Mitt bästa Pajrecept! …och drömgolvstankar!

Mitt bästa Pajrecept!

 

-Som precis alltid går hem här hemma. På bilden ser ni Skink- och ostpajen jag bjöd på till lördagslunchen i helgen. Tänkte ge er receptet på precis den. Men det bästa med paj är ju att det går att proppa i lite vad som helst, det som finns hemma, liksom. Broccoli, fetaost, lök, paprika.. bara fantasin som sätter gränser….!

 

Pajdeg till en vanlig pajform (fast den brukar räcka till en vanlig plus en liten form till, förresten!):

150 gram smör

3 dl mjöl (jag brukar ta 2 dl vetemjöl och 1 dl grahamsmjöl)

2-3 msk vatten

0,5 tsk salt

-Knåda ihop alltsammans. Tryck ut i form. Stick några hål med en gaffel. Ställ i kylen en stund innan du puttar in den i ugnen i 200 grader. Grädda i cirka 5-10 minuter!

Pajstanning (som jag alltså inte bara använder till just pajen ovan, utan typ jämt):

3 dl grädde

4 ägg

salt och peppar

Fyllning till Skink- och Ostpaj:

Pajstanningen ovan + 2 rejäla deciliter god, ost (jag brukar såklart ta norrmejeriers herrgårdsost!)+ två nävar rökt skinka.

Vispa ihop stanningen. Hacka skinkan och riv osten. Vispa ihop alltsammans, salta och peppra. Fyll formen och skjutsa in i ugnen igen i 175 grader, typ 30-40 minuter. Man får hålla koll helt enkelt..tills pajen fått vacker gyllenbrun färg!

Vill man göra paj i långpanna och dra till med stort pajkalas. Så är det prick hur smidigt som helst. Gör dubbel pajdeg och trippel stanning+fyllning,  bara!

….

 

Och så var det plötsligt måndagkväll. Härlig start på veckan här. Som alltid när vi har Allahemmamåndag. Kan liksom nästan aldrig bli annat än bra. Golv-, och takfunderingar pågår för fullt och det kan vara så att både jag och mannen ”råkade” kära ner oss i ett så vansinnigt vackert, brett handhyvlat grangolv under besöket på fabriken idag. Under eftermiddagens långpromenad drömde vi oss bort och kom också fram till många bra saker. Men alltså. Vilken dröm att ha det i sovrummet där uppe. För ja, vi har börjat tänka om angående det som ligger där uppe nu, visserligen patinavackert så det förslår… men kanske för slitet. Att lägga ett nytt som ser ut som det som ligger där, fast nytt liksom, känns på pricken. Vi får se…!

God måndagkväll alla ni!

 

Lillafrun

 

Måndagsfix!

Veckoplaneringen på kökssoffan denna februarimorgon. Ljuvt.

Det är Tillsammansmåndag.

Päronlediga päron tillsammans med kottarna. Allt och lite till önskas hinna med. Vakna i lugn och ro och äta frukost och kaffesörpla tillsammans, ett utav dom viktigaste bestyren, förstås. Måla fönsterkarmar, bygga maskiner inne i Lekrummet och pyssla om blommorna med ny jord. Också planer för dagen. Kanske peta ner dom första fröna i jorden också. Basilika, så nipprigt. I eftermiddag åker vi iväg allihopa för att kika på tak och golv till övervåningen. Det ska bli spännande!

Dags att susa ner på byn med lilla småttinggänget och köpa hem lite jord till blomsterna!

Önskar er en härlig måndag!

Lillafrun

Söndagens allra viktigaste syssla!


Söndagsbestyr. Dra fram lite gammporslin och rosiga servetter. Tända ljus och ladda kaffebryggaren full. Kleta till en egen (såå god) mandelmassa, fylla slätbullarna, spritsa grädde och snöa florsocker på toppen. Och till sist, till Söndagens allra viktigaste syssla; Äta semlor. Såklart. Tillsammans med nära och kära. 

Minimannen var mer än taggad på Semmelkalas och äntligen blev det ju en helg där det passade ypperligt. Så härligt!

Annars har det mest skottats och söndagsgympats. Och efter semmelfikat var Svärfar kvar länge och bara spånade lösningar och idéer med oss för övervåningen. Älskar hur han är lika peppad som vi och ser möjligheterna, och inget annat!

Nu väntar söndagkväll. Jag och mannen har lagat middag tillsammans. Något vi tycker mycket om att göra men som det var längesedan vi gjorde nu. Medan ugnen nu gör det sista passar jag bara på att kika in här och önska er en skön söndagkväll!

Hörs imorn igen!

 

Lillafrun

Drömgårdslördag!

Det är lördag här på Drömgården.

Snön faller, solen smyger bakom molnen med ett så vackert sken. Vi äter tillsammansfrukost och sen är arbetslördagen med ens igång. SnickarFarfar kommer och det är sån lyx att det inte är klokt. Storebror är med och jobbar med två utav männen i hans liv. Juni och jag roar oss med att åka räserkälke efter vår lillväg.

Barnen är med i det som går i arbeteb. Som att åka lite fyrhjuling och hjälpa till att lasta regelvirke från lagårn. Vilket gäng! Mitt alldeles egna. <3

När det sedan blir ickebarnvänligt, som vid takregling, försöker jag vara lite här och där, rolig mamma och kärleksfull fru. Donar och grejar i köket tillsammans med barnen och susar fram med dammsugaren och försöker fånga spån och damm som pyser ner från övervåningen.Och på köksbordet ligger ett konstverk. Alldeles nya Farmorstickade strumpor till Lillan. Såå vackra.

