av Emmeli | jul 7, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M
M?
6 år, ju. Som makarna L.
Det där som började, när du och jag blev Vi, och kändes alldeles för sagolikt för att vara sant, det blir liksom bara bättre och bättre med tiden som går. Hur är det ens möjligt, liksom?
Du är min bästa människa. Varje dag.
Den här lördagen för 6 år sedan hade vi den mest magiska dagen framför oss. Vår Bröllopsdag.
…
Jag kan fortfarande komma på mig själv med att tänka; å, han är min, när jag ser dig. Inte varje dag… För livet är fyllt av så mycket mer än bara tankar och tid för dig och mig nu. Livet är fyllt med precis allt och lite till. Vi har tre små barn tillsammans, Tripp, Trapp, Trull. Storebror, LillaStorasyster och Lillebror. Sixten, Juni och Bertil. Ja, dom har många små smeknamn, för som vi älskar dom där tre. Det vackraste kärlekskvittot. Som vi gör allt och lite till för. Men vi är noga, med att aldrig glömma bort varandra.
Jag älskar dig så, M.
..för att du behandlar mig som en prinsessa. För att du alltid lyssnar. Alltid försöker förstå. Jag älskar att du vet precis hur mycket mjölk jag vill ha i kaffet, jag älskar dig för att du aldrig skulle få för dig att låta irriterad över att jag alltid (ja, nu erkände jag det för dig fastän jag nekar i sten) slänger plastgrejer i slasken så du står där och miljöhjärtaplockar innan komposten kan tömmas…. du tittar ändå fortfarande på mig med kärlek. Jag älskar dig för att när du ser mig stressad, nere eller ledsen.. alltid finns där, berömmer mig i överflöd eller börjar prata om hästar, mina drömmar och alltid vet precis hur du ska få mig glad. Jag älskar dig för att vi gör det här som kallas livet, tillsammans. Ingen mäter sig med den andre. Vi är ett team. Ett Vi. I alla väder. Jag älskar, att du alltid har en hand att lägga på min rygg, alltid en kyss på vänt än om den tar en sekund i förbifarten.
Jag älskar dig, för att du alltid gör precis allt, för mig och barnen. Du är deras Vackerpappa, med det drömmiga lugnet, tålamodet, kunskapen att kunna berätta om mycket och med kärlek till bredden, med alltid ork till bus eller en kram på lut. För att i nästa sekund snickra något vackert, spela på gitarren, konstruera ett hus, ordna ljudet i nån tv-sändning eller varför inte susa iväg och rädda någons liv med Brandismannenkläderna på. Du kan så många saker. Men framförallt är du så mycket. Ja, faktiskt Allt. För mig.
Ett liv för mig. Är ett liv med dig. Doften av ditt hår. Varje liten tår. Gör mig mera säker på. Att ett liv. För mig. Är ett liv. Med dig. Vi gör varandra starka och teamar så bra. Men både du och jag, vet att vi inte är starka, prick varenda dag. Då finns den där, kärleken oss emellan. Som ger oss vingar, och känslan av att Vi klarar allt, tillsammans.
Du och Jag. Jämt och jämt och jämt.
/Lillafrun
av Emmeli | jul 6, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner
Å.
Det var bara en så otroligt mysig fredagmorgon idag.
Mulet, men varmt och skönt. Efter frukosten packade jag in alla tre barnen i rymdskeppet. Vi susade iväg dom stackars små kilometrarna (snart, snart har vi gångväg längs storvägen.. då vågar vi gå till varandra mer än nu) för att landa i Mäjadalen. Sommarlovsmorgon. Bland småttingar och deras kusiner. 
Jag tog den flätade korgen om min arm. Njöt känslan av att få gå i lugnan ro, genom den där vackra trädgården. Knipsa rosor bäst jag ville. Lägga i korgen för helgbuketter till hemmet.
Drömma mig bort, mot alldeles egen sån där vackerträdgård.
