Recept på godaste Helgpastan! Och längtet.. som gör ont!

Solen skiner (halvstormen har smält bort morgonen snötäcke under dagen) och hela helgen ligger framför!
Och något vi alla älskar och uppskattar här hemma, är att äta gott. På helgen gör vi det lite festligare. Ni ska nu få recept på Den Godaste Helgpastan! (enligt tokarna i bild och deras två päron, alltså!)
Den med lövbiff, småtomater och massa god och gräddig ädelost i!

Den Godaste Helgpastan!
Hacka några (typ 3-4) sharlottenlökar (eller en gul lök) och bryn med en smörklick i favoritstekpannan. Strimla cirka 500 gram lövbiff och fräs tillsammans med valda löken. Salta och peppra! Köttet behöver bara få en yta, inget sönderstekande, ok?
Hiva sedan i en burk hela cocktailtomater, några deciliter grädde och/eller creme fraishe (ta vad du har hemma, för sjutton!) och till sist smular du ner en hel kvibille gräddädelost (140 g) och låter alltsammans puttra ihop under några minuter. Salta och peppra efter smak. Servera till favoritpastan och favvisgrönsakerna!
Njut!
…
Önskar er alla en hjärtegod helg. Ta hand om er!
Själv längtar jag så enormt mycket efter att träffa Storfamiljen att det liksom gör oont i kroppen. Sedan 1/3 har vi karantänat jag och barnen. Längtar halvt ihjäl mig efter en Mamma-och-Pappa-kram… det blir man liksom aldrig för stor för. Vi lever ju lite som i en Corontän. Lantlivet i norr är ju sånt. Håller inte på och ränner och är i stora folkmassor och så vidare. Men, vi är väldans vana att träffa våra nära, ofta. Så det är bland det jobbigaste med det här skit-viruset, tycker jag. Men imorn, imorn tusan, ska vi ha utekalas. Förstås ska avstånd hållas osv, men bara att få ses, och prata live. Det blir fint. Tur att vi har en hel Drömgård att sprida ut oss på!
Emmeli
April, Geggamojja och Påbörjat Lekstugefix!

Så blev det April och hemma på gården njuter vi så det står ut genom öronen på oss. Hänger ute i massor, barnen leker sig skvättande leriga bland geggamojja och vattenpölar och jag svassar mellan ungar, hästmular och spanar i rabatterna efter vårtecken. Hästarna ligger ner många gånger om dagen, sluter ögonen och ser ut att må så gott i aprilsolen. Djuren låter hår så det är löjligt och jag dammsuger så det luktar bränt. Livet pågår, vi tar en dag i sänder, norpar åt oss guldstunder och tänker att det är det klokaste vi kan göra? Ja, Alltid. Men särskilt nu, mitt i allt som händer. Varsamma, ödmjuka, försiktiga, men ett försök till att inte skrämma upp oss…
Pappan susar iväg till arbetet grisigt tidigt, medan jag och barnen håller oss hemma i lugnan ro eller luftar oss med en liten tur på byn.
Igår drog vi igång med Lekstugefixet.

Så himla roligt, mitt och barnens lilla projekt. Igår mätte vi och kapade fram pärlspont till två utav väggarna. Nu återstår gavlarna, men för att få plats i ”snickeriet” tar jag två sidor i taget bara. Panelen blev schellackad igår kväll när barnen nattats och just nu, kom mannen hem efter arbetet med efterskickade färgburkarna med sig hem.

Väggarna ska få bli en så härlig grönfärg, vad tror ni om det?
Vilket lyxprojekt alltså. Denna Farfar-snickrade Lekstuga är så hiskeligt söt.

Tänkte ta en skvätt av takfärgen jag målar med på övervåningen, så får taket sig också lite färg. Sen väntar piff-piffet!
Tänker skriva en loppislista över saker som ska inhandlas sedan, som en liten bonad att hänga ovanför lilla kökssoffan och kanske en klocka att hänga ovanför dörren? Ett litet mini-Vackerhemma. Omåttligt roligt! Barnen är peppade! … och morsan, …löjligt peppad!

