Julklappstips för hela familjen!
Inlägget är i betalt samarbete med Polarn O. Pyret.
Kära hjärtanes!
Nu är vi så jullovslängtiga här hemma att det inte är klokt! Det är en pärs att ta oss upp om morgnarna för att susa till skolan. Hur har ni det?
Mest vill vi bara mysa runt i våra nya pyjamasar, från Polarn O. Pyret, förstås!
Denna fyrbarnsmorsa kan inte ge er ett härligare Julklappstips!
PO.P har dessutom pyjamasar, för HELA familjen. Hur mysigt!!
Det här är kvalité av bästa slag. Mjuka och så ”långa i storlekarna” med muddarna som går att vika upp och ner.
På riktigt har vi alltså PO.P-pyjamasar som är ärvda från kusiner där Lillminsting är barn nummer sex som använder en och samma pyjamas som har används och används, tvättats och tvättats och som håller ännu, i både färg och form.
Alltså, det är så fantastiskt mysigt att mysa runt i matchande pyjamasar… det kan vara så att ena barnet uttryckte en dag att ”Mamma! Du har ditt nattlinne, jämt!”……
Och vet ni vad!
Just nu har Polarn O. Pyret 30 % på alla julens nattplagg!
——-> Kom direkt till det ljuvliga erbjudandet, HÄR!
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Så det där var veckan där november mötte december.
Den första adventsveckan!
Vi fyllde den med;
Lugnt pyssel och skapande kring köksbordet. Storebror var åter i skolan, först in och först ut, ur sjukstugan. Storalillasyster var fortfarande hemma och myste på med oss andra någon dag till, för att ladda upp energidepåerna igen.
Vattenpärlor är himla kul! Lite som pärlplattor fast man bara sprutar vatten på för att limma ihop alltsammans.
Solstrålarna är otroligt dyrbara denna tiden på året.
Någon kämpade på och tog alla tillfällen att blunda och vila. En ammemysstund nere i lagårn. Mysigt och välbehövligt.
… medan ponnyn åt sin dagliga foderhink där inne.
Jag suckade över den enträgna sjukstugan som ställt till det så senaste veckorna.. vi har en hop med saker vi gärna, gärna hade varit klara med vid det här laget när vintern verklignen är här.. punkter, som knappt är påbörjade, känns det som. Som hönshuset och Projekt Städa Lagårdsstall. … här är vi dagligen och jag vill ha ordning och reda, men nu är här allt annat än det. Men, så får det vara! I bild, några typer som njöt av dagens ”långprommis”, sträckte på påkarna genom en tur ut till dörröppning och tillbaka, för se snöstorm var inget för de fjäderklädda!
Typisk syn efter att vi precis har kommit in. Och alltså, kan vi bara prata lite mer om den där mackapären på väggen. ÄLSKADE RADIATOR!
Jojomensan, man kan vara överförtjust i ett element. Vi njuter varje gång vi kommer in från kylan och kan hänga upp handskar och dylikt där ovan.
.. och som med det tidigare nämnda grejerna vi velat hinna innan smällkalla vintern, var förstås också att ha hunnit in med fler radiatorer. Men, se det har vi inte heller hunnit. Och desto mer kär blir jag i det här som vi faktiskt har hunnit få på plats.
Snön yrde ner! Snötäcket på hästarnas ryggar vittnar om hur bra pälsarna fungerar. Häftigt, visst!
Men strunt samma om vi nu inte hunnit så mycket som önskat pga. Sjukstugan. Huvudsaken små parvlar mår gott igen. Här i syn, lillvännen som var sist in i febersjukan men som nu piggnat till och började orka leka igen. Himmelskt!! hurrade mamman!
Jag fick feeling och lånade hem Svärmors symaskin. Fållade några gardinlängder. Gick som hejsan! Sen skulle jag avancera och skapa några omtag av det jag klippt av från längderna… men då gick nålhelsicket av. Nåväl. Nu tänker jag i alla fall kasta bort dom där fastetsade orden sedan skoltiden… Syslöjdsfröken tyckte att jag var sååå duktig på att brodera, anundsjösöm som trettonåring, ”iimponerande”. Farmor Gertrud, broderimästaren, mäkta stolt minns jag. Men se det där med symaskin, det var inte min grej, menade Syslöjdsfröken. Och dom där orden har suttit i och jag har inte vågat närma mig en symaskin sedan dess……förrän nu.
