Guldstunder. Och pussar på rad…
När det varit kaosigt, så uppskattar man det där alldeles vanliga så himmelens.
Som en vanlig lördag som börjar lite som man är beredd på. Dessutom starten på långhelg, håhå så härligt!
Efter monstermigrän, är jag så urbota less att ligga ner och idag var inget undandag. Det är minsta lillhjärtat som det idag varit allra mest synd om. Hoppas så på att hon får bli kvitt feber och hosta-svängen så smidigt som S… och helst inte då med något efterskalv av öronont, om man får önska.
Med (såklart) lite mindre energi än önskat, men lika mycket tjurighet som vanligt, så fick preggot sitt lystmäte när dubbelsatsen bulldeg sattes tillsammans med barnen och en sjuhelsickes bullbak tog vid.
Teamwork på den högsta nivån!
Och efter x antal timmar var köksbänken fylld med vårigt- och perfekt-att-ha-i-frysen-fika.
En del alldeles vanliga kanelsnurror (efter älskad mans önskan) men dom allra flesta med hemgjord vaniljkräm i. 
Receptet på dessa drömmiga Mormorsbullar har ni HÄR.
Vi firade med att bjuda barnens Mormor och Moster på lördagsfika. Himla gott!
Förutom bullbak; Vårens första utegympapass. Lite mera krattande. Rutschkaneåkande. Bilstädande. Och den första grillmiddagen. Fönstermålande (i denna skrivande stund.. jag inne med småttingar och M, idog, i Målarverkstaden). Det, har också dagen bjudit på.
Så många Guldstunder på en och samma dag att det inte är klokt.
Som godast skrattade jag nog när barnen busade i köket efter middagen och jag och M unnade oss inte bara en snabbpuss vid disken utan några på rad sådär, ni vet.. S utbrister lite förbryllat ”Juuni!? Fattar du vad som händer nuu..!?..?” varpå hans lilla trogna följeslagare snabbt svarar; ”Nääee? ” lite smått uppgivet.
Livet.
Hoppas att ni har en härlig Varlborgshelg!
-och tack fina ni, för alla era gulliga ord och hjärtan och krya på, både till småttingarna och deras mor. <3
Lillafrun
En vändning från härligt, till är-det-någon-som-skämtar-med-oss-drygt.
Det var en fin aprildag.
Förutom liten Skrålla med feber. En dammsugare som totalt ramlat sönder. Och en katt som grävt upp en drös av mina tulpanlökar (morr!!!).
S hade haft en så bra dag bland småvännerna. Så fint. Tjuriga hostan som jag var lite orolig över skulle störa i snabb lek, hade inte gjort det ett endaste dugg. Lillan yrvaken i vagnen, pojken till fots bredvid. Premiär i livet att gå hela vägen hem från Förskolan. Som önskat av honom.
Över forsande ån, genom kära byn. Plockande av tussilago i dikena till mamman. Varmt och så skönt. Ljuvliga utetimmar. Gungande och första små krattningsdragen på torra gårdsfläckar. Jag var lyrisk. 
Till kvällen var det så gemytligt att det inte var klokt.
Första riktigt vårvarma kvällen kändes det som.
Medan jag skulle städa det sista, bäddade mannen ner småttingarna i Springvagnen och drog på löptur. Tränade och sövde barn på samma gång. Så möttes vi hemma sedan, småttingar sov gott och vi tyckte att det nästan var en föör behaglig kväll för att vara sant. 
PANG
Fars!
Småttinglivskaos
…
Från ingenstans vaknar S i gallskrik. Klagar på ont öra. Vi har aldrig varit med om det tidigare och försökte läsa oss till vad vi skulle göra. Gråt, gråt, och till sist så vaknade såklart även den andra tungsovande lilla människan. Så då hade vi två som gallskrek. J med hennes feber och S med ont, ont öra. Vi försökte locka i S alvedon tillsammans med favoriten crush. Så äckligt, och så en slemdryg hosta som satte igång, så plötsligt var alvedonen uppe igen…! Åh. Efter lång stund av skrik fick vi lugna barn framför en pettsonfilm.
Men bara en stund, sen fortsatte ledsamheterna.
Vi bestämde oss för att packa oss ut i bilen i sena kvällen, så Miniman kunde somna upprätt, vilket skulle vara skönare än liggande. Med varsin glass i barnens händer, klockan 22 på kvällen, åkte vi iväg. Vad gör man inte liksom…
Men inte ens glass hjälpte. Så vi återvände hemåt för att göra ett alvedonförsök till för smärtstillande. Efter många om och men har stackars Liten lyckats truga i sig äckelalvedonen när vi åker iväg på småvägar i byn. S somnar gott…men några få minuter senare händer mardrömmen i bilen.. alvedonen stannar inte den gången heller, om man säger så.
Kaos.
