Att vara utan tvekan.
Dagen idag; Den Vackraste Vinterdagen i År. Utan tvekan.
Det har varit många vintervackra dagar denna månad, men idag var det som i en saga. Jag och Sisse var ute efter frukost, påpälsade som bara den, för det har varit svinkallt också. Jag förfrös mina fingrar lite lätt, i min iver att försöka fånga vackervärlden på bild.
För några år sedan var ute en tidig jullovsmorgon och fotade. Det var då också januarivinter och såhär vackert. Och vet ni var jag fotade? Jo, precis här.. Jag fotade den gård jag inte hade en aning om då, den stod ju bara tom. Gården som jag redan då tyckte var vacker och låg så vackert till. Och nu, några år senare- är gården vår. Åh.
Det där pysslade vi med innan vi packade in oss i bilen och drog iväg med vagnen och pannkakssmeten i högsta hugg. Vi bjöd in oss själva hos Mormor och Morfar. Jag fick lyxen att hoppa in i hardcoregymmet och cykla ett svettigt intervallpass på cykeln och Liten myste där inne i varma huset. Sen stekte jag grahamspannkakor till lunch. Tunna pannkisar med Mammas hallonsylt och vispad grädde till. Maj gadd så gott!
Sen gav vi oss ut igen, denna gång för att Liten skulle sova vagnen. Vi gick Tommelmon, fick vitt hår och tappade ännu en gång andan över hur vansinnigt vackert det var ute.
Liten sov och sov och sov. När vi kom hem blev jag bortskämd med varm choklad och mammas limpa med ost. Behöver nog inte säga att det var makalöst gott. Till slut tyckte jag att timmarna tickade iväg lite väl, så jag väckte lillvännen. Taskig morsa var jag då. Sen kramade vi Mormor&Morfar och Torehunden hejdå innan vi åkte hemåt. Nu har vi mysig fredagkväll, bara han och jag. Lagar middag och ser på Alfons och så smyglängtar vi, som bara den, efter den där pappan som kommer hem om några timmar.
Finare fredag kan vi inte önska oss, jag och Liten.
Trevlig helg alla ni!
Lillafrun
Mysig torsdag och finfredag.
Det blir en sån mysig torsdageftermiddag det där;
-när jag rejsar hem efter jobbet, lämnar bilen för att sedan traska ner på byn och hämta Liten på Förskolan. Älskar att inte behöva ha bråttom när jag är på Föris. På morgonen försöker vi att inte brådska då heller, men det är såklart aldrig så lugnt som vid hämtning en tidig torsdag när vi inte har någon tid att passa därefter. Igår satt jag en stund och pratade med fina fröknarna.. Liten hade somnat först och sov längst. Det är så han jobbar, busungen med full fart under vakentiden men som också tycker om att sova. Inte klokt så bortskämda vi är!
Vi vandrade långpromenad efter hämtning och trevlig-helg-vinkning. Sen ramlade vi innanför dörren med veckans helgblommor. Det fick bli rosa nejlikor denna gång. 
Sen hade vi fortsatt mysig torsdageftermiddag, med sörplande av jordgubbssmoothie, lek och grejande i köket; byte av plats på saker i skåpen och så.
Och under kvällen så torsdagsstädades det och någon Liten åt russin på livet… hade jag tur kunde jag få smaka ett. Hä!, sa han då. Men innan jag hade hunit svälja det där stackars russinet så hade någon liten människa ångrat sig; NEJ, mam-maA! Det e Sisses!! ..
Till sist när det var mörka kvällen, vi var trötta och huset skinande rent, då la vi oss nybadade i storsängen och läste Alfons och somnade i en varm hög kort därefter.
Och nu är det fredag och solen har precis tittat fram. 
Det är vansinnigt vackert ute nu, med alla snövita träd och så sol. Allt mot en isblå, pastellig himmel.
Vi är frukostätna; skogshallon i filen, varma bröd, jordgubbsmoothie och gott sällis. Finaste frukosten, alltså!