Vi adventsstökade!
Barnen bakade saffransbröd i alla de former.
.. och pyntade själarna med snölek. Röstlösa morsan och älskade små.
Mattorna hängde på vädring och himlen var sagovacker.
November blev december och helgen tog vid.
Första adventsmorgonen… och barnen jublade när dom möttes av årets ”Tillsammanskalender” på väg ner. Fyra små paket. Ett för varje advent. Innehållet är helt sonika bara små påhitt, som vi ska göra, alla tillsammans. Och barnen älskar det! Vi päron också. Väldigt ojobbigt är den att ordna, kostar nästan gratis (beroende på vad man hittar på) och är bara så, så mysig.
När vi ätit adventsfrukost och Lillminsting fått vara med och tända det allra första ljuset, då svidade vi om från pyjamasar till finstassarna, förberedde lite adventsfika och iväg det sedan bar på Adventsgudstjänst.
Tillsammans med familj som mötts upp i kyrkan, susade vi hemåt Drömgården igen, för att fika Kyrkkaffe. Något som har blivit lite utav en så himla kär tradition. Det var så fantastiskt gemytligt eftermiddag där vi bara var tillsammans, fikade, surrade, stickade.. allt med busiga krya (!) småbarn i kring. En stund som gav mig sån stark känsla av rikedom.
Till kvällen makades det pepparkakshus (av köpes-kit, givetvis). Just denna tillsammanssyssla delade vi på oss lite för.. Lillminsting fick skotta snö med pappa ute i traktorn, väldigt uppskattat. Och storasyskonen fick i lugnan ro pyssla småhus med mamman, väldigt uppskattat.
Avrundade den första adventsveckan på ett underbart sätt; att tjava till kära grannen med lite gofika och nygjort peppishus. Skänka glädje åt andra, bland det bästa och mest hjärtevärmande vi kan göra, eller hur?
Det blev en himla fin vecka, allt som allt.
Önskeplaner för Andra Adventsveckan!
-Njuta en decemberdag i sänder! Det här är en så otroligt mysig tid, tycker jag. Har inga advents- eller julemåsten, vi fixar och donar med det som faller oss in.
– Skapa små stunder med lite extra decemberglitter, tillsammans med barnen! .. som att gå på julig loppistur och låta barnen, för en liten peng var, köpa ett litet ”årets julepynt”. Dom är hejdlöst rädda om det pynt dom hunnit samla hittills. Under pynten deras, har jag skrivit namn och årtal… kära små pinaler hos småfolket.
-Sy färdigt omtagen till julgardinerna! … alltså, det var så KUL att sy!!
–Påbörja arbetet med årets sista kampanj-jobb! Ny samarbetspartner och känslan av snart jullov. Pirrigt!
–Möta Den Andra Advetnshelgen! ..med förhoppningsvis en hoper härliga önskeplaner som får slå in!
…
Önskar er och oss en god andra adventsvecka! Kom ihåg att äppelröda kinder och djupa andetag är ett alldeles ypperligt julpynt som uppskattas av SAMTLIGA! Ta det lugnt, menar jag! Njut decemberdagarna, allt du kan.
Ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Emmeli
Att ha fått en gåva på posten..
Vet ni, dom senaste veckorna har sannerligen sugit energi…
Vaknätterna har tagit ut sin rätt. Ryggen värker efter marathonammande. Avsaknaden av träningen gör att jag känner mig så energilös och så svag och så långt ifrån mitt ”vanliga jag” som rör sig massor, varje dag. Jag längtar efter att få fylla på. Men just nu är det där påfyllandet långt borta, jag är för nåk ännu. Likt barnens influensasvängar fick jag också min sväng, i två kullar. För några dagar sedan kom vidriga halsontet, än mer känsla av svaghet i kroppen och på kuppen tappade jag rösten. ”Superpraktiskt”, det sistnämnda. En dag bara viskade jag… vilket gjorde att alla barnen också började viska. Haha! Jaa.. man måste skratta åt eländet, utimellan.
Hostan är för besvärlig, bröstet värker av större ansträngning än det vardagliga bestyren. En påbörjad långsam promenad igår, fick avbrytas. Jag längtar efter att tjava med barnvagnen, lyfta skrot och springa, ta ut Fjödur på långtur… sånt som fyller min själ med glitter och ger mig så god energi. Snart, snart, snart. Hoppas jag vara där igen. Leka ute i snön med barnen är tillräckligt just nu och det är tusan inte fy skam, alls.