Höra barnen leka i kring. Sörpla goda morgonkaffet Storan bjöd på. Och bara njuta så himmelens av att ha henne nära mig. Storan och hennes storfamilj. Jag mådde bara så gott mitt ibland allt det där, att stunden direkt blev ett Sommarlovsminne jag stoppade i guldig hjärteask.
Livets små guldstunder, ni vet.
För jag kan berätta, att resten av dagen varit rätt så sjåig och låtit mer som gamla gnissliga gångjärn än något annat. Men äsch. Nu sover småttingarna, M och jag nattafikar och det enda jag minns är det härliga från dagen. Med morgonen i topp.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | jul 6, 2018 | Emmeli funderar, Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Träning
Jag slutar aldrig fascineras.
Det är ju helt makalöst häftigt. Hur det liksom kan växa något så underbart fantastiskt, där inne i mammamagen. Plötsligt kommer det lilla livet ut till världen och inget är mer naturligt eller känns mer självklart. Fyra veckor har gått och den där lillprinsen är en i gänget så solklart det bara kan bli.
Ibland sköljer kärleken över mig så det nästan är svårt att hantera. Sån är jag, ni vet. Jag älskar dom så mycket, dom där tre små barnen, som är halva-halva-versioner av mig och den där skäggige. Så coolt. 
Coolt också, tycker jag såklart att det är när kroppen är så hel, trots att den varit med om något så stort och påfrestande. heja, heja mammakroppen!
Likt med Minimannen och Juniflickan, tränade jag hela preggotetsvägen. På onsdagen gympade jag med Minsting i magen och på torsdag eftermiddag är han född. Inget självklarhet åt något håll. Varken att kunna träna med bebbemage eller att faktiskt göra det. Men jag har mått bra av det och därför gjort det. Skulle aldrig börja träna, från otränad, under en graviditet. Nu är det en så naturlig del i livet att det skulle kännas så märkligt att stryka något så gott i livet.
När bebbe-marathonet är gjort då vill jag bara mysa, mysa, mysa i Bäbisbubblan. Har tänkt efter alla förlossningar att jag ska vila läääänge, …så går det någon dag och vi var även denna gång ute på Första Barnvagnspromenaden. Några dagar senare promenerades det snabbare och snabbare och fort traskades det raska räserpromenader. Sedan Minsting var två, tre veckor hittar jag mig själv på väg mot mitt första gympapass. Precis som med dom andra två. Men huvud kopplas in, för skulle jag köra helt på feeling så skulle jag sticka ut och kuta nu för det längtar jag så mycket efter att jag nästan kolavippar.
Känner mig oerhört ödmjuk inför, och tacksam mot kroppen.
Idag är jag så lycklig över att ha vaknat tidigt av mig själv, gått ut i ljumma julimorgonen, rullat ut gröna mattan och gjort ett snällt gympapass för mammakroppen. Gör enligt tidigare beprövat recept; på samma vis som jag trappat neråt mot bebbefödsel, så trappas det nu uppåt små steg i taget.
Är nu redo för en heldag med mina tre små darlingar!
Jag investerar i mig själv såhär. En liten halvtimme här och där. Gör susen för massor och lite till. Lovar.
Önskar er en god fredag!
Lillafrun
av Emmeli | jul 5, 2018 | Emmeli funderar, Hemmets Utsida, Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Åh.
Vilken härlig sommardag, följt av helt ljuuvlig julikväll.
..En sån där himla drömmig torsdagkväll. Vi kramade mamma och pappa hejdå för några timmar sedan, efter en mysig spontanmiddag här hemma. Efter det har Minimannen hunnit kvista för en liten stunds häng hos Farmor och Farfar…. S stod och roooopade till sin Farfar, som kanske inte alls hade tid egentligen, men som kom och hämtade lillvännen sin som är hans bundis i alla väder. Hur lyxigt att kunna ropa efter sin farfar, förresten? … kan tillägga att S besitter en röstresurs vi inte har en aning om var han fått den ifrån.
