Barnens Vinterstassar!
(Inlägget innehåller reklamlänkar)
Ni önskade veta hur barnens vinterstassar ser ut inför den vankande kylan,
-Såklart ni kan få det!
Än är den inte här, kylan. Bara tittat förbi någon gång. Så just nu är det fortfarande mest fleecefodrade regnkläder och fodrade gummistövlar som är det bästa dessa blöta novemberdagar! Men vid kyliga vinterdagar…
-Vinterstassarna!
Som alltid, är det Lager-på-lager-principen, som gäller.
Ulligt närmast kroppen. På både stora och små, som ni ser.
Den HÄR ullfrottéoverallen har Lillebror.
Juni, har samma fast i BYXA och TRÖJA.
Och detta set har Storebror; TRÖJA, BYXOR.
Storebror kör för första vintern i sitt liv nu täckbyxa och jacka, istället för overall.
Vi får se vad vi kommer tycka om det. Storebror är en hejjare på att klä sig som ni ser, så jag tror det kommer gå som hejsan. I bild har täckt sitt tunna underställ med mjuk tröja och sedan dragit på sig täckisarna.
Som ett varmare mellanlager används antingen fleecedressar eller en varm farmorstickad tröja.
Där i suddiga bakgrunden ligger en bäbis och jobbar med Livets Största Mission just nu; att vända sig från rygg till mage. Har man lyckats en gång, vill man ju igen och igen, säger B!
Där ser ni Junis overall på vänstra kroken, Storebrorsärvd och i år i bra storlek jämfört med förra året när den var liite föör stor. Den HÄR overallen, årets modell, motsvarar Junis overall.
Ett tips är att köpa vinterkläder på våren, det gjorde jag i år. Hann knycka Storebrors set till halva priset. High five Emmeli! på den! Den HÄR jackan och hängselbralla är vad som är precis likadant, bara annan färg… och svidigare pris.
Och så ser ni stora korgen med mössor, sockar och handskar som barnen använder dagligen.
Hestra har dom bästa vinterhandskarna, tycker vi. Den HÄR varianten har småttingarna och det klagas aldrig på kalla händer trots norrlandsvintrar.
Stickesockar!
Mössor, har barnen lite olika varianter beroende på hur kallt det är. Men för Det Riktiga Vintervädret har storasyskonen varsin sån HÄR variant. Den HÄR finns också i mössförrådet och är mycket välanvänd.
Bertil har sin storasysterärvda ljusrosa dröm till overall, men dyker ju oftast ner i sin Voksipåse och slumrar gott.. iklädd bara vanliga kläder och ulloverall och Ullfrottémössa … kanske en fleece (finns HÄR) om det är en drös kallgrader ute.
Mitt bästa hålla-bäbisen-varm-om-vintern-tips; investera i en voksipåse. Det är så värt varenda krona. Nu används våran till tredje barnet och är lika bra till Lillebror som den var till S.
När B åker springvagn, går ej där att ha någon voksipåse. Då blir det varmare klätt. Som overall och den HÄR mössan till exempel.
Kavat på fötterna sedan. Beprövat. Och vi är alltid nöjda.
Storebror fick precis samma modell som han hade förra året, bara större storlek. Så smidiga och varma. HÄR hittar ni Storebrors dojja. Juni får i vinter hoppa i ett par Storebrorsärvda, som jag inte tror går att få tag på längre? Hittar dom i alla fall inte. Synd i såna fall. Men DESSA hade Juni förra vintern och dom rekommenderar jag varmt också. En klassiker.
Det här med vinterkläder är sannerligen en typ av rån. Men vi har gjort så, att vi köper kvalité, hållbara grejer som sedan ärvs och ärvs och ärvs. Funkar prima än så länge! Kan förstås bli kinkigare ju äldre barnet blir och nöter kläder på ett annat sätt än om man är till exempel två år. Ta tipset också, att kika på våren när bra-saker reas ut!
Ok. Vinterstassarna. Lager på lager. Ull, fleece, farmorstickat och varma täckisar. Det är så vi jobbar här på Drömgården när vi rustar oss för vinterväder!
Lillafrun
Bellispasset!
(Inlägget innehåller reklamlänkar)
(Utfall bakåt, med höger ben fast i marken)
…
När jag varit preggo är jag så himmelens sugen på att ta upp löpningen igen. Men det är något som efter varje graviditet fått vara en morot, att få göra när jag varit duktig på att stärka upp kroppen först.
