Pissmyror, Lilla Byn och en omskriven M.
Åh, vilken otroligt fin dag vi fick igår.
Hängde till en början med pappan på facetime, som var med oss i bokläsning och trolldegsdegande och allt vad vi hittade på. Sen vinkade vi hejdå till pappan på skärmen och jag och Minimannen gick ut i vackervädret. Satt först på trappen och åt äppelbitar. Finulade på stort och smått. Det går liksom att sitta och småprata med den där Minimänniskan nu. Saaanslöst trevligt! Sen tog vi oss en upptäcksfärd ute på gården. Fann fina blommor, gröna träd och maaaassor av pissmyror. En höjdartur för en tvååring, mao.
Efter världsmysig förmiddag här hemma på gården, packade vi in oss i bilen med tanken att Liten skulle få egen-älskad-Mommoj-och-Moffaj-tid medan mamman åkte iväg för ett par timmar hoppa-in-jobb. Så plötsligt, får jag ett sms och hela dagen blev visst sådär alldeles tok-ledig för morsan ändå. Det blev en vanlig-onsdag, med andra ord. Vi drog till Lilla Byn i alla fall, såklart. Vi var så fasligt taggade på det, förstår ni.
Sisse somnade på vägen dit och fortsatte på samma vis i vagnen när vi kommit fram. Preggomorsan passade på att vila och klappa magen när Minimannen sov sin långlur. Någon har visst blivit preggo? Lite så känns det. Jag mår fortfarande väldigt bra, men poff så är det mycket bäbis i magen nu, halvsvårt att lyfta en barnvagn in i bilen och Liten springer i från mig med lätthet om jag inte tvärbestämmer mig för att hänga med. Att bära på ett barn, så häftigt att det inte är klokt! Men jag nojjar ungefär varannan dag om att Tänk om Pyret i magen plötsligt skulle komma alldeles för tidigt? . Vi är i åttonde månaden nu, så det är ju”luuugnt att åka iväg på VM i tre veckor…”. ha, ha. LivsPlanerandet… som jag nu småskrattar åt och visst tycker vi är lite halvgalna som genomför.
Men ja. Där, hos älskade päron, låg jag och vilade. Typ väldigt ovanlig syssla, men döskönt faktiskt. Sen hade vi det bara sådär helbra. Med hammockgungande, Skrindaåkande och Jordgubbskrämsätande. Massa mysiga lekar och påhitt med Sisses älskade Mommoj och Moffaj. Så åkte vi hemåt under kvällskvisten, den ene iklädd bilpyjamas och den andre alldeles eftersvettig och tvärnöjd efter ett cykelpass.
En strålande dag som innehöll en massa pissmyror och en massa vårhärligt. Och idag är det TorsdagFredag och i sociala medier delas för fullt tidningsreportaget om han jag är gift med .. Den där M som styr drömjobbet och beskrivs med orden; ”Alla i hela världen som ser VM i hockey på tv nu har den här killen att tacka för ljudet”. ”Det gäller att hålla tungan rätt i mun för Martin som sköter ljudet under ishockey-VM som hundratals miljoner människor tittar på världen över.”… osv, osv, osv.
Vi är så stolta över honom, jag och S. Framförallt oändligt tacksamma över att han är våran. Den finaste pappan och mannen på jorden.
– Här hemma på Drömgården styr vi kosan mot Världsbra Förskola och Musikfrökenjobb. Så himla fint, det med! Tacksamhetsdusch, javisst!
(8).
Lillafrun
Att kunna börja, på riktigt.
Onsdag!
Jag vaknar bredvid min fina Miniman. Han vaknade strax efter tuppen, men hans Morsa kände sig mer död än levande då… så vi låg kvar i drygt en timme till.Vi små-sov och turades om att killa varandra på armen. Den där ungen, alltså. Jag vet ingen gulligare.
S gjorde natt i vagnen igårkväll också, efter rolig Förskoledag och toppklassigt eftermiddagshäng med Faffaj (traktoråkning och sånt hade dom pysslat med… lyckan hos tvååringen då..) tills mamman kom hem från långa jobbdagen. Efter mysig kväll hos mina Svärisar var Jag och Storan sedan ute på kvällspromenad tillsammans och lillvännen somnade då gott i vagnen. Så himla mysigt, att vi liksom bor i samma by nu och kan ses precis när som helst. När vi kom hem var jag så pigg att jag drog av ett kvällsgympapass också, innan jag kröp ner bredvid den där lilla pojken.
