”Älska ihjäl dom ba!”
Ibland säger jag till min skäggige; ”hörru, jag kanske tänker bli dagmamma!”…
och Han stoppar aldrig en idé jag har. På gott och ont, kanske? Hehe. Idag fick jag i alla fall över en dag leva ut ännu en utav mina drömmar! Soliga fredagstimmar, HemmaMamman tillsammans med sex pärlor till ungar hemma på Drömgården. Jag har haft så kul ska ni tro!
Det är så fint att se ungarna tillsammans. En hop små människor som börjat sin vandring på jorden. Redan så varmhjärtade, kloka, trevliga, fullt ljuvliga små människor. En ynnest att få hänga med.
Efter lunch bäddades det yngsta ner i vagnen och slumrade med ens. ”Jag inte sova? bara Henny sova?”, sa Bertil så nöjt att jag inte kunde ta ifrån honom känslan av att vara ”storpojke”, så han fick lite smågäspande, men väldigt nöjd, haka på alla storasyskon. Nu arrangerade ”Dagmamman” en Karamelljakt med ledtrådar utspridda i hemmet. Mest nöjd var jag med att det på ena lappen uppmanades att klä på sig och gå ut… i ett knyck hade då hela gänget alla lager varma kläder på sig och var ute i ett knyck..
Ja vad tusan, lite fuffens-medel, som godis, är väl fullt tillåtet i Dagmammeri!?
Ut i den 15-kallgradiga fredagen det bar!
Må ungarna fortsätta vara så nöjda med en liten karamellask, länge! Det äär ju bland det bästa med små barn.. att dom är så oförstörda.
Lika delar energi och fantasi, många liter kärlek, ett kryddmått allvar.. typ så tänker jag i min uppfostran. Ingen människa är ”perfekt”, bara glad, aldrig orolig, kan allt, vågar allt, är stark jämt..
Men..
– ”Älska ihjäl dom ba!”, som min vän och frökenkollega Anna brukar säga.
Jag gillar dom orden. Med kärlek kommer man så förbenat långt. Längre än vad alla fasader eller pengar i världen kan ordna.
Ja, då vet ni vad jag påtat med idag. Levt ut Dagmammadrömmen, alltså. Och gosat Hästmular, förstås. Och njutit av en snöknarrande springtur. Och ätit tacos och chokladglass till fredagsmys med favoritgäng. Mer behövs inte för att jag ska känna mig hög på livet!
Hoppas att ni också haft en härlig dag och får en god helg!
Emmeli
Fullvuxna typer som många gånger är så urbota okloka.
Bara några tankar..
Tänk, att vi lever livet här på jorden… Planeten Tellus, som vi, genom trång-, och kortsynthet, håller på och kör till botten. ”Jag hinner då dö innan dess”, kanske du tänker? Men stopp där, låt oss tänka liite längre än så. Titta på dom där två där i hallen….
Och jodå. Jag är fortfarande igång med mitt rensar-il. Har både rejsat igenom en hop lådor, ett rörigt lekrum och annat sedan sist. Och det slår mig, gång på gång. Vilka läraktiga genier dom är, dom små liven.
Det är inte dom som har bett om en massa nya leksaker. Dom tjatar inte om dom där dyra sommarlovssysslorna som ”alla andra gör”. Det behöver inte kosta pengar eller jordens kraft, för att skapa barnalycka. Vad vi har att lära av dom unga klimparna.
Se bara här. Den där skolbänken. Den har stått instuvad i ett hörn där ingen velat sitta vid den. Nu, framflyttad och visserligen på väg ut i någon hörna av förvaring, men aldrig någonsin, har den använts såsom idag. Att flytta om i ett rum, kan ge känslan av sånt energirus. Prova! Och leksakerna jag rensade ut och bytte mot andra som fick krypa fram efter att ha stått gömda? Som nya! I barnens ögon.
Addera därtill en sparktur, i tåg givetvis. Lilla sparken först. Där sitter hon. Sparken bakom, den stora sparken, fylls med tryggt tågstyrande Storebror och en påhejjande Lillebror. Längst bak. Där är motorn. Tillika moderskraftig varelse. Barnen tjöt av magpirr där vi susade fram. Där frågades inte efter några pengakostande hittepå, långväga ifrån..