Inifrån och ut. Ni vet, från de enklaste mamma-mage-övningarna till att ta tag i en vikt, höja pulsen med hjälp av hopp och nu, svinga en ganska så tung kettlebell hittan och dittan.
När det gäller träning är jag så restriktiv gällande att ge tips på vad just Du kan göra. Jag är för rädda om er, förstår ni. Nu är Bertil fem månader, mitt tredje barn. Min kropp har aldrig haft uppehåll från träningen mer än några viloveckor efter förlossning. Så den nivå som jag utgår ifrån, är min nivå.
Säger inget om att den är låg eller hög. Det är min, punkt. På den nivå det känns bra för mig. Och det är precis så ni ska tänka. Utgå från er själva. Plocka bort kettlebellen och gör övningar med kroppsvikt/lättare fria vikter. Eller för all del; öka på, lyft tyngre, gör fler repetitioner.
Ta hjälp av någon proffsig, om du känner dig osäker på vilka övningar du kan göra med din kropp. Jag är bara en glad träningsmorsa som ändå trixat på i så pass många år nu att jag vet… hur jag och min kropp fungerar.
….”ååå, hej!”
… En kettlebellsving!
…
Går jag enbart på känslan i min träning nu, så vill jag springa. Springa, springa, springa. Allt från att småjogga, springa med vagnen, till att ta ut mig rejält bara jag och jag. Men, löpningen blir ännu roligare om jag faktiskt stärker mig ännu mer, och jag vill inte få ont någonstans för att jag slarvar med styrketräningen.. så jag har lovat mig själv att ge mig själv styrketräning varje veck, bland min kära löpning och prommisarna. Häromdagen, skrev jag ner ett härligt styrkepass på ett lapp. Så får det bli, tänkte jag.
Tricepspress!
Jag kände mig lite som han ni vet i Ice Age, som släpar på ett ekollon filmen igenom. Han kämpar på och ska ha med sig det där ekollonet om det så är det sista han gör, typ. Okej, inte lika allvarligt var det här.. men den där klumpen som låg längst in i mörka träningsgarderoben kändes tuung. Att bara släpa ut på hallgolvet. Men jädrans! Efter uppvärmning, med peppiga musiken spelandes, så var jag igång. Och det gick ju som hejsan!
En kettlebell är sannerligen ett redskap jag rekommenderar att ha hemma i träningsgarderoben. Casall har bra sådana,
-den HÄR har jag.
Och den HÄR mattan.
Det finns oändligt med kettlebellövningar att göra och i en kettlebellsving till exempel, tränar du såå många muskler, stora som små, i hela kroppen. Plus, att du får god puls. Ett toppenredskap.
Ok. Nedan finner ni mitt pass.
Bellispasset!
Uppvärmning: 5 minuter ”RÖR DIG!!”. Hoppa, studsa, spring på stället, göra höga knän…. och så vidare! Boxas med armarna, dansa loss till musiken. Höj din puls och värm din kropp!
Bellispasset, med ständigt ett kettlebell som din tyngd:
- 10 knäböj
- 10 utfall bakåt, med vänster ben fast i marken
- 10 utfall bakåt, med höger ben fast i marken
- 10 Kettlebellsvingar
- 10 Axelpressar
- 10 Tricepspressar
detta; 3-5 varv. Där du vilar mellan varven, så mycket du känner att du behöver. 1 minut, cirkus..
Avslutning: Valfri coreövning 8 x 20 sek, med 10 sekunders vila emellan ”20-sekundarna”… en tabataintervall, alltså. Jag gjorde rak planka!
…. och PUSTA UUUT!
En 30-40 minuters långt pass. Som, trots promenader därefter, gjort att jag idag har en så ofantlig träningsvärk. Bland det bästa jag vet!
Hoppas att ni har en fin onsdag!
Lillafrun
Att ha funnit en skatt!
God morgon tisdag från Drömgården!
Jo, jo.. här har vi smugit in både ett par hyacinter, en amaryllis som växer i räserfart samt en fulfin liten pyttegran. Det är lov nu. Att tjuvstarta. Bästa tiden är nu och framåt. Mysa, påta, boa, pyssla.
