– som gör mig så lycklig, trött på skönt vis, rofylld och liksom.. här och nu. Just precis; det är vår Köksträdgård jag pratar om,.. då också inräknat trädgårdslanden och lilla växthuset.. det är sån rikedomskänsla över våra odlingar.
Vi anlade köksträdgården våren 2021 (det kan ni läsa om HÄR, hur vi gick tillväga osv.) och inte ångrat det en gång. Den första sommaren, hade jag otrooooligt mycket blommor eftersom jag då till sensommaren planerat att, och så gjorde, fylla den lilla grab &swish-vagnen ute vid vägens kant med bundna buketter och låta andra ta del av blomsterlyckan.. det var fint. Och himla roligt. Men det skavde ändå lite inom mig, det där..tyckte inte riktigt att jag kände att tiden fanns och så var det ju inte så gott att ”tugga på blommor”…… så, jag lyssnade inåt. Redan förra året började ett för oss rätt spår anas. Mindre blommor. Mer ätbart. I år, är vi ännu mer på rätt spår; fortfarande en hel det blomster, för att det är så ofantligt lyckligt tycker jag..men bara sådär lagom, för eget bruk och lite till… men framförallt; MASSOR av ätbart. Dahliabäddar är utbytta och istället fyllda med rödbetor till exempel. Vi äter och äter och skördar och lagrar för vintern. Tänk att kunna ta fram kilovis med vår egen broccoli mitt i vintern. Och just nu kan jag inte tänka mig något godare är smörstekt gul lök med grönkål… TOKIG i det, till ALLT! Vi har även utökat potatislandet ytterligare.. och också satt jordärtkockor i år, så spännande! (hoppas de inte ska ta över ”hela världen” med sin växtkraft..). Definitivt på rätt spår.. och känner bara ”meeer ätbart, meeer röödbetor, meeer bönor!”.
Här kommer några färska glimtar från Köksträdgården 2024
Tjavar in genom lilla portalen, genom luktärtsskogen… får jag bara välja att driva upp en enda sommarblomma, så väljer jag luktärt. Magisk. Förra året var småplantorna fina, men till sommaren orkade de knappt blomma. I år, revansch. Oj, oj, oj som vi har njutit av denna doft.
Gå vidare och mötas av krasse, sockerärter och sallad allra närmst..
Sockertärter, det kan det liksom aldrig bli för mycket av. Undra vilket år (om det nu kommer hända ens?) som vi faktiskt lyckas binda upp rangligheten i god tid? Skit samma. Växer gör det i alla fall. Synen av ungarna när dom kutar ut i pyjamas för att ”jag måååste bara hämta en sockerärt till”, den är ljuvlig. ”Sockerhjärter”, som Lillminsting säger.
Krassen.. den är så trevlig där på sin lilla fläck.. god att titta på och god att dekorera mat och bakverk med.
På tal om Sockerhjärter och Lillminsting, så är nästa bädd hans egen skapelse. Han sådde dessa fantastiska ringblommor i våras (vilket resulterat i att det växer ringblommor lite här och där i hela köksträdgården… bara charmigt!!) och runtom denna mittenfåra av ringblommor, såddes två rediga rader med persilja. Persilja är en favorit, har den till allt just nu och när frosten närmar sig, kommer den frysas in.
Nu skymtas en utav de bäddar där (typ) bara blommor samsas. Dessa bara-blomster-bäddar är som sagt väldigt mycket färre i år än tidigare. Och det har känts så, så lagom.
Många, maffiga lejongap och ett litet gäng zinnior.
Fast nä, inte ens den där bädden är utan ätbart.. ni ser att där samsas zucchini i ytterkanten också.
Tycker det är perfekt att sätta zucchiniplantor så, ytterst i bäddarna, så får de leva sitt egna liv och breda ut sig där.
Högra bilder, där ser ni förra årets nya hit; Harört. En utfyllnadsblomma som är lätt att driva upp, otroligt dekorativ i buketter, står länge i vas och är skit-enkel att ta egna frön ifrån. Tips, mao!
Rödebetor. Ja, bädden är nästan tom ser ni. Tur att det finns många rader i rotsakslandet utanför staketet. För jag kan knappt tänka mig något godare.. ugnrostade, med fetaost strösslad ovan eller med en fetasostkräm. Magiskt. Nästa år, ja då blir det ännu mer rödbetor.
Här en liten vildvuxen del .. en del brännässlor, prydnadsgräs, men mest en massa kralliga zucchinis…
.. och fluffiga astrar, prydnadsgräs och den där blomman som jag sedan förra sommaren, är helt, helt kär i; Rips. Eller Risp? Jag lär mig aldrig. Fantastiskt härlig i bukett och så är det ju en evighetsblomma också, så flera små buntar är intagna och torkade. Fint att ha till mitt i vintern.
Japp. En såkallad ”misslyckad bädd”. Ja, vad ska jag kalla den då? Dåligt utnyttjad plats.
En himla massa rosenskära (varför så många, Emmeli? Du behöööver inte sådär många rosenskäror här längre….) och några gröna pinnar? Jag försökte driva upp.. vad heter dom nu då? Lövkoja! Ja, lövkoja. Men när jag satt ut dom i början av sommaren, möttes jag en morgon av ett gäng kala, gröna pinnar bara. Plantorna hade sett så fina ut.. men något… eller någon? .. hände. De små liven har ändå hämtat sig imponerande.. och några blommor har det blivit. Och SOM de doftar, HIMMELSKT! Såååå… jag ”måste” nog göra ett nytt försök till nästa år. Men, då sätter jag iiinte de såhär glest och på en så bra (till annat alltså) plats. Mer rödbetor istället, ja…
Nu! Framme vid en utav mina stora stoltheter här inne, denna sommar. Broccolibädden. Den ena. Den andra, med spetskål verkar jag ha missat att fota. Nåväl. Broccoli. Smörstek, ugnsrosta, koka soppa, ät som den är. ÄLSKAR! Gjorde bädden lite trevligare genom att sätta tagetes i kring.
Nöjd trädgårdsodlare. Fångad med kameran av åttaåringen. Tack Junihjärtat!
Nu är vi snart runt, hörreni! Har ni somnat? Eller orkat hänga med hela vägen?
Grönkålsbädden. Ser ni! Så mycket maat! Att smörsteka, ha i paj, pasta, ugnrosta, göra chips utav.. äta som den är..
Och ja, ni ser och märker ju, fortfarande ryms här mycket blommor. För det finns kanske inget vackrare, tycker jag, än när blommigt och ätbart samsas. Här, grönkål, små fluffiga astrar och vit praktvädd. En kombo jag tänker behålla!
Och det där var ett varv innanför det röda staketet, det.
I lilla växthuset samsas småtomater och smågurkor.
Finns det något godare?
Och här, det lilla dill-, och rotsakslandet. Morötter, rödbetor och dill.
Nu har morötterna växt på sig än mer och det är sån otroligt härlig känsla att gå ut i dimmiga septembermorgonen och dra upp färska morötter till skolbarnens ”fruktstunder” under dagen. Så tacksam, för hela alltet, liksom.
En liten summering av året;
-Vi valde en liten buskig, gul tomatsort, Venus’, som varit helt otrolig. Små plantor som givit så ofantligt med småtomater. Dock saknar jag lite att ha några plantor som blir högre, samt rööda tomater. Så nästa år blir det förmodligen både denna låga sort + en lite högre.
-Har inte en enda solros i år. Vilken tabbe. Vi som samlade så mycket frön förra hösten..skulle ordna oss ”en hel solrosäng” i år… men de föll mellan stolarna så att säga. Hoppas på solros-revansch nästa sommar.
-Bädden med haricot verts, togs över att den där fröpåsen jag strösslade ut ”för humlornas skull”.. en himla massa vilda blomster det blev, kul, men inte nödvändigt i en hel köksträdgård där det ändå växer en massa som humlorna kan gotta sig i. Nytt brytböne-försök nästa år alltså, utan samsandet med blommor.
