Att ha varit på drömmigt Bäbisuppdrag!
Åh.
Vilken dag det var igår!
Juniflickan gjorde sig alldeles särskilt fin. 
I nya Farmor-stickade koftan och allt. 
Vädret var vackert så det förslog och efter att ha lämnat Storebror hos småvännerna på Föris, svischade vi vidare till byn. Och Lekparken. Där jag dagen innan, samtidigt som S lekte, kikat ut ett bra fotoställe samt förberett för en liten hitte-på-studio. Med hitte-på-hägg i bakgrunden till och med.
Jag hade fått äran att föreviga alla Junis pyttevänner, förstår ni. Först i en gruppbild. Och sedan porträttfoto. Juniflickan hjälpte mamman att ljusmäta och vara minimodell innan alla kommit. Behind the scenes..
Och sedan kom älskade MammaMormor för att ta hand om Lillan när mamman lekte en dröm. 
Vi hade likadana skor jag och mor. 
Vi hann en sväng inom äppelträds- och rosnästet tillsammans!
Sedan, rullade mammor med barnvagnar och bebbar in, från härs och tvärs. Och jag ska erkänna att jag var alldeles pirrig i magen. Att fota ett barn är ju mer än ok. Två, klurigare. Att fota tio småttingar samtidigt, kändes som en utmaning. Men jag tror (vet, faktiskt) att vi klarade det. Gullebebbarna, mammorna och hon den där föregivaren, tillsammans.
Sen följde porträttfoto på löpande band. Så fantastiskt roligt. Faktiskt bland det roligaste jag har gjort. Jag älskar ju att fota! Det visade sig att precis alla önskade porträttfoto så det knipsades bilder non-stop och plötsligt var alla klara och bebbar trötta och vi sa hejdå efter en så mysig förmiddag.
Och jag?
Var såååå trött efteråt. Alltså, verkligen helt slut. Hah! Pirret i magen kunde jag slappna av ifrån och det kändes bara så ärofyllt av få föreviga dessa små liv.
Juni var mer än trött och sov och sov. Vi kramade MammaMormor tack-och-hejdå-<3 och så gick vi hem. J sov. Jag åt lunch ute i solen och från-havet-kalla-vinden. Så småningom, när även Lillan fått mat i magen, tog vi snabbvagnen och drog iväg. Såå skönt att springa för mamman. Vi hämtade Storebror och så kutade vi vidare. En underbar tur. Till kvällen somnade pluttar tidigt och jag och M hade en så fin vårkväll ute tillsammans. Jag fick äntligen till att klippa ner rosorna och så målades det brädfodring under ett par timmar. Innan det liksom dundrades i säng.
Och idag vaknar vi till onsdag. Jag har träningsvärk i hela kroppen. Vet inte om det är springturen med två barn eller allt clownande/grodhoppande upp och ner för att vara Den Roligaste Fotografen I Mannaminne. Förmodligen en kombo. Oavsett. Ett kärt minne från en underbar och drömmig gårdag!
Kortvecka och idag sista dagen innan långhelg. Tjohoo!
Ha en god onsdag!
Lillafrun
Att vara två steg närmare…
Och så var vi två steg närmare sommaren här på gården.
Verandan skurades och gjordes så ren vi bara kunde, jag och S. 
Doftade linsåpa och var rejält blöt, det var den i alla fall. Och så lyftes dom där sedan-flera-dagar-torkade möblerna äntligen upp under tak. Och nytvättad matta lades på nästan-torr-trall och fräscha fodralen drogs på och det blev genast somrigt där ute. Där, i det där extrarummet som är fantastiskt om sommaren. Ute, alltså. 
Det fattas lite piff och sånt, typ en ny vaxduk då den andra möglat sönder totalis. Och så några kuddar förstås. Så mysigt att påta och piffa. 
Framför trappan låg också en hög med stora paket, innehållande en riktig Svensk Klassiker. Som kom med supersnabb leverans och dumpades av gulliga leveranssnubben under dagen. 
Jag och S öppnade som om det var Julafton.
Slet och rev och morsan fick psykbryt bara av att se en liten instruktionsritning. Mannen stod i dörröppningen och flinade.. och jag veet att han tänkte det där är bra för dig lilla hyper-älskling. 
Jag är så sur där så ni vet inte.
Lagom till att jag skulle kasta allt åt skogen fick jag minsann smaka på min egen medicin och på farbrovis underrättat att ”Mamma! Du måste TRÄÄNA! Om du inte tränar så lär du dig inte. Du måste träna, så kan du!”
Och efter att treåringen sagt det, mitt hjärta blivit en blöt fläck, jag svalt skrattet, vi hunnit varit UNDER verandan och krupit då en viss älskad hjälpreda råkat tappa flugnyckeln (som jag säger. mest på ret, mot mannen. jag vet att det heter insäktsnyckel egentligen) genom trappspringan. Dåå..
…var EN stol klar. EN.