Men ser ni där då! Skatten jag fann under lördagens jobb på övervåningen.
I en gammal trälåda fann jag massor av gamla skrivböcker skrivna med vacker skrivstil. Andra läroböcker. Gamla foton.
Och den där; tunga boken fylld med Svensk Hembygd. Från vårt landskap, Ångermanland.
Jag blev alldeles skakis av nipprighet när jag förstod vad det var för en bok. Ni förstår, det finns liksom inget säkert årtal som vårt älskade hem är byggt… men söta tanten som bodde granne med oss, till bara för ett par år sedan tills hon flyttade till himlen, hon sa oss att gården stod klar när hennes gård började byggas. Och det var 1844. Då stod alltså redan vårt hus färdigt. Så mycket mer än så har vi inte vetat.
Men där i skatternas bok, står klart och tydligt I början av 1800-talet
Så himla häftigt. Så gammalt. Så gediget byggt. Så rejält. Så himmelens älskat, av oss.
Denna bild har vi fått sedan tidigare. Precis denna som är i hembygdsboken. Och ser ni? Ändå ganska så likt som vårt hus ser ut nu ju. Känns så fantastiskt. Samma här med gavelsidan;
Fast vi har valt ett halvrunt fönster i nock istället. Och lite annat, som en stor och härlig entré. Men känslan, i att återskapa något som varit så vackert, till sitt rätta jag igen. Det, är en mer än angenäm känsla. Här ska vi bo, hela långa långa livet om det bara vill sig väl.
Jag och mannen brukar fantisera, typ när vi är trötta och svajjar i självförtroendet om att orka mäkta med all renovering som behövs och vi liksom känner oss lite gamla och trötta. Då fantiserar vi om att något utav barnen kommer ta över gården när vi är gamla på riktigt.
Då flyttar vi ut till Gårdshuset. Precis som då… för en massa, massa år sedan. För på bilden ni såg, med mannen, kvinnan och hunden.. så sitter Farmor H, som bodde i gula gårdshuset, bredvid hennes son, som bodde i stora boningshuset.
Ja, så får det bli.
Bara så att ni vet det, barnen! –Mamma och Pappa kommer ni få släpa ifrån denna gård. Vår Drömgård!
…
En skatt, ja.
Så ohyggligt spännande att vi flyttat fokus från utsida hus, fönsterbyte och brädfodring. Till att faktiskt börja boa, bygga och pyssla om hemmet här på insidan, också. Lovar att ni ska få hänga med på resan!
Lillafrun
Måndagshälsningen!
Och plötsligt var det måndag igen!
Trots att det ena sekunden känns så blyertsgrått och som en liten evighet tills man ”får” tända stjärnorna i fönsterna, så går veckorna i en ryslig fart. Det jag bär med mig som varmast från förra veckan, var allt härligt familjehäng som bjöds. Sånt som är sådär själagott och himmelens mysigt.
Allt från liten stund med Mormor och Bertil på kökssoffan här hemma, till Storan-Lillan-dag, fredagsmys i Mäjdadalen, Familjemiddag hos mina föräldrar och familjemiddag hos M´s föräldrar. Åh! 
Helgen bjöd utöver familjehäng, även på lyxiga renoveringstimmar där stora barnen var med Farmor medan jag och M (och sovande Bertil) jobbade på med övervåningen.
Vi har funnit ännu ett golv som vi nog ska försöka hålla kvar, ser ni!
Den där stunden var ljuvlig också. Med en liten trio av familjen.
Jag tycker så mycket om när alla är tillsammans, men ibland kan det bli så charmigt med någon liten konstellation av hela truppen, också. Jag och M hade precis ätit lunch, bara han och jag tillsammans. Sen vaknade liten prins efter timmar i vagnen. Amme-mys, kaffesörplande och chokladätande tog vid.
Innan vi tog gå-bort-och-tack-för-att-ni-finns-gåvan och farsdagspresenten med vattenfärgsmålade paketpapperet, och drog iväg för att fira älskad PappaMorfar. 
Mitt barndomshem. Och i bild, tre darlingar som huggigt in på mormors ljuvliga middag!
På toppen av veckan, en skogstur.
Prata livet, allvar och bubbla av skratt tillsammans med Storan, hon jag tycker så mycket om. Så himla härligt att jag var tvungen att slänga mig raklång på skogsbacken.