Förhåller mig….
Det finns en massa annat, som också får mig att må väldigt gott, annat än ovan nämt, menar jag..
Och det var precis som att min kära, kära, kära samarbetspartner, Impecta Fröhandel, kände på sig mitt livsläge just nu… när jag igår fick den allra, allra ljuvligaste adventsgåvan på posten.
”Bästa Odlarvän,
Så här under årets mörkaste månad kan det kännas långt till ljuset återvänder…I de 24 lådorna i vår kalender finns redan nu löften om vår och spirande grönska”
Kära nån, så helt underbart.
En Adventskalender!
Till MAMMAN!
Vad döljer sig i lådorna? .. jag sökte mig in hos Impecta för att läsa.
En adventskalender från oss på Impecta innehåller såklart massor av fröer för alla odlare. Under december hittar du hela 37 olika frösorter av ettåriga blommor, perenner, grönsaker och kryddor. Av dessa är fyra stycken limiterade fröutgåvor, helt unika bara för adventskalendern. Vi inspirerar med sorter till dina egna sommarbuketter, till örtagården och till perennrabattens återkommande fägring som lockar pollinerande insekter till din trädgård. Du hittar också en mångfald av nyttiga och smakrika överraskningar för odling av ätbart både inne och ute. Någon enstaka frönyhet utlovas också, odlingsglädjen är på topp varje dag fram till jul!
Förutom fröer innehåller kalendern även smarta tillbehör för nästa säsong. Se fram emot att öppna luckor till prylar som gör sådden och skötseln av dina plantor enklare. Utöver fröpåsar får du sex olika tillbehör till din odling, både nya och limiterade produkter.
I sista luckan väntar en liten extra överraskning till våra odlarvänner som blickar fram mot nästa odlingssäsong. Med en adventskalender från oss på fröhandeln väcks vårens förväntningar och sommarens drömmar om blomning och skörd redan i december.
Det här gjorde mig så himla, himla glad.
Tänker också att jag sänder känslan vidare till er som också har det tufft i sjukstugor nu (för nej vi verkar sannerligen inte vara ensamma om att ha haft en redig långsväng); Det koooommer bättre dagar. Krya dagar. Energifulla dagar.
Vintern har börjat fantastiskt, med snön som känns så omhuldande. Vi ska njuta av den och vintervilan. Och så bara för att få vila lite från mörkret och allt det där andra som känns tufft…så unnar jag mig att tänka på tiden där längre fram, när händerna får möta varm jord igen, frön petas ner av små och stora händer. Till tiden när vi följer hur allt gror.. känner vårsolen mot kinden. Åh. HOPPFULLT!
Nu ska jag gå och öppna Lucka 2…
Önskar er alla god, god start på december. <3
Emmeli
–Vadå, vad? Vilja vän veta.
Vag vimmelkantighet. Vaggande vind viner.
Väldigt vad världen vimsar.
Vandrar vidare..
Vajjande vintergrönt.
Vist vilande.
Vinteridet. Väldigt viktigt.
Värdefulla värmande vantar.
Valsande vinterhimmel virvlar vant.
–Vad vackert! , visst!?
–Vadå, vad? Vilja vän veta.
-Väna vännen.. Vackra, vita, vidunderliga.. Vintern!
…
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Fjorton dagar av november, som till stor det blev som en paus från allt vad omvärlden utanför vår lilla gårdsbubbla är..
Det stavas Sjukstuga av mycket elak sort.
Glimtar från senaste veckan? Finns det ens? Vi ska se..
Måndagmorgon i lagårn tillsammans med småbrollorna. Jag tränade därefter ett hårt träningspass, kände mig stark, fick ny energi.. men timmarna senare började hela kroppen värka.
Så, dagen efter var det här min vy.
Helt. Däckad.
I samma sjuka som barnen. Tack och lov med lite lägre feber. Men helt sänkt, otroligt jobbig hosta osv. Och för den totala ovanlighetens skull, behövde den skäggige vabba och vaffa i ett par dagar… vårda barn och fru, mao.
En stund med lite mer kraft, verkande febernedsättande osv. Och vi tog oss en kreativ stund kring köksbordet.
Torsdag och hopp om liv! , mumlade jag för mig själv.
