av Emmeli | maj 29, 2019 | Mammalivet
Nu lilla humla, Nu ska du sova
Alla små ungar, I sina sängar
Och deras mammor, och deras pappor
Alla ska sova, för nu är det natt
Sova ska också vareviga katt
(Georg Riedel)
…
Så är det kvällen och i hjärteasken ligger ännu en dag mitt i Mammalivet. Jag känner mig lite smått vimmelkantig och så trött. Lillebroren busade för häftigt med Storebroren. En olycka skedde. Droppar av blod från lilla munnen och kanske var framtänderna skadade? Jag tog småttingarna och drog till Tandis. För att dubbelkolla, allt såg helt lugnt ut. Tacksamt. Men sånt där gör mig trött. Hopphjärta-händelser.
Förutom Livets Första Tandisbesök för Bertilen, har vi fyllt dagen med en springtur. Ett drömleverans till övervåningen. Mormor på puss-och-kram-och-lek-besök. Sommarstädning i barnens rum. Pyssel vid pysselbänken när det stormade där utanför. Och sen en sån där riktigt trög långnattning, som händer ibland som för att göra mig påmind om att nattningarna för det mesta går ”som hejsan!”. Men som ikväll.. smått psykbrytsframkallande… där lilla Skrållan (som ”råkade” långsova idag..) håller låda för tre och precis iiingen i lilla Tripp Trapp Trull-skaran kan somna. Samtidigt kan jag heller inte låta bli att le, där dom busar och bubbelskrattar, lyckliga och fulla av liv.
Och till sist så, när jag läst Mamma Mu och sjungit mig hes av godnattvisor. Då. Då slog dom igen sina blå, en efter en. Och den där synen, när dom ligger tätt intill varandra, med sina rödblommiga kinder och vackra långa, (trassliga, om ni frågar Minimannen) ögonfransar. Magi.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | maj 28, 2019 | Emmeli funderar, I samarbete med., Juniflickan 2 år, Liten 5 år.
(Inlägget innehåller reklam för Pen Store)
Vad där?
-En låda med något väldigt roligt i! 
Masssor av härliga pennor. Där allihopa är raderbara. Så himla smart. Tycker både stor och liten.
Jag som skriver listor med full iver och barnen som ritar teckningar på rad. Pen Store har något för alla. För såväl hobbypysslaren som för konstnären.
Det är så själagott att sitta och pyssla och rita och låta kreativiteten flöda, tillsammans.
Gullisarna!
Som skapat. ”Från egen tanke!”, som Storebroren säger, och älskar att göra. 
… kanske den sötaste lilla gubben jag sett. 
Tuschpennor, överstrykningspennor, bläckpennor.. samtliga raderbara.
Vill ni uppdatera pennförrådet (eller något annat inom hobby-, och konstnärsmaterial) så tycker jag verkligen att ni ska kila in på min instagram (HÄR) och klicka er in på länken i min profil för att ta del av erbjudandet med 20 % rabatt på heela Pen Stores sortiment, när ni använder koden EMMELI20.
Ha en skön kväll alla ni!
Nu ska jag natta älskade småttingar, i ett sovrum där den där mastodonta viktvätthögen är putsveck. Där fönstren och stora fönsterdörren är nyputsade. Och Storsängen renobäddad. Oohala, ikväll kan det tänkas att mamman somnar med småttingarna…
Lillafrun
av Emmeli | maj 28, 2019 | Gårdshuset, Juniflickan 2 år, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
Så,
.. då var det dags för den, under ett par veckor avhärdade lilla luktärtsskogen, att komma på sin rätta plats.
( … avhärda är helt sonika att man lär dom försådda småplantorna att leva uteliv. Luktärter tål ganska så mycket. Flera minus, faktiskt. Jag har låtit mina luktärter stå i sina små drivhus (plastpåsarna), på gårdshustrappan).
Luktärterna älskar denna varma södervägg.
Det går alldeles utmärkt att ha luktärter på samma ställe år efter år. Men, det är souperviktigt att byta ut jorden där darlingarna önskas blomma. Djup, väldrenerad och mullrik jord. Så tjusiga ord, va. Men precis så önskas.
