Om bergsutflykten… och recept på blåbärsmuffins med vit choklad!
Det blev söndag, den 26 juli, och ääntligen känner vi hur värmen omfamnar oss från morgonen.
Efter morgonbestyren här hemma, packar vi god lunch- och fikamatsäck, klär på ungarna skogslämpliga kläder och försöker sno ihop oss själva i samma veva. Fyrhjulingsvagnen kopplades på. Ooooch för er som tänker ”men alltså, äär inte det samma vagn som den dom släpar hästskit och allt möjligt annat i? då kan jag svara; johooda, nog är det det. Om knusslighet fanns här i drömgårdslivet, då skulle vi inte komma långt med något här hemma. En får inte vara så knusslig förstår ni! Urspolad och såå fräsch vagn, packades med massa gossigt och gott. Särskilt fyra gullungar (gulliga kusin E hakade också på!) och en mor. Pappsen styrde skutan! Och här hamnade vi;

På vårt favoritberg just nu!
Först lunchfikade vi. Sen fikafikade vi nybakt sockerkaka. Jag blev utsedd till ”världens bästa bagare” av gullungarna. Den ni! Den ska jag leva lääänge på!
Därefter skulle vi gå en bit av skogsvägen för att se om vi kunde finna några blåbär…
Och oom vi gjorde! Helt otroligt så mycket blåbär!

Jag njöt så ofantligt. Kände mig som Mormor Syrena. I blåfläckiga vitstövlar, en solkig bh och inte minsta rädd för att ta i. Lillungen hängde stundvis på höften, men knoppade en stund i fyrhjulingsvagnen och då tusan räserplockades det.

Tjopp sa det, så hade päron och småungar tillsammans plockat alla hinkar vi hade med, fulla.
Den inre hamstraren i mig bara juublar. Tänk att något så gott, finns på en så vacker och själagod plats och som dessutom får plockas och bunkras, GRATIS(!!). Naturen är en ren och skär lyx, visst?

Vi rullade hemåt.. världsnöjda hela högen. Inget barn hade hunnit lessna liksom. Då, då tusan vet man att det är bra med bär!
Och barnen som plockat så idogt skulle givetvis få sin önskan uppfylld.

Blåbärsmuffins med vit choklad. Det kan omöjligt bli för mycket fika en ljuv sommardag eller hur?

Ni ska få receptet!

Blåbärsmuffins med vit choklad!
(ca 15 muffins)
Vispa 3 ägg och 2,5 dl socker vitt och pösigt. Rör ner 50 gram smält smör och 1 dl mjölk. Blanda 2 tsk bakpulver, 3,5 dl mjöl och 1 tsk vaniljsocker och vänd ner i smeten. Klicka ut smeten med ett par matskedar, så du fyller muffinsformarna till 2/3. Strössla över några blåbär och lite finhackad vit choklad på varje muffins. Skjutsa in i ugnen i ca 13 minuter på 200 grader!
Njuuut nybakta blåbärsmuffins! Med iskall mjölk eller god kopp kaffe. Det gjorde vi! Med nu hela svägganfamiljen samlad hos oss. Rikedom!

Det var bergsutflykten och receptet på blåbärsmuffins med vit choklad, det. Himmel, vilken energikick denna dag var!
Hoppas så att ni också haft det gott!
Emmeli
Vanilj- och kardemummaknutar!

Det var sommarlovsdag. Regnet vräkte ner och där inne i gammköket satte mor och småungarna en stor vetedeg.
Bullbak, alltså. Känner mig sällan så morsig som då! Att helt släppa på hur mycket mjöl och strösocker som flyger och far, och tänka ”det där tar vi sedan!”, är nyckeln till att ha det skittrevligt tillsammans, både stora och små.

Fyllningen var klassisk och inte knusslig alls. Ett redigt lager smör, strösocker, lite vaniljsocker, vaniljpulver och på toppen doftade vi över nymortlad kardemumma.

Tycker det både är roligt och fint att forma bullarna till snurror.
Nu var det bara gräddningen kvar..

Oslagbart! .. Fika på nybakt bulle och dessutom, efter timmar av regn sken solen plötsligt!

Om mannen får önska, är en alldeles vanlig kanelbulle det godaste. Såklart blev det ett gäng såna också!