April, Geggamojja och Påbörjat Lekstugefix, alltså. Just så.
Hoppas att ni har haft en god torsdag, vad än ni haft för er.
Nu ska vi smaska köpes-ärtsoppa och pannkakor med mycket vispgrädde och hemkokt hallonsylt. Torsdag, alltså!
Vi hörs snart igen!
Emmeli
Påskpyssla tillsammans!

Som ni vet är vi riktiga pysselmostrar här hemma. Och nu i ett sånt väldans pysselstim, jag och barnen.
Att slå sig ner, omringade av glada färger, papper och taveldukar. Så himla härligt! Använda fräsiga äggblåsarmackapären och ordna för äggmålning, det var också roligt. För att inte tala om själva äggmålandet… mamma kunde nästan inte sluta, trots att barnen seglat ur bild för längesedan.

Att påskpyssla tillsammans, ett hett tips från oss till er alltså!
Vi blåser ur äggen med en sån HÄR fräsig mojäng och målar med härliga färger (och penslar!.. kära nån, så mycket roligare det blir med en bra pensel, förresten!).

Pysselivern!


Får alltid frågor om våra färger och dom ni ser i vänstra bilden, finner ni HÄR. Och burkarna i högra bilden, hittar ni HÄR.
Penslarna vi har, finns HÄR och HÄR.

Ett stycke väldigt klassiskt påskpyssel!
Förskräckligt roligt låter pysseltokarna hälsa!

Så vad pysslade vi med här då?
Jo. Nu skulle vi vika oss ägg att hänga i påskriset.

Allt som behövs; lite kraftigare slags papper (typ tapetstumpar går utmärkt), en sax, ett bra papperslim, en penna, tråd, nål, och en egenhändigt gjord liten äggformad pappersmall..

8 stycken ägg mallas och klipps ut. Och viks sedan på mitten…

.. så att vackerdelen av papperet hamnar inåt.

Limma, likt på bilden, och dutta fast nästa vikta ”ägghalva”. Fortsätt så till du kommer till den åttonde och sista lilla ägghalvan, då vecklar du ut ditt tjusiga ägg och limmar ihop dom två sista sidorna.

Ett litet stygn med tråd att bilda en upphängningsöggla av. Sedan; klaart!

Jag vet inte huuur många gånger lilla Juniflickan uttryckt att ”vad fina dom där tapetäggen blev mamma!”
Och visst blev dom tjusiga?
Särskilt i alldeles-i-slutet-av-mars-kvällssol…

Ljuuset, hörreni!

Goda Påskpysselstunder till er från oss!
Emmeli
Måndagshälsningen!
Puh! ”Vi klarade det!”. Alltid samma härliga känsla när mannen kliver av sin jour efter en vecka på rädda livet-hugget. Är så glad för denna måndagen, har en god, hoppfull känsla i kroppen! Jag hoppas så att ni fått vakna och ta måndag med positiva tankar, ni med. Jag har dessutom nu boostat mig med en springtur med Bertilen i vagnen.. han snusade gott och jag svettades och njöt av att komma iväg på längre tur än bara hemma och precis kring gården, som senaste veckan. Lova mig att ni unnar er friskluftboostande, ni med!
Ok. Vi kikar lite tillbaka, innan vi tar sats för ny vecka?
Veckan som gick..

