Att ha jobbat åt Tomten en dag. Och något att längta till!
Att jobba en heldag åt Tomten är ingen lek, alltså.
Vi hade en så himla mysig dag igår, jag och Päronen. Jag inhandlade allt från pyssel till att binda krans, göra julkort, pyssla ihop Litens julkalender. Till juligt till hemmet och en hel hög av Juleklappar. Att bara fylla Litens julkalender kräver ju sina 24 paket. Men jag och mannen vägrar ge honom krafs bara för att, så han kommer få sig lite strumpor och nån pyjamas, ny tandborste, miniaskar med torkad frukt (überfestliga tycker Sisse att dessa är) tandkräm och så, också. Sen hittade jag en nyöppnad butik med gammalsdagsa leksaker som var helt fantastisk. Där gick jag lös på gulliga små saker till honom. 
Vi, Julklappsshopparna, blev bjudna på god middag av älskade mannen, Minimannen och Torehunden när vi kom hem. Superlyxigt. Mannen hade förutom roddat hund och barn hela dagen, även varit iväg och handlat och grejat ute och kokat äppelmos och sådär. Han är bäst, det är han.
Själv var jag helslut efter dagen igår, känns ju smålöjligt. Men jag var det. Deckade på kökssoffan efter middagen, sov hela kvällen som en sövd och vaknar denna torsdagmorgon och känner mig smått vimmelkantig. Nu väntar veckans sista Musikfröknande och i eftermiddag är det Pysseltime Deluxe som gäller. Som jag längtar!!
Ha en god torsdag, alla ni!
Lillafrun
Att åka för att hjälpa en skäggig….
Hoho!
Johopp, idag ska dra iväg för att hjälpa Tomten lite på traven, tänkte jag. Ser ni min hög som ligger på blå stolen i hallen? Där har jag långa önskelistor, tipsiga små tidningar som jag ska läsa i bilden på väg ner till stora staden och ja, allt jag kan tänkas behöva för att göra ett bra Nissejobb helt enkelt. Min Mamma och Pappa ska iväg på julklappsrace, så jag passar helt sonika på att åka med dom, idag när det passar så bra att M är hemma och kan vara hemma med lillvännen och ha det gott här hemma på Gården. Lite ont i hjärtat att missa en heldag med dom där två, men samtidigt gör jag Lilla familjen en tjänst. Mina pojkar (kanske särskilt den stora) är inte så pepp på stadsvandring…
Så då vet ni vad jag gör idag; Nissejobbar och shoppar pysselgrejer till mina kommande julepyssel! Åh, jag är aspepp!
Lillafrun
Att välkomna vintermunderingen.
En bit vintermundering till en liten Minimänniska.
Så var det plötsligt tisdagkväll.
Vi slänger oss i soffan både jag och Liten. Jag pustar ut och Liten ser på kvällens bolibompaavsnitt (jopp, nu har mannen till slut ordnat så att vi har TV. Än så länge bara med någon enstaka kanal. Men den viktigaste har vi i alla fall; Bolibompakanalen…). Liten pustar också ut, efter en heldag på Förskolan och sån där extrafestlig hämtning av både Farmor&Farfar. För någon vecka sedan var det både Mormor&Morfar som hämtade. Så fint det där, alltså. Att min lilla pojke har så många som tar hand om och älskar honom så. Sisse har alltså varit några timmar hos Farfars i eftermiddag medan jag jobbade långtisdag i vanlig ordning. Världslyxigt var det att bli bjudna på middag, särskilt som morsa, när man kommer hem sådär trött efter en lång dag och inte alls är särskilt sugen på att ställa sig vid spisen.
Jag började min dag sådär toktidigt i morse. Drog av ett träningspass när det bara var jag vaken och sen plockades vintermunderingarna fram. 
Jag kittade Liten för ett bra tag sedan, fallifall snön skulle komma tidigt liksom… så idag var jag pepp på hans premiärande. Ni kan nog gissa vid det här laget vart hela hans vintermundering är inköpt. 
Har aldrig hittills blivit missnöjd över något jag köpt på den där randiga butiken, och än så länge får denna overall toppbetyg den också.
Och därmed är vintermunderingen välkomnad för i år.
Hoppas att ni har det fint, alla ni.
Lillafrun
Vinterkyla och lycka.
Idag är det riktigt vinterkyligt här i Norr.
Sådär så att näsan blir röd och kinderna köldbitna, på stuberten. Efter dagens Musikfröknande åkte jag hemåt, genom skogen bland höga skägg-grå och frostiga granar och med en kallpastellig himmel ovanför mig. Jag hämtade hem min lillvän från Förskolan. Han som idag varit med sin lilla kompispastrull av Minimänniskor, på Biblioteket. Äventyret fick jag skickat till mig, förevigat av en älskad som råkade vara i närheten just då det där urgulliga pärlbandet av småfolk gick gåendes på byn.
Vi landade innanför dörren, hela familjen hemma. Bästa, bästa.
Efter lite lek och mellis tänkte jag klä på mig och gå ut för motionsrunda i mörkret, alldeles själv. Tänkte inte att Liten var sugen på det, han som redan varit ute idag. Men så fel jag hade, det visste jag ju egentligen. Han älskar att vara ute och skulle såklart med sin mamma ut, till varje pris. Såklart han skulle. Så vi klädde på oss, båda två.