Nu är det sena kvällen, solen är mjuk och värmen så skön. Samtliga småttingar sover. Storebror fick vara storebrorsvaken här ikväll och somnade precis nu bredvid mig, i sköna soffan ute på Verandan. Väldigt somrigt. Och han drömmer nog om den där glassen som nu ligger i frysen, som han och pappan kutade iväg och köpte av glassbilen för några timmar sedan. Glassbilen stannade alltid precis utanför vårt hus, när jag var liten alltså. Såna barndomsminnen när den där blåa kommer farandes och plingandes.
Juniflickan sover som en prinsessa mitt i Storsängen. Och Lillprinsen, 4 veckor idag, som växer så man nästan kan se det med blotta ögat, snusar i vagnen här bredvid.
Kvällslugnet….
Jag har precis skurat klart, lagt på nytvättad trasmatta i köket. Dörrar och fönster är öppna. Tvätten hänger på tork. Och blommorna har precis fått vatten. Och inne på lon är någon beundransvärd.
…
…och blandar gröngrå linoljefärg.
Vi har lite annat upplägg än förra året, gällande ”Brädfodringssresan”, alltså. M gör nu klart prick alla snickerier och så, för att när vi (ja, inte jag.. men ja ni fattar..) sedan ska börja spika, så finns allt klart. Inga stopp för ”jag måste bara gör ett överstycke till det där fönstret”… ett och ett i taget, typ. Det tog onödig tid konstaterade den där Snickarpappan, förra året. Jag måste bara visa;
Precisionen…nä, jag slutar aldrig att imponeras.
Nu ska jag sitta här och kika solnedgången, medan jag sörplar äppel-loka-crush och känner mig bortskämd. Bortskämd. På livet.
Lillafrun
av Emmeli | jul 4, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Mammalivet, Minsting 0-3 månader, Norra Drömgården, Sovrummet, Stora Lilla Familjen
Det där var Dagens mysigaste mys,
..sådär skönt After-kalas-trötta som vi varit idag här hemma, var det så gott med vilan där i somriga sovrummet.
En nöjd kalasfixarfru och tre småttingar huller om buller.
Alltigenom, en vilsam dag idag. Vila. På olika sätt. Jag tog mig en rask promenad mitt i dagen… med sovande barn hemma och mina armar svängandes i sidan. Så himmelens konstigt. Jag gick så fort jag bara kunde, försökte att inte längta hem och ta vara på Emmeli-stunden. Gick ganska bra.
Som allra bäst mår jag ändå med alla nära mig. Som den där stunden när Bertil sov gott i vagnen, Storasyskonen lekte med pappan på studsmattan och jag bara strosade runt på gården, hörde barnskratten, trädgårdsfixade och funderade. Drog lite ogräs, knipsade gammblommor, vattnade och drömde mig bort till frodiga mormorsrabatter, men kände mig ändå fasligt nöjd över vad vi har.
Nu är det kväll. Jag nattade småsyskonen här hemma medan M tog Storebror på löptur i vagnen….gick sådär himla finemang. Fast nu? …den enda som sover är han sov ”kutat i sömnen” med sin pappa. Vaad hände där, liksom? Lillebror har knappt visat vackerögonen på hela dagen, så han har bara liten vakenstund… det är fortfarande en väldigt sömnig Lillebror. Men den andra darlingen, Juniflickan..hon vaknade nyss för att… ptja.. kanske för att det händer prick hur mycket som helst i den lilla kroppen just nu. Som hon pratar och lär sig saker, alltså. Och på toppen har hon ju faktiskt blivit Storasyster också, världens snällaste sådan. Heeij Betti! säger hon till sin Lillebror när dom gosar.
Vi ska bara vänta på att dagens sista tvättmaskin snurrat klart, så kryper vi ner i Storsängen alla tre sedan. Storprinsen snusar gott i sin egen prinssäng… i några timmar till i alla fall. Snickarpappan kör kvällsskift ute i snickeriet i vanlig ordning. Så duktig.
Jag är mer än dagvill och det gör ju precis ingenting. Sommarlovet är igång och det är så härligt att det inte är klokt.
Hoppas ni haft en bra dag! Vi hörs snart igen. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer