Balsam för själen och Självförtroendedipp!
Det vankades bara-mamman-och-barnen-äventyr.
Jag packade för oss alla fyra och så pussade vi pappan hejdå. Han undrade hur han skulle kunna somna utan oss till kvällen, men såg för övrigt väldigt lycklig ut över att ha en hel drös med ostörda renoveringstimmar framför sig.
Vi hamnade i barndomens lilla by och där fullkomligt osade pannkaksdoft redan när vi rullade in på villavägen. MammaMormor och PappaMorfar tog emot oss med kramar och önskelunch.
Så lektes det kurragömma och plockades hallon med PappaMorfar. Jag kände mig gråtlycklig förstås. Det är så förbenat fint att få dela livet med alla dessa människor. Oknusslig kärlek från början till slut. 
Jag hade tränat ett gympapass innan vi åkte hemifrån och kände hur jag började stelna till. En kvällspromenad för nattning av Lillebror blev alldeles ypperligt.
Och så berättade jag för er då, med hälsning inne på instagram stories, att jag kände den första riktiga självförtroendedippen i denna blogg- och instagramvärld. Nämen inte kan väl lilla jag-känsla.
Lite bakvänt ändå, för ni är fler än någonsin som läser och följer och jag fullkomligt strösslas med vänliga ord varje varje dag. Jag vill så iinnerligt tacka er för alltsammans!
Så, vad tydligt det är. Hjärnspöken. Är ju just, spöken…som inte finns. Mitt i allt detta så är era varma ord så än mer betydelsefulla.
Denna dipp handlar nog mest om instagram och inte min egna lilla bubbla här inne. Bloggen är mitt lilla fjärde skötebarn och här är mitt lilla krypin liksom. Så tryggt och härligt. Så glad för att ni fortsätter följa och verkar ha en aldrig sinande hop av hjärtevarma ord.
Ok. Var var vi?
När jag kom hem från långpromenaden sov Lillebror och precis som när jag var liten och sommarkvällen tog vid, stod mor vid spisen och kokade varm choklad.
Jag och barnen doppade ostmackor i den rykande varma chokladen och som vi njöt, hela hopen.
Hopp i pyjamas och tandborstning där näst. För sen förstår ni, åkte vi inte hemåt i vanlig ordning. Utan kröp ner härs och tvärs. Lillan ville förstås sova i Mormor och Morfars säng och Storebror och Lillebror kröp ner med mig i stora bäddsoffan, där uppe på övervåningen där jag hade mitt flickrum. Och så somnade vi allesammans.
Gudomligt mysigt att få komma hemhem.
Det blev morgon efter en god natts sömn och MammaMormor-frukost dukades fram, ni vet en sån där variant som får hotellfrukostar att blekna. Alltsammans med värmen från elden i vackra kaminen som PappaMorfar ordnat.
Sen väntade trädgårdstur, menade Bertilen.
Magnifik trädgård alltså.
Så prunkande och vackert. Och jag ser perenner här och där som jag i tystnad tänkte ”å, den där kanske man kan dela liiite, lite på till nästa år”..
Spatserade runt med kaffekoppen i handen och tittade på blommorna. Konstaterade för mig själv att det var ett riktigt Balsam för själen-dygn som pågick.
Ännu bättre kunde det ju knappt bli, fast en stund i hallonsnår dignande av stora, stora hallon. Bara jag och gullpappa. Det, var kvalitetstid att stoppa i hjärteasken och gjorde pricken över i:et. Drygt två liter på en timme. Det är tusan snabbt när det gäller skogshallon. Så då förstår ni att det var ett guldställe. Och ni kan också ana lyckan hos den bärplockartokige (undertecknad).
Så vinkade vi älskade människorna hejdå och tackade för ett helt otroligt mysigt dygn. Ett Sommarlovsminne!
…
Nu har vi hunnit vara hemma några timmar här på Drömgården. Det blir en lugn innekväll medan regnet fullkomligt vräker ner. Innepåtande passar fint. Jag är supernyfiken att gå upp och titta närmre på vad M hunnit med medan vi varit iväg också. Ni kan kika in på hans instagram för att se (@housebym). Och så får det bli nattande av småttingar direkt i Storsängen.. det känns nu himla nymodigt och mysigt efter sommarens många, många sommarnattningar ute på långprommisar… något jag minsann inte tänker är slut ännu men som får pausas ikväll då klass-ett-varning på regnet verkar vara befogat…!
…
Balsam för själen och Självförtroendedipp, ja. Jo, jo. Jag är uppöver öronen tacksam över hela alltet. Livet innehåller liksom toppar och dalar och nu är det liksom inte en så djup dal mer än att det förstås är lite drygt att känna sig lite svajjig.. men samtidigt vet jag att det är ur såna svackor som fräsiga saker kan ske..
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
Sommarlovande Måndagshälsning!
Där;
Efter en utav förra veckans morgonrundor. Svettigt och lycklig. På bilden, fortfarande på älskade ön.
Nu; Från en måndag till en annan. Det är dags för ny måndagshälsning!
Vi startade veckan med att njuta allt vi bara ooorkade av sista dagarna på älsklings-ön! Samtliga lyckliga över Gotlandsdagar.
Vi hade en sista dag på stranden.
Och en dag myste vi inne i Visby, ännu en gång.
Med Juniflickan vaken denna gång, så hon också fick uppleva alltsammans. Pippis stad!
-Succé!
Mina pojkar.
Så stoppade vi alla pinaler och ljuvliga gotlandsminnen i resväskor och hjärtan. Och susade hemåt. Hela långa resan gick helt otroligt bra. Tacksamma rullade vi in på gamla gården i norr.
Barnen lyckliga över att återupptäcka Lekrummet.
Mamman salig i trädgården!
Kvällsprommisar vandrades.
Vi var nere i lagården och rekade. Det är väl på tiden att den fylls med liv snart. Ju!
Så bjöd vi hem darlingar. Lunchade och fikade och lekte. Ja, det sistnämnda stod alla ungar för, medan vi päron kunde sörpla kaffe och prata i kapp.
Bertilen åt Livets Jordgubbe. En sån som är solvarm och hemodlad.
Men om Bertilen får välja på allt gott i världen och mamma-mjölk… så väljer han gladeligen ammemyset. Och oj som jag älskar det! Såklart Lillebror äter allt möjligt nu, men vi amme-myser vidare han och jag. Mitt i skogen under hallonturen till exempel.
Lördagsnöjet då! Micromaran i grannbyn. Minimannen. Gulligaste marathonlöparen jag sett. Nöjdaste och stoltaste.
Sen kom regnet. Och jag gjorde något jag typ aldrig gör; Somnade mitt på dagen. På kökssoffan. Med en katt på magen. Ljuuvlig stund!
Sen paket och presentfix. För på kvällen blev det dags för kalas. Fira älskad J och träffa storfamiljen. Passa på att säga ”TAAACK för all hjälp med gården medan vi varit borta”, och så vidare.
Och titta här;
Två stycken som längtat efter varandra. Mormor och Juniflickan. Magi att se deras kärlek.
Så blev det veckans sista dag och ännu en morgonrunda sprangs, innan frulle och efterlängtad hallondate. Med Storan.
Vi var ute i tre timmar. Susade hemåt. För att äta lunch och amma Minsting. Sen drog vi iväg igen. Tre timmar till. Massor av hallon i hinkarna. Och samtalen. Dom tog i vanlig ordning inte slut. Mina Storasystrar, är en sån ynnest för mig. Så tacksam för dom alla tre.
Mitt-i-hallonplockar-dagen-lunchen, med stor omelett och massa grönsaker från trädgården. Muuums!
En sommarlovsvecka i våra hjärtan. Och det är så makalöst härligt att sommarlovet fortsätter. Alla stunder vi har tillsammans är guld värda. Livet. När det är som bäst.
…
Nu är det måndag igen och vi är här hemma på gården. Den här veckan har vi planerat fylla med att bland annat träffa älskade vänner. Idag har vi haft förbi-passerande darlingar från norrnorr, så enormt roligt och mysigt och ingen hejd på härligheterna. Och alltid alltid ”precis som vanligt”.. ni vet, hjärtevänner. Än om det dröjer en hop månader mellan gångerna man ses, så är det alltid som vanligt och helt underbart när vi väl ses. Tiden rusade verkligen!
I övrigt är det jour-vecka för Brandispappan. Vi får hoppas på lagom många utryckningar. Fast jag och barnen har riggat med mysiga påhitt, som ett litet bara-mamma-och-småttingarna-äventyr. Då ska det, om det inte långdragna larm förstås, hända mycket på övervåningen tänker den skäggige. Och till helgen får vi besök.
Jag fortsätter att bjuda er på sommarlovsglimtar och små händelser. Små, ute i världen alltså, men som i mitt hjärta, är stora händelser.
Är så glad att ni kikar in här.
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
Lillafrun
En utav veckans höjdpunkter!
Det var småmulet och småsoligt, om vartannat. Matsäcken packades. Nödvändiga pinaler likaså. Som hinkar och ungar… och så den skäggige och jag, förstås.
Så drog vi iväg. På äventyr. ”Dit näsan pekar”..
När vi rullat runt på småvägar en stund, var vi så fikasugna att det enda, enda rätta. Var att börja med fika. Så klokt. Och gott.
