Juniflickan tipsar!

(Inlägget innehåller reklamlänkar!)

Det är lördag, och i ryggan ligger första vardagveckan efter långt jullov. Vi pustar ut idag, mao. Jag viker i små kläder i lådor och kom på att jag bara ”måste” tipsa er andra med småttingar.

Det här med paljettröjor. Där paljetterna är en färg åt ena hållet och en annan färg, när man strukit med lilla handen åt det andra hållet. Omåttligt uppskattat. Junis enhördningströja hittar man HÄR.

En hallonröd manchester till och ni har just nu Junis tjusigaste stass. Kjolen finns på rean HÄR.

Junis coolaste stass just nu. Är skönaste Jeansjeggingsen (HÄR) och tishan hon fick av sin Gudmor. Mini power. Stämmer så väl. Tishan finns HÄR.

Idag har vi golvläggning i Storebrors rum på agendan. Jag myser med barnen och mannen snickrar. Jag lider lite när jag tittar ut på pållarna i hagen och ser ishalkan.. vill ju så gärna kunna vara ute och arbeta med hästarna, men det är ej så lätt med detta hårda, hala underlag. Visst längtar vi efter lite riktig vinter, va? Det är liksom ändå inte tid för utplantering av sommarplant ännu, bara för att marken är utan snö…. en dutt snöig vinter, så vi får takdropp och vårvinter att njuta av innan våren tar vid, eller hur?

Ni! -ta hand om er! Med broddar under fötterna är långprommisen eller springturen himlagod, trots blanka isen. Lovar….!

Emmeli

Måndagshälsningen på en tisdag! -med jullovsglimtar och veckoplaner!

Hej där!

Hoppas att ni mår bra allihopa! Idag har vardagen dragit igång här för oss på gamla Drömgården efter ett långt, långt Jullov. Pappan åter på arbetet och barn och mor som lever Hemmaliv och så möts vi till kvällen. Vardagen är god, den med. Men nu tar vi en titt på jullovet, vetja!

Vårt Jullov var så gott. Efter Julhelgen väntade en lång rad av pärlbandsdagar. Det vilade en sån ro över dagarna och vi tog varje dag som den kom…

Byggde lego och andra lekiga bestyr. Titt som tätt drog också jourande Brandispappan iväg och var någons Räddare i Nöden, men återvände snabbt in i Jullovsbubblan.

Vi träffade älskade Storfamiljen, titt som tätt. Som här, där det var disco i Salen med småkusinerna. Bland det gulligaste jag skådat!

Vi lekte ute i snön, innan snön blev isgata vill säga. Åkte räserkälke med arbetshästen Mamma som draghjälp. Mellan löpturerna var det också en rolig motion. Snölek är roligt för både stora och små!

Vi har ”hästat” i massor. Här var vi efter ett pass på en liten prommis över till Tand G. En gång hästtjej, alltid hästtjej. Gamla, gamla tanten blev så lycklig över att få träffa hästarna.

Samtliga i familjen blir lyckliga av hästarna. Barnen ääälskar sin ponny.

Den här stunden var nog en utav Bertilens allra lyckligaste i livet hittills. Vilken syn alltså. Prinskorven skrek som en stucken liten minigris när turen var över. Älskade lilla djurvännen. Han är så kär i både katterna och hästarna.

Vi har blivit ompysslade både i mitt och mannens barndomshem. Våra föräldrar, barnens Mor- och Farföräldrar. Fyra obeskrivligt viktiga människor i våra liv.

En eftermiddag hade Lillebror och Pappa tumistid hemma, medan jag fick äran att susa till stan och gå på bio med dom två Storasyskonen.

Och från att ha lagt projekttid på hästfix senaste månaderna, så blev det färdigt, nytt år är här med ny energi och vi kan åter igen dra vidare med vår övervåning. Vi är så himmelens peppade! Har haft vår första renoveringspaus sedan vi flyttade hit och det har varit såhåå skönt! Att påbörja takmåleri kändes superpeppigt tyckte jag och har senaste dagarna målat taket i bild, tre varv och Junihjärtat har plötsligt ett färdigt tak.