-potatislandet har haft och har, så otroligt med ogräs.. vi ”glömde” (hann/orkade inte/etc) att täcka mellan fårorna. Det är ju nämligen en hit, att täcka med gräsklipp tidigt på sommaren, för näring och dämpade av ogrästillväxt.
-Ännu mer broccoli! … men kanske inte 19 plantor i EN bädd.. .det blev lite väl tätt, vaaa…
.. i övrigt känns det bara så himla bra, lagom och härligt med mängd och sorter av både blommor och ätbart nu. Så himla glad! Nu väntar sluttampen-njutandet av happyplacet, plocka blommor och skörda allt eftersom och innan vintern tar vid hoppas jag på att ha hunnit tömma alla bäddar, gödslat och bäddat om inför nästa odlingssäsong… något som går lika bra att göra till våren, ja.. men efter att för första gången förra hösten, ha orkat göra det under hösten och känt hur härligt det var i våras att mötas av ”en städad köksträdgård” som bara ville pysslas om det lilla innan det var helt redo för sådd och utplantering.. ja då känner jag mig peppad på att göra samma städryck även denna höst.
Låt höra, hur har det gått för era odlingar i år? Har du sått något nytt och roligt? Något du tänker rata till nästa år? Något du önskar odla mer av? Berätta gärna, så himla roligt att läsa om era påhitt!
Så det där var veckan där augusti blev till september..
Veckan susade fram! Och himmel vilket avslut den också fick. Häng på! Här kommer ett gäng glimtar från våra senaste dagar innan vi kikar på nya veckans hittepå;
Måndag!
Den första efter sommarlovet. Ovant tomt hemma under förmiddagen. Vi tog hand om djuren och tog sedan en tur genom köksträdgården. Plockade in färska blommor och en redig zucchini att baka kaka utav.
Snabbt efter lunch, fylldes hemmet med både skolsyskon, kusin och vänner och allt kändes så gott. Det blev en redig mysmåndag. Som dessutom avslutades nere hos Pinglan-grannen, där vi blev bjudna på middag. Ni anar lyxkänslan!!
Vidare under veckan tog vi fortsatt hand om gården, djuren och de dignande vinbärsbuskarna. Kokade livets första rödvinbärsgelé. Så himla trevligt göra! Och så gott det blev!
Skörd. För att kunna laga lunch. Just nu steks det grönkål till typ alla maträtter. Steks i smör med en hackad gul lök. Så makalöst gott. Äggröra, den där grönkålen och grönsakerna, blev en lunch. Underbart gott!
Det blev äääntligen en liten lillväns 5-årsdag och vi fick vara med och fira och äääntligen lämna över den där stora enhörningen som vi längtat så efter att få ge, till lilla H. Det blev succé faktiskt! Och då kändes det där fantastiska andrahandsfyndet ännu bättre.
Kombinera fotbollsträningarna med att motionera under tiden, är en hit tycker vi. Samtidigt sovs lillebror ner för natten. Och springs det, så hinns det tittas en lång stund på fotbollsträningen också. Så finurligt hela alltet! M och jag turas om. Den här kvällen hade jag Juni med mig också, som cyklade intill.
Så vaknade vi till fredag. Lill-Olof hjälpte mamman att städa i ordning lite i renoveringsröran. Med nya dörröppningen, ”nya” dörren och all pärlspont.. kände vi nästan inte igen oss. Älskade gammköket njuter också!
Innan skolbarnen tog helg, hann vi päron springa en röjjig runda tillsammans med sovande Lillminsting i vagnen.
Helgen inleddes här. Hos älskade torparna.
Det var äntligen dags för oss att få bjuda igen med arbete. Sommarens hö-bärar-hjälp byttes nu mot snickeri och fönsterputsande. Vi hade så otroligt trevligt. Arbetardagar är en hit, tycker vi alla, stora som små! Jobbade på. Åt så ofantligt gott. Barnen lekte och lekte. Susade mitt i allt till lillsjön för kanske sommarens sista dopp. Så uppfriskande! Somnade godare än gott till kvällen.
Det blev lördag. Med kalas i luften. Det plockades in stora bunten blommor.
Bands buketter. Ströks skjortor. Ord skrevs på små kort. Paketen var med. Kalaskläderna på. Ruffsiga frillorna hyfsat kammade. Kamerakortet tömt och batteriet laddat. Nu skulle vi iväg, på Dop & 30-årsfest!
… här är vi framme i kyrkan och ”hittepå-fotografen” (undertecknad alltså) höll på och testade in ljuset och ställde in kameran. Kröp undan, satte mig på plats.. tillsammans med övriga församlingen. Undrade lite, vart dopgänget var? Skulle dom gå in?
Aha, okej….?
Så plötsligt börjar musiken spelas. Portarna slås upp. Och där var minsann inte bara ett vackert dopfölje. UTAN ETT BRUDFÖLJE. Lurige ”Lillis och Lill-Svågge” alltså. Min systerdotter (som är som min lillasyster, 5,5 år yngre = min ”Lillis”) och hennes J. Hade grundlurat så många av oss. Gissa om hittepå-fotografen fick en svettpärla eller två i pannan.. när hon insåg att det minsann var vigsel och bröllopsfest som skulle fotas. Men SOM jag njöt. Och kände mig ärad över förtroendet.
Festen inne på logen som A och J förvandlat från ”går knappt att gå in i pga så många prylar”, till något helt, helt magiskt. Med ljusslingor i massor, vackraste dekorationerna, kristallkronan i topp. Hänförda och så tacksamma över att ha fått vara med på hela alltet. Vackrare och godare avslut på augusti får en leta efter!
Vi vaknade till den första septemberdagen. Söndag. Regnet smattrade mot rutorna. Gäsparna avlöste varandra. Efter frukosten tog jag Lillminstingen och gick ut för att skörda inför lunchen.
Bakade ännu en zucchinikaka. Dukade fint i salskammaren. Och lagade lunch, tillsammans med M. Medan han makade burgare och karamelliserade lök, snodde jag ihop potatis och rödbetor i airfryern, vispade ihop fetaoströra och strösslade fram diverse grönsaker.
Och så kom dom, darlingarna! ”Mostes Mia” som Olof säger. Min näst äldsta syster. Hennes fina C. Och så MammaMormor och PappaMorfar.
Vi lunchade och pratade livet.
Drog med mig glittrigaste syrran av oss alla fyra, ut bland odlingarna, förbi hönsen, genom landen, in i lagårn, ner till hästarna och så vidare. Vi lever så olika liv, vi här i lilla byn och dom i stora staden. Men vi hejar på varandra och stöttar, i vått och torrt! Det är så fint. Äntligen fick min luktärtsälskande syrra en redig bunt med sig på riktigt också, och inte bara genom skickade bilder med orden ”här är till dig, önskar du kunde känna doften”.
Och Zucchinikakan blev succé ännu en gång, med nykokt jordgubbssylt med bär från gården. Vispad grädde till. Oslagbart om ni frågar mig. Har du inte provat denna kaka. GÖR DET!!
När söndageftermiddagen kom var vi bortom trötta, allihopa. Men vi kunde liksom inte gå och sova 16.00… så lite tv-mys för barnen, snickrande för pappan och målande för amman, satt gott för kök och själ. Sen tog vi tidig kväll. Kära hjärtanes, vilken vecka. Vilken HELG!
Nu är en ny vecka här och vi har massssor vi önskar göra under veckan…
Önskeplaner för vecka 36
-Vardagslivet! En dag i sänder. Med allt vad innebär. En lite lättare känsla idag, än för en vecka sedan. Allt det nya börjar landa. Det ska nog bli bra, det här med.
