Att ha Juniflickans månad här!
Åh. Välkommen älskade, älskade och andäktigt vackra junimånad!
Den första Sommarmånaden.
Och ja, precis. Idag är en sån där dag, där undertecknad tappar orden. Dom liksom göms i bröstkorgen på något vis. Känslor bubblar över. Ögon tåras. Hjärtat slår av kärlek, så hårt så hårt.
Jag har mest gått runt och ferdinandsuckat. Med min Juniflicka på höften har vi gått över gården. Doftat på äppelknopparna och spanat på syrenen som slår ut vilken dag som helst.
Häggen doftar sommarhimmel och nu köket likaså.
Tänk alltså. Om prick tre veckor fyller familjens Lillasyster ett år. Det är ju inte klokt. På ett sätt som det känns som att hon varit här alltid, alltid. Så var det ju typ igår Lillan kom till jorden? Tid. Så märklig, liksom. Vad jag vet, är att jag njuter av den. Så mycket jag bara orkar. Tiden nu. Med småbarnen i ljuvliga åldrar. Säg, vilken ålder är inte ljuvlig? Var tid och ålder har sin charm. Livet som fru och HemmaMamma. En tid jag aldrig kommer glömma. Som guld i hjärtats minnesask.
Sommarens första dag. Första juni. Med hagel och driv-is. Typ. Blandat med sol och skönväder. Det är grönt vart än man vänder ögat. Men det häftiga är, att det fortfarande kan bli ännu grönare. Och att alla dom där blomsterknopparna bara väntar på att få slå ut. Och att vi fortfarande liksom bara står i börjans början av En Ny Sommar. Sån fantastisk känsla, visst?
Jag har börjat Sommarstädningen idag. Bara längtar efter att få göra sommar här inne.
Prick vad jag ville göra när jag vaknade i morse och prick vad jag gjort. Långa listor är skrivna och jag påtar och putsar och dammar och prickar av. Samtidigt som det syts och byts och kramas om. Farmor-receptet på fönsterputs funkar lika bra som vanligt. Vare sig det gäller fönster, speglar eller Salens lampkrona.
Sängkläder, överkast, sängkappa, kuddfodral, dukar, mattor… och mitt i allt en ljuvlig pyjamas tillhörande hon som är Vår Sanna Sommardröm. Juniflickan.
Jag och barnen fick lyxigaste sortens mellis i eftermiddags, efter att Storebror varit på några timmar Förislek. Så spontan-åkte vi och hälsade på Mormor och hennes gullvänner i den där bagarstugan mitt i skogen bland gamla härbren och förgätmigej. Och fick smaka alldeles nygräddat tunnbröd. Nu väntar kväll och hela familjen är hemma. En liten kaffe-efter-maten innan jag ska fortsätta med mitt lilla projekt. Kära nån. Det är verkligen aaaldrig så stökigt som när man är mitt i en storstädning. Men, jag vilar ögonen på vackerheter och matar på. Och knasig som jag är, så älskar jag ju sånt där.
Å. Juniflickans månad. Välkommen!
Och ni? Vi hörs snart igen!
Lillafrun
Vårblåst och Svar.
-som det blåser idag!
Jag tycker inte om blåst. Den gör det bara fult och oskönt ute. Och jag blir alltid lite sur på kuppen. Varm, ljummen sommarvind är himmelskt. Men inte svinkall snorblåst. Stackars blommorna har försökt söka skydd så gott dom kunnat.
Nog gnällt om det där vädret.
Man får vara glad att det är något väder, ju! , säger den obotliga optimisten i mig.
Jag får många frågor om våra ytterdörr. Att fråga på instagram är inte alls lika säkert som att fråga något här inne. Bara ett tips ifall ni vill vara säkra på att få svar. Här försvinner inte kommentarerna i flödet på samma sätt och jag kan garantera er ett svar!
Dörren vi kallar Drömdörren. Av flera skäl. Så vacker.
Denna handgjorda skapelse, liksom resten av alla dörrar, överljus, sidoljus och fönster, är efter-våra-önskemål-och-ritningar-beställd från Allmoge Snickerier. På ytterdörren valde vi kulören 15 % Grön umbra. Linoljefärg, som vanligt här hemma mao. Färgen är grå men kan i vissa ljus uppfattas som svagt, svagt, mjukt grön. Vi älskar den och är jättenöjd med hela alltet.
Nu pågår soft eftermiddagshäng här hemma medan vinden viner där ute. Jag bäddade ner min lilla Juniflicka i snabbvagnen efter lunch. Så gav vi oss ut på tur. Hon för att sova och jag för att springa och rensa tankarna. En löptur med hämtning av Storebror på hemvägen. Bästa spring-målet.