Mannen har lagt golv i trapprummet. Det rummet har tagit massssor av tid då väggarna var som ett vågigt hav.. oj som M slitit med att yxa väggar hyfsat raka och därefter regla. Nu har M i ett nafs lagt färdigt golvet där i trapprummet efter att riktandet är färdigt, och väggarna är alltså redo för pärlspont… målarfrugan måste lägga in högväxel!

Golven som var fyllda med spån och allt möjligt, tömdes ju och i det nya mellanbjälklaget ligger nu istället fräsch Cellulosaisolering.. och förstås har vi lagt ner en hälsning från oss till framtiden. Ett reportage från Drömgården, några skrivna rader och alla upphittade skor som ska bringa lycka, fick förstås också läggas tillbaka på sin plats.

Så märkvärdigt att kunna GÅ där uppe! Så märkvärdigt, överlyxigt, att få skapa vårt Hem tillsammans.

Ja, åh.. vilket Jullov.. som vi fyllt med allt möjligt gott. Lycklig är jag över att barnen varit friska och att vi har kunnat fylla dagarna med så mycket mys. Nu väntar Vardagslivet och Känslomänniskan Den Stora (undertecknad) är förstås lite vemodig i hjärtat. Ääälskar ju Juletiden och hade gäärna kunnat tänka mig ännu fler långa, julloviga dagar, alla tillsammans. Men Vardagen är igång nu och den älskar jag ju, också. Allt blir bra, bara vi är igång med kära rutiner.

Just nu är vi till exempel skittrötta när klockan är 09 på morgonen och precis iingen busunge är på väg till kudden den tid dom egentligen brukar. Vi har haft Jullov, med andra ord. Så fint så.

Veckans Planer:

Vända tillbaka dygnet och försöka hoppa in i vardagen på ett snällt sätt för oss alla..

Ta hand om småungar och nypa mig själv i armen över att få gå mot ännu en vår som HemmaMamma

Följa Storasyskonen till Förskolan!! ..har inte landat i det här ännu…kanske återkommer med inombordsbubbel…

Så sakteligen försöka påta undan Julen så att jag knappt märker det själv och hinner tycka att det är sorgligt…

Samtidigt som jag klättrar i ett berg av tvätt, försöka beta av mail och andra viktigheter..

Sända er hälsningar, förstås! Nu är Jullovsbloggandet förbi och här kommer trilla hälsningar som vanligt igen. Ni har massor av frågor om golvet vi lägger på övervåningen, återkommer med bland annat svar om det!

Landa! I ett nytt år. och månaden Januari. Det blir nog fint.

Önskar er alla en mjuk och fin start på den allra första hela Januariveckan så hörs vi snart igen!

Emmeli

När vi hade Nyårsafton och firade in ett nytt år… ett alldeles nytt decennium, faktiskt!

Det var Nyårsafton..

Vi hade äppelröda kinder efter timmarna ute i alldeles strålande solsken. Masade oss sedan inåt och öppnade porslinsdignande skåparna och letade reda på finporslinet. Lagade mat och dukade så fint vi bara kunde. Med natur och massor av ljus. Då blir det världsfint, tycker jag.

Nystruken finduk och loppade glas på fot.

Jag mumlade att linneservetter och tjusiga bestick är något som vore flärdfullt att finna i kökslådorna. Inte nödvändigt på en fläck, men lite roligt, liksom. Äsch, vi var vrålnöjda i alla fall.

Udda och lite hittan och dittan. Men alltsammans gjort med känsla och kärlek. Fint så.

Junihjärtat sprang till tunga ytterdörren titt som tätt. Och ääntligen så kom ju dom efterlängtade gästerna. Vi var ett så mysigt litet gäng som firade med knytismiddag tillsammans.

Det var vi i Storlilla familjen, Farmor och Farfar och Morbror M. Kattpojkarna och hästpojkarna också, förstås.

Vi spisade partymusik och åt skagenmackor till förrätt.