Och nu är vi också påklädda, håller inte båda på att trängas i mammas morgonrock längre fastän det ju var himla fint det också. Tvättmaskinen jobbar på och jag och Sisse är helt sonika redo för finfredag! Vi längtar till kvällen när pappan kommer hem..men han är med oss hela tiden fastän han inte är hemma… det vill säga Liten tjatar smått hål i huvudet på sin mamma; Men va e pappa? undrar han, lillvännen.. och hä e ju pappas sömpa (strumpa)! när han går förbi pappsens ullstrumpor. När jag för tjuttioelfte gången sagt att pappa är på jobbet, och ja, det där är pappas strumpa! då får jag mig en kram och ett heej mamma version världsgulligt.
Nu tar vi fredag!
Lillafrun
Att berätta om gårdagen.
Igår hade vi både det ena och det andra för oss.
-Precis som jag surrade om igår morse.
Förutom att läsa Alfons, bygga torn och bli serverad kaffe ur miniliten kopp, samtidigt som jag satt med brandhjälm på huvudet, så hann jag med en del tvättfix och ett träningspass också under förmiddagen. Medan mannen grejade med köket så hade jag och S Mamma-Liten-tid…
Busungen som har helt galet bra balans. Han står där på ryggen medan jag gör mina rygglyft, liksom.
Efter lunch gick vi ut på långpromenad, han och jag, i det snötäckta vinterlandskapet. Med en mjuk januarisol som höll mig om ryggen ibland. Han sov och jag vandrade, bland allt det stilla. Världen är frusen och så stillsam nu. Och så, så vacker.
Till sist landade vi hos Morskan, jag kände lite vad gör jag här egentligen?-känsla. Jag mår ju så bra liksom. Det var bara i måndags morse, när jag höll på svimma och kände mig lite orolig och mannen faktiskt oroligare än jag. Det var då, som M bad mig att ringa och få en tid. Jag gjorde såklart som den där omtänksamme sa. Och allt var precis som vi trodde., Jag har lågt blodtryck, precis som alltid men jag är känsligare nu. För att duscha varmt till exempel. Trots att vi igår hade gått i nästan en timme innan vi landade hos Morskan, så var det lågt. Men mitt blodvärde är högt och superbra, det är bara järnvärdet i blodet som är sådär preggolågt… men det vi ville veta var om det är någon fara åt något håll.. och det är det inte. Blodtrycket är ingen fara för någon av oss; Mamma eller Bäbis. Bäbisen tar vad den behöver, det är jag som eventuellt skulle kunna må dåligt över järnvärdet om det är så, men det känner jag inte av att jag gör? Jag fick en påminnelse om att dricka mer vatten, innan-under-och-efter jag tränar.. efter, det är jag dålig på att komma ihåg, så det ska jag försöka bli bättre på. I övrigt, nu när vi ändå är inne på Mini i magen, så känner jag sån skillnad, nu jämfört med typ i slutet av november. Jag har nog varit jädrigt trött ändå, bara inte kunnat. Nu känner jag mig så pigg, i jämförelse. Håller inte på att somna när klockan är 14 längre… underbart!
Jag och Sisse rejsade iväg för några ärenden till på byn innan vi slutligen landade hemma på Gården igen efter ett par timmar på vift. 
Vi tittade lite till på den vackra vintervärlden innan vi gick in och sörplade mangosmoothie.
Sen drog vi iväg på dagens tuffaste mission; att få Liten klippt. Hos kussarna satt killarna som på rad och väntade på att bästa Hemmafrissan skulle ordna kalufserna. Liten var först ut!
Vi trodde att det skulle bli klurigt, det där. Men med duktig frissa och tokduktig unge, ett äpple, en ask russin och lite barnprogram framför näsan, gjorde ju saken plättlätt. 
Han är en stor pojke nu, säger han. Han har fin frisyr och är så stolt så. Jag har en lock sparad i hans spara-låda, liiite ont i mammahjärtat också, men tycker såklart att han är Världens Finaste Sisse.