För just det; det är ju vii, vi myndiga, fullvuxna typer som många gånger är så urbota okloka. Ja, jädrar. Vilka läraktiga genier dom är, dom små liven.
Emmeli
Här är min alldeles egna lilla Skrivarhörna!
Tänk.
Att jag har en alldeles egen liten hörna är i hemmet. Precis när man kommit uppför trappan… där, har jag belamrat en liten vrå som passar mig ypperligt. Bredvid hittepå-räcket till något permanent är byggt. Framför fönstret, med vyn upp mot byafjället. Förstår bara precis i begynnelsen av inflytt.. hyllor eller tavla ska upp så småningom, tror jag.. känner in läget..
Drömgården är stor och börjar nu ha många rum som går att husera i.
Dom flesta blir av bara farten lekrum. Barnen härjar och bygger kojor, vräker ut lego, pysslar, pusslar och kurragömma-busar mest överallt. På riktigt, helt underbart.
Men här, här är bara Mammas Arbetshörna.
Trivsamt med auktionerade gamla mässinglampan.. med lampskärm som vi fann ute i Gårdshuset häromdagen.
Och favoritböcker. Som den jag fick av vännen C i födelsedagspresent.
Och blommor förstås.. ingen trivsel utan blommor. Så känner jag. Primula, är en riktigt i början av året- favorit!
Här sitter jag och samlar orden som är tankar och funderingar, bubblandes ur hjärtat i sin yttersta enkelhet… mina texter bara ”kommer utav bara farten”. Ibland stannar orden innanför bröstkorgen, då får det vara så också.
Jag älskar ord. Många hamnar i barnens livetböcker. Jag fyller i små ord dom säger, roliga citat, små äventyr, när något särskilt hänt, glatt som ledsamt.. när tänderna kommer, första orden och roliga sägningar.. ibland dröjer det dagar emellan ord i deras livetböcker, ibland klottrar jag flera gånger på en och samma dag. ingen press och inga måsten… och jag tror, att barnen kommer uppskatta dessa när dom blir större.. faktum är att dom redan nu älskar att läsa om sig själva.
Och så sänder jag ord, till er, förstås!
Jag gillar inte att tjorva till det. Tycker att ”i det enkla bor det vackra” och att dessa ord gäller såväl julpynt, livetflärd som mycket annat, inredning till exempel. Vi tar det i varsam takt nu, inboandet här på nya våningen. Känner in vad som önskas. Hastköper inget. Tradera-spanar.. förlorar en hel drös auktioner då vi sätter våra gränser, men plötsligt är pengasumman på vår sida.. och en lampa bli vår, till exempel.
Ja, här trivs jag.
Och inte nog, med att jag har min alldeles egna hörna här hemma, så har jag också det här; drömgårdsliv-bubblan.. mer er alla med på tåget.
Ett hörn av cyberrymden där jag priviligerats med en så gedigen, varmhjärtad skara människor. Tack för er och ert ständiga varmhjärtade engagemang.
Ni ska veta att jag nu, oftare än någonsin, får lite scenskräck… tanken ;”Vad ska jag bjuda på nuu då? När det plötsligt är så många som ser allting?”, kan slå mig… – ”ingenting. nä ingenting mer, än du redan gör”. Säger jag till mig själv. För det du bjuder på är ju ”du”. Och ”vi”. Och inget annat. I sin enkelhet. Hela alltet.
Ja, hej från min Skrivarhörna.
Och titta! Idag sken solen för oss. Sol inne, sol ute, sol genom hela hemmet och sol i sinne.
Emmeli
Måndagshälsningen!
God måndag vänner!
Drar igång veckan genom att andas djupt, blicka lite bakåt, känna in nuläget och sen, ja då tar vi tag i nya veckan tycker jag!
Veckan som gick;
.. hade vi alla möjliga fräsiga vinterväder. Som många kalla grader, ännu en snösmocka med storm så det bara knakade i gamla timmerhuset och så lite underkylt regn och till sist snö och kallt igen. Det kan trilskas när det är svinkallt.. och nog gjorde det det, på sina håll. Men jag skrev till er, med fruset snor i ”skägget”, att ”Jag väljer att inte se morgonens trassel bland frusna fingara, bilar och traktorer, isiga hö-nät, som problem. Jag väljar att se det som utmaningar i det liv vi valt att leva. Utmaningar, som gör att jag känner liiivet i mig”.