Sen landade varmrätten på bordet och det var så gott att jag glömde bort att fota. Tjälknöl av älg, en hiiiimmelsk rotsaksgratäng med massor av parmesan på toppen, frästa haricoverts och Gudagod kantarellstuvning.

Till efterrätt en gammal favorit vi glömt bort och som alla var glada att finna åter. Gino med en god vaniljglass till! Håhå, en himlagod efterrätt. Så larvigt enkel och tvärgod.

Små gullbarnen hade fått önskat efterrätt och dom är inte knussliga precis. Får välja av allt och tycker Herr Piggelin är kalasigast. Lillebroren fick en alldeles egen och ni ser själva… lycka! Allra särskilt att bara FÅ en egen glass. Mindre fokus på ätandet. Älskade lillplutt!

Småsyskonen knoppade en efter en men tappre Storebroren hade bestämt sig för att vara vaken till det nya året stod för dörren. Vi spelade Yatzy och åt karameller och chips. Femåringen var i heaven där han förde protokoll över alla spelare. Ni förstår, siffror och den där Minimannen, är väldigt tighta.

Så började vi närma oss midnatt och vi drog ut till hästhagen. Hästpojkarna tyckte att det verkade väldans sjåigt, ”varför kommer ni nuu!?”..

3,… 2,…,1,…0,,…! -GOTT NYTT ÅÅÅR!

Det strösslades raketer över byn och jag avskydde varje smäll. Fick en snabb nyårskyss av min man innan vi båda sprang iväg för att se så inte hästarna i sitt spring sprängde hagen eller så. Men dom var coola. Duktiga, duktiga pojkarna. En snabb trav genom hagen under det värsta smällandet, men sen inget mer. Puh. Så var den ångest-klumpen över.. ”hur ska det gå på nyårsnatten”..

Hurra! .. och puss på världens bästa man. Mitt Allt-och-lite-till.

Nytt år, ett alldeles nytt decennium. Det senaste decenniumet har varit sagolikt och jag knäpper mina händer för att få dela det kommande decenniet med mina älskade människor. Livets viktigaste.

Vi stöp i säng strax efter tolvslaget, med en fantastiskt skrattrolig, god och så himla mysig Nyårsafton.

2020 är här! Gott nytt år till er och god fortsättning! Mitt fokus är, som ni säkert anar, Jullov. Men alldeles snart hörs vi som vanligt igen. Jag har massor att visa och berätta och längtar efter det. Tills dess, önskar jag er goda, goda dagar, en mysig trettondagshelg, så hörs vi snart sådär som-vanligt-ofta!

Emmeli

Våra Juldagar!

Julafton har passerat och ligger i hjärteasken. Över människor och moder jord, sköljer det där lugnet, ni vet?

-Juldagarna är som ett pärlband av kravlöshet, umgänge och julens värme.

När Juldagsmorgon glimmar, går jag på Julotta. Det är så sagolikt vackert. En stund jag njuter innerligt utav.

Juldagspåtandet är ljuvt. Barnen leker med sina nya julklappar. Gäsparna avlöser varandra. Fint så.

Till Juldagskvällen knatar vi pyttebiten till den bästa Svärfamilj jag kan tänka mig. Firar jul tillsammans. Och det är så lyxigt alltihop.

Att vakna upp till Annandagen. Titta ut genom köksfönstret och se det här. En vy som gör gott, varje dag.

Småfåglarna äter från sin Julekärve.

Hästar med avslappnat kroppsspråk kommer lunkandes. Huvudena är sänkta och varje litet tecken på välmående, trygghet, tillit och respekt,gör mig alldeles salig.

Hästar tränas och den där dagen stämmer så mycket. Kort sagt, så har jag valt att nu grotta ner mig i den naturliga hästhållningen så mycket jag bara kan, vilket på ett sätt inte alls är nytt men på ett sätt, så är det väldigt mycket nytt. Men både jag och M är pepp. Att med så små medel som möjligt, få maximal kontakt med sin häst..