Och som sagt, luktärter är som mina små blomsterbäbisar.. så jag krusar och fjäskar gärna, utan att tveka.
Gräver ur och fyller på ny jord.
I varje kruka gömdes en liten miniskog av plantor.
Jag och Juniflickan delade varsamt, varsamt på rötterna. Ungefär två och två plantor per tuss med jord.
Mycket luktärter bäddas det för.
Gamla krukorna och plastpåsarna sparas, förstås. Fungerar ju lika bra nästa år!
Sen var det dags att plantera.
Ganska så djupa smågropar (så pass att rötterna få god plats och inte släpps ner i ett tjorv) snabbgrävdes med handen eller lilla spaden och så dutt ner med ärterna…som sätts med jämna mellanrum längs väggen… kanske 7-10 cm emellan.
Sen var det bara vattningen kvar.
Bland det roligaste, om ni frågar Juniflickan!
.. som vattnade
Vattnade.
Kånkade ännu mer vatten i vattenkannorna.
… och vattnade lite till. Tog sig småpustande, som en trött liten pyttedam, för höften där hon hällde de allra sista dropparna i rabatten.
… till sist var nästan hela luktärtsskogen i jorden (vi sparade resten av gänget till ett annat ställe förstår ni) och Skrållande klättrade upp på trappräcket och utbrast; ”Tadaa!”. Så nöjd Lillan. Så nöjd mamma.
Nu är luktärterna på plats!
hurra!
…
Idag är det tisdag och jag är så skönt trött efter gårdagens många, många trädgårdstimmar med planterade och donande. Barnen och jag hängde ute i sköna vädret i massor, medan pappan jobbade idogt på övervåningen. Till kvällen mötte jag upp Storan för kvällsprommis, tillsammans med Bertilen i vagnen. Vi maxade utetimmar som ni hör. Idag är det regndag och jag har så vackert sparat viktvätt sedan flera dagar och vet vad jag kan fylla småduttar av tid med, när jag inte pysslar om gullskruttar, vill säga. Fast först ut ett styrkepass här på köksgolvet som uppladdning!
Önskar er en god tisdag!
Lillafrun
av Emmeli | maj 27, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
God morgon måndag!
Hoppas att ni har sovit gott och fått börja dagen med god känsla.
Jag somnade så varm i hjärtat i natt och vaknade med samma känsla i dag. Omringad av nattvarma småkroppar. Med solen gassandes in genom sovrumsfönstren.
Vi tar en liten måndagshälsning i vanlig ordning, kikar på glimtar från förra veckans majdagar och tittar på hur kommande vecka ser ut. 
Titta där, lilla bebben som sedan tio dagar tillbaka tar sig ett och ett steg. Men mest räserkryper han, det går liksom snabbast så. Men det är fräsigt att stå, ju! Att se världen från nytt perspektiv. 
.. det är så mycket att upptäcka. Så häftigt att få vara med på resan. Visa hur man doftar på en häggkvist, till exempel. Ni ser ju koncentrationen hos lillprins, redo att rycka tag i väldoften.
Vardagmorgnar. Kan knappt tänka mig något mysigare. Var sak har sin tid. Var tid har sin charm. Brukar jag tänka. Just nu är hemmet min älskade borg, mer än någonsin, och jag bara älskar varje dag av HemmaMammaliv. Vill ingenstans. 
Just nu blommar det fullt av Natt och Dag, eller styvmorsvioler som dom ju också heter, på åkern. Det är själagott att tjava neråt längs grusvägen, rulla snart-sovande-lillprins i vagnen och stanna till för att plocka en bukett att sätta i vas.
Pysseltjejen, som fick hjälp av sin pappa att göra det sötaste armbandet för att ge mor till morsdagspresent. 
.. och så en snabbknipsad bild från mina föräldrars trädgård igår. Deras körsbärsträd. Å. Jag önskar nog också ha ett körsbärsträd, så vackert eller hur?
…
I veckan tänker jag sända er bland annat en hop trädgårdsinlägg. Älskade luktärterna och bilder på hur den nya rabatten med stenarna blev. Och så ska ni få ta del av samarbeten med finfina rabattkoder. Bra va?