-Komma ikapp bland tvätt och städ! Olof hjälper mamma så väl. Förresten! -på tal om tvätt och städ. Glöm inte att rabattkoden gäller en liiiten stund till, för att få 20% rabatt på hela sortimentet hos Västerbottenssåpa, menar jag! Koden dromgardsliv20 är det som gäller. (Reklam för Västerbottenssåpa).
–Oooch, skördetider, äär ivriga tider! Det finns oändligt med göra ute på gården och i landen. Den här veckan hoppas vi hinna med en del äpplen. Koka mos och pressa must. Kanske bunkrar jag med ett par favorit-äppelkakor också.
-Möta första helgen i september! .. några ska iväg på äventyr, någon ska spela fotbollsmatch långt borta, någon ska sätta in ännu en pardörr i hemmet, någon ska bara hänga med på hela alltet och någon ska ”rodda med ditt och datt och allt runtomkring”.. ser så fram emot denna helg!
…
Önskar er alla en fin första septembervecka. Ta hand om er, allt var ni bara kan. Så hörs vi snart igen! Om en vecka.. eller kanske, kanske åtminstone en sväng här inne, innan dess….
-Det var nu bara det lilla slutet kvar av sommarlovet. Vi kramade ur det, allt vad vi kunde, jag och barnen. När det bara var några få dagar kvar av Det Evighetslånga Sommarlovet… lovet, som helst aldrig skulle ta slut… då, sköljdes modern av en sådan enorm separationsångest. Livet, livet..
Här kommer några glimtar från sommarlovets avrundande, samt en från just nu-rapport. Häng med!
Sommarlovande. Sådär helt helt utan minsta lilla skärm som stör små hjärnor från lek, vila och kreativitet. Kojbygge och lekstugelek pågick här. Och jag fick vara ”en fluga på väggen” bland alltihopa.
Ta hand om sin lilla ponny och vara högst involverad i lunchlagandet. Också sånt som hör livet till här hemma.
Kvällsdoppen i sjön..
Junis höna, har idogt legat och ruvat senaste veckorna..
Vi har ätit (och äter) Skördemåltider, en efter en.
Att gå ut i landet och hämta in potatis och morötter, rödbetor, broccoli, persilja.. ugnsrosta rotsaker.. eller vad säger jag; airfry:a (använder vår konstant just nu!) menar jag ju! -både rotsaker och kyckling. Tillsammans med en fetaostkräm och massor av persilja på toppen.
-Så himmelskt gott!
Sista sommarlovslördagen band jag denna bukett och tjavade sedan iväg med övriga gänget. Vi drog på ”Sommarlovsavslutning hos barnens Farmor och Farfar. Världsgod middag inmundigades och barnen hade skatt(godis)jakt och lekte järnet med sina kusiner. Himla, himla trevligt!
Den här stilen på stora delar av vår nedervåning har vi haft. Eller ja, har.. men nu har det hunnit hända en del sedan denna röra. Skönt. I långa perioder är jag såå tålig på stöket, är absoluut iiinte oskyldig att tycka ”ska vi inte börja med det här och det här” eller haka på M´s likadana idéer… sen går det till en gräns… OCH JAG BALLAR UR. Totalt. En eller två gånger per år typ. Jobbigt i stunden, när alla bygg- och renoveringspåhitt bara känns övermäktiga bland alla små gulliga virvelvindar och liiivet liksom, som ska levas mitt ibland allt. Men det där ”psykbrytet” är också bra, för alltid landar jag i hur otroligt lyxigt det är, det vi håller på med.. att det är ok att tycka det känns motigt ibland, men påminna oss om, att det här är vi och våra idéer och påhitt, där vi bygger vårt hem och liv. Lyx lyx lyx.
Och soliga dagar som denna, går det ingen som helst nöd på oss.. då lever vi i vanlig ordning ute och just nu är köksträdgården som en enda dröm. Så tacksam att frosten hållit sig borta än så länge. Allt är så fint fortfarande.
Hundvakt har vi varit också. Passar oss perfekt. Kan inte ens tänka mig in i hur logiken skulle gå ihop med en egen hund just nu, än fast det absolut finns önskningar om en egen hund från typ alla familjemedlemmar här hemma (minus ”någon”… nämner inga namn…). Att då få låna, promenera, busa, gosa… och sen lämna tillbaka. Är helt ypperligt!
Sista sommarlovsdagen kom… och jag kunde knappt andas, kändes det som. ”Sista dagen, för lilla Bertil.. att vara helt helt fri, innan skolplikten tar vid”. Vemodet visste inga gränser den dagen, men jag bestämde mig för att njuta allt jag kunde av dagen. Vi drog till skogs! Och levde livets liv. ”Blåbärskrig” pågick bland busungarna, mamman plockade några liter blåbär och så gofikade vi. Ett himla fint avslut på lovet.
Blåbärsfläckiga om kläderna tjavade vi en sista gång ner mot lagårn, för att kolla till den ruvande hönan. Trygga och bara härligt pirriga, somnade gänget till kvällen. En sån ynnest och tacksamhet i sig. Och ett så fint sommarlov, i våra hjärteaskar.
Första skoldagsmorgonen kom. Dimman låg tät över åkern, vi gick ut i köksträdgården och skördade inför skolbarnens fruktstunder. Både jag och M var med när alla barnen skulle lämnas. Alla tre så peppade. Det kramades hejdå. Skolbarnen stannade tryggt på skolan. Pappan på kontoret. Och Mamma och Lill-Olof drog hemåt. I smyg.. gick jag runt och snyftade vidare,.. likt jag då gjort de senaste dagarna. Gav mig ut med trött lillvän i vagnen.. kutade skiten ur mig och tillät mig känna mig exakt så ledsen och sorgsen som jag gjorde.
Och knåpade ihop en reel. Som ni var många som tittade och reagerade på … se denHÄR, om du missat den.
Poff var det fredag och lilla korta skolstarten hade landat fint hos oss alla. Vi gjorde oss kalasfina och tog pressanger och blomster och drog iväg..
.. hem till mina älskade päron. Pappsen fyllde år. Så himla mysigt och gott, att få fira ännu en födelsedag tillsammans.
.. och vad möttes vi av när vi kom hem?
Lilla Gullefjun!!!
Den första av tre små kycklingar som ruvats fram helt och hållet på naturligt vis. Helgen kunde inte ha börjat bättre. Nykläckta små liven. Äntligen här!
Alla njöt av helgen. Fotbollsmatcher hit och dit. Jourande. Och norpande av vila och återhämtning på olika vis, övrig tid. Augusti är sitt vackraste just nu.
Skördar, bakar och lagar. Och diskbänken ser absolut ut såhär mestadels av dagarna.
Söndagen var en otroligt regnig historia.. som till kvällen sken upp och röda vinbären lyste som pärlor i kvällssolen. Tankade på tillsammanstid, var vi nu redo för en ny, hel, skolvecka (nåväl, barnen redo.. och nånstans hade mamman också börjat landa…)
Ännu en gång stuvas vardagen om.. samma steg som tagits vartannat år sedan 2020 när Storebror började förskoleklass. Barnen är hel-redo och det gör mig så lycklig. Och stolt. Att se de trygga, direkt från hemmalivet, börja på skolan så självklart. ”Det är bara mammahjärtat som ska hänga med”. Så är det. Och snart är det nog i kapp, ännu en gång. Snart har vi en ny hemtam vardag.. med några timmar skola för Tripp Trapp Trull.. och många timmar hemmaliv. Lillminsting är förstås helt hemma. Inte omysigt, alls.
Nu är vår första riktiga vardagsvecka igång.. hösten smyger kring hörnet..
Önskeplaner vecka 35
-Ta oss ann, med gott mod, Första Riktiga Vardagveckan På En Hel Evighet… kräver god planering, mysiga vardagspåhitt, mycket vila. Just så.
-Lillen och jag har en del att beta av tillsammans! Som att plocka in lite mer röda vinbär, åka till stan för ärenden.. och mysa, massor.
-Leka med finvännerna efter skolan!
-Jag ska på ett mycket spännande möte!
