Att visa vår lilla Trädgårdshörna!
Nu är det Varmvår.
Och det riktigt spritter i oss alla. I vissa av oss nästan rusar det i kroppen, för att man vill så mycket. Det jobbas och målas och snickras och byggs och planeras och ritas och den lilla versionen av mannen gör som sin far, fast på lekigt vis alltså. S leker att han snickrar och bygger hus. Och så sår han frön, som ska växa till blommor och morötter. Precis som mamma gör. 
För prick en vecka sedan hade jag och S en fantastiskt trevlig måndagseftermiddag tillsammans. Lillasyster marathon-sov och S fick spela första fiol med mamman under en drös timmar. Mysigt både för han och mig.
Vi ordnade oss en liten Köksträdgård av pallkragarna som målats. En odlingstäppa. Liten Trädgårdshörna. Ja, precis så.
Och vilket teamwork sedan!
Upp på balkongen det bar, för att sno duk av den skäggige samt hämta ner några av dom spröjsade utbytta gamla fönsterna. Sen fyllde vi skottkärran med lass efter lass med grus, för att fylla upp och jämna till. Vi bråkade med vattenpasset och gjorde vårt allra, allra bästa.
Till sist i med typ 300 liter jord i varje bädd. Det var festligt, det där.
Och omåttligt nöjda var vi efteråt. Socekrärtorna ska få sitt nät uppsatt och så. Men på god väg att bli något bra, hoppas vi.
Vi hoppas där ska blomma lite sommarblomster och växer-så-det-knakar-växa persilja, sallad, sockerärtor och morötter. Vi är sugna på jordgubbsplantor också.. men nu tar vi det såhär i år först. En bit i taget. Fint så.
Till höger om Gårdshustrappen drömmer jag nu då sedan om att mina luktärter ska blomma så mycket dom bara orkar. Så att jag ska kunna gå och plocka ljuvliga buketter att stoppa näsan i och Ferdinandsucka förnöjt. Vilken dröm det vore!
Det är så roligt, det här. Och att trädgårdsfixa är en så perfa grej att göra tillsammans med småttingar, tycker jag. Åka skottkärra och bli skitig i jorden. Hur roligt som helst, ju!
…
Och idag är det alltså måndag. Igen, alltså.
Jag och kidsen har Hemmamåndag i vanlig ordning. Vi har verkligen kommit snabbt in i våra nya rutiner.. allt har liksom bara sagt smack-pang-bom-kära-nån-vad-rätt-det-känns!. Precis så.
Småttingarna sover ute i vagnen nu. Vi har varit på lekparken under förmiddagen. När regnet sedan började falla så gick vi vidare. Först på blomsteraffären för att kika på äppelträd och sen vidare. Barnen somnade då och jag passade på att gå en skön promenad. Nu har jag inte riktigt hjärta att väcka dom. Det ser så skönt ut. Men mamman är lunchhungriiig!
Ha en fin måndag och start på veckan alla ni!
Lillafrun
Söndagen som var som en Sommardag.
Alltså. Jag är utan ord. Typ. För;
V I L K E N D A G!
Ja, hela helgen har varit fantastisk. Som att Våren kom i fredags. Försommaren igår. Och så idag, som den vackraste, skönvarma Sommardagen.
Oj, som vi har njutit. Är alldeles säker på att ni är några fler som gjort precis samma!
Ska vi kika lite söndagsbilder? 
Klöverblom. Alldeles precis bredvid mig under den där ljuvliga morgonstunden jag hade i morse. Med morgongympa och Hitte-på-yoga (jag kan inte yoga, men gör i alla fall. Typ så. Storan har lärt mig lite. Som vi brukar avsluta våra Onsdagsgympapass med). 
Det finaste arbandet jag någonsin sett. Minimannen som gjort, såklart. Till sin mamma. S har sprungit emellan hemma och Farmor&Farfar. Vi har haft två så bra arbetsdagar med barnvaktshjälp och middagslagande. Guld värt!!
Mitt på dagen dukade Minimannen och jag fram en typisk arbetsdagslunch. Och den där röda asken som vi fick på ica.. var fasligt spännande. Uuundra vad som finns i en sån. Gissningar på potatis. Macka. Kaffe. Ni förstår nog lyckan, när den chokladälskande förstod att det var soklad!!!, där i.
En liten människa som tittade på när Pappan och Farfarn jobbade och jobbade. En hål för ett litet fönster. Och ett stoooort hål för pardörren. Check!
Och där är Dagens MålarMamma. Nästan, nästan hälften utav brädfodringen är grundmålad. Hurra!
Elvamånadersbäbisen ute på tur. Innan hon också drog till Farmor och hade det mysigt medan mamman målade och målade.
