av Emmeli | dec 14, 2015 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Norra Drömgården, Träning
Inget ont som inte har något gott med sig, brukar man ju säga.
Ibland kan det vara svårare att se det goda i det eländiga… som nu; med dagar av Sjukstuga Deluxe så har det väl inte varit sådär jättelätt att se något gott i det hela. Förrän nu, när vi börjar tillfriskna, är hemma alla tre tillsammans för att samla 48 friska timmar för att sedan kunna fortsätta livet bland människor vi älskar och ta slutspurt innan Jullov och sånt.
Igår hade vi en sån där halvsjukdag. Ingen mer sjuka mer än trötta och utmattade kroppar. Utanför lyste solen och termometern visade på tio minusgrader. Vi klädde på oss och gav oss ut. Gick småsteg över vår egen mark intill Gården. Njöt av bara den grejen. Trots att pojkarna inte for fram så fort så orkade jag inte ens hänga med i deras tempo. 
Jag mest andades friskluft och lät solen landa på kinderna. Alldeles himmelskt.
I övrigt myste vi mest under filten tillsammans. Liten såg på Pettson och Päronen smyg-åt Piggelin som Farfar levererat. Så vek vi pappersflygplan tillsammans och ritade. Och jag och mannen tävlade i vem som kunde bygga högst torn av Litens klossar innan Liten rev i ett gapskratt. Vi hade det vansinnigt trevligt helt enkelt, trots allt. När det var kväll kröp vi ner i det tokstädade sovrummet, som vädrats och var smått svinkallt men doftade rent och fräscht och bjöd på renbäddad säng som sövde oss alla tre i ett nafs.
Idag har vi måndag.
Och vi känner oss ännu ett snäpp piggare. Ingen har insjuknat något mer alltså, så nu vågar vi nästan hoppas på att vi är ute ur denna dimma. Jag säger nästan, bara för att jag är så nojjig. Men nu har det liksom gått snart tre dygn sedan Äckelsjukan var här och härjade.
Det har tvättats ännu lite mer och städas ännu ett varv. Jag har även bakat ett nytt bröd med hjälp av min namnsdagsunge, Sixten. Brödet fick alla tummar upp här hemma, kanske vill ni ha recept?
Så har vi tagit det lugnt, förstås. Trots att jag känner mig på banan igen så kan jag inte ens tänka tanken på förra veckans hårda träningspass. Springturen timmarna innan jag blev tvärdålig till exempel… Vi har inte haft vilovecka på jagvetintehurlänge, så vi har nu gett våra kroppar en träningspaus denna vecka, både jag och mannen. Då finns massa tid till återhämtning, ännu mer tid till julepyssel och det känns världsmysigt faktiskt!
Jag kommer inte ihåg senast jag var sjuk, jag avskyr att vara sjuk.. vem gör inte det? Men på något vis är det som att den där kontrollen jag annars är så van att ha över mitt liv, lämnas över och det helt enkelt är livet som tar över. På ett sätt befriande.
Inget ont som inte har något gott med sig.
Ha en god kväll alla ni.
Lillafrun
av Emmeli | dec 13, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Recept
Det var fredagkväll och vi var efter-sjukan-lyckliga. Liten var strålande pigg och jag och mannen likaså. Jag hade städat och gnott på exakt hela dagen, ja förutom dom timmar jag stått vid spisen eller var ute och sprang. Ja, ni hör ju. Full fart. 
Så kom älskade mamma och pappa. Vi hade det fasligt festligt med trerätters middag. Kantarellstuvningfyllda krustader till förrätt. 
En himmelsk god Spansk Gryta (receptet hittar ni HÄR, tvärenkel att göra och perfekt bjudasmat!) till varmrätt. Pressad potatis och fräsch sallad till. 
Min favoritefterrätt; pannacotta med skoghallon och limesocker strösslat ovanpå som avslutning.
Men ser ni? Bara tre pannacotta och vi var ju fyra vuxna?
Pappa satt vid pianot och spelade Julen är här med Liten som höll sig tätt intill. Jag och mamma stoppade nejlikor i apelsiner, och en utav julens godaste dofter spred sig. Mannen grejade på med plock och sånt.
