt onöjd med en lika opepp ponny i andra handen.. muttrade över frusna vattenslangar och trytande ork. Där och då var det apdrygt, men med lite distans känns det ändå som världens lyxigaste måndag.
Tisdagen var desto mjukare i kanterna. Lång sovmorgon för den lille, som vaknade på strålande humör. Pappan bytte av och tog skolskjutsen vilket gjorde att vi verkligen kunde det ta det piano. Sticka några varv och sörpla kaffe i lugn och ro. Det satt som en smäck. Femåringen kom till mig titt som tätt och peppade med orden ”vad låångt du har kommit, mamma!”.
Barnen klådde sin mor i memory otaligt många gånger under veckan.
Ett nytt ryck gjordes med symaskinen. Svärmor var ännu en gång världssnäll, hade nu laddat upp med en hop nya nålar. Denna gång kom jag i mål också. Fyra omtag till köksgardinerna hittepå-sydda. I syn; en utav alla (till känslan) MILJARDER gånger som nålen hoppade ur. undertråden tog slut, ”någon” gasade väl hejjigt…. men alltså, det GICK ju! Har ingen resultatsbild, kanske borde fixa det, så ni får bevismaterial att Den Hopplöse Symaskinisten, har klarat av att sy! 😉
Och det HÄR hände! Våra söta småhönor började ploppa ägg, som femåringen säger. Det blev pannkaksfest med ens… ett hemägg och en hoper köpes-ägg, men barnen var ÖVERTYGADE om att ”vi KÄNNER hur gott ägget smakar, mamma!”.
Jag tog med barnen på en fräsig eftermiddagstur med mellis på byn och en redig loppistur. Kom hem med allt möjligt. Bland annat det söta lilla lilla kruset som hamnade på juliga paradhyllan i köket. 15 kronor gav jag för det. Fantastiskt!
Så blev det helg och en stund hade vi extramånga goungar i hemmet, för att i nästa stund ha ovanligt få barn hemma. Ett gäng drog till Farfars på övernattningsdygn.
Den skäggige och jag snörvlade i kapp och tog oss inte för några stora projekt men däremot några små, himla trevligt. Att äntligen ha gardin där i Badrumstvättstugefönstret.
Det blev andra advent och julskyltning på byn. Så himla trevligt!
Ljuständandet blev först till kvällen. Det skötte dom geschwint, Småbrollorna (med brandispappan precis utanför bild, så ni kan pusta ut och vara lugna!)
….
Önskeplaner för den tredje adventsveckan
-Försöka göra denna morsa kry! … och hålla övriga krya. Det cirkulerar sån viruscoctail nu. Jag själv är inne på vecka fyra nu. Men vem räknar…..Alla barnen och den skäggige har hunnit vara krassliga och blivit krya. Men för mig bara vandrar det runt. Är inte sjuk… men snörvlig, slut och vågar inte motionera pga hostan. Ändå så tacksamt, att alla övriga mår bra. Det finns kanske någon meningen med det här, tänker jag…. lugnare decembertempo har jag nämligen aldrig skådat.
-Frisklufta oss! Att vara ute och se när småungarna sparkar utför lillvägen, hjälpa dom att putta sparken uppförs för att stå och pusta medan dom susar utför, igen. Lagom och så gott, för oss alla. Det är helt otroligt härligt med all snö vi har!
-Beta av en massa jox! … ja, sånt som inte syns, som är ganska aptråkigt, men som måste göras. Admin-jox.
-Välja och välja bort! .. bland kära bestyr, menar jag. Det blir inga sju sorters kakor, särskilt inte i år när vi varit i en så otroligt seg sjukstuga senaste månaden.. särskilt haltande blir det när båda päronen också halkade dit. Men en redig stöpa med lussekransar ska vi försöka få till, då är vi redo för en hoper gofika under Lucia, Julen och Jullovsdagar. En gran också! Jamen det bara måste vi få till, vi brukar vänta till någon dag innan julafton med att klä granen… men jag vill ha in den nuuu. Frågade barnen igår vad som är viktigast pyntet för dom, ”granen!” svarade dom i kör. Alla överens. Några julklappar till ska ordnas. Sen blir allt annat en väldig bonus.
