Mors juliga Rågsiktslimpor!
Torsdag och bara timmar kvar till Jullov!
Jag kom innanför dörren för en stund sedan, med äppelkinder och mör kropp. Att knata långprommis med två barn i vagn, längs moddiga och oplogade småvägar.. en hjärtebra motion! Och nu medan minstingarna sover, tänkte jag passa på att sända er något så många av er frågat efter senaste dygnet.
Det var ju hutlöst dumt av mig att visa bilder på dom där limporna igår, förklara hur goda dom blev… och så står jag här, utan recept. För det var så det gick till. Hade bara i huvudet på ett ungefär vilka ingredienser, som mor berättat för mig. Mått använde vi inte ett endaste. Jo, två paket jäst. Som Juniflickan smulade ner med iver. Och en liter vatten.
Men ok, nu har jag konsulterat min mor och ett litet, inte alls så precist, recept finns. Där här är bara ett så mysigt bröd att baka. Och så gott…lite smygsött, så vi kallar det juligt och tänker att det kanske inte är det optimala vardagsbrödet året om. Men, Mors juliga Rågsiktslimpor… det, är jul för mig!
Mors juliga Rågsiktslimpor!
Du behöver (till ca 6 limpor):
2 pkt jäst
50 gram smält smör
1 liter fingervarmt vatten
150- 300 g farinsocker (jag tog 150, lyckades jag räkna ut när jag vägde farinsockerpaketet efteråt…och det blev alldeles lagom sött, tycker jag!)
2,5-3,0 tsk salt
4 lite lätt uppvispade ägg
någon matsked sirap
Rågsikt tills degen släpper bunken .. nääästan 2 kg gick åt för oss.
Gör såhär:
- Smält smöret i en kastrull och häll därefter i vattnet, låt vätskan få en fingervarm temperatur
- Smula ner jästen i en bunke, slå över en liten del av vätskan för att med hjälp utav en slev lösa upp jästen
- Hiva i resten av smöriga vattnet, farinsockret, saltet, äggen, sirapen och till sist rågsikten. Låt degen gå några minuter i assistenten, eller om du rör för hand; låt armmusklerna svida ordentligt. Degen ska vara glansig och fin och ha släppt från kanterna i bunken, då är den klar!
- Stjälp upp degen på köksbänken och bädda om med en kökshandduk, låt jäsa till dubbel storlek… ca 45 minuter kanske..
- Dela stora degen i ca 6 delar. Knåda och forma till avlånga eller runda limpor. Lägg på bakplåtspappersklädda plåtar, täck med bakduk och låt jäsa en sväng till… jag jäste nog mina ca 45 minuter igen!
- Skjutsa in i ugnen i 175-200 grader. Låt grädda tills färgen på limporna är sådär härligt bruna. För att veta om limpan är gräddad igenom, kan du lyfta på brödet och titta under… om det har blivit brunt och gräddat där, då är dom klara. Men cirkus 20-25 minuter, skulle jag tro!
- Pensla på dom nygräddade limporna med lite sirapsvatten. (vatten utrört med en dutt sirap!)
God bakning önskas er!
Lillafrun
En alldeles vanlig, och smygsamt märkvärdig, HemmaMammadag här på Drömgården!
Det är onsdagen före jul.
Bara fem små dagar kvar, till den efterlängtade aftonen. Fast alltså, tiden nu innan. Den är bäst, tycker jag.. och nästan marinerar mig själv i julestökande.
Vardagslivet pågår. Den skäggige är på kontoret och konstruerar och räknar grunder till blivande hus. Här hemma har en mamma och tre små en så lugn morgon det bara är möjligt, med julenippriga ungar, liiite för sent uppstigna, trötta människor. Vi susar iväg allihopa, skjutsar fyraårige Storebror till kära timmar med småvännerna på Förskolan och vi andra åker till nyöppnade butiken i vår by. Sån lycka, att ha en affär igen efter höstens krånglande utan.
Väl hemma ställer vi till med Det Stora Julelimpabaket!