Och sen? från det ena till det andra. Förlåååt mamma och pappa, men ni borde åka hem nu. Och mycket riktigt.
-Liten åkte på rond två, en mildare variant. Och Sjukan Från Avgrunden drabbade mig Bigtime. Har aldrig i hela mitt liv varit så utslagen som det senaste dygnet. Plus att jag haft den grymmaste muskelvärken någonsin. Och så feber såklart.
Och så hade mannen uppdrag igår, som han försökte ordna bort men som inte gick så nära inpå. Och jag ville inte ha varken Päron eller Svärpäron här i huset när jag var dålig. Kändes för privat och jobbigt, om ni förstår. Så jag slet med att försöka ta hand om både mig och Liten, samtidigt som snön singlade vackert utanför. En utav livets drygaste dagar, helt klart. Men S var helt underbar, precis som att han kände på sig att mamma var dyngsjuk. Han klappade på mig, sov extralänge ute i vagnen under dagen, gick och hämtade små hårdbrödbitar på eget bevåg och sa ”Hä mamma!”. Mannen kom hem en stund innan natten och lättnaden då var makalös.
I natt har jag nog sovit ruset av mig och vi vaknar som en hyffsat pigg familj. Men nu ropas inte hej någonting, det verkar vara en elak Sjuka det här..en sån där typisk Förskolesjuka som sprider sig som en löpeld. Julkonserten som vi övat och längtat till hela hösten. Den är ikväll. Men det är inget att göra. Trösten är att vi har ännu en konsert på fredag, dock inte på hemmaplan. Men bättre än inget.
Jag var uppe på vinden i morse för att leta fram Litens Lussestass. Höll på att svimma av den ansträngningen; trappa upp + plus att lyfta lite kartonger och stå upprätt. Men det var det värt, för till slut kunde Sisse och Morsan ha ett litet lussetåg för älskade pappan. Vi tänder tredje ljuset och konstaterar att det bara är elva nääätter före juul!
Liten är vansinnigt söt i sin Gosseskjorta och strut och med tärnljuset i högsta hugg. Samt en lussekatt och det trettonde paketet nära till hands. Hans första egna julepynt fick han idag; en glammig gran-ask att ha russin i. 
Så ja, att vara vid liv igen. Det känns väldigt skönt och jag hoppas, hoppas, hoppas att det är slut på det här eländet nu. Tills vidare håller vi oss här på gården och har luciamorgon och tänder ljus och tycker att det är fasligt surt att vi inte kan fullfölja dagens planer men att det ju hade kunnat varit värre trots allt…
Ha en fin luciasöndag och tredje advent!
Lillafrun
av Emmeli | dec 11, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Lilla familjen, Träning
Och så var det fredagkväll.
Hemmet är nystädat och skinande rent. Tvätten är vikt för dagen. Ljusen brinner. Det doftar hyacint och med-kärlek-lagad mat. Jag har stått i köket i timmar denna eftermiddag. Så himla mysigt. Mannen och Minimannen har lekt järnet och jag har kunnat laga i lugn och ro. En löptur hann jag med mitt på dagen också, så skönt. Och med diskmaskin har vi blivit idag också, vilket lyx!
Jopp. En god fredag. Och än så länge är vi friska (hoppas hoppas hoppas det håller sig så). Vi chansar och hoppas på en god kväll, med god mat och gott sällskap. Sånt där älskat sällskap som redan umgåtts med oss så det liksom inte gör någonting, om ni förstår vad jag menar. Det är findukat i salen och kvällen kan börja!
Vill mest bara kika in och önska er en god fredagkväll och en fin helg! Så roligt att ni är med och tävlar i Juletävlingen. Har någon av er missat den så finns den ju lite längre ner här!
Hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | dec 11, 2015 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Träning
Åh, kära hjärtanes vad skönt med fredag. Just idag.