-Ta hand om kycklingarna!
-Fira ut augusti med både barndop och 30-årskalas. Det blir kul!
-Möta september! .. längtar.
.. men innan september tar vid, ska här omfamnas, varendaste augustidag som är kvar. Allt har sin tid.
Hoppas att ni mår bra! Jag hoppas att vi ska höras lite mer frekvent här inne nu när vardagen är igång igen.
(inlägget är i betalt samarbete med Västerbottenssåpa)
Hej och välkommen in till vår tvättstuga!
Här står jag och poserar men en hejdlöst ketchupfläckig liten cykelbralla. Mister ”Kan själv”, har slevat ännu en lunch och pjaa, då ser det ut såhär. Men, jag sitter lugnt i båten, för med Västerbottenssåpas fläckborttagning och alltvättmedel ordnar det här.
Innan ni kikar vidare, kan jag glädja er med att ni just nu får 20 % rabatt på hela Västerbottenssåpas sortiment (även redan nedsatta varor) om ni anger koden dromgardsliv20
Milt citrusdoftande tvättmedel, som är snällt mot dig som tvättar, mot miljön, mot kläderna (inga blekmedel i som förstör fibrerna i kläderna) OCH samtidigt; TUFF mot fläckar!
Här förbehandlar jag svårare fläckar med hjälp av fläckborttagningen.
Doserar sedan enligt angivelse och skjutsar igång tvättmaskinen.
Detta alltvättmedel fungerar lika bra på färgtvätt som på vit tvätt. Varför har olika tvättmedel när man kan ha ett och samma?
Vid vittvätt önskas möjligen en blekande effekt? Strössla då i 2-3 msk bikarbonat direkt i trumman, så får du just precis det. Fiffigt va?
Lilla brallan viskar alltså om lunch. Och lilla tröjan, viskar om en redig krasch efter utförsåkning med nosen först, i rutschkanan…. allt gick väl med lilla äventyraren… men hur gick det med kläderna?
Så rena som bara den!
I syn ser ni det kompletta tvättpaketet som just nu redan är nedsatt i pris. Med koden Emmeli20, får du alltså än mer rabatt. Jag kan bara så varmt rekommendera dig att prova dessa skonsamma produkter.
… och medan tvättmaskinen snurrade?
… så passade jag på att ordna oss skinande rena fönster på övervåningen. Med hjälp av Västerbottenssåpas Fönsterputs!
Vid grövre smuts, torkade först av rutorna med ljummet vatten (med diskmedel i) följt av denna fönsterputs. Vid lättare smutsade rutor, såsom lite flugskit.. då räcker det helt med att bara spraya fönsterputsen direkt på, låta dra några sekunder och sedan torka torrt och skinande rent, på samma gång.
Att tvätta och feja tillsammans med Västerbottenssåpa, får min inre Farmor Gertrud att dansa av glädje.
Prova ni med! Glöm ej använda rabattkoden dromgardsliv20 för 20% rabatt på hela, hela sortimentet. Gäller tom. 3/9-24.
Nu ska vi vila… och njuta av att lyssna till augustiregnet som smattrar…, sa vi, alldeles efter avslutad slåtter för tio dagar sedan.
Och just precis det, har vi gjort. Vilat på vårt vis. Ni vet, vi fyller på energi när vi får ta dagarna som de kommer, vara samlad familj, ta hand om gården och påta på efter feeling. Träffa människor vi mår gott tillsammans med. Fylla dagarna med liv, en i sänder. Låångt ifrån vardagsrutiner. Långt ifrån väderleks-stressande. ”Man blir inte människa förrän höet är inne”, sa någon till oss.. och nu förstår vi verkligen, att så är det. Som vi njuter, av doften av nyslaget hö när vi går in genom lagården om dagarna.
Sååå, vad har vi latjat på med då, senaste tiden?
Första kvällen efter avslutad höbärgning, anslöt vännerna då vi päron förberett överraskning för alla barnen. Nämligen att hela familjen B skulle sova över hos oss. Vi åt kantarelltoasts och myste inne bland tända ljus medan sommarkvällen gick från ljus, till lite mörk. Sen följde en natt av ett virrvarr av övernattande småvänner.
Morgonen därpå, hade Sivert sju gullungar som ville gosa med honom. Inte lille Sivert emot, han är den gosigaste på jorden tror jag.
Från det ena älskade sällskapet, till det andra. Vännerna drog vidare och vi fick nytt besök, av syrran och hennes kille. Så trevligt! Glad var jag över surdegsbrödet som låg i frysen och bara var att tas fram och gräddas. Perfekt att ha ”bake off-bröd” på vänt i frysen.
En annan kväll hade jag och M datenight. På vårt vis. Greja tillsammans, sånt gillar vi. Här donade vi med taket till hönshuset… det där som stod på vårens att göra-lista men som aldrig hann bli gjort då. Nu så… är det … nääästan helt, igen.
Första söndagen i augusti. Jag drog på mig långklänningen, packade hallonkaka och massa annat gott. Drog iväg till bästis-Idan och pratade i kapp sedan sist.
Och en stund senare fann jag mig och Mini-me ute i Gula huset, stor-röjandes bland kläder. Oj, oj, oj så mycket bäbiskläder som rensades ut. Det här blir ett utav höstens to-dos, fortsätta rensandet ute i gårdshuset.
Skördemiddagarna är här! Rödbetor och potatis tillagade i airfryer. Till en god fetaostkräm. Himmelriket!
Vi har badat och badat. Kvällsdoppen är en favorit hos oss alla! Så gott man somnar efteråt.
Det blev första dagen då konstruktörspappsen var tillbaka på kontoret. Jag tog ungarna, fikakorgen, peppiga humöret och drog till skogs.
Lystmätet! Att få plocka hallon.
Att spendera sex timmar i skogen med barnen. De hann vara superpeppade på att plocka hallon, mumsa hallon, bli less på att plocka hallon. Det lektes i bäcken, hojtades mitt i fantasilekar och skrikskrattades under kurragömma med dunk. Det syskonkivades, blev hungrigt, fikades, blev på bättre humör och sams igen. Tråkigt hann dom ha också, skatterna. Ja, skogen. Succé!
.. så anslöt M när det var middagstid och njutningen var fulländad. Och att grilla korv ute i skogen, det är tusan alltid en hit!
Och under ett par dagar hade vi denna pingla hos oss. Cecilia, som jag gick högskola med.. det är så fint, för allt är liksom ”precis som vanligt” när vi ses. Vi tar bara upp pratet där vi avslutade det senast.. nu var det på tok för längesedan vi sågs såhär. Så, så himla fint att få prata ikapp. Äta gott. Bada i lillsjön med barnen. Och ta oss en helt magnifik tur upp på favoritberget, Fäberget..
En augsutikväll att minnas.
Många morgnar med Mammabröd. Nybakt ofta, för det där brödet säger det bara slurp om, så är det slut.
Vi handlade go-grejer, dreglandes… som vi sedan gav bort till en älskad på hans födelsedag. Vi har den tjusigaste delikatessbutiken (och tunnbrödfabriken) i vår by. Så stolta är vi, över 1923 Mjälloms Tunnbröd och Deli.
Här satt jag och eftersvettades hemma hos mor och far efter att ha sprungit den klassiska ”tommelmorundan”. Barnen badade i lilla bubbelpoolen med Morfar som badvakt.
Och jag har ridit. Äääntligen. Lilla kolabönan har haft ett långt sommarlov, och nu var vi båda så glada över att få komma ut.
Hästarna har fått större bete också. Istället för att ta eftermiddagsfikat uppe på bron, bar vi det ner på lägdan, precis intill pållarna. Så mysigt litet äventyr, med Mormor och Morfar. Det stora i det lilla, sånt gillar man ju.