Vanilj- och kardemummaknutar!
Till cirka 40 stycken bullar behöver du:
- 50 gram jäst
- 5 dl mjölk
- 150 gram rumsvarmt smör
- 0,5 tsk salt
- 1 dl socker
- 2 ägg (1 till degen och 1 till pensling)
- ett par teskedar nystött kardemumma (eller mald på påse för sjutton, ta det du har! men nymortlad är så förtjusande gott, lovar!)
- 14-15 dl vetemjöl
- Pärlsocker
- Ingredienser till fyllningen; smör, strösocker, kardemumma, vaniljsocker och vaniljpulver.
Gör såhär:
- Värm mjölken till 37 grader och rör ner jästen.
- Häll i socker, salt och det mesta av mjölet (spara lite till utbaket)
- Blanda i det rumstempererade smöret, kläck i ägget (vårt S i bull-rockärmen!) och arbeta ihop alltsammans till en smidig deg.
- Dutta ut degen på ett bakbord och låt jäsa under bakduk i cirkus 40 minuter.
- Dela degen i två och kavla ut delarna.
- Bred på smör och strössla över resterande fyllning och vik sedan degen på mitten.
- Skär lagom-tjocka skivor (ca 1,5-2,0 cm) , tvinna och slå små knutar av degen. Här är det inget precist, snurra på och se vart du landar, det blir garanterat bra, finns inga rätt och fel!
- Låt bullarna jäsa under bakduk i 25 minuter.
- Pensla bullarna med ett uppvispat ägg, strö på pärlsocker och grädda i 6-8 minuter på 250 grader!

Älskar att ha bullar i frysen under sommaren. Så härligt att kunna ta fram till både planerade och spontana fikagäster.
Tusan inte mycket slår en sådan klassisk vetebulle. Med en kopp kaffe eller ett iskallt glas mjölk till. Mumma!
Emmeli
Hipp som happ och årets trädgårdsblundrar!




Bara dundrade ner det som fanns kvar av ettåringarna. Hipp som happ, liksom! Och se så fint det blev! Blir alldeles lycklig när jag tittar på denna färggranna plantering.
… ännu ett tecken på att det mest bara är att tuta och köra när det gäller trädgårdsblomster. Allt blir fint tillsammans ju! Förstås trivs vissa blommor bättre på vissa platser i vårt avlånga land, jag håller lite koll på odlingszonen (vi gränsar 4/5) menar jag, men det är knappt. ”Tutar och kör”, det är nog mer sanning…. och ”learning by doing”.

Lejonkapen är nya för min lilla trädgård. Och dom blir en keeper. Oj så vackra och glada!

Men, det går förstås inte alltid spikrakt från att fröna hamnar i jorden på vårvintern, till högsommarens blomsterfägring…
Nej. I år höll jag till exempel fullständigt på att ta kål på mina luktärter. Dom bodde i sina små växthus och njöt så, mina praktigaste luktisar någonsin.. tills morsdagshelgen. Då blev det aaaalldeles för varmt där mot söderväggen, och alltsammans höll på att brännas bort.. en trög start blev det sedan att försöka återupplivas som luktärt, men det gick! Dom är starka dom där doftande darlingarna!. Ptjaa.. sen var jag så klomrig (som mormor skulle ha sagt… typ småklantig?).. att nästan alla dahlior bröts av när jag planterade ut dom.. haha! Dom kommer dom också, förmodligen i en mindre rangling variant än den otoppade… men kanske kommer dom här i norr inte hinna blomma innan frosten nyper dom, vi får väl se! Vad mer? Jo, jag skolade ju ut småplanten där i försomras… i prick helt fel läge… gassande sol, torrt och blåsigt…och inte hann jag vattna därefter som jag hade behövt.. (määrkligt va? med tanke på att jag hade tre gullungar till min hjälp.. ). Puh. Var riktigt deppad då… Planten låg ner, strök backen och såg helt död ut första fem dagarna efter utplantering… men sen så, sträckte även dom på sig.
Jag har pysslat med mina blommor i år på ett sätt jag aldrig tidigare gjort… när allt var så nära att kolavippa blev jag liksom än mer kär och duttar och duttar. Bäddar om med mer jord, stöttar, vattnar flitigt… och njuter.
Av att ha en alldeles egen trädgård. Att göra precis som jag vill i. Hipp som happ. Med blundrar och allt! Till på köpet jublar själen, där jag står med jordiga händer och blomsterdoft upp i näsroten.

Emmeli
Måndagshälsningen!

Åhå så skönt med måndag igen!
Denna känsla är den samma, varje gång när M haft sin brandisjour. Det går så himla bra med jourpusslet, vi har rutin på det hela, men i slutet av jourveckan är jag alltid typ så trött jag att jag vill gråta… och då är det inte jag som burit människor med brutna ben ner för olika höga kusten-berg osv…men, jag har jobbat på andra fronter! Allt handlar om ett Teamwork, förstås. Nåväl. Vi tar en titt på hur veckan här på gården såg ut, innan veckans planer!