J sover fortfarande och S myser en stund i sköna fotöljen.
Turen gjorde susen för den här sista majdagen, som både varit sur och ledsen för den här morsan. Och nä, det är såklart inte bara vädret som gör mig putt idag. Livet har sina upp- och nedförsbackar. Ju.
Ta hand om er!
Nu sprids koskit ut på våran lägda. Så himla somrigt!! (och ett välkommet litet lyckorus gick genom min kropp!)
Lillafrun
Vanligheter och Äppelträdsbryderi.
En alldeles, alldeles vanlig tisdag i slutet på maj. Fint så.
Vardagståg. Bestiget viktvättsberg. Snålblåst. Massor av goda skratt tillsammans med den där roliga treåringen. Och klappande med händer och gos tillsammans med hon som har treåringen som största idol. Sån där hela-familjen-middag efter att pappan jobbat färdigt, till en alldeles lagom tid. Något som fortfarande är så nymodigt här hemma. Och liksom uppskattas prick hur mycket som helst.
Och till kvällen?
Tiiiimmar av äppelträdsbryderi.
Alltså, så himla svårt att bestämma var dom ska vara när gården är så stor. Farmor och Farfar kom förbi och var tankehjälp till mig och mannen. Himla bra och barnen tyckte såklart att tisdagkvällen därmed blev en fest!
Jag skrattade så jag vek mig dubbel. Där mannen stegade fram och tillbaka. Fram och tillbaka. Bärandes på ett äppelträd. Som här går jag. och rastar äppelträd.
Nu är klockan sådär mitt i natten. Det är mulet men ändå ljust. Så härligt. Lite tråkigt kallt har det blivit idag bara. Precis som oftast, i skolavslutningstider. Barnen sover förstås sedan länge. M och jag har tränat tillsammans och ska nu nattafika.
Men alltså. Så himla stort. Att vi grävt ner vårt första äppelträd här på Drömgården. Som en fin liten vän. Till det stora, stora. Som ett barnbarnbarns, typ.
Vilken ynnest, att få ha ett Hemma.
Lillafrun
Härligheter, Hägg och Vackerfönster.
Alltså, vilken helt underbar tid det är nu, visst? Vår och försommar i en salig röra.
Sådär så att man (jag i det här fallet) inte riktigt vet vart man ska ta vägen stundvis. Det blir vackrare och vackrare ute för var dag. Och synen av två gullungar som leker fint bland allt det där gröna och himmelsblå och solvarma.. gör liksom att en småbarnsmorsa känner sig hög på livet.
Vi har haft en riktig hemma-på-gården-måndag.
Tvättmaskinen har gått varm och tvätten har hängts och torkats i vackervädret. Medan Lillan sov första luren och Minimannen påtade med eget, passade jag på att få en drös mail skickade och bilder redigerade och så vidare. I övrigt har vi bara njutit ute. Lekt i sandlådan, gungat, doftat hägg. Och här ser ni hur det blev med det halvrunda fönstret också. Förresten så har jag nog inte visat bild sedan det högra lilla fönstret sattes heller. Det kommer bli så himla fint när den nya brädfodringen är på plats. Inte så lätt att få någon helhetsbild nu när det är halligalli-foder överallt.
Just det; dörren där på gaveln är inte dithängd ännu heller. Men allt är förberett för den. Det blev verkligen en lyckad Arbetshelg, så skönt!
Äppelträdet är fullt av alldeles röda knoppar.
Där under äppelträdet ska den där lilla darlingen som jag och S hjälptes åt att skruva ihop förra veckan, stå. En stol lyckades vi med, ja. Mannen gjorde resten. Oavsett. En riktig pärla till sommarmöbel, som vi redan invigt och tycker är så fin.
Och där under äppelträdet har en tullis slagit ut. Jag verkar inte ha någon lycka när det gäller lökar. Antingen kommer dom inte alls eller så gräver katten upp dom. Och där under äppelträdet hade jag nog väntat mig något rosa, men sidär; knallorange.
Äsch, så himla vacker den med!
Pionerna jobbar på under byggställningen också!
I eftermiddags när Lillan slumrade igen, slog jag och S till och sådde också.
Vi fick feeling och hoppas att vi inte är för tidigt ute här i norr. Morötter och sallad och sockerärtor och blandade sommarblomster. Tjoff, tjoff så var allt nere i jorden. Längtan efter att äta morot blev så stor att vi gick in och hämtade i kylskåpet och satt där ute vid vår lilla odlingstäppa och åt.