Och idag är det alltså onsdag och vi har lugn och skön morgon här hemma. Ledig-onsdag it is. Maj Gadd så underbart. Fast jag ska faktiskt iväg i eftermiddag och jobba lite i alla fall, men det känns bara roligt! Nu sörplas det kaffe och tvättmaskinen jobbar på. En Liten har glassar på magen och facetajmar med sin pappa. Han har inte velat varit med så värst under facetajmingarna, (som ju heller inte hunnit varit så många eftersom mannen jobbat typ dygnet runt första veckan). Men idag, har mina favoritpojkar pratat länge.
Och idag kan vi börja, på riktigt. Att räkna ner, menar jag…. utförsbacken är här! Hälften är gjord och det känns precis lika bra som du nog anar. Jag tänker att jag aldrig ska släppa iväg M igen, när han kommit hem från sitt VM-uppdrag. Inte ens till ica…!
Nu ska vi fortsätta onsdagen här. Sandlådehäng i sköna majsolen får bli härnäst!
Ha en fin onsdag!
(9).
Lillafrun
Att visa målet som nåddes.
Jamen,titta!
Mannens mål innan han åkte iväg förra måndagen, var att ha hunnit färdigt balkongen. Och han hann! Så nån gång under söndag natt kom han in, efter att ha satt räcket klart och typ stängt in sig själv likt Alfons Åberg i sin koja. Ja, det var så jag, sagomorsan, såg på saken. Men mannen hade en plan såklart och tog sig in i huset på lite klättrigt vis.
Så, nu har vi balkong!
Men riktigt färdigtfärdigt är det ju inte… fönster ska flyttas och nya är på väg och ska sedan sättas in. Balkongdörr ska till och så. Men så långt det går att komma för nu, – färdigt!
Härnäst till entrén väntar vi in den där Drömdörren… försöker ha is i magen, då det är en drös veckor till den har sin leverans. Men som jag längtar!
Ska vi kika lite till på bygget, förresten?
Så himla roligt det är, vi håller verkligen på att bit för bit förvandla det här huset till vårt Drömhus. För övrigt måste det sista lagret färg blir så vaansinnigt drygt att måla…nu när allt sitter på plats. Håhå, tur det är mannen som har det uppdraget och inte jag!
Det gamla, gula huset ni skymtar är vårt Gårdshus. Skulle kunna gå att göra precis huuur gulligt som helst, med det där köket med gå-in-i-skafferi och söt järnspis. Eller det där rummet med den där vackra runda kakelugnen. Men! Den grejen, ett eventuellt renoveringsrace där, kommer få vänta i typ 200 år eller så..
Och av dom här bilderna längtar jag typ ihjäl mig efter mannen. Min älskade Snickarman, som kan se så himla koncentrerad ut och glittra på ögonen av att få snickra och greja på sitt livsprojekt; Vår Drömgård.
Nämen, Tisdag, ja! God morgon, god morgon!
(10).
Lillafrun
I doften efter ljumma regndroppars fall.
Precis så, fick den där älskade, älskade lilla Minimänniskan somna ikväll.
Sisse, som tuffar vardagståg här hemma tillsammans med mamman. Sisse och mamman som känner sig lite som att en väldigt viktig pusselbit i deras liv är ute på vift. Och precis, precis så är det ju också.
Älskade lilla S.
Han som säger Pappa är bäst, precis innan han somnar. Och han som artigt säger ”Tack fö hjälpen, mamma! Tackk!” när jag hjälpt honom med något. Som att ha bytt blöja, eller hållit honom i handen nerför branta trappan från vinden. Minimänniskan som skiner upp när mamman under kvällspromenaden utbrister, ”Åh vad härligt! Det luktar så gott och träden är så gröna!”.,Promenaden, som var så vacker så klockorna stannade, doftade så gott, hade regndroppar i trädkronorna och mjuk sol över åkrarna.
Lilla pojken som älskar när Vi säger, Mamma och Pappa älskar Sixten. Det lilla Livet som lyser av lycka och gör hans Päron så obeskrivligt lyckliga.
Han är vårt Allt.
Ingen ny nedräkningssiffra. Fortfarande 11 dagar kvar… håhåjaja.
Lillafrun
Att ha fallskärmar.
Dom är så himla, himla mycket värda.
Dom där fallskärmarna.
-Nätet av kärlek vi har runtomkring oss. Tänk så bra vi hade det i helgen, liksom? Jag är så oändligt tacksam att Sisse får ha så många nära sig som älskar honom så. Han älskar ju att vara med mig och M, men han också fullkomligt äääälskar att få hänga med andra. Särskilt om det innebär att man får åka Traktor eller så. I helgen åkte han Gräsklippartraktor med Moffaj. 
Oj så nöjd, och mycket koncentrerad Miniman.
I ny sommarkeps och allt!
Nu kör vi ny vecka. Måndag. Men så mycket pepp vi orkar och en aldrig sinande tacksamhet över människorna runtomkring oss.
Vi hörs snart igen!
(11).
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