-Fira tredje advent! .. som nästan känns lite som sista advent för i år, eller hur? Bäst att verkligen hålla sig till punkten ovan… så inte dessa ljuvliga små ynka adventsdagar susar förbi alldeles för fort. Passa på, att passa av. Insupa december. Så mycket vi kan, liksom..
…
Önskar er alla en fin tredje adventsvecka! Så hörs vi snart, snart igen! Ta hand om er och sjåa lagom!!
Så det där var veckan där november mötte december.
Den första adventsveckan!
Vi fyllde den med;
Lugnt pyssel och skapande kring köksbordet. Storebror var åter i skolan, först in och först ut, ur sjukstugan. Storalillasyster var fortfarande hemma och myste på med oss andra någon dag till, för att ladda upp energidepåerna igen.
Vattenpärlor är himla kul! Lite som pärlplattor fast man bara sprutar vatten på för att limma ihop alltsammans.
Solstrålarna är otroligt dyrbara denna tiden på året.
Någon kämpade på och tog alla tillfällen att blunda och vila. En ammemysstund nere i lagårn. Mysigt och välbehövligt.
… medan ponnyn åt sin dagliga foderhink där inne.
Jag suckade över den enträgna sjukstugan som ställt till det så senaste veckorna.. vi har en hop med saker vi gärna, gärna hade varit klara med vid det här laget när vintern verklignen är här.. punkter, som knappt är påbörjade, känns det som. Som hönshuset och Projekt Städa Lagårdsstall. … här är vi dagligen och jag vill ha ordning och reda, men nu är här allt annat än det. Men, så får det vara! I bild, några typer som njöt av dagens ”långprommis”, sträckte på påkarna genom en tur ut till dörröppning och tillbaka, för se snöstorm var inget för de fjäderklädda!
Typisk syn efter att vi precis har kommit in. Och alltså, kan vi bara prata lite mer om den där mackapären på väggen. ÄLSKADE RADIATOR!
Jojomensan, man kan vara överförtjust i ett element. Vi njuter varje gång vi kommer in från kylan och kan hänga upp handskar och dylikt där ovan.
.. och som med det tidigare nämnda grejerna vi velat hinna innan smällkalla vintern, var förstås också att ha hunnit in med fler radiatorer. Men, se det har vi inte heller hunnit. Och desto mer kär blir jag i det här som vi faktiskt har hunnit få på plats.
Snön yrde ner! Snötäcket på hästarnas ryggar vittnar om hur bra pälsarna fungerar. Häftigt, visst!
Men strunt samma om vi nu inte hunnit så mycket som önskat pga. Sjukstugan. Huvudsaken små parvlar mår gott igen. Här i syn, lillvännen som var sist in i febersjukan men som nu piggnat till och började orka leka igen. Himmelskt!! hurrade mamman!
Jag fick feeling och lånade hem Svärmors symaskin. Fållade några gardinlängder. Gick som hejsan! Sen skulle jag avancera och skapa några omtag av det jag klippt av från längderna… men då gick nålhelsicket av. Nåväl. Nu tänker jag i alla fall kasta bort dom där fastetsade orden sedan skoltiden… Syslöjdsfröken tyckte att jag var sååå duktig på att brodera, anundsjösöm som trettonåring, ”iimponerande”. Farmor Gertrud, broderimästaren, mäkta stolt minns jag. Men se det där med symaskin, det var inte min grej, menade Syslöjdsfröken. Och dom där orden har suttit i och jag har inte vågat närma mig en symaskin sedan dess……förrän nu.
Vi adventsstökade!
Barnen bakade saffransbröd i alla de former.
.. och pyntade själarna med snölek. Röstlösa morsan och älskade små.
Mattorna hängde på vädring och himlen var sagovacker.
November blev december och helgen tog vid.
Första adventsmorgonen… och barnen jublade när dom möttes av årets ”Tillsammanskalender” på väg ner. Fyra små paket. Ett för varje advent. Innehållet är helt sonika bara små påhitt, som vi ska göra, alla tillsammans. Och barnen älskar det! Vi päron också. Väldigt ojobbigt är den att ordna, kostar nästan gratis (beroende på vad man hittar på) och är bara så, så mysig.