….ptjaa, efter att mamman sörplat kaffe för att skrämma gruset från ögonen. Och efter att Lillebror somnat i vagnen. Och Juniflickan ätit mellis…. kokta ägg.. och den där kexchokladen som hon prompt skulle ha på affären. Äsch. Några dagar innan jul. Ska man vara extra snäll… (med andra ord; jag orkade inte ta en fight med tvååringen där i kassan med händerna fulla, bäbisen småsvettig i babyskyddet och så vidare) En kexchoklad mitt i veckan,fick sitta på sin plats, helt enkelt.
Juni styr köksassistenten som en kung. Och till sist är där en hel drös av limpor under gamla kökshanddukarna.
Det sprider sig en doft i hela hemmet… 
En blandning av nejlikor i apelsin.
Och nybakta Julelimpor!
Så ska det bara penslas lite vatten på toppen. Lillebror är med på en hemtam mammahöft.
Så tackar dagens ljus för sig.
Och vi susar iväg med Rymdskeppet igen. För att hämta den där storlilla älsklingen. Och svänga in på macken för att köpa dagens tidning.
Vi är så nära nu. Midvinter. Och känslan av att ljuset återvänder till oss, mer och mer för var dag.
Så dukas eftermiddagsfika fram. Någon sover på sofflocket. En sitter och gungar i babysittern. Och den tredje provsmakar limpan och utbrister att ”du är den bästa mamman man kan täänka sig!”. Vilka ord att få, va. Ibland är jag bara skrot, kan jag lova. När det trilskas för lilla miniminitonåringen, då är det mammas feel! …Så det är härligt när kärleksorden strösslas.
Och just idag kände jag mig så nostalgisk, mysigt Bull-mammig, och som om jag var i mina föräldras kök, som liten Emmeli. När mamma bakat precis dessa limpor innan jul, köket var varmt från ugnsvärmen, julmusiken nästan nötte sönder öronen, ljusen brann härs och tvärs..
Njutandet…
… och på första sidan i tidningen och ett så fint uppslag mitt i? -..Där var ju vi här på Drömgården!
Inte klokt, ju. Så fasligt ovant. Känns så märkvärdigt. Rosorna på kinderna är hos oss och tacksamheten över hela alltet, likaså. Ett så himla, himla hjärtefint reportage.
Det var alltså det häär som var så spännande förra måndagen. Att vi fotades och intervjuades i timtals, här hemma på Drömgården. Om vår resa hit till Drömgården, om återskapandet av detta 1800-talshus.. där vi inreder en våning där någon aldrig bott och om lillafrunsdagbok.. ni är många som skrivit så varma ord idag, tack.
Så började mörkret falla på riktigt. Limpor fulla köksbänken. Och kvällströttheten på intågande. Mannen undrade när han kom hem om jag tänkt starta bageri nu också? … – jo, minsann. Jag tycker att livet har alldeles för lite innehåll, faktiskt. Eller hur det nu var….
Till alla er som hittat hit för allra första gången idag; Välkomna hit! Hoppas att ni ska trivas. I vanlig ordning; tack alla ni andra trogna, det här vore så skittråkigt utan er!
..En alldeles vanlig, och smygsamt märkvärdig, HemmaMammadag här på Drömgården, alltså.
Nu tar vi kväll, i lugnan ro!
Lillafrun
Recept på Tant Sagas möra chokladkarameller!
Någonting gammalt. Något loppat. Något ärvt och något fått. Pumlor (googla, vetja) från Mormor. Söta tomteflickan från mor.
Något hemmapysslat…
Kristyränglar. Och smällkarameller. Med tankarna hos gamla Farmor, och tiden som var då.
Hur du gör dina egna kristyränglar kan du kika på prima beskrivning HÄR.
Och hemkokta karameller. Favoriterna. Sedan barnsben. Tant Sagas möra chokladkarameller. Ett kärt ”måste” på julens gottebord.
Köksbordet fyllt av härligheter, mao. Och jag tänkte förstås sända er receptet på karamellerna. Dom är lika enkla som goda…
Det här gamla receptet fick min älskade mor, precis när hon och far gift sig. Receptet kommer från Tant Saga. Min mormors kompis. Hur fint, alltsammans?