Ja. Härliga tider, minst sagt!
Den skäggige Vackerpappan hann hem mellan jobb och brandövning. Men nu är det jag och kidsen igen. Vinterhalvårets Bolibompahäng är utbytt mot ljuvligt Verandahäng. Morsan sörplar kaffe, Minimannen bygger maskin och utbrister mamma! visst har vi en trevlig vecka? och Lillan rycker mig nu i brallan och undrar om det inte är dax att få sova nån himla gång. Kvällarna, precis som morgnarna, är ju också helt fantastiska nu. Så för att inte missa en vacker måndagmajkväll, tänkte jag bädda ner småttingarna i vagnen för långpromenad alldeles strax. Så får dom göra natt i sköna vagnen, medan morsan får motion och kan njuta till fullo av maj-ljuset. Visst är det en bra idé? som Minimannen brukar säga!
Ta hand om er!
Lillafrun
Att få vara Mamma.
Det finaste, vackraste, underbaraste, kärleksfullaste. Det mest ansvarsfulla, fantastiska och utmanande. Och det allra, allra mäktigaste här i livet. Det, är. Att få vara Mamma.
För mig; Till Minimannen och Juniflickan. Ja, kära nån. Tänk att jag är tvåbarnsmor. Så stort, så stort. <3
Att dela föräldraskapet och det där vi kallar livet, tillsammans med den skäggige. Min älskade M. Det, är liksom så fint att ögonen fylls med tårar bara jag tänker på det. Dom är livet, dom där tre. För mig; allt-och-lite-till.
Och idag är det Mors dag.
Jag väcktes som ni ser med paket och gullungar och också en fullproppad frukostbricka. Minimannen-pysslat kärlekskort och dessutom också med ja-må-hon-leeeva!! i manskör så söt att jag kolavippade.
Strax därefter knackade det på dörren och där stod jordens sötaste blombud…
Den där pojken. Han som för tre-och-lite-till år sedan, gjorde mig till Mamma E. Han som är så mycket människa i liten kropp, pratar på in- och utandning, fantiserar, bygger, sjunger, förhandlar och pausar mitt i allt med att lite småsuckande säga mamma, jag Ä-älskar dig. Så innerligt att jag kärleks-går-av en smula varje gång.
Efter mysig morgon, hade vi lite olika bestyr här hemma sedan. Jag och mannen tränade ute i gassande värmen och så kalaspiffade vi oss allihopa. Innan vi drog iväg med rymdskeppet. Och landade i Lilla byn.
Med kärlekskort och vacker buskros och massor av pussar och kramar i lager..
Min älskade, älskade Mamma. Barnens Mormor och mannens Svärmor.
(Mamma? Du är fantastisk. Jag älskar dig. Och jag är så innerligt tacksam att få ha dig som min mor. Du är liksom.. bäst. Rätt och slätt. Och helt sonika. Precis, precis så. Sa jag att jag älskar dig? )
Hjärta, hjärta, hjärta.
Förutom att kramas. Åt vi himmelskt god mat.
Och kusinungar sprang härs och tvärs på gräsmattan.Så åt vi tårta och sörplade kaffe och blev prick hur mätta och trötta som helst. Så den där stunden i sköna stolen, bakåtlutad, med blundande ögon mot solen. Den stunden, var himmelsk. Det blev plötsligt en varm, varm sommardag och vi njöt allihopa. Så skönt med värme och jag M kände också att vi slappnade av så gott efter riktigt extra idoga arbetsdagar. En välförtjänt inte-jobba-med-gården-dag, mao.
Så kramade vi älskade Storanfamiljen, MammaMormor och PappaMorfar hejdå innan vi åkte vidare hemåt igen. Mellanlandade lite hemma innan vi traskade lilla vägen för att sedan fira ännu en älskad moder. M´s mamma, min Svärmor och barnens Farmor. Och när vi sedan gick hemåt, efter en god kväll, var ljuset helt och hållet magiskt och det nästan bubblade över i kroppen, av livskärlek.
Vi var ute en stund. Strosade runt på vår Drömgård, kikade på nya fönsterna som satts i helgen. Doftade nyutslagna häggen och kramades lite till. Att hänga ut tvätten i ljumma kvällen, medan pappan badade barn där inne som sedan bäddades ner och somnade gott. Ljuvligt.
Vilket avslut på denna långa, långa, så uppskattade helg. Morsdag. Vilken ynnest. Att få vara mamma.
Och till er alla mammor som läser det här; Grattis till er! Ni är fantastiska hela bunten.
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.