Medan jag nattade barn gick M ut för kvällsjobb. Och när jag yrvaken klev upp igen, för att plocka ihop efter dagen. Så gick jag också ut och gjorde precis det. Och där stod visst hela alltet. Färdigmonterat och klart. Kärlek på den.
Nu har jag ingen bild på hela lilla sommarmöbeln ännu, det får vi ta lite senare. För nu ska den här tisdagen dras igång. Jag är lite pirrig i magen faktiskt!
Men alltså. Vi är två steg närmre sommaren;
Verandan är redo och där ute på gräsmattan står något fikavänligt. Himla fint!
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
Att visa vår lilla Trädgårdshörna!
Nu är det Varmvår.
Och det riktigt spritter i oss alla. I vissa av oss nästan rusar det i kroppen, för att man vill så mycket. Det jobbas och målas och snickras och byggs och planeras och ritas och den lilla versionen av mannen gör som sin far, fast på lekigt vis alltså. S leker att han snickrar och bygger hus. Och så sår han frön, som ska växa till blommor och morötter. Precis som mamma gör. 
För prick en vecka sedan hade jag och S en fantastiskt trevlig måndagseftermiddag tillsammans. Lillasyster marathon-sov och S fick spela första fiol med mamman under en drös timmar. Mysigt både för han och mig.
Vi ordnade oss en liten Köksträdgård av pallkragarna som målats. En odlingstäppa. Liten Trädgårdshörna. Ja, precis så.
Och vilket teamwork sedan!
Upp på balkongen det bar, för att sno duk av den skäggige samt hämta ner några av dom spröjsade utbytta gamla fönsterna. Sen fyllde vi skottkärran med lass efter lass med grus, för att fylla upp och jämna till. Vi bråkade med vattenpasset och gjorde vårt allra, allra bästa.
Till sist i med typ 300 liter jord i varje bädd. Det var festligt, det där.
Och omåttligt nöjda var vi efteråt. Socekrärtorna ska få sitt nät uppsatt och så. Men på god väg att bli något bra, hoppas vi.
Vi hoppas där ska blomma lite sommarblomster och växer-så-det-knakar-växa persilja, sallad, sockerärtor och morötter. Vi är sugna på jordgubbsplantor också.. men nu tar vi det såhär i år först. En bit i taget. Fint så.
Till höger om Gårdshustrappen drömmer jag nu då sedan om att mina luktärter ska blomma så mycket dom bara orkar. Så att jag ska kunna gå och plocka ljuvliga buketter att stoppa näsan i och Ferdinandsucka förnöjt. Vilken dröm det vore!
Det är så roligt, det här. Och att trädgårdsfixa är en så perfa grej att göra tillsammans med småttingar, tycker jag. Åka skottkärra och bli skitig i jorden. Hur roligt som helst, ju!
…
Och idag är det alltså måndag. Igen, alltså.
Jag och kidsen har Hemmamåndag i vanlig ordning. Vi har verkligen kommit snabbt in i våra nya rutiner.. allt har liksom bara sagt smack-pang-bom-kära-nån-vad-rätt-det-känns!. Precis så.
Småttingarna sover ute i vagnen nu. Vi har varit på lekparken under förmiddagen. När regnet sedan började falla så gick vi vidare. Först på blomsteraffären för att kika på äppelträd och sen vidare. Barnen somnade då och jag passade på att gå en skön promenad. Nu har jag inte riktigt hjärta att väcka dom. Det ser så skönt ut. Men mamman är lunchhungriiig!
Ha en fin måndag och start på veckan alla ni!
Lillafrun
Söndagen som var som en Sommardag.
Alltså. Jag är utan ord. Typ. För;
V I L K E N D A G!
Ja, hela helgen har varit fantastisk. Som att Våren kom i fredags. Försommaren igår. Och så idag, som den vackraste, skönvarma Sommardagen.
Oj, som vi har njutit. Är alldeles säker på att ni är några fler som gjort precis samma!
Ska vi kika lite söndagsbilder? 
Klöverblom. Alldeles precis bredvid mig under den där ljuvliga morgonstunden jag hade i morse. Med morgongympa och Hitte-på-yoga (jag kan inte yoga, men gör i alla fall. Typ så. Storan har lärt mig lite. Som vi brukar avsluta våra Onsdagsgympapass med). 
Det finaste arbandet jag någonsin sett. Minimannen som gjort, såklart. Till sin mamma. S har sprungit emellan hemma och Farmor&Farfar. Vi har haft två så bra arbetsdagar med barnvaktshjälp och middagslagande. Guld värt!!
Mitt på dagen dukade Minimannen och jag fram en typisk arbetsdagslunch. Och den där röda asken som vi fick på ica.. var fasligt spännande. Uuundra vad som finns i en sån. Gissningar på potatis. Macka. Kaffe. Ni förstår nog lyckan, när den chokladälskande förstod att det var soklad!!!, där i.
