Emmelis kalljästa zucchinibröd!

Åhåhå, just i denna talande septemberkvällstimma är jag så übernöjd över det där nybakta brödet som gräddats ikväll och först provsmakats av gänget här hemma, fått alla tummar upp och som nu precis paketerats och ska hivas i frysen.

..det är samma visa varje gång när det börjar närmar sig barnafödande.. jag går crazy med boandet… och bakandet. Idag kände jag för att laborera fram ett nytt recept.. som slukade zucchini. Som bara var att röra ihop. Kalljäst för att det blir som surdegsliknande, med så god skorpa, sådär lite småsegt. Utbakandet skulle vara enkelt också.. bara klicka ut. Så jag tog mod till mig och blandade ihop en rad olika recept jag har som favoriter i bakboken.. och resultatet blev… tada!

– Emmeli kalljästa zucchinibröd. Sviingott blev det! hehe, ”sån skrytmåns hon är,va!”

Såklart ni ska få receptet!

Emmelis kalljästa zucchinibröd!

Ingredienser:

  • 3/4 paket jäst
  • 12 dl kallt vatten
  • 6 msk olivolja
  • 3 duttar honung.. inte riktigt 3 matskedar, men nära på!
  • 500-600 gram riven zucchini (morot fungerar garanterat lika bra..)
  • 3,5 tsk salt
  • Ca 2,4 liter mjöl .. jag tog cirka 8 dl grahamsmjöl och resten vetemjöl special

Gör såhär:

  1. Smula ner jästen i bakbunken och lös upp med en skvätt av vattnet.
  2. Rör tills all jäst löst sig och häll sedan i resterande vatten. Samt oljan och honungen.
  3. Riv zucchinin grovt och tillsätt även den. Likaså mjölet och saltet. Räds nu inte, degen är av kladdig, kladdig kvalisort. Låt den vara så.
  4. Låt degen stå framme på köksbänken under bakduk i minst 8 timmar. Över natten är ju ypperligt, då får du nybakt till frukost. Idag jäste jag degen över dagen, och det är iiinte fy ska med nybakt till kvällsfika, heller.
  5. Dra på ugnen på cirkus 250 grader.
  6. Klä en plåt med bakplåtspapper och klicka ut degen. Jag använder två skedar till hjälp. Tänk miinimalt med krångel! Vill du kan du strö över ex pumpakärnor eller solroskärnor på toppen innan du skjutsar in plåten i ugnen, i ca 15 minuter.
  7. Öppna ugnsluckan minst en gång under gräddningen och skvätt in lite vatten i botten av ugnen.. det ger en så hiiimelens god yta på brödet. Grädda brödet tills det fått fin färg både på över- och undersida (jag brukar lyfta på ett bröd och se så det är gyllenbrunt även under.. det ger en god indikation på att det är färdigt rakt igenom och inte degigt!).
  8. Låt svalna innan du drar på redigt med smör och någon god ost. Sörpla iskall mjölk eller en god kaffekopp till.

Hujedamig! Bagarberta-HemmaMamman känner sig hög på livet… efter ”en underbar vanlig dag”, av HemmaMammaliv. Det äär ju bara så förbenat gemytligt att få servera dom där småkottarna goda grejer där dom sitter som små måsungar och gapar på sofflocket.

.. och ja, nu är jag absolut tvärtrött och ska krypa ner bland dom snusande småkropparna. Natti natti!



Emmeli

Måndagshälsningen!

God morgon i denna gråmulna måndagmorgon!
Kan inte med ord beskriva lyxkänslan jag känner över att få börja en ny vecka mjukt och så gott. För barnen.. och mig själv. Kliva upp i lugn och ro. Ungarna dimper ner i soffan framför tv:n. Preggot morgongympar. Vi tänder ljus och äter frulle. Skjutsar Storebror till skolan… ”hejdå älskling, ha en bra dag, mamma älskar dig!”..i samma veva som han susar iväg ropar han ”älskar dig!”.. vips är han framme vid fotbollsspelande gänget. Samma visa varje dag. Lyckan att ha en lillpojke som trivs så gott i skolan är värt mer än guld. Vi andra susar hemåt och fortsätter lugna morgonen lite till.. en kaffekopp till och sådär. Håhå, så gott hela alltet.