Och bland det bästa med att ha varit ute och härjat i många kalla grader, det är att komma in. I värmen och påta. Fast fasiken alltså, vissa av veckans dagar klädde vi oss i flera lager ull.. och ville knappt sticka näsan utanför täcket, pga kall gammal gård som längtar efter sitt kommande värmesystem. Direkt-el, är liksom inte kul..
Vi fejade och grejade. Med ditt och datt.
Barnen hade lekdate här hos oss och det var en fröjd att få hänga med på ett hörn.. ordna gofika och styra runt med småungar och lillponny i salig röra osv.
En dag lagade barnen middag helt och hållet.. enbart lite hjälp vid varma spisen. Pannkaksreceptet är väl inprentat hos våra småbagarkockar. Och alltså! Vilket gäng dom är nu, dom där tre. Bertan strejkar starkt när vi råkar säga att han är familjens bäbis.. för det är han ju INTE. ”NEJ! Ja e BLOL!”. Han är minsann Lillebror och ingen bäbis, sådetså. Tre vänner för livet.
Så blev det helg. Planer om utekalas i Storfamiljen sköts förstås på framtiden med det Coronaläge som är i byn just nu. Vi har bara, bara varit hemmavid och levt gårdsliv. Otroligt trivsamt. Många timmar av friskluft och snölek… och skottande. Och skottande. En tur till Tant G på andra sidan åkern, också. Bertilen hjälpte mig att ordna min nya Arbetshörna också. Den ska ni få se vilken dag som helst nu!
Helgen innehöll ännu mer själagott som facetime-gruppsamtal med mor och systrar, sovmorgnar, filmtittande med hela familjen och förstås; hästande. Så tacksam, för hela alltet.
Känner mig redo för en ny vecka. Den allra sista januariveckan!
Önskeplaner för vecka 4:
-Njuta allt jag bara förmår, av bonusdagar att ha alla tre ungarna hemma prick hela dagarna. Skolpojken har med andra ord fortsatt ledigt pga Covid -19-smitta på byaskolan. Bortskett från att det är hemskt och orosamt, så tänker jag njuta av min lilla 6-åring här hemma, till fullo.
-Skissa på planen för Drömgårdens Trädgård 2021. Vi tänkte ta i lite mer i år, helt klart. Vi har ju för tusan hur mycket hästskit som helst som kan göda våra grödor. Det ska utnyttjas!
-Trolla till mig tid att superjobba. Mailen ropar på mig och idéer finns i massor. Jag behöver bara få sätta mig ner i lugn och ro.
-Vi har som mål att göra dom sista smågrejerna uppe (måla tredje varvet på några dörrfoder och skura sista såpvarvet på ett golv) innan veckan är över...
-Frisklufta oss, leka, hästa, motionera…mitt i det vintervita som vi har i massor nu. Jag är så lycklig för snön, den betyder att Norrlands femte årstid, med värmande sol i kombo med snögnister och takdropp, kommer bli alldeles sagolik!
-Ta en sista januarihelg! Med familjetid i massor.. och sen drar vi nog igång med Matrumsrenoveringen också… så omåttligt roligt!
…
Jag önskar dig en god start på veckan!
Ta hand om er. Allt ni bara kan!
Nu ska jag ge mig ut till hästarna.. och lilla ungskocken som redan hunnit ut och leker i snöhögarna för fullt.
Emmeli
Semmelkaka!
Helg! Lördag! Tid att fylla med precis vad vi vill. Så gott!
Ooooch, jag har drabbats av semmellängt. Såklart vi ska baka semlor någon dag. Men vill man inte vetebullsbaka och ändå önskar alla semmelsmaker, då har jag receptet ni kommer älska! Segmjuk Semmelkaka..gjord i ett nafs. Åhåh! Skickar er direkt till receptet HÄR!
Och önskar er alla en god, god januarihelg!
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