Tack vare Fjödur har vi en första svampplock gjord också. Han är min bästa ”svamphund”. Oftast har jag en påse med mig när jag rider, så jag kan plocka svampen direkt. Men inte denna gång. Så det fick bli ännu en tur till skogs, så fräsigt att bara gå direkt på svampen då och hoppa över det enerverande letandet.
.. och på feeling-körarna har inte paus, nej. Vi har fyndat ett fantastiskt skåp, till köket. Ni ser en skymt av det här. Och det skulle vara så fiiiint, just precis där till vänster om köksdörren. MEN! DET RYMS INTE! … sååå, vad gör vi? -flyttar dörren förstås. Är det inte helt rimligt!? Det tycker vi. Åhåhå, det kommer bli så fint! Att vi dessutom hittat en ”ny” dörr på tippen, att sätta där, gör det hela ännu roligare!
.. just så, det är vad vi påtat med sedan sist. Sa jag, med ännu en liten skörd från köksträdgården och växthuset.
Nu har den allra sista, hela sommarlovsveckan startat. Och vi har lagt i högsta njuta-utav-sommarlovet-växeln. Jag och barnen. Pappan är tillbaka på kontoret, nästan fullt. Så lyxigt att ändå kunna mötas för lunch (nära till jobbet, betyder nära till lunchdejt) och så är han ju hemma i god tid varje dag så vi alla får njuta utav honom. Jag och barnen har en härlig plan för den här veckan.. vi håller på och grejar på övervåningen för fullt. I sensommar och höst har vi tre större (och minst 20 mindre) projekt igång (ja, samtidigt), där inget av de innefattar ”göra i ordning brollerummet på övervåningen”, så istället har vi gjort en redig röjning i de två storasyskonrummen där uppe samt skapat en egen liten ”Bertil-hörna”. Och han är så, så nöjd. Sover gör han ju med oss andra, men så mysigt att få sin egna lilla vrå att ha sina egna saker på. Och så skördar vi. Gosar med djuren. Och prickar in varje bad- och glasstillfälle som bjuds.
Hoppas att NI mår gott!?
Att sommaren varit och är snäll mot er? Det är tusan lätt att tro att alla har det genomhärligt, hela hela tiden, eller hur? -särskilt om man kikar sociala medier. Nu har vi verkligen en helt ljuvlig sommar, jag är så ofantligt tacksam att vi fått vara friska och må bra, min närmsta lilla flock. Men tro mig, när jag säger att det stormar, lite längre ut från flocken. Så är liiivet, ni vet. Jag tror inte att det finns någon familj som är bekymmersfri. Det är ju det fina med att vara flock/familj, att vi får finnas för varandra. Ta hand om varandra. Ibland önskar jag bara att jag hade (ännu mer 😉 ) superkrafter, kunde bära älskade människor som inte mår bra. Men så funkar det inte. Och just det, kraschen i mig, när jag inser det, tär. Så ja, jag är lycklig och pirrig i kropp och själ, vi har en fin tid nu och framför oss. Samtidigt, är jag också ledsen och känner mig rådlös ..och lite fransig i kanterna, faktiskt. Livet ni vet. Allt ryms. Kom ihåg det fina ni, när ni kikar runt bland allas somriga flöden! Alla, alla, alllllla, har ett liv där bakom, med exakt ALLT vad det innebär.
Å käre tid, årets slåtter, den tror jag att vi kommer att minnas, för evigt..
Det är nu fjärde sommaren som vi tar in vårt egna hö, ungefär en tredjedel av skörden behöver vi till våra egna djur medan resten levereras till köpare som behöver vår skörd för att deras djur ska ha mat under vintern. Ett mäktigt uppdrag!
Den första sommaren (-21) slog vi marken i tre (!) omgångar, den sommaren var vädret enkelt, det var aldrig ens i närheten att komma regn i höet och vi konstaterade efteråt då, att vi inte hade lärt oss mycket alls efter den sommaren, eftersom vi inte stött på några utmaningar. Nybörjaflax liksom.
Sommaren -22, slog vi marken i två omgångar. Alldeles lämpligt mycket hö att bärga varje bal-party. Inga större problem att finna luckor i vädret heller. Dock utmanande deluxe, då vi hade utmaningar gällande hälsan istället. Det var fruktansvärt tufft, faktiskt.
Förra sommaren (-23) och årets väder… så otroooligt SKÖNT sommarväder ju, sol ömsom regn. Men alldeles OMÖJLIGT att finna slåtter-luckor för oss som måste ha in alldeles TORRT hö. Vi vill heller inte slå för tidigt på sommaren, därför att gräset då innehåller för mycket energi och det är vi hästmänniskor inte intresserade av. Men vi vill heller inte slå föör sent. Andra halvan juli är perfekt.
Slåtter, 28 juli 2024
Så, för att få till det i år, att slåttern inte skulle bli lika sen som den blev förra året (andra halvan augusti då=väldigt näringsfattigt hö), bestämde vi oss i söndags för att gambla lite.. prognosen visade nämligen kanonväder hela veckan, dock inte under onsdagen…
– ”vi slår idag, söndag.. på onsdag kommer det att komma regn men det gör ju inget, direkt efter kommer bra torkväder och vi kan därmed bala och få in höet, lagom till helgen”.
Det är ett sådant familjeföretag att få in höet. Pappan sitter i traktorn. Slår, vänder, vänder, strängar..Uppe på gården puttras det på med matlagning, bakande och förberedelser inför balparty-dagarna och alla barnen med vänner är ett sus i kring. Att tjava nerför lägdan och se hur det går för Pappa H, hör till. Dofta på det nyslagna … och varje år slås av, hur låååång lägdan är.
Men Pyttsan! vad det där väderprgnosen INTE stämde. När vi vaknade på måndag morgon och tittade väderapparna det första vi gjorde i vanlig sommar-ordning.. så bara tittade vi på varandra; ”SKIT!”. Regn onsdag. Regn torsdag. Regn fredag. Regn lördag…. osv.
Höet behöver sina dagar för att torka, gärna fyra-fem.. men den marginalen kunde vi omöjligt få nu.. med precisall mark slagen,allt spelat på ett kort, började stressen pulsera med ens.
Ny plan riggades.
”Vi vänder höet idag, måndag. Vänder det igen så snabbt daggen dragit på tisdag morgon. Strängar direkt efter. Har vi medvind på alla fronter, så är höet torrt nog och vi kan börja bala, redan på tisdag kväll och ända fram till daggen kommer till kvällen. Det blåser västliga vindar och är optimalt torkväder nu, med torrare luft och minimalt med dagg. VI KÖR! Vi får korta av vår vanliga längd av torktid,.. för att överhuvudtaget hinna rädda något av höet innan regnet kommer på onsdag och framåt”.
Sagt och gjort. Under måndagen raggade vi ihop vänner och familj och under tisdag eftermiddag stod Bondmoran klar med tidig middag för ett helt kompani och arbetslag..
Fantastiska människor vällde in och vi tankade oss med energi.. visste att det regnade, bara kilometrar ifrån gården..
-snabbt drog vi igång!
Ljudet av balpressen får det att pirra i magen….. magiskt med våra älskade Torparvänner som alltid finns för oss. Här i syn, Far och Son, på balvagnen.
Ett så otroligt teamwork pågick, på alla fronter.
Bästa Carolin pysslade om hela barnaskaran, totalt nio småungar. Kusin Emanuel, Grannen Per-Inge kastade hö och käraste Torparfrun Nathalie, vår fin-Emil och jag, kånkade höet på plats.
Martin körde balpressen och jag, ja tänka sig, i år fick jag också möjlighet att bära hö.. så otroligt roligt!! Om man älskar att röra på kroppen och ta i, tills musklerna svider, då är detta ett lystmäte.
Sixten och Vidar. Den ena med krycka pga äventyr dagen innan som resulterat i trampade på spik. Sorgsen var lillvännen över att inte kunna vara med och bära hö.
Alla kämpade på. Timme efter timme. Som ännu en skänk från ovan, skingrade molnen sig, kvällssolen sken, övre halvan av lägdan var intagen..