… nu kikar vi på veckan som gick, tycker jag! Innan nya veckans små önskeplaner…

Veckan som gick;

Började med skolutflykt för Storebroren, med fikapackad ryggsäck och pepp… sjääälvklart, startade vi, hemmagänget på samma vis. Höstutflykt det skulle bli! Packade med oss allt möjligt av vad vi kunde hitta där i skafferiet.. mariekex, ostkrokar (Lillebroren var mycket noggrann med dom). Bullar och saft också, förstås. Så drog vi iväg. Cyklade till ”lillskogen”, fikade, lekte kurragömma.. pratade livet… cyklade vidare ner mot vattnet..

Där blåste det halv storm. Och var ytterst fräsigt att stå och kasta stenar i. Vi fortsatte sedan hemåt. Mäkta nöjda över veckostarten..

.. och förskräckligt vad trötta vi blev också. När hela barnaskaran var samlad igen strax efter lunch, då var det bara ett att göra. Vila. Så gott att kunna det också.

Vi kokade korvgryta. Å, det låter ju inte så gott. Men fy tusan, det är en favorit om hösten. Små, men ack så smakrika kålrötter kunde vi hämta från landet också. Kändes omåttligt fräsigt. Nästa år ska vi försöka ta hand om rotsakslandet lite bättre, så kanske det blir lite större storlek på rotsakerna. Och se, en lillvän hade ordnat bordsplacering så fint också. Det blir inte trevligare än man gör det, visst!?

HÄR gör vi våran korvgryta, förresten.

Vi fyllde små och stora själar med gott. Som att umgås med hästar och plocka stora förgängliga blombuketter..

.. bjöd hem vännerna på fika- och lekdate. Lilla nyblivne tvååringen i gänget plockade blommor med sin mamma, så mysigt att låta andra njuta av blomsterbäddarna.. självplock, liksom! Det kanske vore något till ett annat år, vad tror ni!? Och så spontanmatlagade vi… det har varit svårt att planera livet nu senaste när jag haft så mycket migrän. Men för var dag märkte jag att den nog dragit sin kos helt och hållet, och ooh så njutbart. Energi igen! Att fylla hemmet med godingar. Äta en vanlig vardagmiddag tillsammans. Fint som snus!

Å som vi skördade! Äpplen, pärer, tomater, morötter, bautazucchinis bland annat. Och jag tog in eterneller, repade och hängde på tork.

.. för plötsligt låg den ju där som ett gnistrande täcke; frosten. Vemodig men så vacker första frostmorgon.

Och så förberedde vi oss på olika vis, för olika saker i livet. Som att packa BB-väskan.. och öva inför minstingkusinens dop. Både mamman och pappan hade speluppdrag. Och barnen sånguppdrag, tillsammans med dopbarnets storasyskon. Helt enormt gulligt hela alltet. En liten kusinkör liksom..

Vi tog långhelg. För andra veckan i rad hade pappan en semestertorsdag, följt av våran Tillsammansfredag som vi har varje vecka.. så lyxigt men lång-långhelg. Väldigt charmigt med semester i skördetid och inte bara mitt i sommaren. Till skillnad från tidigare fredagar när det buntats blommor, så tog vi nu istället tag i att gräva upp alla dahliaknölar ur bäddarna och förbereda dom för vinterförvaring. Hösten kom sannerligen på besök under dessa dagar.. och det kändes gott, så gott. Allt tid har sin charm…

Det blev doplördag! Världsmysig. Och Bertilen satt en lång stund och gosade med coola lillkusinen under dopkalaset. Lilla I, som satt i Morbror M´s knä och chillade. Gullbarnen! … och nej, vi längtar inte mindre efter lillbebben i magen, när vi gosar med denna goding.