I övrigt är det här starten på två überlyxiga veckor. Vi kan kalla det Försommarsemester!
Jag blir pirrig i magen av bara ordet. Eftersom det ju både strösslas en och annan röd dag och i vanlig ordning är Tillsammansmåndagar på rad, så blev det inte så många dagar kvar för att lappa ihop kommande veckorna till helledigt från arbetet. För den skäggige, alltså. Fast han har ju fler än ett jobb… så med Brandisjour är han pepp på hemmaliv dagarna i ända här med mig och barnen, samtidigt som peppen för ”intensiv intensivrenovering” är enorm. Vi hoppas hinna sisådär maaasssor på dessa 14 dagar… hejar ni på oss?
Medan M jobbar på övervåningen nu ska jag och barnen ge oss ut och plantera smultronplantor. Att så i vår odlingstäppa och plantera ner än fler perenner och så smått börja smyga ner ettårsplanten, står också på veckans agenda. Nyp mig i armen.
Nu njuter vi sista dagarna i maj, tycker jag! Ta hand om er så hörs vi alldeles snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | maj 26, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Åh,
Att få väckas av morsdagssång (ni vet, födelsedagssång som skrivs om lite sådär så att den passar perfa på morsdag!) och pirrigt glada små leenden hos ungar som var så peppade på ”MAMMAS dag!”.
Teckning och kärleksbrev. Dögulliga bokstäver skrivna med stort, stort tålamod. 
Småarmar kramandes om min hals. ”Frukost på sängen dukat på köksbordet” (mammans melodi om hon får önska på ”sin dag”. En kyss och kärleksord från han jag får äran att dela livet tillsammans med. Och det där världsfina armbandet som Juni pärlade så fort frukosten var i magen.
Jag svävar på moln.
Tänk att jag, lilla jag här på stora jorden, får ha det såhär himla, himla gott.
Med en alldeles egen storliten familj som behandlar mig som en prinsessa. Att jag få vara Mamma, till tre helt fantastiska barn. Triss i skatter. Min största gåva i livet.
Jag hade sagt till M att han absolut inte fick köpa snittblommor nu denna tid på året. Jag hade önskat att få gå en morsdagstur tillsammans, hela familjen och plocka mig en bukett vitsippor i skogen.
Den önksan slog också in.
Med Storebror på sin sprillans nya cykel och Skrållan på sin från-Storebror-ärvda cykel. Bertilen i vagnen med vitsippor fastklämda i mjuka, starka handen.
Vi njöt en liten lagom tur i vårt älskade höga kusten. Det äär så vackert, med berg och dal och havet och den skira, så oerhört gröna nygrönskan. Vi stannade till. Spanade på vågorna.
Innan vi skulle ”bestiga berget” som ungarna sa. Ta oss uppför branta backen, alltså.
Ååh, älsklingar!!
Hej och hå!
.. till sist var vi hemma vid Drömgården igen.
…
Till eftermiddagen snoffsade vi till oss lite lagom och knatade till Mamma-Svärmor-Farmor och uppvaktade henne och fick så mysigt fika. Med kaka som tydligen mannen hade ordnat receptet på… när han var liten och gick på fritids. Så gulligt minne att få ta del utav, som fruga liksom.
Därefter susade vi vidare till Lilla byn, och firade min mor, mannens Svärmor och barnens Mormor. Ljuvlig middag, som alltid. Och världsmysigt att få träffa päronen och Storan och hennes fina stora familj.
En morsdag så innerligt fin. Jag har smyggråtit två gånger. Är så lycklig över att få vara med om det här, livet, med en kärleksfallskärm av människor i kring.
Det är en ynnest, alltsammans.
Och att få omringas av kvinnor med bubblande hjärtevärme. Mammor eller ej. Av kärlek-starka kvinnor, liksom. Förebilder. Några jag beundrar så och är så evigt tacksam att få ha som en Livet-kram.
I kväll somnar denna mamma så gott, med en himlafin Morsdag i hjärteasken!
Lillafrun
Senaste kommentarer