Tant Sagas möra chokladkarameller!
Koka 5 dl strösocker, 2 dl vispgrädde, 1 dl sirap, 3 msk kakao och 0,5 tsk vaniljsocker.
Låt koka till 120 grader. Ta då kastrullen från plattan och rör i 3 msk smör. Rör, rör, rör tills du har en glansig smet…ja, jag brukar ha i termometern och checka av så att jag inte slutar röra förrän temperaturen sjunkit till ca 90 grader.. gärna ännu lägre..
Häll smeten i en bakplåtspappersklädd form (ca 20 x 30 cm) och låt svalna. Ställ ut i kylan, vetja! Skär i småbitar och njuut.
-Perfekt att fylla i en strut och ge bort till någon man tycker om. En ganska så bra grej, visst?
Tant Sagas möra chokladkarameller.
Och fler karamellrecept finner ni ju i Julekategorin. HÄR finns till exempel ett inlägg med flera goda karamellrecept.
…
Tisdagkväll nu här hemma på gamla gården i norr.
Vi har fyllt dagen med rejsande till byarna i kring för att hämta ut paket. Julepåta här hemma. Promenera med sovande små i vagnen, en så andäktigt vacker tur.. nu när träden dignar av snö som gör alltsammans så förtrollande sagolikt. Så till eftermiddagen fick Storebror mys med sin Mormor och Morfar medan jag tog minstingarna för bvc-besök som gick strålande trots förskräckligt ont i mammahjärtat när Lillebror skulle få sina två sprutor i goselåren. Allt gick väl, så slutet gott, ni vet. Ikväll tar vi in julgranen och ungarna är omåttligt peppade! Det lider mot jul, alltså…!
Önskar er en skön kväll så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Måndagshälsningen!
”Det är snööö!!”
…så lät det i morse när vi slog upp våra blå. Ja. Så plötsligt, så låg den där som ett vitt täcke. Den där efterlängtade, vita bomullen som gör landskapet till en vintersaga så vacker att man dånar.
Direkt efter frukost gav vi oss ut hela gänget.
Sallekatten.
Små storasyskonen.
Brandispappan och Bertilen.
Och så jag. Allihopa, helt sonika!
Snökjälke och räserdyna åktes, det skottades och Lillebror fick vara ute i snöfall för allra första gången.. ok, det var ju en liten snösväng för någon vecka sedan också. Men den var mer regn än snö. Idag har det varit sådär helt makalöst vackert.
Bertilen tyckte om snön, verkade det som! Kära nån, som jag är kär i den där lilla människan. 
Decemberljuset, med solen som nästan, nästan inte orkar försöka sig fram genom molnen. Ett sken så vackert över gården. Snöflingorna har fallit sådär drömskt. Tänk om vi får en vit jul, det vore så mysigt!
När vi kom in kokade jag en god tomatsoppa och bjöd gänget på. Påtade lite… men kände hur förlamande trött jag blev. Jojo. Jag och Bertilen blev visst så trötta efter uteleken att vi slog oss ner på storsängen och sov under ullfilten tillsammans.
Nu har vi haft kväll. Barn har badats, julkalendern har tittats på, kvällens julesaga har lästs och nu sover dom tre barnen sedan länge…. jag har nu sån där gudomligt skön mammastund. Nästan stinker om mig efter varma duschen, hårinpackningen, nytorkade julröda nagellacket.. att som mamma, vila innan man sover. Det är både smått livsnödvändigt och också så gemytligt!
Och nu är allra sista veckan innan Jul här!
Vi längtar efter att Julgranen ska kläs. Och jag, efter att klapparna ska slås in. Tänker sända er pyssliga och goda inlägg, med recept så himmelens enkla… men dom allra godaste jag vet i juletid. Så ska vi på bvc-besök för Lillebroren. Några arbetsdagar arbetas av, brandisjour havas, Småvänner lekas med för Storebror.. alltsammans följt av Juuulllov. Julemat inhandlas och hemmet städas och julepyntas. Dessa dagar innan jul… bråda stundvis, men mest bara himmelens härliga på alla hjärtevarma sätt!