Jag hängde med dessa förstås. Våra pärlor. Här var pappsen på brandövning och här hemma badades det vildingar och nattafikades. Denna syn gör mig gråtlycklig. Gullungar i vårt skavda, älskade gammkök!

Vi hängde på övervåningen allihopa. Snickrande och kortspelande i ett.
Jag var och badade i sjön med barnen och vi konstaterade att vi är ”ett riktigt team”.
Vi hästade hela familjen. Jag red Fjödur så vi båda var svettiga. Barnen skumpade runt i bubbelskratt på deras lillponny. Och M busade med Blå Berget på deras vis… och så tömkördes det lite också… båda Ikran och Miniman, som ni ser!

Så köpte vi glass från glassbilen och kalasade på. Så jädrans mysigt att gå med barnen och känna unnande, somriga känslan, precis som när jag var liten och följde med mamma eller pappa och glasshandlade..

Jag var gruvligt trött stundvis och längtade efter på vift-brandismannen… funderade en sekund på hur det skulle kännas att bo i ett nybyggt hus med asfalt kring, (haha! trötthetstecken deluxe från min sida)…men så lyfte jag blicken och tittade på det här; drömgårdslivet. Älskade drömgårdslivet. Som fodrar en hel del kraft, ork och pusslande… men som resulterar i det här.. livet här på gården med tre gullungar, hästar, katter, blommande klätterroser och mycket tillsammanstid. Jag nöp mig i armen. Vill inte byta det här mot något. Tillät mig känna stolthet för en stund… Det har inte bara blivit såhär av en slump, faktiskt. Vi har tagit oss hit, jag och M tillsammans.. heja att vi vågade..

… inga drömmar är för stora. I alla fall, har precis ingen annan någon rätt att göra ner dina drömmar. För dom är dina. Så vill nu något, har du en idé du tror på. Kör! – Sådetså!

Drömgårdslivet är inte bara en dans på rosor, nej. Mycket som kan krångla och kruxa. Ett otursmoln ovan djuren har vi haft senaste tiden. Fransson är pigg som ni ser… men där på soffan har vi senaste dagarna bäddat om en skadad Sallekatt. Burit honom mellan sovplatserna, maten osv… följd av ett redigt slagsmål med en annan katt.. med en svullen, sårig tass har han haltat fram och hujedamig så ont det gjort i kattmammahjärtat. Ingen vet-tid att få, enbart 12 mil bort. Och med tre småbarn i sällskap och den där katten som vägrar kattbur… fick vi försöka ordna så gott vi kunde här hemma. Nu har Salle typ 7 av sina 9 liv kvar… och han äär piggare, hallelujah!
Jag och barnen hade en heldag hos mor och far. Det blev en dag att stoppa varmt, varmt i hjärteasken. Vilket sommarlovsminne! Äta mormors pannkakor, bada poolen, mumsa sockerkaka, gunga hammock… och SPRINGA hemmahemma-rundan i full fart…

Vi var till Tant G på andra sidan lillåkern, lämnade en blombukett och blev bjudna på fika. Hur mysig stund som helst. Barnen har helt klart en egen Tant Berg i sitt liv och det känns som en rikedom.

.. vi hade två coola tjejer från grannbyn här också. Två bönder som vi beundrar stort. Härlig, inspirerande pratstund med lite sockerkaka på toppen.

Och så åt vi allt mellan makaroner och korv och det här; familjens ena favvisrätt.
Kycklingfilé med fetaost och soltorkade tomater. Couscous sallad till!
Går såhär;
Dela kycklingfiléer så många du önskar, i bitar om två, tre. Bryn i god olivolja, salta och peppra. Lägg kycklingbitarna i en ugnsfast form. Ta några klickar creme fraishe, en skvätt grädde, och ett gäng rågade matskedar soltorkade tomaterkräm, strimlade soltorkade tomater, smulad fetaost, salt och peppar.. rör ihop till ett gojs och slå över kycklingfilén. Klipp en klump mozarella i småbitar på toppen av hela alltet, innan du skjutsar in det hela i ugnen, i 225 grader i cirka 35 minuter… provskär i kycklingen så du ser!
Servera till couscous och smarrig sallad. Här hade jag bönor av olika slag (svarta bönor + ”blandmix”), körsbärstomater, smulad fetaost, soltorkade tomater, sallad från landet, en skvätt olivolja och salt och peppar. Så mumsigt, enkelt och prick alla i denna familj äter så det står ut genom öronen … likamed en matträtt jag älskar, av flera anledningar!