Veckans sista dag var både produktiv och höstmysig. Den skäggige jobbade på i matrummet. Jag småstädade, tvättfejade och bakade äppelkaka. Så pausade vi i det produktiva, fyllde fikakorgen och tjavade över lillåkern och till Tant G för att bjuda henne på lite söndagsfika. Röstade i kyrkovalet gjorde vi också förstås. Innan vi avslutade veckan med mera skördearbete och också finfrämmande av ”Moffe och Astrid” (Mannens Norge-morfar och hans A) som varit hemma i Sverige kring doptider. Så så så mysigt veckoavslut!

Känns som att jag skrivit ”mysigt” väääldigt många gånger i detta inlägg.. men vad tusan. Nu äär det myyysets årstid. Jag älskar hösten. Ni får bara stå ut med att jag tycker att det är mysigt. Särskilt nu till en början.. när löven fortfarande mestadels hänger kvar på träden i vackra färger, allt känns nymodigt myyysigt och äckelpäckel-leran håller sig långt borta … ja, nu njuter vi!

Med en god vecka i hjärteasken, tar vi oss ann ännu en septembervecka..

Önskeplaner för v.38

Ta en dag i taget! Önskar att hela familjen får må som vi mår just nu; krya, höstpeppade och högpreggo.. lite pust och stånk är det förstås från vissa håll (läs: undertecknad) men utöver det mås det gott, migränen har dragit sedan en vecka tillbaka och jag njuter allt jag bara kan av denna sista tiden med Uno-bebben i magen. Hurra!

Gå till barnmorskan! …milda makter, så spännande tider!

-Fortsätta äppelskördandet! .. det äär så mycket äpplen i år!

Ta hand om all zucchini som ligger på köksbänken och väntar! … vi river ner och fryser in i lämpligt stora ”portioner”, att ha till allt möjligt gott.

Höstpåta ute i trädgården… så mycket som vi orkar och känner för. Nu är ju dahliorna uppgrävda och det är det viktigaste! … varendaste liten sommarblomma som ännu blommar är jag fortfarande så rädd om.

-Ha en alldeles oplanerad septemberhelg…

Vi hörs alldeles snart igen. Tills dess, ta hand om er, allt ni bara kan! Önskar er alla en god veckostart!



Emmeli

Årets höstkrans!

Det här är ett kärt höstbestyr.

Att gå in på lon, sick-sacka sig fram bland alla miljaaarder prylar och till sist hamna där inne i gömman av planteringshinkar, ljuslyktan som brukar stå på brotrappen, den där runda halmstommen som jag använt i jag vet inte hur många år, till både höst- och vinterkransar… och massa annat.

Rota fram blomstertråden i ena stöklådan i köket, tråden jag köpt på nån blomsteraffär och som är så härlig att binda med och som räcker länge. Särskilt om man ids snurra ihop och återvinna från en krans till en annan.

Och till sist tjava ett varv på och kring gården för att samla kransmaterial. Utöver vad jag fann här hemma, fick jag i år några kvistar buskhortensia av mor och far också, otroligt vacker!

Hortensia, rönnbär och rönnbärsblad. Jätteeterneller. Nåt fint, mossigt som jag fann i diket bara… och nypon, förstås. Favoriten! Ja, sen är det bara sätta igång och göra små pyttebuketter att binda fast kring stommen. Inget knussel. Bara ett så trevligt göra.

Låt kreativiteten flöda!

Och upp på väggen på verandan!

..

Årets höstkrans!

.. ett njutande preggo och en nystädad höstveranda…

..bilden ovan blev sedan ett jobb för Kärcher. Den där grovdammsugaren är en höjdare, sannerligen. Används mer än flitigt här hemma. Till renoveringsstäd, i grovstädning av gårdshus, för att koppla till verktyg för att slippa onödigt mycket byggdamm, för att städa bilen och nu senast alltså till att städa ute på bron.

En höstnjutarhörna ute på bron… Där har vi den, ja!