Liten hoppade i vagnen och så gick vi långrunda. Lillvännen ombäddad i sin voksi. Han sa knappt ett knyst på hela vägen, bara satt och myste. Det syntes. Och åh, vilket helt ljuvlig runda vi fick. På ett sätt inte annorlunda alls, jämfört med alla dom andra hundratals rundorna vi gått… men det var så magiskt där i mörkret, med gnistrande träden som lyste upp vägen för oss. Med kylan som bet i kinderna. Tystnaden. Bara jag och min Lillvän och det där runtom, vår älskade By, som vi känner oss så trygga i.
Vi gick vägen genom byn som slutknix, och julstämningen spred sig i kroppen på mig. Byn är pyntad i både Stora trädet och över gatan och plötsligt släppte den där oron jag haft i magen i en vecka och några dagar. Världen kändes snäll igen. Än om den inte är det. Men jag, hur ego det än är, kände mig trygg där vi gick. Och det, var så värdefullt.
Hej hej! från en Liten Rödnos och en Morsa med sin killes liiite för stora handskar.
Nu har vi kväll.
Ätit min favoritmat i dessa innan-jul-tider; Potatismos, julekorv och kokta morötter, och iiiskall mjölk i glaset
Sisse ville sitta med sin mamma på kökssoffan. Mysigaste platsen, med mjuka fårfällen att sitta på.
Maten är inte mannens favorit, men han både lagade den och gick med på att äta den, i alla fall. En kärleksförklaring.
Nu sitter vi här vid köksbordet igen. Disken är undandiskad. Liten äter lite russin till efterrätt, petar i sig ett och ett. Mannen sörplar kaffe. Ljusen brinner. Och jag känner mig som världens lyckligaste Mamma och Fru.
Lillafrun
Att berätta om den här söndagen.
Vi vaknade till ett tunt, tunt pudrigt täcke av snö i morse.
Jag och Sisse vaknade ännu en morgon upp i min gamla hemmahemmasäng. Mormor kokade tomtegröt och frukosten var lyxigare än någonsin. Hela gänget åt och åt; Mormor&Morfar, Kusinerna två, Sisse och jag. Sen kom den där älskade mannen in genom dörren efter helgens bortasväng av Uppdragande. (Och precis, som en av er goa och uppmärksamma läsare noterat, så jobbade M i Coop Arena igår och där var ju säkerheten höjd, som på alla arenor i landet, vilket ju är bra men något som också gör mig ännu mer skakis. Allt blir så på riktigt och nära, på något vis). Men, plötsligt var han ju hemma igen och hela alltet hade gått bra. Tack och lov.
Vi lekte lite ute i strålande solen med alla barnen och Torehunden innan vi packade in lilla familjen i bilen, tackade för oss (Tack mamma och pappa för en himla mysig och goood helg!!) och åkte hemåt. 
Gick uppför trappen och hörde ett litet, litet knarrande ljud.
Packade in oss i det där huset jag lämnade alldeles nystädat när vi åkte i fredags. Packning, matkassar som vi shoppat på vägen och så det viktigaste av allt; helgens pepparkaksskatt.
Sen satte jag igång med Årets Lussebullsbak. Mitt dunderbraiga Lusserecept finner du HÄR! 
Det åts lunch och grejades deg om vartannat. När degen jäste drog jag sedan ut på en löptur. Den bästa på flera veckor. Först var det lite kallt att andas i dagens alla minusgrader, men sen fick jag superkrafter av det och kutade som en galning.
Nöjd typ i lager-på-lager-på-lager-klädsel. Lyxigt på något vis, att kunna springa med vanliga dojjor såhär nära jul! Fast nu är jag pepp pepp pepp på snö! Jag älskar vinterlöpning med knarr under fötterna.
Liten sov i vagnen när jag kom hem och mannen höll på att sätta ner julegranen där ute på gården. Ser ni att Ladgården fått en till port? Så himla fin. Svärfar har fixat den (tackarr!!). Nu ser genast lagårdsporten pytteliten ut. Fina är dom båda två i alla fall. Och mina drömmar om en egen hästkrake har eskalerat sista tiden. Men, jag får nog allt vänta med det kapitlet tror jag!
Jag kilade in, fräschade till mig lite snabbt och satte mig sedan på pallen framför köksfönstret och bakade ut degen som jäst färdigt. Genom fönstret såg jag min älskade man, hur han vandrade med den andra granen upp på lon för att hänga den upp och ner tills dagarna innan julafton och den ska få flytta in i värmen hoss oss.
Där och då kände jag mig så rik;
-att få sitta där, i köket jag älskar. Vårat kök. Lyssna på skränig julmusik ur telefonen vars högtalare är svettpajjade för längesedan. Baka lussekatter, känna juldoft. Allt med vetskapen om att ungen sover gott ute i vagnen och att mannen myser att denna stund lika mycket som jag. Jag såg det på honom, där genom fönstret. Vi älskar att bo här, på våran Drömgård.
Nybakt lussebulle och mjölk. Oslagbart.
Helgen avrundades sedan med att vi gick till Svärisarna där vi var bjudna på middag. Helt makalöst god sådan. Efter fina timmar där vandrade vi hemåt alla tre under den stjärnklara, nattsvarta himlen. Nu sitter jag här hemma i finsoffan bredvid min fina M. Liten sover i sin säng efter att ha blivit nattat av båda föräldrarna. Vi har det finaste avslutet jag kan tänka mig, på den här goda, goda helgen.
Hoppas att ni också haft en fin helg, alla ni!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