När vi ätit adventsfrukost och Lillminsting fått vara med och tända det allra första ljuset, då svidade vi om från pyjamasar till finstassarna, förberedde lite adventsfika och iväg det sedan bar på Adventsgudstjänst.
Tillsammans med familj som mötts upp i kyrkan, susade vi hemåt Drömgården igen, för att fika Kyrkkaffe. Något som har blivit lite utav en så himla kär tradition. Det var så fantastiskt gemytligt eftermiddag där vi bara var tillsammans, fikade, surrade, stickade.. allt med busiga krya (!) småbarn i kring. En stund som gav mig sån stark känsla av rikedom.
Till kvällen makades det pepparkakshus (av köpes-kit, givetvis). Just denna tillsammanssyssla delade vi på oss lite för.. Lillminsting fick skotta snö med pappa ute i traktorn, väldigt uppskattat. Och storasyskonen fick i lugnan ro pyssla småhus med mamman, väldigt uppskattat.
Avrundade den första adventsveckan på ett underbart sätt; att tjava till kära grannen med lite gofika och nygjort peppishus. Skänka glädje åt andra, bland det bästa och mest hjärtevärmande vi kan göra, eller hur?
Det blev en himla fin vecka, allt som allt.
Önskeplaner för Andra Adventsveckan!
-Njuta en decemberdag i sänder! Det här är en så otroligt mysig tid, tycker jag. Har inga advents- eller julemåsten, vi fixar och donar med det som faller oss in.
– Skapa små stunder med lite extra decemberglitter, tillsammans med barnen! .. som att gå på julig loppistur och låta barnen, för en liten peng var, köpa ett litet ”årets julepynt”. Dom är hejdlöst rädda om det pynt dom hunnit samla hittills. Under pynten deras, har jag skrivit namn och årtal… kära små pinaler hos småfolket.
-Sy färdigt omtagen till julgardinerna! … alltså, det var så KUL att sy!!
–Påbörja arbetet med årets sista kampanj-jobb! Ny samarbetspartner och känslan av snart jullov. Pirrigt!
–Möta Den Andra Advetnshelgen! ..med förhoppningsvis en hoper härliga önskeplaner som får slå in!
…
Önskar er och oss en god andra adventsvecka! Kom ihåg att äppelröda kinder och djupa andetag är ett alldeles ypperligt julpynt som uppskattas av SAMTLIGA! Ta det lugnt, menar jag! Njut decemberdagarna, allt du kan. Ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Fjorton dagar av november, som till stor det blev som en paus från allt vad omvärlden utanför vår lilla gårdsbubbla är..
Det stavas Sjukstuga av mycket elak sort.
Glimtar från senaste veckan? Finns det ens? Vi ska se..
Måndagmorgon i lagårn tillsammans med småbrollorna. Jag tränade därefter ett hårt träningspass, kände mig stark, fick ny energi.. men timmarna senare började hela kroppen värka.
Så, dagen efter var det här min vy.
Helt. Däckad.
I samma sjuka som barnen. Tack och lov med lite lägre feber. Men helt sänkt, otroligt jobbig hosta osv. Och för den totala ovanlighetens skull, behövde den skäggige vabba och vaffa i ett par dagar… vårda barn och fru, mao.
En stund med lite mer kraft, verkande febernedsättande osv. Och vi tog oss en kreativ stund kring köksbordet.
Torsdag och hopp om liv! , mumlade jag för mig själv.
Hemmamamman kunde återgå till ÄLSKADE ”arbetet”, slut men på bättring. Med alla barnen på ”vintersemester” (som ena ungen så gulligt sa och menade att vi hade det bra mitt i allt, vi andra höll med <3 ) så kunde vi ta dagarna i piano från morgon till kväll, inte den minsta skoltid eller dylikt att passa. Fågelskåda från våning två, rätt ut i äppelträdet, är alltid en mysig start.