..och vi firade med slåttertårta, toppad med hallon från mor och far. Och så bondkakor till, förstås. Gott, efter att ha burit in strax över 650 höbalar.. med finfint, TORRT hö! Ni anar lyckan..
Satt uppe sent och umgicks, medan barnen spelade fotboll för fullt intill. Samtliga somnade ovaggade till natten. Med känslan av att höet till våra egna älskade djur, var säkrat. Etapp ett av bärgandet, klart.
På onsdagen vaknade vi, gode möra.
Ville helst inte kommentera alls, att det hade kommit lite regn under morgonen… jag pysslade om gänget med nybakt mammabröd och vi peppade oss att ”joodå, det här ska nog gå bra… trots att vi är en väldans mycket mindre skara arbetare idag, än igår”…. molnen svassade på på himlen, solen kom tvärt fram och det yttersta lagret av höet, torkade fort.
Vi drog igång, med sådan fart och skyhög puls på oss alla.
Sixten var så lycklig över att vara bättre i sin fot, det arbetades fröjdigt!
När vi sedan sitter och äter lunch, helt slut efter ett monstertempo med skyhög puls på både balvagn och i lagården… ser vi hur det
snabbt drar ihop sig..
Soligt över lägdan..
… men denna syn åt andra hållet….
”näeh, nu är regnet för nära.. vi hinner inte äta mer nu, nu kör vi igen!”.
Efter ännu en tömd vagn, hoppar nu Emil in i traktorn och kör pressen, medan jag, Sixten och Martin hoppar på vagnen och tar emot balarna.. vilket ÖGONBLICK. Att jobba och slita för vårt, med vår förstfödde så otroligt ivrig att få hjälpa till.
Fantastiska människorna som skulle hämta hö av oss stod beredda och bara matade in balar i transporter ute på lägdan. Nu var klockan tre på eftermiddagen, regndropparna började falla.. det fullkomligt flög balar.
Älskade Pappsen kom förbi och hjälpte oss i mål med det vi kunde.. för nu kom det, regnet, och det med besked…
Det gick nästan hela vägen utan regn… så nära, så nära. Några strängar allra längst ner, möttes av detta regn.
När regnet upphört, drog vi iväg till lillsjön. Olof pekade med sin lilla hand mot Emil och sa; ”DU, ska bära mig!”. Lilla Babybossen som charmar alla han möter, hängde tryggt där på höften och sen badade vi allihopa. Just vad vi alla behövde.
Hem igen sedan för att äta middag tillsammans med fantastiska familjen K som vi önskar att vi bodde lite närmre. Men tänka sig, att det klaffade så väl att darlingarna kunde komma och hjälpa oss i dagarna två. Det finns inga ord för hur tacksamma vi är för all hjälp under dessa två sanslöst hetsiga dagar då höet skulle pressas.
Regnet fortsatte att falla och vi kramade älskade vännerna hejdå innan de påbörjade sin resa norrut.
Det blev alltså några få strängar kvar längst, längst ner på lägdan.. och igår morse, torsdag.. skulle vi enligt prognos ha vaknat till regn. Men icke! Då vaknade vi till sol. Och BLÅST!
Höet hade torkat upp kanon på ovansidan.. så Martin och Olof bara kastade om de strängarna, (strängade om), så undersidan kunde få torka upp under några timmar. Fort var det gjort.. och vi avslutade slåttern på ett nyp oss i armen-vis; Team Drömgården.
Pappan och Lillminstingen i traktorn och Bondmoran, lill-Pigan och de två större smådrängarna, på balvagnen. Sista tonnet hö, var det vi, bara familjen, som tog in. Och med det, blev årets slåtter färdig.
Vilken otroligt välsignad slåtter vi haft, vi är bara så oerhört tacksamma..
..och kanske, har vi aldrig varit såhär inifrån och ut-trötta, som nu. Som vi gett järnet denna vecka. Många, många timmars arbete varje dag och alldeles för lite sömn. Kropparna är som spagetti, trötta knoppar också efter mycket orkande, logistik och rodd. Men wow, vi är inte det minsta skrämda… vi längtar redan till nästa år! Det här äär verkligen något vi gör med sådan lycka och kärlek till vår älskade gård, djuren, liivet! .. men oooh så arbetsamt det också är! Nu ska vi vila… och njuta av att lyssna till augustiregnet som smattrar…
….
Så det var slåttanna 2024, det.. en riktigt rysare!! Alldeles intill 20 ton hö har bärgats, 1460 stycken ”småbalar” har burits..
-TACK ALLA INBLANDADE, våra älskade vänner och familj!!! <3 ..
-utan er hade det inte varit möjligt. Tack också till ”Traktor-Micke” för lånet av en extra traktor och vagn, helt otroligt bra!! Och tack så himla mycket för alla knäppta händer, hållna tummar och hejjarop. TACK, det behövdes verkligen och gjorde susen!!
Vi började på ett helt underbart sätt; en heldag ute vid havet. Tillsammans med Mormoster och gänget samt Mormor och Morfar. Så stilla och varmt i vattnet. En dag som blev ett sommarminne med ens.
Till kvällen när vi kom hem, var barnen helt hejdlöst peppade på att vi skulle filma deras nya skolryggsäckar, från Beckmann.
Himmel så roligt vi hade, barnen fick helt bestämma hur vi skulle skapa filmen tillsammans. Med koden EMMELI25 kan vi ge er 25% rabatt på hela sortimentet hos Beckmann, (29/7-1/8), kika på alla väskor och ryggsäckar HÄR, vetja! OTROLIGA!
Julitisdag med regnskurar. Perfekt för att baka bullar…
.. och gå med nybakt och liten blomsterbunt till andra sidan lillåkern, för att gratta Tant G som fyllde 90 år. Förstår ni, så fräsigt!
Det här är också fräsigt! Att torra knölar och små frön kan bli vackra blommor till sist.
Mm.. många goda stunder ute i trädgården har det blivit.
Pauser likaså! En iskall jordgubbssmoothie, med bär från landet. Inte äckligt. Inte alls, faktiskt.
Kreativt kaos har rått. I vanlig ordning. Just nu har M ”ett litet semesterprojekt” för sig. Ett alldeles hutlöst oviktigt och alldeles underbart sådant. Ni som följer oss i storys har ju sett… verandan håller på att få sig en liten uppdatering.
… återkommer nog mer om det här längre fram.
Barnen har snickrat och pysslat. Älskade små kreativa själar.
Sommarlovsungar i syn!
Mot bad i lillsjön med kompisar!
Lilla morgonturen… för att ropa på Sallekatten som för första gången någonsin dragit på långtur hemifrån. Må han komma hem igen…
Luktärtsnjutet är enormt i år. Förra året gick det bara så dåligt för mig med luktärterna. Men i år får jag revansch,
… och plockar och plockar. Njuter och njuter. Doften är underbar!
.. den här doften också. Älskade Fjädern. Jag kan känna mig hur slut som helst (som efter en hejig dag mitt i småttinglivet, ni vet.. ), sen går jag till hästarna och pysslar om dom, kliar gosar, andas och är. Själagott så det förslår!
Söndagen fylldes med brödbak..
…gallring av morötter!
.. och SLÅTTER!
Ja, nu bara körde vi. Allt på ett kort. Prognosen såg finfin ut. Slagningen gick prickfritt, inget larm gick för sista-dags-jourande Brandismannen och allt på alla fronter höll ihop..
Idag är det måndag, alldeles i slutet av juli. Och vi vaknar till en för, för, för nervkittlande väderprognos.. det finns en chans att vi lyckas hinna få höet torrt och bärgat innan regnet kommer… men det finns en lika stor risk, att det bara blir pannkaka. Så, ja.. ungefär där har ni oss kommande dagar.
Knäpp händer, håll tummar och så vidare, är ni snälla.