Önskar er en härlig sista-veckan-innan-Jul-vecka!
Lillafrun
Att summera ännu en decembervecka!
Dagarna som går, det är livet.
Livet i december när det bara blir mörkare och mörkare… och julemysigare och julemysigare.
Varje dag känns som en varm ullfilt, just nu. Kanske lever jag livets absolut lyckligaste tid… det vet jag inte. Men jag vet, att jag njuter till fullo. Av tiden just nu. Så infernaaliskt mycket! .. som min mor skulle ha sagt. Jag tänker såhär, var tid har sin charm. Det som kommer framöver kan bli minst lika bra. Men just nu, är det det här som är mitt liv och det jag tänker lägga fullt fokus på (och känner kan-det-inte-alltid-få-vara-såhär-känsla, om).
Den här veckan började med en mysig måndagfrukost, med alldeles nygräddat bröd, följt av en mycket spännande dag (lovar som sagt att berätta mer om den när jag kan, så att säga).
Pepparkakshus har pyntats.. synen då alltså, när tvååringen proppat non-stop fulla munnen, som om det ej fanns någon morgondag, hehe!
En dag mitt i veckan, fick Juniflickan åka iväg på livets första egna äventyr… där hon inte ens hade med sig Storebror i sällskap, alltså. Mystid, hos mormor och morfar. Oooh så stort. Och så uppskattat!
Här hemma passade vi då på att göra nyttiga bestyr och ta oss en alldeles ljuvlig solig promenad.
Så värdefullt att få tid med bara lillprinsen.
…Än om jag känner mig helt hel, när hela lilla ungskocken är runt mig.
Vi anslöt där i lilla byn senare, små bröderna och jag….. för världsgott mellisfika och smällkaramellpyssel.
Full fart! Så fantastiskt. 
Tycker så mycket om att komma hem till mamma och pappa. <3
…
Det har julepysslats snögubbar..
.. lekts på lekrummet… insupits motion i friskluft, varvat med gympa här inne, förstås!
…Så blev det Luciadagen, så mysig från morgon till kväll.
Otaligt många ljus har bränts, julkort har skickats..
Och nu, en tredje adventshelg.
-Fylld av tillsammanstid.
Igår var jag och den skäggige tillsammans med lillprinsen, en sväng till stan för sista lilla delen av julhandeln. Det gick fort. Vi har dragit i julklappsbromsen rejält i år. Och det vi har handlat är mest hemklickat eller auktionerat/loppat. Känns så bra, på alla sätt. Sedan åkte vi hemåt, till Svärisarna där storasyskonen var. Blev bjudna på himlagoda köttbullar och omringades av värmen från varma brasan. Vilken lyx hela alltet.
Idag har vi fyllt dagen med pyssel och bak, utelek, en spontan-kaffestund med Storan och en med Svärmor, ett träningspass med skäggigt sällskap och slutligen en eftermiddag och kväll i lilla byn, hos min mamma och pappa. Hemmahemma-mys och vedeldad bastu när graderna är kalla… åh.
…
Livet nu med tre barn, är så himmelens mycket. Den här grejen att bara uppleva vardagsliv, känns så himla mycket i hjärtat. En högtid då, som julen nu, blir liksom på sån nivå att jag har hjärteont mest hela tiden. Ni vet, Storebrors pirr i magen för allt från lussefirande på förskolan, till pepparkakshuspyssel här hemma och kära funderingar som att ”jag tänker ge tomten julklappar… HAN får ju ALDRIG några”. Lillasyster, som är så lycklig över att vara med och baka, sjunger och trallar och pysslar kort till dom hon älskar. Och så Lillebror, som tittar storögt på. Så nöjd och belåten över livet. Han myser, det syns. Nånstans där mitt i, är jag och den där skäggige. Himmel, vad jag är tacksam över den där skaran människor. Och alla andra hjärtenära vi har runtomkring oss.
Ännu en hel decembervecka i våra hjärtan, fylld av massa hjärtegott.
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