En liten människa som tittade på när Pappan och Farfarn jobbade och jobbade. En hål för ett litet fönster. Och ett stoooort hål för pardörren. Check!
Och där är Dagens MålarMamma. Nästan, nästan hälften utav brädfodringen är grundmålad. Hurra!
Elvamånadersbäbisen ute på tur. Innan hon också drog till Farmor och hade det mysigt medan mamman målade och målade.
Barnen avslutade Sommardagen med var sitt bad. Det där var fest som ni förstår! Fast i vanlig ordning skrek den ena som en minigris under hårtvätt och den andra grymtade när hon lyftes upp. Både skratt- och skrikfest med andra ord!
Solen gick ner bakom fjället.
Och klockan är nu elva. Ytterdörren står fortfarande på vid gavel. Det har verkligen varit en helt magisk dag idag. En sån där dag när man inte alls vill gå och lägga sig…. inte på länge, länge i alla fall. Barnen var ganska tydliga med att dom kände detsamma. Milda Matilda, vad dom busade och härjade. Nåja. Till sist la dom igen sina blå.
Jag tog några Alladinbitar, virade filten om mig och smög ut på gården. Till den där skäggige som då fortfarande inte gjort kväll. Åt choklad och pratade med den finaste människan jag vet. Sen körde jag iväg honom till sina päron. Han pussade mig och gick iväg på en gång. Jag tyckte helt sonika att han skulle unna sig att se på VM-finalen. Renovering- och byggprojekten… finns ju kvar. Det är en ny dag imorn. Å, bara det, en ny dag…Kära nån. Vilken lyx.
Och den här helgen. Har varit som ett endaste Himmelrike på jorden.
Lillafrun
Vitsippslycka. Och Juni, 11 månader.
Småspringandes. Och med siktet inställt.
På Vackraste Vitsippsbacken på jorden.
High five! Vi som började veckan med att gå låångtur och söka oss fördärvat. Och så hamnade vi i alla fall precis där jag bara önskade. Vackerstället där det blommor både sippor och så småningom liljekonvaljer. En liten bit bort längs vägen vid Sommarstugan.
Idag är det ju Vitsippans Dag och allt.
Och Junis Elvamånadersdag!!!
Hon lär sig nya saker hela tiden nu. Så fantastiskt. Och allt är så gulligt att man får dåndimpen. Som när hon säger ”tack-tacK”, sådär jättejättejättelångt bak i munnen. Och ”gott-gott”. Så ropar hon såklart MAAA-MAA!!!!. Det görs ju ungefär tre hundra gånger på en dag här hemma, så den grejen lärde hon sig vid halvåret. Jo. Det är sant. 
Älskar också när den där coolingen höjer sin lilla hand och säger ”Heeeij” till sin darling-Pappa, när han kommer hem från jobbet. Så gulligt!!!
Eller när hon klappar sina småhänder så det bara klafsar om det. För att inte tala om den där dansen hon drar till med när hon hör musik.
Lillasyster, med Storebror som den största, största idolen. Och han, då. Som är så mallig över sin Lillasyster att han helst drar ut hela Förskolan för att stolt säga Hörrni! Titta! Det här är Juni! , när hon och jag kommer för att hämta hem honom efter lektimmar. Storebror älskar sin J. Det säger han stup i ett. Så gör han allt ifrån att bryta ihop över att J tar hans käraste leksaker, till att hjälpa mamman att rädda ljusstakarna uppe på borden, till att pussa på Lillasyster så att hon blir alldeles blöt om kinderna. 
Våra Älskade, älskade barn.
Men du, Juni... Det bästa är ändå att du mår så gott här i livet. Att du verkar så lycklig och nöjd. Bubbelskrattar mycket och så älskar du mat-mat nu. Det där sista höll mamman nästan på att börja bli lite orolig över för några veckor sedan. Jag började noja över att du aldrig ville börja äta mat-mat nån himla gång. Du ville baaaara ammas. Och än hur mysigt jag ju tyckte att det var, och inte var det minsta orolig länge, länge…så behöver man ju lite annat, när man är tio månader…!!. Någon tesked hit och någon tesked dit, sen vägrade du. Men hur det var så tvärvände det där bara någon dag och mamman och pappan jublade. Så himla härligt. Plötsligt sa du ”mm, gott-gott!” åt saker och gapade för vad vi än testade. Precis sådär som din Storebror gjorde ändå ifrån början av sitt mat-mat-ätande. Dina päron hade liksom inte erfarenheten ett endaste dugg av en unge som inte velat gapa när man väl börjat erbjuda annat än amme-mat. Oavsett. Himla skönt som det är nu. Mammahjärtat njuter när du äter och så har vi mest amning morgon och kväll och som lite mellis. Mysigaste som finns! <3
Ni kan ju bara ana kärlekshjärteontet hos denna mamman idag.
Du är ljuvlig. Älskade Juni!
Junis Mamma
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