Våren började verkligen kännas i luften. Vi letade och fann massor av vårtecken. En citronfjäril och porlande liten vårbäck på lilla promenaden. Snön smälte i räserfart! Vi öppnade lekstugan, till barnens stora lycka. Hästpojkarna glodde stadigt från avstånd och ville nog helst vara med, dom också!
Vi fyllde våra själar med sånt här. Ser ni njutet hos Chippen? Precis blivit fri en del vinterpäls med hjälp av sin Miniman.
Jag och Svärmor var ute och red i djup, djup snö uppe på berget. Och så fortsatte jag försådden.. där jag pausade mitt i och skrev ett kort, som jag stoppade i ett kuvert tillsammans med lite fröer och så Junis pysslade kort… och skickade till mamma och pappa… som jag halvt längtar ihjäl mig efter nu.
Vi pysslade i massor jag och barnen. Här hade vi målarstund. Barnen hade fått snickra varsitt sjörövarsvärd och nu skulle dom målas. Kreativiteten flödade! Solen likaså!

Jag har just nu dille på fräscha bulgursallader.. och serverade här en med Bulgur, förstås, samt hackad röd paprika, rucola, lite smulad fetaost, strimlade soltorkade tomater, en skvätt olivolja, salt och peppar. Såå gott till kycklingen där i ugnsformen! Som även den var omringad av smaker som soltorkade tomater och fetaost. Mums, sa samtliga! … och då blir husmor lycklig! Finns inget härligare än när alla barnen äter med god aptit. Typ heller inget så frustrerande när motsats ibland sker.

Jag kombinerade lagård med våriga, nylackade naglar. Gick finemang! Mina två favoritlack från Essie just nu är det HÄR och ett som heter Peach Side Babe.
Barnen skippade morgon-tv till fördel för hopp i sängen och fönstertittade ut på trötta hästar. Jaa, när mamman bäddar rent då är det fritt fram att hoppa och busa i sängen. Det är sen gammalt!
Det blev fredag. En väldans trött sådan. Mamman vek den sista tvätten och ungar slumrade härsan och tvärsan.

Jag höll Fransson en stunds sällskap på sofflocket och den fredagsstunden var så god. Än godare blev den när mannen kom hem fredagstidigt och överraskade med fredagsblommor och helghandling. Vi har, helt självvalt, väldigt uppdelat vad gäller sysslor här hemma. Att sköta ”hemmet”, med mat-tänk, tvätt, städ osv. Det är ”mina sysslor”. Inte mig emot. Men sån lyx, att befrias från mat-tänket en gång.

Helgen tog vid och vi pysslade lite till. Ett påskpyssel ni ska få ta del av!

Drömgårdslivet en vanlig lördag i mars. Ungar runtom, en med på ryggen och storhästen i min hand. Jag pysslade om min Mammut innan vi tog en promenad kring gården. Mannen hade Fjödur-tid. Och den där stunden var magi. ÄLSKAR när vi är tillsammans och pysslar med hästarna.
Jag svängde ihop en helgkaka på måfå och så tillsammansrenoverade vi, hela familjen. Lillebroren älskar när han får gå ”opp! tlappan!” (uppför trappan) och alla donar där uppe.