Barnen avslutade Sommardagen med var sitt bad. Det där var fest som ni förstår! Fast i vanlig ordning skrek den ena som en minigris under hårtvätt och den andra grymtade när hon lyftes upp. Både skratt- och skrikfest med andra ord!
Solen gick ner bakom fjället.
Och klockan är nu elva. Ytterdörren står fortfarande på vid gavel. Det har verkligen varit en helt magisk dag idag. En sån där dag när man inte alls vill gå och lägga sig…. inte på länge, länge i alla fall. Barnen var ganska tydliga med att dom kände detsamma. Milda Matilda, vad dom busade och härjade. Nåja. Till sist la dom igen sina blå.
Jag tog några Alladinbitar, virade filten om mig och smög ut på gården. Till den där skäggige som då fortfarande inte gjort kväll. Åt choklad och pratade med den finaste människan jag vet. Sen körde jag iväg honom till sina päron. Han pussade mig och gick iväg på en gång. Jag tyckte helt sonika att han skulle unna sig att se på VM-finalen. Renovering- och byggprojekten… finns ju kvar. Det är en ny dag imorn. Å, bara det, en ny dag…Kära nån. Vilken lyx.
Och den här helgen. Har varit som ett endaste Himmelrike på jorden.
Lillafrun
Vitsippslycka. Och Juni, 11 månader.
Småspringandes. Och med siktet inställt.
På Vackraste Vitsippsbacken på jorden.
High five! Vi som började veckan med att gå låångtur och söka oss fördärvat. Och så hamnade vi i alla fall precis där jag bara önskade. Vackerstället där det blommor både sippor och så småningom liljekonvaljer. En liten bit bort längs vägen vid Sommarstugan.
Idag är det ju Vitsippans Dag och allt.
Och Junis Elvamånadersdag!!!
Hon lär sig nya saker hela tiden nu. Så fantastiskt. Och allt är så gulligt att man får dåndimpen. Som när hon säger ”tack-tacK”, sådär jättejättejättelångt bak i munnen. Och ”gott-gott”. Så ropar hon såklart MAAA-MAA!!!!. Det görs ju ungefär tre hundra gånger på en dag här hemma, så den grejen lärde hon sig vid halvåret. Jo. Det är sant. 
Älskar också när den där coolingen höjer sin lilla hand och säger ”Heeeij” till sin darling-Pappa, när han kommer hem från jobbet. Så gulligt!!!
Eller när hon klappar sina småhänder så det bara klafsar om det. För att inte tala om den där dansen hon drar till med när hon hör musik.
Lillasyster, med Storebror som den största, största idolen. Och han, då. Som är så mallig över sin Lillasyster att han helst drar ut hela Förskolan för att stolt säga Hörrni! Titta! Det här är Juni! , när hon och jag kommer för att hämta hem honom efter lektimmar. Storebror älskar sin J. Det säger han stup i ett. Så gör han allt ifrån att bryta ihop över att J tar hans käraste leksaker, till att hjälpa mamman att rädda ljusstakarna uppe på borden, till att pussa på Lillasyster så att hon blir alldeles blöt om kinderna. 
Våra Älskade, älskade barn.
Men du, Juni... Det bästa är ändå att du mår så gott här i livet. Att du verkar så lycklig och nöjd. Bubbelskrattar mycket och så älskar du mat-mat nu. Det där sista höll mamman nästan på att börja bli lite orolig över för några veckor sedan. Jag började noja över att du aldrig ville börja äta mat-mat nån himla gång. Du ville baaaara ammas. Och än hur mysigt jag ju tyckte att det var, och inte var det minsta orolig länge, länge…så behöver man ju lite annat, när man är tio månader…!!. Någon tesked hit och någon tesked dit, sen vägrade du. Men hur det var så tvärvände det där bara någon dag och mamman och pappan jublade. Så himla härligt. Plötsligt sa du ”mm, gott-gott!” åt saker och gapade för vad vi än testade. Precis sådär som din Storebror gjorde ändå ifrån början av sitt mat-mat-ätande. Dina päron hade liksom inte erfarenheten ett endaste dugg av en unge som inte velat gapa när man väl börjat erbjuda annat än amme-mat. Oavsett. Himla skönt som det är nu. Mammahjärtat njuter när du äter och så har vi mest amning morgon och kväll och som lite mellis. Mysigaste som finns! <3
Ni kan ju bara ana kärlekshjärteontet hos denna mamman idag.
Du är ljuvlig. Älskade Juni!
Junis Mamma
Pärlan vid havet. Och annat lördagshittepå.
Himmel. Vilken lördag. Så fin på alla sätt. Med försommarvärme och allt.
Vi åkte ut mot havet i morse.