Den här veckan startar med friskförklarad mammakropp och ett efterlängtat träningspass. Förresten började den för mig med typ livets längsta sovmorgon. M lät mig sova. Hur kärleksfint? 09.20!!!! vaknade jag. Halva dagen putsveck. Men jädrans så många timmar jag har på sömnkontot nu. Och det tror jag är bra.
Vi har tillsammansmåndag med andra ord. Fast just nu är det bara jag och dom två minsta kidsen hemma. Stora pojkarna susade iväg till stan för Pappa-Sixten-tur, peppen var stor. Minstingarna sover nu och jag passar på att kika in här.
Hör just nu tystnaden, andetagen från snusande Juniflicka i sovrummet, tvättmaskinen som jobbar på, sköna musiken. Ljusen är tända, lilla kontoret på köksbordet uppställt och varma kaffet upphällt (kommer garanterat hinna kallna.. jag är hopplös och lyckas typ aldrig, hur goda än förutsättningarna är, att dricka varmt kaffe. Har ju liksom lärt mig att tycka kallt kaffe är gott också, så det går himla bra i alla fall!).
Den här veckan ser jag fram emot med pirr i magen. Såå tråkigt att tävlingen (om Årets Babyblogg 2018) pausades efter att sidan blivit för trött.. men den ska komma igen alldeles snart, jag säger till då, så får ni alltså meer än gärna rösta på OSS. För ja, ingen lillafrunsdagbok utan er läsare, vi gör den tillsammans. Vi låg topp 5 innan tävlingen pausades, vilket ju är toppen! Första fem bloggarna går till final, ju. Spännande!) Psst! Nu är tävlingen nollställd och igång igen!!
Förutom massa mys här hemma. Novemberdagar, ju. Där den ena fylls av nipprighet, pyssel-iver och energi. Medan nästa kan vara så grusig och med tröttmössa på hela dagen lång. Så får det vara. Utöver det väntar bland annat bvc-besök för Bertil och event i Örnsköldsvik tillsammans med andra inspiratörer från länet. Livets konstraster! Och jag älskar alltsammans.
Tänker att bloggen ska bjuda på bland annat ett så himmelens gott middagsrecept, ett nytt träningspass och lite annat smått och gott, förstås!
Hoppas att ni får en god start på veckan så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Farsdag!
Hjärtan, hjärtan, hjärtan. Kärlekens symbol. Väldans passande, när man vill visa kärleken för en älskad. Idag, familjens pappa. Vår hjälte. Min klippa.
Smågrusiga i ögonen klev barnen och jag upp och påtade i morse. Juni tyckte pappa skulle få ballonger och satt och försökte blåsa upp med hela kroppen till hjälp.
När allt var förberett tjavade vi in i sovrummet i ett oherrans högljutt tåg, hojtandes ”ÖVERRASKNING!!!”.
Det var Storebror som hade bestämt hur allt skulle gå till. Pappan vaknade, om man säger så. Och log. Kärleksleendet, ni vet. Till sina barn. Som glimmar om den där villkorslösa, oändliga. Kärleken.
Plötsligt var storsängen fylld av kramar och pussar och Grattis på farsdag!!. Mjölkkräkande bäbis, paketöppnande, omåttligt ivriga småttingar och tacksamhett.
Tacksamhet. Över den där fantastiska människan. Som är pappa till våra barn. Han jag delar livet med och älskar varje dag tillsammans med. Om det så är pissregn, livet-katastrofer, lätt-njutande dagar eller den gråaste dagen mitt i november. Livet med honom är det bästa jag vet. 
Ute i köket väntade softa jazzmusiken och goda frukosten. M älskar tillsammansfrukost. Och kaffesörplande. 
Himla mysig farsdagsmorgon, tyckte vi alla.
I novembermörkret knipsade jag en bild på vad som låg i ett utav paketen; en förstoring på våra tre skatter inramad i loppad vintageram. Så uppskattat.
…
Igår firade vi min papps med världsgod mammalagad familjemiddag och myskväll hemma i lilla byn. Alldeles, alldeles strax knatar vi lilla vägen till min Svärfar och firar honom. Alltsammans, en sån ynnest att jag blir gråtig av bara tanken.
Triss i älskade pappor; Grattis på er dag!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