Sommarlediga veckan nummer tre och dess önskeplaner;
–Hurra! ”Vi” är jourfria och kan både hänga tillsammans med storfamiljen, vännerna och ge oss ut på utflykt och små äventyr, alla fem tillsammans.
-Rida långritt!
-Tapetsera Junis rum!
–Hästfix! -vi mockar vidare som galningar och så ska vi göra ännu en ny hage under veckan. Häpp häpp!
-Så! Japp. Nu har vi ätit första svängen sallad ur pallkragen och min älskade vän Carolin har lärt mig att det går uutmärkt att så en omgång två nu. Godare att hinna äta upp salladen innan den blir sådär stor och besk liksom, och sedan då så en omgång till istället. Såååå (hehe) det, ska jag göra.. kanske dundrar jag ner en fröpåse jag skippade i våras också.. möjligt kommer den upp och hinner blomma innan frosten..vi får väl se, roligt att prova!
-Springa! Enormt glad för att knät pallar för löpning igen. Lite halligalli-opålitligt ännu men ändå, hurra!
-Njuta sommarstunder. Älskar så, när vi äter middag där ute på verandan, utan att frysa och bara har det så gott. Eller när pyjamasungarna struttar ut till hästarna och säger godnatt innan nattandet i vagnarna. Stunden när jag plockar trädgårdsbuketter… eller bara tjavandet längs grusvägen, med en liten hand i min. För att inte tala om varje ny sommarmorgon…

… Hoppas att ni har det gott, mitt i sommaren! Ta hand om er, allt ni kan.
Emmeli
Loppisfynden med stort L!

Inget nytt under solen, nej.
Jag är och kommer förmodligen alltid att vara helt loppistokig. Det är ju så förbenat kul. För en liten slant i jämförelse med att köpa nytt, kommer jag hem med så innerligt vackra pärlor, som bara osar historia och charm…utan att ha gjort det minsta avtryck alls på miljön. Men, det måste finnas någon hejd även här, förstås. Till exempel har jag sagt åt mig själv på skarpen att inte kånka hem mer porslin förrän det verkligen nu behövs… köksskåpen är fulla till bredden. Att spana efter prylar vi verkligen behöver, det gör jag för fullt. Förresten! M gillar också att spana. Så roligt att spana ihop!

Senaste tiden har vi hållit ögonen öppna för till exempel vackra lampor av olika slag, en ny tvättkorg och ett sånt där krus som mamma och pappa har som jag alltid älskat och nu vill ha själv. Vänta ska ni få titta närmre på senaste tidens skatter!

Visst dånar man? Sååhå vacker lampa, visst? Tänker att den ska få sitta i Salen eller Matrummet (det som är sovrum nu)… när dom rummen är i ordning vill säga. Kan dröja jättelänge dit… kan också tänkas bli ganska snart, i alla fall gällande ett av rummen. Denna lampa kommer göra känslan för hela rummet! 350 kr. Fynd!

Detaljerna….

M och jag spanar inte riiktigt efter samma saker. Men hallå där vackra dörrhandtaget, välkommen hem till oss. Väl fyndat, M! 50 kronor.

Och titta!! Drömmarnas krus. Stort och så, så fint. Förmodligen hade jag inte unnat mig det om det var helt, dom kan vara dyra dessa.. meen, nu var det en liten bit borta från kruset i toppen. Det gör mig ingenting. Jag ska ha blommor där i och det kommer inte göras det minsta att kruset inte är hundra helt. 150 hurraiga kronor!

Ni ser där i diset att en liten bit är borta. Ändå, drömkrus!
Och närmast i bild här nu då? En tvättbräda. En sån grej som gör mig pirrig i magen och att jag orkar lite renovering till. Typ så. Vi har ju en fullt fungerade tvättstuga, visst visst. Den är typ helt fuktskadad och jag ryms knappt att greja där inne. Meen, den fungerar, så ingen nöd nej. Längtar ändå enormt efter ett riktigt badrum/tvättstuga. Där ska tvättbrädan får stå och se tjusig ut. Målbild! Tvättbrädan kostade typ en 60-lapp tror jag..

Loppislycka!
Vad loppisletar du just nu?
(pssst! för att kommentera, klicka dig in på det valda inlägget, då dyker kommentarsrutan upp! )
…
Vi hörs imorn igen!
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.