I bakgrunden ligger bulldegen och jäser. Och plötsligt är Lördagslunchen klar och vi samlas allihopa för lunch. 
Juniflickan snusar i vagnen. Jag och S har Mamma-Liten-tid. Rullar semmelbullar och Lägger 70-bitarspussel. Det doftar gott. Och äntligen kan det bli semmelfika här hemma när vi vill. 
Till eftermiddagen får jag plötsligt en Emmeli-timme och vet knappt vart jag ska ta vägen. Inget barn att pyssla om(!). Omöjligt att bara sätta mig ner och göra ingenting då. Jag är liksom (typ) aldrig ifrån barnen. Om det inte är väldigt uppstyrt, att vi ska någonstans, typ på ultraljud (hah). Eller att jag tar den där promenaden mitt i evigheten alldeles själv. Eller att jag och M ska ha en arbetsdag där båda har sysslor att göra, då känns det liksom ändå bra i magen och hjärtat.

Men som idag, när barnen inte ens är med pappan utan lämnar gården till och med och jag inte alls hade något uttänkt att göra som barnen inte hade kunnat vara med på. Ja, då får jag nästan ont i magen. Inte bara nästan heller. Jag är hopplös.

Men långpromenaden var härlig och barnen hade såklart haft det supermysigt med deras Farmor som dom ju knappt träffat senaste månaderna och ingen hade saknat mamman det minsta. Jag mötte en farbror under rundan, som jag ofta möter när jag är ute på våra barnvagnspromenader. ”MEN! är du SJÄLV!?” ,sa han… och menade att det ju kunde vara skönt en gång men höll med mig om att det nästan såg ut som om jag glömt någonting.

Mammahjärtat alltså. 

Ok. Bara M kommer ner från övervåningen så kan det bli lördagkväll här. Mysigt!

Hoppas att ni har en härlig helg!

 

Lillafrun

Tudelad Hallhörna. Och att fira!

Fredagsglimt från hallen!

Ett fasligt okrispigt hörn. På ett sätt. Och på ett sätt älskar jag det.

Älskar rosorna från mannen i vackra sidoljuset. Pärlsponten i den perfekta gröna umbran. Och pirret. För hur det ska bli sedan.

Sen det andra. Ett hyllplan som aldrig kommer att sättas upp som tänkt. Ett nyöppnat paket som inte har ben att flytta sig själv. Just nu också en dammsugare som inte får plats i städskåpet för att insamlingen svämmar över. En massa skor som inte har någon bättre plats. En bit omålad masonit. Som vi vägrar göra något åt. För snart. Jamen typ snart. Ska stort hål sågas upp där och trappa trollas dit.

Tills vidare vilar jag ögat på det vackra och det andra stör mig inte det minsta.

 

Å. Fredag, fredag, fredag! 

Nu har vi haft en sån där vecka igen där saker och ting kanske inte riktigt varit i balans. Mycket intensivt för både mig och mannen. Jag känner att det varit en vecka där jag slagit smått knut på mig själv men att det ändå varit fasligt mycket gnissel här hemma. Visst har det varit många härliga stunder också, men sannerligen stunder där jag-drar-till-Hawaii-känslan varit på topp. Det måste såklart få komma såna dagar också.

Mannen, han har dag-och-natt-jobbat och kämpat för oss på den fronten. Han berättade för någon dag sedan att han lyssnade på samma radioprogram i bilen på vägen hem från TV-uppdraget, som när han klev upp några få timmar senare och skulle åka iväg igen morgonen efter. I natt vaknade jag, 02.30, av att någon älskad höll på att klä på sig och var på väg på jobbet. Hah!.  Snurrig (och trött) man, mao. Vi skrattade gott då i natt. Sen hann han i och för sig bara lägga sig på kudden så gick det larm och iväg det bar, för att precis hinna hem innan Konstruktörsarbetsdagen började.

Så jaa, nu njuter vi av att ha en ledig helg framför oss.

Snölek och fredagsfys idag för mig och barnen. Och nu väntar äntligen en middag med hela familjen. Tacos. Så längesedan. Så gott!

Och så firar vi lite extra. Bland annat att Vackerpappan är i mål med en utbildningsdel i sitt räddningstjänstjobb. Jag är så imponerad över hur han kunnat (och orkat) hålla även den bollen i luften senaste tiden. En hel drös med inlämningsuppgifter på toppen. Och precis som det alltid varit för honom (hej vad jag skryter. är stolt. och inte skäms ett dugg för det) så har det gått hur bra som helst. Jag är väldigt happy nu, och stolt som fru. Kommer ihåg under skoltiden hur psykande det kunde vara att han aldrig behövde plugga men alltid fick högsta betyg i alla fall. Så ikväll firar vi. Vackerpappan. Och att det är fredag. Samt att vi får inviga (ja, man vet ju aldrig) helgen som friska, efter två helger på raken av sjukstuga. Hurra!

Såklart blir det fruktsallad till fredagsmyset sedan. Den skäggiges favorit! Bara jag får en massa vispad grädde till så tycker jag också det är festligt. Barnen som är fruktgalningar, är nog ikväll dock mer än taggade på vad som gömmer sig i sina små karamellpåsar. Dom fick brev-svar av Moster G igår, på deras alla-hjärtans-kort. Så himmelens uppskattat, S var så lycklig över att få eget brev. Och förutom söta ord så fanns där också en godispeng. Ni förstår ju peppen vi hade genom lill-ica nu i eftermiddags! Och jag hade inte hjärtat att inte låta Lillan få en egen mini-påse med EN godis i. Hon såg ju Storebrors lycka och den här mamman fann inga argument till annat. Juniflickan gick stolt med sin påse ut ur affären. Och kramar den hårt ännu.

Fredag, vänner! Hoppas att ni får en härlig kväll!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4