Veckan avslutades med att Vintertid blev Sommartid. Mamman gäspade konstant HELA dagen, mat- och sovtider var på halvflaj och ingen kunde förstås gå och lägga sig till kvällen i ”ny tid”.. blä för den där himla vridningen av tid. Men hurra! För min och Junis söndagsstund, med ”tjejtid”, som hon säger. Bara Mamma och Juni-tid, mao.
…
Ny vecka nu! En liten snutt mars kvar innan april tar vid!
Veckans planer:
–Hemmamamma! Tillsammans med alla småttingarna skapa dagar med sånt vi mår bra av. Tänker mer lekstugelek, cyklande längs grusvägen, facetimande med efterlängtade darlingar, gårdsliv och livet, en dag i sänder.
–Så påskgräset!
–Springa och långpromenera! Åhå, än om förra veckans hemmagympande och särskilt löpintervallerna fortfarande känns i mina ben.. så älskar jag längre rundorna så.. att hinna skingra tankarna, få springa på våriga slingervägar och ha en lyxens mammastund(er).
–Samtliga hästar ska få fötterna vårtjusiga. Bäst-hovis, så tacksamma för henne!
–Jag ska påbörja ett mysigt projekt jag längtat till men prioriterat bort; att göra Lekstugan söt även på insidan. Den kom imponerande Farfarsnickrad och så dundersöt ju, barnen dundrade igång med leken på en gång, funkade ju hur fint som helst. Men nu så, dags för lite piff där inne. Vilket charmigt projekt!
–Renovera! – vi hann iii det närmsta med drömmålet för förra veckan. En endaste vägg är kvar att rikta, eller den är till och med påbörjad. Så, så nära. Men istället klämdes faktiskt lite annat in, jag målade klart ännu ett tak och det röjdes i massor för att det under veckan anländer 2 ton (!) gips som ska upp på väggarna i alla rummen vi håller på med nu. Full fart! Vi har siktet inställt på inflytt! Prick hela familjen är inställda på det och vi jobbar på tillsammans. Helt perfekt nu när vi kan vara uppe samtidigt både jag och M, utan att vara rädda för att någon unge ramlar och gör illa sig någonstans eller så.
–Så fort det är april är det Putsafönstertid, säger Städtanten här! Jag börjar i veckan med köksfönstren. Det blir tjusigt, lagom till påskveckan!
–Ordna för ett ohyggligt efterlängtat 6-årskalas. Minimannen fyllde i början av mars ju, men pga Corona-skiten, ni vet..har det inte blivit något storfamiljen-kalas ännu. Men ni till helgen (hoppas vi!), ”dukar” vi för utekalas med närmsta darlingarna. Kalasälskarna tänker korvgrillning, kalasfika, ponnyridning och fyrhjulingsgasande… med social distansering, förstås. Vad tror ni om det? Tror småkusinerna kan ha roligt tillsammans!
–Njuta skiten ur mars... och sedan Välkomna april! ÄLSKAR april. Som våren och sommarens torsdag.
–Hälsningar ska sändas er! -Det blir Påskpyssel! .. Ett helglyxigt middagsrecept… och så var ni så många som undrade över helgen magi-goda chokladkaka så det blir nog två recept denna vecka. Alltsammans varvat med ord från livet och hälsningar från här och nu.
Nu njuter vi det allra sista av denna marsmånad, som varit väldigt mycket fin men som kantats av knasiga tider, minst sagt! Snart, snart april och hopp om vår! Ta hand om er <3
Emmeli
Sagan om Drömgårdens Isprins!

Det är inte klokt, tänker jag..
Tänk att Drömgården blev med Isprins. Mina drömmars hästdröm. Sån dunder-och-brak-kärlek till den där lilla kolabönan till häst. En 8 år gammal, 1,42 m hög storliten islandshäst som nu alldeles snart levt med oss här på gården i två månader. Knappt någon tid alls, egentligen. Och allt känns fortfarande som en endaste för bra dröm.
Fjödur, som är så mycket häst i liten kropp att det är svårt att förklara. Men jag ska ge dom ett försök, orden. Ni är många som vill veta mer om honom.. och huruvida han är ett utmaning, som jag beskriver honom delvis.
…
Fjödur, är en typisk ”enmanshäst”, som kräver luuugna, trygga rörelser från sin människa, och massor av tid och kärlek krävs för att få hans tillit. Vi har kommit en bit på vägen men är ännu bara i början av vår resa..
Han är visserligen bara 142 centimeter i mankhöjd, men inte alls den typiska barnhästen, turridningshästen eller någon man ”slänger upp” en häst-ovan människa på..det, gör man så mycket hellre på han som visserligen är mycket större, men så mycket lugnare. Lätt är det kanske att tro, att en liten islandshäst alltid är en stabil liten töltmoppe…men, det kan jag av mycket erfarenhet av denna ras intyga, att så ej är fallet. Denna ras har oerhört många lynnen och personligheter, precis som alla individer.