Polarbröd med falukorv. Självklart. Och massa annat smått och gott. Samtliga mätta och belåtna efteråt. Redo för Dagens Uppdrag.
Somliga slog sig ner på en stubbe, åt bokstavskex utan hejd, medan andra målmedvetet travade framåt och letade dom där efterlängtade bären. Hallonen.
Det sjöngs och gastades och skrattades om vartannat.
Gastandet? Ptjaa.. är man tre år och blir förbenat arg på att ”krokiga J” inte syns bland alla bokstavskexen. Då, är det på sin plats med ett ”JAG HITTAJ INTE KJOKIGA J, MAMMAAAA!!!!!”-gastning.
Tack Junihjärtat. Mamma har aldrig känt sig så o-björnrädd i dessa skogar, någonsin. Kanske önskade björnarna hörselskydd stundvis..
Det var teamwork på hög nivå under dessa skogstimmar.
Och det finns få saker som gör mig så lycklig som det där,
Skogsluft med älskade. Bland favoritbär.
Det tar sin tid att plocka, men så rik man känner sig när frysen öppnas under vintertiden och fram plockas skogshallon att koka sylt av eller göra iskalla smoothies till lördagsfrullen.
Vi liksom bosatte oss där på hygget under några timmar. Lillebroren gillar skogen, han också.
Och så underbart det är, med dessa familjestrapatser.
Ibland hängde nån unge på ryggen på pappan. Ibland hade jag någon i knät, gosandes mitt hår medan små bär plockades hittan och dittan. Allt går, liksom. Jag säger inte att det var den turen vi plockade på rekordfart. Men o. Hjärtevarma, det blev vi alla av dom där skogstimmarna.
Så susade vi hemåt. Med typ fem riktiga samarbetslitrar hallon. Möra kroppar. Både stora och små. Och till kvällen somnade vi gott, gott med skogsluft i lungorna och hallon i drömmarna…
Skogstur med gänget och hallonlycka på toppen. En utav veckans höjdpunkter. Helt klart.
Hoppas er helg varit fin!
Lillafrun
Recept på Mandeltårta med chokladkräm och Storans Chokladtårta!
Sommaren har innehållit en hop med sommarkalas!
Och på det senaste, passade jag på att prova två nya recept. På två enkla tårtor. Vansinnigt goda visade det ju sig. Det ena receptet hade Minimannen bett att få, när han hade sin drömmiga, drömmiga Sommarlovsdag i Mäjadalen, hos Mormoster och kusinerna. Hur gulligt att femåringen då sagt ”den här mååste jag få rrreceptet på!”? .. och hur underbart att ha älskade i samma by, som liksom säger ”koom, och ha sommarlov här med oss en dag, Sixten!”. Ovärderlig kärlek.
Ok. Här kommer recepten!
Fryst mandeltårta med chokladkräm och bär!
(Till 8-10 bitar)
BOTTEN
2 dl hel sötmandel
3 äggvitor, spara gulorna till fyllningen
1,5 dl strösocker
__________________________
FYLLNING
3 äggulor
0,5 dl mjölk
2 msk strösocker
2 tsk vaniljsocker
50 g mörk choklad, hackad
100 g smör, rumsvarmt
___________________________
GARNERING
100 g daim, hackad
3-4 dl vispgrädde
3-4 dl bär, tex jordgubbar, blåbär, hallon, körsbär, björnbär
____________________________
GÖR SÅ HÄR:
- Sätt ugnen på 150 grader. Mal mandeln. Vispa äggvitorna, tillsätt sockret lite i taget under fortsatt vispning till en tjockt blankt skum
- Vänd ner mandeln och häll smeten i en smord och bröad springform, ca 23 cm i diameter. Grädda bottnen ca 30 minuter till den precis stannat och fått lite färg. Låt svalna.
- FYLLNING: Blanda äggulor, mjölk, strösocker och vaniljsocker i en kastrull. Sjud tills det blir en tjock kräm. Dra kastrullen från värmen, rör ner chokladen och låt smälta. Låt svalna. Rör ner smöret i klickar.
- Fördela chokladkrämen i formen. Strö på hälften av daimhacket. Frys tårtan 3-4 timmar (eller längre!), fram till servering.
- Ta ut tårtan och lägg på ett fat. Vispa grädden och ha i skål bredvid eller klicka ut den på tårtan. Servera med bär, antingen på sidan av eller på toppen av tårtan. Strössla över resten av daimhacket innan servering. Låt tårtan stå framme minst 30 minuter före servering.
Mmm…!
Mormoster Storans Chokladkaka med glasyr!