Hemmamamman kunde återgå till ÄLSKADE ”arbetet”, slut men på bättring. Med alla barnen på ”vintersemester” (som ena ungen så gulligt sa och menade att vi hade det bra mitt i allt, vi andra höll med <3 ) så kunde vi ta dagarna i piano från morgon till kväll, inte den minsta skoltid eller dylikt att passa. Fågelskåda från våning två, rätt ut i äppelträdet, är alltid en mysig start.
Klädhögen i hallen när alla barnen skulle ut för en pyttestunds friskluft efter dagar bara inneliv. Väldigt ovanligt för att vara vi, som är ute ”jämt”.
Denna dag var alla feberfria och det firades stort.. ni ser ju vädret! Sagolikt.
Två pillemariska typer i lagårn, väntandes på att ponnyn skulle äta upp sin mat.
Så blev det fredag och ännu en hel helg fylld med sånt här. Någon med ok temp och någon på väg uppåt.. feber, feber, feber. Och en hoper andra förkylningssymptom givetvis. Långt ifrån det där trevliga släktkalaset som det laddats så för.
Vi kunde konstatera på söndagkvällen när vi hann titta på varandra för en minut, jag och den skäggige. Att sjukstuga med fyra så, så sjuka småbarn, samtidigt. Var en pärs.
Ni vet livet, särskilt med småbarn.. det är så otroligt intensivt? Så på ett par veckor är en ny vana invand eller en ny utvecklingsfas påbörjad… och det känns som att det allltid har varit så, förstår du hur jag menar? På så vis känner jag, med 40-gradig feber. Det har varit så intensivt här i sjukstugan. Helt otroligt vad vi tampats med feber senaste veckorna. Covid-test, en hel hop, är tagna. Men samtliga negativa. Småvänner som drabbats av samma lika. Så det verkar ”bara” vara ett annat så otroligt elakt virus, som en långdragen influensa-variant som drabbar småungarna allra hårdast. Aj våra päronhjärtan när litet barn för tionde (!) dagen behövde utstå ännu en 40-gradig febertopp. Helt förskräckligt jobbigt. Denna mor har inte sovit en hel natt på alla dessa sjukstugedagar, har vakat som en hök över mina ungar flera timmar per natt och känner mig icke som människa idag. Jag vet, jag vet.. det finns småttingpäron-heroes som aldrig får sova hela nätter. Till dessa höjer jag händerna till luften.
November lider mot sitt slut och december och första advent närmar sig.. vi äär människa för människa på väg ut ur sjukstugaisoleringen och tacksamheten över det, vet inga gränser! Årets mysigaste tid väntar!
Önskeplaner för Första adventsveckan:
-Göra allt vi kan för att alla ska få bli friska! .. denna långa sjukstuga håller på att ta ut sin rätt. Den där dyrbara energidepån känns som bortblåst.
-Lajva livet med Hemmaskola! .. tillfrisknande i mycket varsam takt, inget annat alternativ när man är liten människa som haft feber i så många dagar.. men energin börjar komma åter och vi ska försöka skoljobba lite tillsammans kring köksbordet.
-Välkomna årets sista månad! .. plocka fram julböckerna och mysa massor. Något av allt vi ser fram emot.
-Promenera genom snön! .. efter en vecka där vägen mellan sofflocket, sängen, badrumstvättstugan, spisen, lagårn.. varit enda, enda rörelsen som orkats med, så drömmer jag dregglande nu om en god tur runt småbyarna. Men att bara frisklufta ute på gården räcker gott som start ur sjukstugan, också. Att vara ute hos djuren, är livet.
-Dona för advent? ÄLSKAR att fixa och greja i advent- och juletid. Men livet, ni vet. Det får bestämma. Vi får se vad vi hinner/orkar/har lust till..
-Tända det första adventsljuset, tillsammans! Det blir fint.
…
Önskar er alla en god första adventsvecka! Lova mig en sak; taaa det varligt. Känn in livet. Och glöm för Guds skulle inte hur tjusigt pynt det är, med en morsa/farsa som inte fullständigt stressat ihjäl sig (oftast över hittepå-måsten ihop med livets faktiskt riktiga måsten) utan har kraft att ha gott humör istället. Ej heller glöm, hur gott det är att bara drösa ner i snön med barnen och flaxa till en snöängel? Kanske ännu härligare nu som vuxen! Ja, du fattar. Ta hand om dig! Och ni som kämpar i sjukstuga, KRYA PÅ ER! <3
Så hörs vi under veckan, både här och inne på instagram (@dromgardsliv)!
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