Klädhögen i hallen när alla barnen skulle ut för en pyttestunds friskluft efter dagar bara inneliv. Väldigt ovanligt för att vara vi, som är ute ”jämt”.
Denna dag var alla feberfria och det firades stort.. ni ser ju vädret! Sagolikt.
Två pillemariska typer i lagårn, väntandes på att ponnyn skulle äta upp sin mat.
Så blev det fredag och ännu en hel helg fylld med sånt här. Någon med ok temp och någon på väg uppåt.. feber, feber, feber. Och en hoper andra förkylningssymptom givetvis. Långt ifrån det där trevliga släktkalaset som det laddats så för.
Vi kunde konstatera på söndagkvällen när vi hann titta på varandra för en minut, jag och den skäggige. Att sjukstuga med fyra så, så sjuka småbarn, samtidigt. Var en pärs.
Ni vet livet, särskilt med småbarn.. det är så otroligt intensivt? Så på ett par veckor är en ny vana invand eller en ny utvecklingsfas påbörjad… och det känns som att det allltid har varit så, förstår du hur jag menar? På så vis känner jag, med 40-gradig feber. Det har varit så intensivt här i sjukstugan. Helt otroligt vad vi tampats med feber senaste veckorna. Covid-test, en hel hop, är tagna. Men samtliga negativa. Småvänner som drabbats av samma lika. Så det verkar ”bara” vara ett annat så otroligt elakt virus, som en långdragen influensa-variant som drabbar småungarna allra hårdast. Aj våra päronhjärtan när litet barn för tionde (!) dagen behövde utstå ännu en 40-gradig febertopp. Helt förskräckligt jobbigt. Denna mor har inte sovit en hel natt på alla dessa sjukstugedagar, har vakat som en hök över mina ungar flera timmar per natt och känner mig icke som människa idag. Jag vet, jag vet.. det finns småttingpäron-heroes som aldrig får sova hela nätter. Till dessa höjer jag händerna till luften.
November lider mot sitt slut och december och första advent närmar sig.. vi äär människa för människa på väg ut ur sjukstugaisoleringen och tacksamheten över det, vet inga gränser! Årets mysigaste tid väntar!
Önskeplaner för Första adventsveckan:
-Göra allt vi kan för att alla ska få bli friska! .. denna långa sjukstuga håller på att ta ut sin rätt. Den där dyrbara energidepån känns som bortblåst.
-Lajva livet med Hemmaskola! .. tillfrisknande i mycket varsam takt, inget annat alternativ när man är liten människa som haft feber i så många dagar.. men energin börjar komma åter och vi ska försöka skoljobba lite tillsammans kring köksbordet.
-Välkomna årets sista månad! .. plocka fram julböckerna och mysa massor. Något av allt vi ser fram emot.
-Promenera genom snön! .. efter en vecka där vägen mellan sofflocket, sängen, badrumstvättstugan, spisen, lagårn.. varit enda, enda rörelsen som orkats med, så drömmer jag dregglande nu om en god tur runt småbyarna. Men att bara frisklufta ute på gården räcker gott som start ur sjukstugan, också. Att vara ute hos djuren, är livet.
-Dona för advent? ÄLSKAR att fixa och greja i advent- och juletid. Men livet, ni vet. Det får bestämma. Vi får se vad vi hinner/orkar/har lust till..
-Tända det första adventsljuset, tillsammans! Det blir fint.
…
Önskar er alla en god första adventsvecka! Lova mig en sak; taaa det varligt. Känn in livet. Och glöm för Guds skulle inte hur tjusigt pynt det är, med en morsa/farsa som inte fullständigt stressat ihjäl sig (oftast över hittepå-måsten ihop med livets faktiskt riktiga måsten) utan har kraft att ha gott humör istället. Ej heller glöm, hur gott det är att bara drösa ner i snön med barnen och flaxa till en snöängel? Kanske ännu härligare nu som vuxen! Ja, du fattar. Ta hand om dig! Och ni som kämpar i sjukstuga, KRYA PÅ ER! <3
Så hörs vi under veckan, både här och inne på instagram (@dromgardsliv)!
Senaste kommentarer