Sanering av bil och barn och ännu mera gråt i vad som nu blivit natt.
Jag och M tittar på varandra och undrar ”har han fått Äckelsjuka nu plötsligt eller vad!?”…S har inte varit på föris på en vecka, vi har bara träffat familj, inte varit bland äckelsjuka ett endaste dugg, men vacklandet började. Får råd från andra päron att precis det här kan hända med brusig alvedon i liten kropp… det verkade sannolikt.
Hemma i natten bäddar vi ner småttingar i storsängen. Från ingenstans sover dom båda lugnt. Jag och M röjer hem, pustar och hamnar på kudden alldeles för sent. Ber för en lugn natt. Vaknar svintidigt i morse och tittar på varandra… barnen sover, i typ samma position dom somnade.. tacksamt.
M åker på jobbet. Jag somnar om. Någon timmar senare vaknar vi. Och mamman känner direkt att ”nu får jag h-vetesmigrän”. Hinner peta i mig två alvedon, ringa M och sen är talet nästan putsveck.”Jag förstår inte vad du säger, mamma” sa lillvännen. Jag försökte behålla lugnet så gott jag kunde tills M var hemma. Men den här typen av migrän är så fruktansvärt obehaglig. Syn, känsel- och talbortfall även idag alltså. 8 timmar plåga. Och därefter nu ”bara” migränbakis…
Håhå, vilket dygn, alltså. Jag sa redan när vi la oss så sent igår att det här bäddar nog för ett migränanfall, eftersom sömn verkar vara något som stör. Samma visa var det ju förra veckan när jag drömt och sovit dåligt. Då kom h-vetesmigränen.
Jaa… så, så kan livet vända från härligt till är-det-någon-som-skämtar-med-oss-drygt, i en grisblink.
Tacksam är jag över att vi ändå är så förskonade från sånt här tråk. Att M kunde komma hem fort idag. Att S inte klagat det minsta på varken öra eller annat idag utan mått tipptopp (hur är det ens möjligt?). Att J´s allmäntillstånd är så bra trots feber dag två. Och så är jag lycklig över att vara igenom den här svängen av ont. Hoppas på en lugn kväll och god natt så det kan få bli en härlig valborgshelg här hemma på gården för hela familjen!
Ta hand om er alla ni så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Barnbokstips, preggomagar i kläm och så vidare.
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Skrållan.
Hon som älskar att plocka, påta och greja. Lägga tillbaka. Sitta bland en bokhög och bläddra. I lugnan ro. En för-att-vara-småtting-lång-stund. Och mitt i allt är så gullig att jag får dåndimpen. Ej partisk mor. Oh, nej.
Där sitter hon och försöker ”läsa på” om det här med att bli Storasyster, tror jag.
”Snart har vi en Baby!” heter boken.
Himla mysig och har lästs otaligt många gånger här hemma. Både när lilla Pyret (hon på bilden, mao) låg i magen och nu med Minsting i magen.
Finns att köpa HÄR.
Lilla Juniflickan som varit litet febervarmt knyte i natt. Verkar sådär småttingaktigt ej påtagligt sjuk av sin feber nu idag, men vi försöker hålla tempot lite lägre såklart.
Storerbror som hade feber i helgen som var, fick sedan hosta och vi har har tillsammansdagar hela veckan här hemma. Men idag var han leka-med-vännerna-pigg, dock tvekade han och kände det nog som att det var nymodigt och längesedan det var Förskoledag nu, så lite lirkande i hallen fick det bli. Men jag (eftersom jag är en sån morsa som ringer vid minsta tvek) vet att lillvän började leka på en gång när han kom in till vännerna. Puh. Så Liten leker och Lillan, utan att hon själv vet om det, försöker hålla ett lite lägre tempo för att säga schaaas! till Basiluskan!
Förutom att bära runt på liten Skrålla som vill vara nära, pyssla om och sånt. Så kastas tvätt i tvättmaskinen, hemmet vädras och städmanin är på topp…
För några veckor sedan vårstädades ju hemmet, men köksfönsterna putsades inte eftersom dom behöver skrapas med rakblad från lite färgskvätt och det kände jag var mer en M-grej… men idag blev jag less på att vänta och började själv.
Men äsch. Den obotliga Kansjälvaren får så lov att erkänna sin begränsning. Inte tålamodet som tryter… Jag är bara alldeles för preggo. Härligt ju!! Men just i detta skede så känns det som att jag ska ramla ut och klämmas fast på samma gång när jag står där i fönstersmygen och försöker putsa emellan och utsidan. Darling har ju lovat hjälpa, bara inte fått tillfälle (läs: någon här hemma är väldigt pepp på städ. någon inte. så det är nog bland annat därför det inte blivit av än också. men i helgen, då tusan. preggot måste få sina vill-ha-alla-fönster-färdigputsade-nerver lugnade. haha!)