Må gott i helgen alla ni, kanske pysslar du en höstig krans? Tagga mig gärna så jag få se, i såna fall <3

Emmeli

Den första riktiga frosten!

Morgonen mot den 24 augusti, redan då smög frosten kring knuten och höll på att ge Crazyflowerladyn här hemma, spunk. Men som vi fått fortsätta njuta efter det lilla skrämselskottet… så många lyckliga blomsterstunder, sommaren lång.

Igår bunkrade vi blomsterbuketter, skördade zucchini och samlade tomater och eterneller som bara den. Nu var det nog ingen återvändo, kändes det som..

Och mycket riktigt. Det är alldeles i mitten av september. Den 15e. Denna morgon är som en saga, så vacker. Gnistrande. Av frost.

Tack för denna blomstertid..

En endaste dahlia ser, tack vare varmaste nattplatsen under fiberduken, glad ut. Men resten, har sagt godnatt.. och dahliaknölarna är med andra ord redo att grävas upp och läggas frostfritt och torrt för att övervintras..

..magnifika blomstren.. men som tyvärr inte tål ens de minsta av kallgrader..

Så förskräckligt vackert. Och så förgängligt. Det hjälps bara inte. Klart vemodet bör få ta sin plats.

Vill bara säga er en sak;

-Tack alla ni som delat blomsterglädje med mig och oss i sommar!

Det har varit så sanslöst roligt att få plocka alla dessa blomster och binda alla dessa buketter. Som ni unnat er själva som vardagslyx eller lagom till helgen, eller gett till ”farmor på födelsedagen”, Dopbarnet, Vännerna med middagsbjudningen, som dekoration på barnkalaset eller bröllopsfesten, ”Maffiga 50-årsbuketten”.. ja det är inte klokt vilka härliga hörn jag fått vara med på.

TACK <3

Var sak har sin tid. Var tid har sin charm.

Jag ser redan fram emot nästa blomstertid. Men först lite vintervila. Och barnafödande och sånt där…

Emmeli

Måndagshälsningen!

God måndag!
Sicken specialarvecka vi lämnar bakom oss. Veckan som gick;

… hade många stunder som inte var roligare än den här. Fy farao. Men, jag är som en guldfisk. Försöker såklart ta hand om mig så gott det går, men försöker att inte älta i det där tråkiga. Men jag skulle ljuga om jag sa att det inte är otäckt när kroppsdelar domnar, synen försvinner och jag pratar som när min älskade Mormor hade fått sin stroke. För att inte tala om huvudvärken och ”bakisheten” sedan. Inte kul.

Men det fanns många guldstunder också. Det här var en härlig stund, när vi knatade/cyklade iväg neråt grannen och plockade äpplen i vackra septemberkvällen.

Ett hemmamamma-lifehack som kan roa i timmar och inte är jobbigt det minsta lilla, är att knåda ihop en trolldeg. (Vårt recept finns HÄR). Barnen var roade läänge… och migrän-bakis-mamman kunde vila bredvid med ögonen slutna.

.. och så var energin lite åter ännu en sväng för undertecknad. Friska luften var god. Och att hänga ute i köksträdgården gillar vi alla. Sockerärterna är fortfarande så goda. Jag passade på att samla in frön från rosenskära också.

På en utav veckans prommisar fann jag ett hjärtelöv. Tog hem det till min 7-åring som ser och skapar hjärtan hela tiden för att ge sin mor. Älskade barn. ..En stund i hästhagen efter turen gjorde gott också. Hästarna är tålmodiga med sin hästmamma som just nu inte ger mycket mer än ompysslande, kärlek och kli.. tur dom har sin hästpappa också.

Livet livet… det kan vara en trasig torktumlare, diskmaskin och dammsugare (typiskt att allt ska pajja samtidigt!).. och samtidigt en ljum, ljum septemberkväll att fånga .. med kvällsfika ute i fotogenlampans sken.. armarna i kors bakom nacken.