Något säger mig att Bondmoran och hennes Bonden Blom om några dagar kommer att likna slumrande radarparet Bertil och Sivert, men just just nu, är energin på topp och vi kör på!
Slåttanna, så underbart lyckligt och arbetsamt på en och samma gång. Hoppas att juli får det avslut vi drömmer om…. att höet för våra djur, är intaget.
Önskar er alla ett gott juliavslut, så hörs vi snart igen!
Lillvännen som tjuvkikar fram där och slickar sig om nosen?
Den där pyttekatten som med ens han kom ut till stora vida världen, byggde bo i familjens hjärtan sådär lite extra…
Hade naturen fått sköta hela alltet, hade han inte levt. Han var absolut minst av alla fem syskon, så liten och klen och förmådde sig inte att äta. Men vi kunde hjälpa honom.
Men jovisst, alla fem kattungar skulle ändå få tingas….
… sa vi, i begynnelsen av kattungekapitlet. Men vem försökte vi lura, undrade vi sedan?
Han blev förstås kvar här på gården.
Med Mamma Svea och oss andra. Och de fyra småungarna här hemma är överlyckliga över Livets gossigaste lilla kattunge,
..som vi liksom fött upp och tagit hand om från dag ett. Så stort!
Högsommar, första små färskpotatisarna upptagna och avnjutna, väntan på höslåtter, sol ömsom regn, sommarlovsbarn som leker med varandra och småvänner från morgon till kväll… besök ett efter annat här på gården och stor känsla av rikedom. Full fart, men ändå lugn o ro, på samma gång. Vi lever vårt bästa liv just nu, alla hemma tillsammans.
Några glimtar från senaste juliveckan kommer här!
Att bryta vardagen och dess rutiner är så gott nu och då.
Vila, pausa och ladda om. Det får mig att längta tillbaka till den älskade vardagen. …Rutinbryt, i lagom mängd alltså. Med det sagt, så finner jag ingen som helst anledning (för att jag älskar det och mår så oerhört bra utav det) att bryta på mina motionsrutiner. I vanlig ordning är jag en stjärna på att strunta i att till exempel vika tvätten, till fördel för ett halvtimmes tabatapass som ger mig såå mycket energi, tålamod, kraft, glädje och ork. Sommarlovsmamman kan njuta sommarlov och ivriga småungar ään mer, när hon prioriterat att pyssla om sig själv också. Sådetså. Men okej, ett litet rutinbryt är ändå, att kunna ge sig ut om lagom-tidiga morgnarna eftersom pappan är hemma.. så lyxigt! Jag är INTE den som tar mig upp 05 och morgongympar nämligen, vilket jag skulle behöva för att hinna innan M drar på kontoret.. men i lagom otta, älskar jag att börja dagen såhär om sommaren.
Sommarlovsmorgnarna! … som kan pågå lääänge. Bland det bästa med sommaren.
Att kvista ut i landet och i ett nafs plocka in flera liter jordgubbar, himmel så härligt. Inget vi varit bortskämda med tidigare, men förra året anlade ju jag och småpojkarna ett nytt jordgubbsland och det har verkligen levererat i år. Äter på morgonfilen, styckefryser och kokar sylt. Och bara äter som dom är, ljuvliga jordgubbarna!
Och titta titta! I år blir det gott om dill, rödbetor och morötter i det här lilla landet. För att vi orkade göra förarbetet bra i år, M fräste gång efter gång och vi brände också fårorna fria från ogräs innan sådd..och att vattna, ptjaa det går också som hejsan.. tack vara det HÄR bevattningssystemet!
Och titta däär då! En ruvande Hönan Herta! …. meeeen jag var så dum och ville lyfta på henne för att märka upp äggen, lägga under lite hö osv… vilket verkar ha gjort, att hon ruttnade ur på mig, totalis.. och klev av. Avbröt ruvandet och kvar blev åtta små halvutvecklade ägg som skulle ha blivit kycklingar. Suck. Så tråkigt, hoppas hoppas ändå på kycklingar framöver!
Vi har umgåtts med älskad familj och släkt. Så himla fint att se Lill-Olof leka bredvid Astrid och Moffe (Martins Morfar) , som åkt ända från Norge och strösslade kärlek, nystickade strumpor och gamla bilar som Lillminstingen lekt med jag vet inte hur många timmar senaste veckan. Själva bjöd vi på gofika och en rivig, högt Moffe-önskad tango… på felan och guran alltså.. det var kul!
Hemestrat med ”Kollektivet”, aka Familjen B, har vi också gjort. Vi är som ler och långhalm familjevis och älskar precis samma saker. Som att gå och ooh-a i byns hembygdsgård och vilja plocka med attiraljer och färgkombinationer med oss hem, både till torp och gård, med ens!
Myskväll i Drömtorpet! Följ Nathalie, Torparfrugan ”min”, och gänget, –HÄR på instagram vetja! Mitt favvis-ig-konto!.
Starta upp något nytt stort projekt? -Aaabsolut! NU! …. Hänga upp en sketen handdukskrok? -Nix, det kommer dröja ett år eller så…. ja, så funkar vi.
Men se nu, nuu har Badrumstvättstugan en nyloppad handdukskrok. Och till och med nysydda spetsgardiner, som ni ju redan sett.
Titta HÄR om du missat denna storslagna, ytterst världsviktiga nyhet.
Vi har också tagit det sista kattunge-farvälet. Det allra, allra jobbigaste. För Rolf, jag menar Rolfina, flyttade så långt. De andra småkissarna, kan vi lätt hälsa på och har så redan hunnit göra, så fint. Lilla Rolfina, lever nu en bit norrut.. på en absolut drömmig plats, på stor gård, med lugn och ro, kissar att leka med, fritt liv, gullbarn och härliga jaktmarker. Kattungekapitel (ett?) avslutat.
Hovvård för hästarna har också hunnits med. Minstdrängen checkade läget!
Trädgårdsplock! En ge-bort-bukett.
Så blev det fredag och tillsammans med den skäggige och Torparna, var vi och såg ”Höga Kusten, -Ett Bygdespel av Tomas Ledin”. Och det, var bland det bästa jag någonsin sett/hört. Lockad till gapskratt, jädrar anamma och snyft och gråt.. under en och samma föreställning. Ståpäls och 100% vidare rekommendationer att gå och se denna föreställning och du får möjlighet.
Jonas och Svea till vänster…Ma.. Jonas och Svea till höööger. Ni som fattar, ni fattar. Så mysigt att få vara iväg, bara vi fyra päron på vift.
Medan, levde våra kids livets liv hos sin Mormoster och gänget. Så otroligt lyxig kväll, för oss alla! Och där ser ni Kajsa-Stina, ja. Hon trivs i sitt nya hem. Tror jag det! Och till höger, en nynattad plutt… bild skickad från proffs-barnvakterna… typiskt skön bild att få som Hönsmorsa som undrade hur i hela friden lillungen skulle kunna somna utan ammemyset…
Helgen innehöll mys, sjödopp och sommarkvällshäng med barnens Mormor och Morfar.
Drömgårdens bageri jobbade på för fullt medan småvänner lekte intill.
In på sena lördagnatten höll M på och skruvade i alla slåttermaskiner och gjorde Pelle-traktorn redo för sommaren höskörd… ”imorn slår vi”, sa vi. Med pirr i magen.
Avslutade hela juliveckan, det gjorde vi tillsammans med mannens ena kusin med familj. Gofika, lek, häng, sommarmiddag. Fantastiskt trevligt och småpojkarna fann varandra i ett nafs. Tutade stortraktor och byggde pussel och babblade på. Så fint alltihopa. <3
Söndagkvällen var mer än vacker.. men som ni märker.. iiingen slåtter påbörjad. För vips var prognosen ändrad och vi fegade ur.. klokt sa proffsen…
Sista hela juliveckan är här och i full gång.