Till den där älskade, älskade Sommarpärlan. Smultronstället. Barndomsminnenas näste. Sommarstugan. 
Där man ätit rökt abborre som liten. Fångat spigg. Byggt koja med sommarkompisen uppe i skogen. För att inte tala om det där minnet när jag var tolv år och ääääntligen fick hyra en egen häst (pappa! Fortfarande en drömmens sommar!!). En alldeles förbaskat tjurig ponny. Som hette Fiffi. Och INTE fick äta gräs. Jädrans så besvärligt. Första dygnet rymde hon fyra gånger. Det var kaos och jag kommer ihåg pappa i typ nattsärk och snickarväst. Och Syrran springandes efter hästen i trullor och frisläppta svalor…. oj, oj. Vilka minnen! Det var både skratt och gråt det där första dygnet.
Och det är där, som man sovit som en prinsessa. Av havsluft och sköna sommarlovsdagar. Fått vakna till Morfars tunga steg och kaffekokande om morgonen. Haft noja över att inte kliva i mormors nattpotta och alltid tagit årets första dopp. Det är där jag vandrat längs grusvägen, barfota och blivit sådär somrig om fötterna. Plockat smultron på strå och varit kär för första gången… (jaa..i han jag är gift med nu, ja).
Varit midsommarflicka. Plockat blommor och lagt under kudden. Åkt ut på havet under snortidiga morgonen och mött solen tillsammans med coola människor. Alltid fullt av såna på den där backen. Smultronstället, som för alltid kommer vara så mycket Mormor och Morfar för mig. Min Snickare-Morfar, som en gång för längesedan, byggde älskade Sommarstugan. Pärlan ute vid havet.
Som ni kanske anar; en plats som betyder mycket för mig och har stor del i mitt hjärta.
Så otroligt fint att få timmar där ute idag. 
Hjälpa en morbror att sjösätta, träffa en arbetarPappaMorfar, äta mosters fantastiska köttsoppa.
Se min lilla son springa runt och bara ha det gott, sprida lycka och vara världens gulligaste Miniman.
Njuta av synen av Lillan i vagnen, som sov så gott av havsluften. Och sedan få avsluta det hela, med hejdå-kramar och sedan en tur till ett ställe jag längtat till och som var så vackert att klockorna stannade. 
Vi rullade sedan in på Drömgården under tidiga eftermiddagen. Fick då så otroligt dyrbara timmar, där barnen gick till farmor och farfar. Lekte på lekparken medan jag och M fick arbeta här hemma. Att sedan få sätta sig vid Svärisarnas dukade bord och goda middag och träffa ungarna som jag längtat så efter. Var underbart.
Barnen sover nu sedan länge, länge och jag har precis tagit en liten tur ute runt på gården. Så härligt. Strosa, andas långsamt och liksom sakta in efter en lång och innehållsrik lördag, som jag sparar med värme i min Hjärteask.
Lillafrun
En lördagmorgon att bara drömma om…
Alltså, tjohoo!
Tredje veckan gillt, och äntligen vaknar vi till en lördag där hela familjen mår gott. Med det konstaterat, har ju helgen startat på det allra allra bästa sätt.
Att få vakna tillsammans, med solen som skiner där ute. Titta ut genom sovrumsfönstret och se hur grönskan bara exploderar och hur den där älgen där borta på lägdan, står ståtlig och äter och solar sig.
Jag lämnar gänget för en alldeles egen Emmeli-stund. Mannen lovade att ta hand om den där degen som sattes i natt.. klicka ut den på plåtar och börja grädda. Så fick jag ge mig ut på en helt ljuvlig morgonrunda. Bara jag och jag. Bland nyspruckna löv, supermorgonglada fåglar och en luft så varm att till och med dom tunna, långa springtightsen kändes varma. Jag sprang och njöt och strax var jag hemma. Mötte dom där darlingarna igen och doften av nybakt slogs emot en. 
En liten Miniman önskade för någon vecka sedan ”såna där mjukmackor som dom har”.. och jag kände så igen mig själv, hur jag var som liten. Som alltid fått hemlagat och hembakat. Och kunde tycka att det var hur coolt och gott som helst med typ den där köpestårtan jag fick vid en födelsedag. Så jag, som bakat allt matbröd i jag-vet-inte-hur-många-år.. har senaste veckorna köpt ”såna där mjuka”… men nu var vi alla så sugna på vårt eget igen. Lite omväxling och sen längta hem, på något vis. Med en treåring som önskar, så får det bli lite både och helt enkelt. 
En småstrulig lördagsfrukost och kaffesörplande tillsammans med människorna jag älskar mest på jord.
Och nu är vi hela familjen redo för L ö r d a g.
Ha en god helg alla ni!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