”Lilla Fjädern” är en trygg liten kille på det sätt att han gärna går ut i skogen solokvist tillsammans med sin människovän, om det är så att människovännen är trygg i det läget vill säga. Stora Emil i Lönnerberga- hästen går inte alls så gärna iväg själv. Så, där har vi två hästar som är så himmelens olika i personlighet men som kompletterar varandra enormt bra (hurra, bingo på den!). Stora Ikran är den coolaste jag vet, men vill absolut ha sällskap på tur. Medan Islandshästen är väldigt ”skygg” (för att beskriva kort) vid hantering men som väl med utrustning och sin människa på ryggen, absolut kan tänka sig en tur utan hästsällskap, än om hästsällskap är allra roligaste, förstås!
…
Jag ryggade lite tillbaka när jag läste annonsen om honom.. orden ”känslig häst…”, ”…kräver rutinerad ryttare..”, ”kan lätt bli spänd i hanteringen”.. ”bör tolkas som unghäst ännu..”.. men jag såg förbi allt det där och åkte och mötte den där lilla ljuvelen. Som tittade storögt med sina snälla ögon, såg nyfiken ut, men som ryggade tillbaka för minsta rörelse, och kutade ryggen när sadeln skulle läggas på.. han som knappt töltat i sitt liv men som visade att ”bara du visar mig hur jag ska göra, så kan jag, jättebra!”.. hästen, som kändes som en genomgående prinsig och snäll själ, var glad och lyhörd, framåt och följde med på mina idéer på en gång. Han som galopperade i full fart men minsann hade minst ett par växlar till och gav mig fartpirr i magen. Jag har många, många islandshästar att jämföra med och kände med ens att, ”det här är en utav dom fräsigaste jag mött”. Så rar och med maffiga gångarter, men, en utmaning, det förstod jag att han skulle bli mig.. men vilken häst är inte det, så säg!

En oslipad diamant.
Det här är hästen som behöver en lugn och trygg själ vid sin sida. På ett sätt är det jag. Jag känner mig så hemma bland hästarna och älskar det, inifrån och ut. Känner så för denna lilla häst, vill visa honom världen, att det inte är så farlig som han tror..På ett annat sätt, måste jag jobba massor, med att behålla mitt lugn när hästen visar så mycket rädsla och osäkerhet. Det är här, han är min största utmaning. Jag, är ju själv rätt lättskrämd …. jag och Fjödur-hästen är skrattretande lika, mao. Men, Jag tror det har sin mening, det här. Vi ska lära varandra, att ”inte fälla upp paraplyet innan det regnar”.
När jag väl är på hästryggen är jag som en filbunke… och är den som F litar på. Men från marken, vill jag gärna att hästen är cool ..så, här får jag kämpa på. Fjödur kan, utan förvarning, flyga i luften, göra sitt allt för att slita sig (rädd häst=stark häst), för nästan vad som helst. Att bara få förtroendet att trä grimman över mulen, har krävt mycket tid och tålamod. Men det går bra nu. Han sliter sig heller inte längre av att jag sitter av efter ridturen. Han låter mig nu också komma fram till honom i hagen, stryka hans mule och klia hans hals. Vi umgås med våra hästar i massor, alla tre och har så gjort från dag ett. Som med allt annat; Varför ha bråttom?
”De sju lekarna” praktiseras och vi skapar relation före prestation och bygger våra band på kärlek och bara, bara positiv förstärkning. Inget härskande (typ; ”jag är din ledare Fjödur”).. nej, vi vill jobba tillsammans med hästarna.

Drömgårdens Fjäder i galopp över åkern. Och där får jag vara med. Nyp mig i armen.

Så nu vet ni, det här är en starkskör hästsjäl. Som jag älskar av hela hjärtat och ser så fram emot att lära känna ännu, ännu mer.
Sagan om Drömgårdens Isprins, har ju bara börjat!
…och pssst! Alla gångarsryttare… snaart länger jag mina stigläder igen, ..lovar!
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.