Vi donar med diverse småprojekt.. och den fortsatta enerverande väntan på att finna en väderlucka, så vi kan ta in höet. Dopp i sjö och hav, långa frukostar med kaffesörpel med det absolut härligaste sällskapet jag kan tänka mig. Köksträdgården växer på sig mer och mer.. och jag har börjat längta efter bärplock…
Vi varvar också sommarlovande med förvärvsarbete denna vecka, Brandmannen har jour hela veckan och jag har fotat och filmat (klippt, redigerat, textat osv) en kampanj som jag hoppas att ni ska tycka om (dessutom med en väldigt trevlig rabattkod! Håll utkik!). Ni vet; ”att välja, är att välja bort”. Och att kunna styra över vår tid, att kunna vara hemma barnen, ÅRET OM, är största rikedomen för oss.. och den friheten vinner vi ur vårt eget ekonomiska snurr.. det där som inte pausas, bara för att det är semestertider. Vi skulle inte byta bort Drömgårdslivet mot något. Men jag förstår, att det är lätt att tro att vi bara är hemma och lediga så mycket… om man inte ser helheten…
Ok, kompisar! Hoppas så att ni har det gott mitt i högsommaren! Så hörs vi alldeles snart igen. Jag har faktiskt något så himmelens roligt att berätta för er. Inget stort för världen. Men för oss här på gården… återkommer om någon dag eller så.
Att landa hemma, efter en hoper dagar ifrån. Oj, så nykära vi känt oss gamla i ”Drömgården” sedan vi kom hem..
Dagar vi fyllt med;
”Borta brabrabra men hemma bäst”-känsla. Har längtat på tid att stå vid min favorit-köksbänk och baka småkakor. Så mitt bland upp-packande, så gjorde vi just det.
Plockade in färska blommor från trädgården.
Och gosade extra-extra med denna lilla kisse, som var näst på tur att lämna vår flock..
Fast lyckligt nog, så behöver vi inte säga Hejdåets hejdå till den där lill-tjejen till katt. Kajsa-Stina, kommer leva lajvet hos Storan och gänget, några minuter från oss.
Vi hade förberett ett litet kit med godsaker och bra att ha-grejer..
Till kvällen klädde vi oss i kalaskläder och så drog vi ihop till ett litet sommarkalas med de närmaste. Firade några födelsedagar i efterhand och peppade upp det deppiga i att Kajsa-Stina skulle lämna oss. Jag hade bakat tårtan som det senaste födelsedagsbarnet, den skäggige, har som ”sin födelsedagstårta”, den äär så himla god.
Vill du ha receptet på den nötiga, marängsega bottnen.. vaniljfluffet med grädde, gräddfil.. osv. Ja då har du receptet HÄR! Kan berätta att jag inte fick tag på valnötter som det står i receptet, utan tog denna gång hälften mandlar, hälften jordnötter och det blev också så fantastiskt gott, det med!
Det blev en så, så fin kväll. Om än också så ledsen. Puh, vilken pärs att föda upp dessa små liv, vara så så sååå nära de varje, varje dag. Vi som ”alltid är hemma”, har ju hängt med dessa djur i massor. Och så ska vi SLÄPPA IVÄÄG de!? Förfärligt. Men vi har kämpat på tillsammans och klarat det ganska väl trots allt…
Efter en fartig första hemmadag, tog vi en desto lugnare tisdag.
Pojkarna byggde ännu ett fotbollsmål och jag fick hjälp av alla barnen att rensa och plocka ur jordgubbslandet.
Här, cyklades ”på vår gata i stan”… med lite mellis att ge vår fina Pinglan-Granne.
Livet fylldes med kompislek och bad i sjön också. Sånt där häng som man inte vill avbryta… så efteråt hamnade vi allihopa på Drömgården och åt middag tillsammans.
.. för att toppa den sommardagen med den här kvällen. Paddlande och fiske tillsammans med finvännerna. Rikedom!
En dag med ”mellanväder” skapade törst på kreativitet.
Tro´t eller ej, men äntligen fick jag ”ändan ur” och öppnade den där kartongen som stått och glott på mig sedan julafton… den med den otroligt generösa julklappen i. Symaskinen. Ni som hängt med ett tag vet av min hatkärlek till denna mackapär, därav den halvårs-höga tröskeln att ens öppna kartongen. Juni har sytt en hel del med sin Farmor, så hon kunde hjälpa sin lilla mor och ur alltsammans blev det en somrigare sortens gardin till Badrumstvättstugan. Ni kan inte förståå, hur nöjda vi är! ”Det är inte så noga”, ”det behöver inte bli perfekt”, ”huvudsaken vi gör!”, var ledorden. Och så roligt vi hade, jag och min lilla Skrållan!
Ännu en mellandag med regn, skapade Monopol-mys och tio liter nykokt saft. Saften gjordes på svarta och röda vinbär samt hallon. Fantastiskt gott!
Juni bakade tigerkaka som vi åt till den precis svalnade saften. Bjöd Farfars och Morfars och alla som susade förbi.
Under hela veckan har M gjort ett otroligt jobb nere i lagårn också. Stora högolvet, har inte bara innehållit hö förstår ni. Längst in; några meter av bråte, gammalt virke osv. Det har sett ut som ett slagfält ute på gården desssa dagar då allt flyttades ut, skotern ute mitt i juli bla… men nu tusan, är det ordning och reda efter oräkneligt många vändor upp och ner mellan högolv och höloft.. så vackert på sitt sätt, att ”vi” (bara bara M) gjort oss hemmastadda på ännu en plats på gården (höloftet alltså, dit virke, gamla strävor osv fick hamna).
Så goda dagar, en i sänder.. fyllda av sånt och såna vi älskar. Fejjande och återhämtande av olika slag, varvat om varandra. Kaffesörplande, barnaspringande, päron-tabatande, surdegsbrödsbakande, trädgårdsarbetande, ätande, fikande, diskande, städande, tvättande, lekande…. slumrande…. ljuva sommarliv. Sådan ynnest att bara få vara.
Det blev lördag, den där julilördagen vi haft i sikte ett bra tag nu. Wow, för att få hederuppdraget att sjunga och spela på vigsel, bland det häftigaste vi kan tänka oss. Det var ett helt sagolikt vackert bröllop <3
After wedding! – fika, bad och mys hos Mormor och Morfar.
Söndag. Och ännu ett kattöverlämnande. ”Fläckis” har vi gett till en utav storfamiljens småvänner, i dopgåva. Såklart i full överenskommelse med lillvännens päron. Så himla charmigt att nu få överlämna den 14 veckor gamla lilla coolingen till katt! Charmigt… men så himla skitjobbigt också.
Så var det bara två kvar. 14 veckor gamla småtussar. Känts fint att de fått stanna med sin mamma så länge. Blivit trygga, coola och redo för sina egna små äventyr.
Jag small av bredvid Lillminsting därefter (han som förövrigt vaknade med feber sedan… hej lilla sommarsjuka!) och botade sedan depp och trötthet med ljuvlig stund i köksträdgården, där är jag så lycklig. Och den lilla, ändå största hittills, luktärtsbuketten fick sätta god känsla för avslutet av denna julivecka fylld av sommar.
Förra veckans planer var att landa, komma i ordning här hemma, göra (genomlida är mer rätt ord för undertecknad) de flesta kattunge-hejdå…. plocka jordgubbar, baka småkakor och koka saft. Öva inför vigsel, tömma högolv, sjunga och spela på vigsel..
Den här veckan önskar vi bland annat att bli klara med städningen i lagården… eller har vi fått mersmak på ordning där inne och fortsätter i någon vrå till? Slåtter-vädret lyser med sin frånvaro, men det hade varit UNDERBART att få in höet, nuuuu!
Vi tar en dag i sänder och njuter till fullo av sommar och maxat med Alla-Tillsammans-Tid.
Ta hand om er och må så gott ni bara kan, ni med. Så hörs ni snart igen!
Senaste kommentarer