Han är livet, vår älskade S.
Sen tog vi kväll. Jag njööt så av att duka av tacomiddagen, då inte en enda liten skål behövde diskas förhand, utan bara hivas in i diskmaskinen. Jag trallade och var alldeles diskmaskinhög på livet….. att hela diskmaskinen sedan anföll, nedre delen med alla tallrikar ramlade ut och mannen i samma sekund försökte stoppa mig; Emmeli den sitter ju inte fast än!, då liksom all disk låg på golvet en stund… Äsch, det gjorde inget! Jag var diskmaskinhög. Nu är det bara kakel och lite småfix kvar, sen så!
Och idag vaknar vi till torsdag. Jobb och Förskola väntar för hela Lilla familjen.
Ha en bra dag!
Lillafrun
Onsdag på Drömgården.
Ser ni? Så himla vintrigt det är här på Drömgården, va! Det har snöat i ett, jagvetintehurlänge.
Gården ser bomullsklädd ut, diskmaskinen har premiärat (hurraaa!), vi såg en ren nere på byn igår när vi gick sen kvällspromenad (alltså, en ren!? Han såg så vilse ut. Nog för att vi bor i Norr, men här vid kusten liksom? Men det vaaar det! Alltså Martin! Den hade ju samma kläder på sig som vi brukar sitta på i fjällen!… orden som följdes av ett tyst leende hos mannen. Men han höll också med. Det var en ren!). Och som pricken över i:t på allt det där, så är det idag onsdag. Och den tillbringar vi här hemma. Mannen har en lugnare uppdragsvecka och jobbar därmed på så snabbt han bara kan med lilla köksfixet här hemma. Jag och Sisse läser Alfons och pratar om att han S ska till frissan i eftermiddag och så. Jag försöker prata vett med honom om det där att han måste sitta stilla hos frissan, för annars kommer ju den där luggen vara kvar och vara oouffa! (uscha!) i ögonen. Ett besök hos Morskan har jag idag också, det blir mysigt!
Så;
Snö och diskmaskin och renar på byn och lite diverse onsdagsplaner. Det är så vi jobbar.
Allt gott, så hörs vi.
Lillafrun
Att ha Miniombyggnation. Och det där med veckostart!
Lite ”Ursäkta röran, vi bygger om!”.
Hohoo så najs, nu är diskmaskinen på väg in till oss. Och det krävs lite ombyggnad som sagt. Igår eftermiddag så det ut såhär när jag ramlade innanför dörren. Typ småstökigt. 
Och nånstans där bland allt, stod en deg som jag satt under morgonen. 
Så mitt i stöket hade vi världens godaste mellisstund med nybakt bröd med philadelphia på. Preggot njöt; bröd, mycket smör och ett gott pålägg.
Veckan är igång alltså!
Jag är så pepp på det här lilla köksprojektet. Smartare diskbänk, diskhjälp i form av diskmaskin och dessutom så måste det där tröttsamt mönstriga kaklet ”tyvärr” bytas ut också.
I övrigt;
Igår morse när jag höll på att göra i ordning mig för jobbet, så fick jag världens vad vi nu tror var blodtrycksfall. Jag vet att jag har lågt blodtryck, så det är klart att det var det. Men sådär snurrig som jag var igår, det brukar jag inte vara. Kunde under en lång stund inte göra någonting, då jag höll på att svimma bara om jag satte mig upp. Plötsligt repade jag mig och kunde ta mig iväg till jobbet, i tid till och med fastän jag ett tag tänkte att det-här-kommer-aldrig-att-gå-vägen-idag, där jag låg på golvet och kallsvettades.
Så så har vår vecka startat; en måndagsmorgon med snurrig morsa, annars full fart som vanligt. Miniombyggnation, Jobb, Förskola, Hemmafix, Alfonsläsande, Kakelfunderande och veckans första Träningspass.
Veckan är igång!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