Botten
100 g smör
2 ägg
3dl strösocker
1,5 dl vetemjöl
5 msk kakao
2 tsk vaniljsocker
1 krm salt
- Smält smöret. Blanda övriga ingredienserna i en skål. Rör ner det smälta smöret tills allt blandat sig. Smöra en löstagbar form på 24 cm. Grädda i 175 grader i 20 minuter. Låt svalna ca 10 minuter.
Glasyr
2 dl vispgrädde
1 dl socker
1 dl ljus sirap
100 g mörk choklad
100 g smör
- Blanda alla ingredienser till glasyren, utom smöret, i en kastrull. Låt koka tills den tjocknar en aning (15 minuter). Tag av kastrullen och rör ner smöret till en jämn fudge (den är lös men stelnar i kylen). Bred glasyren över kakan och låt den kallna i kyl. Det tar ca 3-4 h.
Pudra lite florsocker på toppen, det ser tjusigt ut tycker jag! En liten färsk blomma såhär i sommartid är ju också väldans fint för ögat.
Servera gärna denna chokladtårta/kaka med vispad grädde och bär. Och njuuut!
Det första receptet, på marängtårtan, det är verkligen en tårta, liksom. Väldigt, väldigt smidig att göra då den går att göra flera dagar innan kalaset, då den ju ska hoppa ur frysen och upp på kalasbordet. Perfekt om man till exempel har tight om tid under kalasdagen…. sooom när man har tre småttingar som sina kalasmedhjälpare, eller så.
Receptet på smygkladdiga chokladkakan är så himla, himla bra, både som tårta på kalaset eller som ”vi-får-besök-idag, vad-ska-jag-hitta-på-att-baka-då? -jag-bakar-segmjuk-chokladkaka!”-kaka! Den går i ett nafs att baka och har korat in som en favvis här hemma. Vem kan ogilla segmjuk chokladkaka, liksom?
…
Hoppas ni tycker om.
-God augustilördag önskas er!
Lillafrun
Att komma hem!
Så rullade vi in på gamla gården.
Efter nästan, nästan två veckor hemifrån. Rekord, tror jag.
Att få släppa ut oerhört tappra, tålmodiga, gullskruttar som gjort båt- och bilresan med bravur även norrut. -Så, så god känsla.
Och småbenen började springa på en gång…
Raka vägen till Odlingstäppan!
För att knipsa sockerärter och rycka upp någon liten morot. Det lyste lycka om ungarna. Där den ena utbrast; ”mamma! jag behöver en bunke. jag ska plocka rödvinbär!” för att i nästa sekund leka med stora traktorn och till sist slå sig ner vid kära pysselbänken. Skrållan sprang till Lekstugan och lekte för sig själv i en smärre evighet. Medan Lillebroren damp ner bland sisådär en miljard duplolegobitar. 
Vilken ovärderlig hjälp vi haft, av älskade. Som tagit hand om gård, blommor och katter på det allra, allra finaste sätt. Vi är så tacksamma.
I bilen på vägen hem, sa jag till M att ”äsch, vi kanske väntar till imorn med att börja reda i packningen”… ”mm..”, svarade M. Bara för att han känner mig så väl och inte brydde sig i att säga emot.. när vi kom hem agerade jag i vanlig efter-resa-ordning; Duracellkanin. M är (förståerligt!!) trött efter att ha kört alla mil och jag har energi för fem… och är längtig på att göra annat än att köra enmansshowen Mor underhåller ungar i bil och samtidigt vara någon slags servitris i farten.
Så jag struttar gladeligen runt och packar in och bäddar rent och knipsar gamla blommor och fejar och grejar. Dundrar in tvätt i tvättmaskinen, hänger ute på strecket och vädrar. Andas hemmaluft. Och..
.. plockar blommor, förstås!
Att strössla hemmet med. Genast, är känslan så hemtrevlig och gemytlig. Minnena från Gotlandsresan i våra hjärtan. Och tacksamheten. Så oerhört stor.
Tänk, liksom. Att få komma hem.
Vi har njutit något oerhört av ö-livet. Borta bra, ni vet. Men alltså, nu är vi hemma på vår Drömgård och det är tusan helt lyckopirrigt i magen.
Det är augusti och här hemma finns en smått svårhanterlig mängd energi efter alla sol- och baddagar på ön.
Men vi försöker att skynda lagom, njuter massor av fortsatt Sommarlov och Semester. Påtar och donar i ganska så lagom takt. Vi har inget brädfodringsarbete som pockar på vädermässigt.. övervåningen får tid när vi känner för det. Så vi träffar familjedarlingar, kvällspromenerar med pyjamasungar om kvällarna, doftar på luktärter och tobaksblommor och smider små planer för vad som väntar nu när Högsommarlandet dalar hän.. Sensommaren, alltså!
…
Jag hoppas så, att ni också har det gott!<3
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