Barnbokstips och Städmanibabbel. Typ så. Torsdag, ju. Ha en fin sådan!
Lillafrun
Sista onsdagen i april!
Det är ju alldeles förskräckligt härligt att få vakna till strålande sol!
Precis vad vi gjorde denna onsdagmorgon.
Hoppas att ni fått göra detsamma. <3
Det växer så det knakar i fönstersmygarna.
Basilikan ska få bli delad på en sista gång. Har pyttsat ut till både mor och Storan redan. Så fiffigt. Och så roligt att kunna dela och byta sinsemellan. Förra året var ju mitt första så-själv-år.. då enbart med (massor) av luktärter. I år har jag några sorter till. Och det är med stor iver jag går och kikar till lilla planten varje dag. Zinnior är en gladblomma, så dom längtar jag massor efter!
Pellisarna har börjat blomma för fullt.
..och jag veeet, att jag borde knipsa av dom första blommorna för att inte få för rangliga darlingar när sommaren närmar sig. Men det är ju så svåårt att göra det.
Storebror önskade göra trolldeg nyss.
Så här har måttats, räknats deciliter och valts färger.
4 dl mjöl. 2 dl salt. 2 msk rapsolja. 2 dl vatten. Och karamellfärg efter behag!
Larvigt enkelt att göra och lika uppskattat. Nu sitter småttingarna med varsina degar, medan mamman påtar en stund med sin lilla bubbla här inne.
Måste tipsa om dom där söta vattenkannorna som jag fann på Jula häromdagen. Det fanns väldigt mycket ute-gulligt där. Till små priser!
…
Ok. Nu ska vi fortsätta onsdagen här.
Vi ser fram emot att slå in paket och klä oss kalasfina sedan, för att gå på Mäjadalenkalas. En älskad Kusin H fyller år idag. Och världens finaste MammaMormor imorn. Så idag blir det tillsammanskalas och det känns som att vi omöjligt kan få en härligare sista onsdagen i april! … särskilt glad är jag att denna onsdag inte liknar den förra…
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Recept på torskknyten! (.. och en önskan..)
Alltså, det där var så vansinnigt gott. Ni måste göra. Enkelt också. Torskknyten kan vi kalla dom!
Torskknyten!
Ta så många bakplåtspappersark/aluminumfolieark som knyten du önskar göra. Lägg där sedan skivad potatis, strimlad purjolök, en fin bit torsk som du saltat och pepprat och strösslat med dill. Toppa alltsammans med några skivor tomat, citron och några pyttiga smörklickar.
Mängd av allt; efter tycke och smak!
Knyt ihop till ett litet paket och skjutsa in i ugnen, direkt på gallret eller i en ugnsfast form, i cirka 200 grader.
Svårt att säga tiden, man får hålla koll! Våra knyten tog nog cirka 60 minuter….då använde vi bakplåtspapper. Vi är inga aluminumfolieälskare (läs: min älskade man är inte. Däremot mycket miljömedveten. Och fasligt älskad.), men annars skulle det gå på typ en tredjedel av tiden istället för bakplåtspapper. Så välj själva där hur ni vill göra!
Servera med kokta gröna ärtor och kall sås. Creme fraishe, dill och citron. Och salt och peppar, förstås, bestod vår sås av.
Easypeasy alltsammans. Och väldigt, väldigt gott!!
Dessa knyten går såklart finfint att lägga på grillen också. Tänker att det skulle vara gott att dutta i sparris. Det gör vi nog nästa gång! Om ni väljer att grilla knytena och använda bakplåtspapper, så behövs (likt Mandelmannarna gjorde!) blött tidningspapper runomkring.
…
Å.
Så skönt med kväll nu. Dagen har varit mysig och fin med barnen, dom är så mycket gulliga med varandra. Blir bara tightare och tightare, ett riktigt litet radarpar. Hur underbart som helst. Men jag känner att jag senaste dagarna typ återvänt till samma trötta träsk som i början av graviditeten. Blä. Tack och lov inte samma illamående som då, i alla fall. Hoppas på att det är något övergående och i alla fall blir liiite bättre än såhär. För tröttare, det blir man ju mot slutet, det vet jag också. Men riktigt sådär nästan okontrollebart ”jag-kolavippar-och-somnar-här-ute-på-gungan-medan-barnen-leker-här-bredvid-trött” vore det fasligt fiffigt att få slippa. En önskan.
Förra veckan hade jag vilovecka och traskade bara promenaderna (tur faktiskt, annars hade jag säkert undrat om mardrömsmigränen kunnat bero på träning.. för att försöka haka upp det vid något liksom…jag vill alltid hitta orsaken liksom. Men icke det, alltså!). Så nu ska jag tanka mig med veckans första preggogympa och hoppas att det hjälper.
God kväll!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