Senaste dagarna har varit lite si och så. Både bra och inte. I onsdags hade vi en urmysig dag, vandrade långpromenad på byn hela familjen och var iväg på ett efterlängtat möte. Sen åkte vi till Mormor&Morfar, jag och M tränade var sitt stenhårt cykelpass. Så blev vi bjudna på himmelsk Mamma-lagad mat och direkt därefter hoppade jag och M in i den vedeldade bastun som Pappsen serverade oss. Med ”lukt-ljus” och allt. Helt ljuvligt!!
Så hann jag bara komma in från bastun, skulle hoppa i duschen och sen skulle vi julpyssla lite jag och mamma…. då vänds en viss liten, liten kropp ut och in. Han som ytterst, ytterst sällan tjorvat med mat i sitt liv. Hade gjort det den dagen. Då vet man att något lurt är på g. Mycket riktigt.
Tur i oturen var ändå att detta spektakel hände hos Mormor&Morfar och inte i vår sprojlans nya bil, det hade tusan inte varit roligt. Pappa och M hjälptes åt att täcka hela bilen invändigt, vi var ju tvungna att ta oss hem liksom. Och resan hem var väl inte den roligaste om jag säger så. Liten var efter en timme i denna dimma helt utslagen. Lillkroppen tom och han var så ynklig. Mammahjärtat värkte så.
Natten mot igår var ändå lugn, en kort och intensiv Magskrutt-variant kan vi konstatera. För igår morse när han vaknade var han som den där ungen vi ä vana att se, bara lite lite lägre tempo. Jag vabbade och M drog iväg norrut på uppdrag. Jag ägnade dagen åt att ta hand om Liten på allra bästa sätt. 
Hämtade blåbär i frysen och kokade blåbärssoppa som Sisse sörplade och sörplade. (HÄR har ni receptet. Så himla gott!!)
Så tvättade jag. Och tvättade. Och tvättade. Och sanerade. Fy blä, alltså.
Vi tog en promenad mitt på dagen i strålande sol och Liten sov i timmar ute i vagnen.
Innan det var natt låg jag och Sisse i storsängen, fräscha och i rena sängkläder och jag knäppte händerna för att jag skulle slippa eländet.
Jättenervös kände jag mig igår också för att han skulle åka dit, då han ju inte har det lättaste jobbet att bara gå ifrån… men både han och jag verkar (PEPPAR PEPPAR) ha klarat oss. Det verkar ju nästan lite för bra för att vara sant. Men det får gärna vara lite för bra för att vara sant nu, med julkonserter närmsta dagarna, efterlängtad julmarknad, viktiga uppdrag och så vidare.
Vaknar till fredag idag och hallelujah! Kan det vara så väl?
Vi har mysig fredagmorgon. Liten äter som vanligt, har öppnat dagens paket och smådansar till karusellmusiken. Jag plockar och donar och ska bara dammtorka och skura golven så är helgstädningen gjord också. Mannen är på väg hem från Norrnorr och snart är det tillsammansfredag som gäller!
Hoppas att ni är friska och har en fin fredag!
Lillafrun
av Emmeli | dec 10, 2015 | I samarbete med.
Det är en lyckans dag idag;
Du har nämligen chansen att vara med och tävla om en av mina absoluta favoriter från textilföretaget Nyblom Kollén (läs mer i det HÄR inlägget där jag visar fler bilder från kollektionen). Nyblom Kollén är kända för sina tidlösa, lantliga textiler vilka passar in både i det moderna och det lantliga hemmet. Hela kollektionen finns att köpa på Butik Stora Holm.
I Juletävlingens pott ligger en 2 meter lång Marika-matta i valfri färg (till ett värde av ca 800 kronor). Som ni ser har jag den röda och jag är helförftjust.
För att vara med och tävla behöver du bara svara på vilken färg du önskar samt hur du tänker inreda med din fina matta. Lämna svaret i en kort kommentar i kommentarsfältet nedan och följ gärna Nyblom Kollén på Facebook och Instagram. Tagga gärna en vän på Instagram också, vettja!
Tävlingen pågår till och med den 16/12 23.00. Inlägget är ett samarbete mellan Lillafrunsdagbok och Nyblom Kollén
Senaste kommentarer