Ooootaligt många timmar såg också ut såhär. Mamman med typ noll ork och energi… som ändå myste där hon klippte och klistrade foton i album, sittandes i den där vilstolen hon inte nuddat på hela sommaren men nu senaste veckan tagit in i huset och tagit igen vilotid i, med råge. Allt i försök att skrämma iväg migränen. Barnen har påtat i kring.. spikat, sågat, limmat… med Snickarpappan till hjälp då, förstås….Mitt i det dryga, så väldigt väldigt mysiga stunder, det där.

Så himla tacksamt också, att vi hade planerat in lite extra hemmatid för pappan denna vecka. Han har ”hemmapappat” och gjort det där som hemmalivet består till stor del av; att servera småttingar mat och fika stup i ett. Något jag gör av bara farten i vanliga fall men tyckte kändes väldigt lyxigt att få lite avbyte med dessa dagar. Bästa jag vet är förresten att se gullungar äta och må gott! … med någon liten extravän kring bordet också, underbart!

Vi teamade vidare, Herr och Fru L.. en kväll blev tredje stöpan äppelmos till. NU tusan är vi redo för äppelmustandet. Längtar!!

Och så blev det fredag. Det stora fånget blommor plockades..

.. och jag fyllde ”Drömgårdens Blomstervagn” med fredagsbuntar. Så roligt att det inte är klokt.

.. ännu en gång sa det ”tjopp” och lådan tömdes.. ny hop buntar gjordes och vips var dom också slut. Ooom ni visste vad ni gör mig glad, som blomsterhandlar av oss.. denna dröm som får levas ut på detta sätt. Att vi delar blomsterglädje med varandra, skitmysigt!!

Helgen har varit lugn, så lugn. Grå och regntung. M har jobbat i matrummet. Vi har lagat mat i lergryta. Mamman har… ja just det; vilat. Och det har byggts lego och spelats spel och setts på film och ätit lördagsgodis.

Vi avslutade veckan såhär; föreviga en bebbemage som bara sagt ”pang poff” och blivit proppfull och sprickfärdig… lilla Uno-bebben, vår Lillminsting där inne.. så spännande att få lära känna dig!! ..

.. och så susade vi till lilla barndomsbyn och spenderade söndagkvällen hos Mor och Far. Världens godaste veckoavslut, på alla sätt och vis.

Tacksam över precis varendaste dag som fylls med liv. Det är inte alltid lekande lätta dagar, nej. Men oavsett. Varje dag. En gåva.

Önskeplaner för v.37

Ta en dag i taget! Mer än någonsin. Migränen styr just nu. Det får vara så. Jag har fått njuta så ofantligt av denna preggotet hela vägen, än om jag haft mer ont i ryggen än sammanlagt alla andra tre graviditeter.. meen jag vet ju också att vi haft det väldans högt i tempo och att jag har påtat massor så nog har det sin förklaring. Så, att jag nu står inför detta som jag absolut inte kan styra, (det spelar ingen roll hur mycket jag vilar, det kan regna migränanfall ändå), ja det är bara som det är. Slutspurtskänslan är på max!

Göra höstfint ute på bron! .. längtar efter att pyssla en krans.

-Öva inför helgens söta musikuppdrag!

-.. spela på barnens yngsta kusins dop! Det blir en mysig dag. Barndop är bland det finaste jag vet.

Fortsätta ta in frön, torka eterneller, ta hand om äpplen osv..

-Packa BB-väska! … ptja, än om det kan vara ett helg gäng med veckor kvar, så känns det ändå lägligt att göra detta nu.

….

Känner mig pepp inför veckan. Kan ha att göra med att denna måndagsstart varit väldigt god; migränfri, solig, ett preggo som hann morgongympa innan frukosten, glada ungar och så vidare. Lyx hela alltet! Hoppas att ni får en god veckostart, ni med. Så hörs vi förhoppningsvis lite mer under denna vecka.. men livet får styra, ni vet.

Ta hand om er, allt vad ni bara kan!


Emmeli

G-VMBJT57ZE4