Ikran lär oss, något nytt för varje dag.

Och Chippen är den coolaste lilla pluttponny jag mött.

Det blå Berget och Pluttponny.

Hästsagan.

..Som bara börjat. Och som jag inte har en aaaning om slutet på. Resan är målet.. och förutom att få bli mamma, är det här det häftigaste, och mest utmanande och förtrollande jag varit med om.

Om julekvällen läses julklappsaga.

Lillebror kommer på att det där med att bygga torn är helfestligt.

”Tredjedag jul”.. en extra juledag uppfinns. För såna kan man inte för många utav. Graderna är kalla och vintern är sagolikt vacker. Ungar åker räselkälke utför lobryggan medan vi inväntar darlingar.

Där bor vi!
En Lillebror snusar gott i ullsäcken i barnvagnen. I trappan ligger ett trassel av hästrep och repgrimma. Innanför dörrarna samsas julefint, renoveringsstök och Klassiskt Småbarnsliv. Allt får plats. Högt och lågt. Kakburkar är fyllda där utanför dörren. Snöskyfflar trängs med någon snuskig kattlåda som stuvats undan och ”glömts”. Inget är på något sätt felfritt eller ”perfekt”.. men gården är fylld av människor som älskar och känner livet-lycka, och det är jag till fullo övertygad om är viktigare än något annat.

Plötsligt fylls gården av älskade människor. Brandispappan kommer hem från brandlarm lagom till den bästa grillglöden är..larmet, en bilolycka där någon voltat på E4an (nix, M säger inget.. men jag brukar spåra honom via Allehanda.. för att stilla mina nerver). Allt verkar ha gått bra. Jag beundrar den skäggige. Och tänker också på, så skört livet är. Stunden med Storfamiljen är extra själagod. Vi grillar korv i långa rader. Och familjen konstaterar att Ikran är den största häst dom sett.

Sen går vi in i varma hemmet. Dukar fram Julefika, med en hop hemkokta karameller på toppen. Sörplar kaffe och värmer oss så gott. Samtalen avlöser varandra. Ingen har bråttom någonstans. Timmarna går. Och Julen är, som den är när den är som bäst.

Flisan snarkar i finfotöljen, tills människor börjar så sakteligen röra sig och det är dags att kramas hejdå i trånga, röriga, ÄLSKADE (jamen, vad tusan! det är LYX att ha en, ju!) hallen..

Dessa Juldagar.

-Lysande trivsamma!

Njuts av till fullo. Här har vi inte bråttom någonstans. Jag vet att det är många som stökar undan julen nu.. men alltså här, har den bara börjat!

Önskar er goda, goda dagar!



Emmeli

Julafton 2019!

Julen är här!

Det är Julaftonsmorgon, småttingar har just vaknat och fått en allra sista hälsning från Nissenissan. I julestrumpan trängs varsin morgonjulklapp.. som det direkt kan pysslas med vid köksbordet.

Vi äter julfrukost, spanar på julklappar och det är pirrigt och förväntansfullt.

Vi ger oss ut, ger smågåflarna sin Julekärve..

Gosade mular och motionerade hästkroppar. Hur gullig är vår lilla ponnyplutt Chippen?

Lyckan över första räserkälketuren ser ni här!

Så susade vi in igen. Donade i köket, piffade till oss och tog till sist mat och klappar och fiol och gudvetallt, och drog iväg..

.. hem till älskade Lillis och Lillsvågge. Där, skulle vi få fira Julafton med hela Storfamiljen.

Det går inte att beskriva.. A och J har ett Ssssagolikt vackert hem! Och är dessutom två helt underbara människor. Så hela alltet är magnifikt och ni kan ana att det var en fröjd att få fira där.

Glöggminglande och Kalle Anka-tittande.

För att sedan få sätta sig till bords här.

Knytisbordet byggdes på från alla håll och alltsammans smakade så gott, så gott.

Mums!

.. och strax efter knackade det på stora, höga dörren… någon hade hittat till den vackra Prästgården…

Juni knöt näven och tjöt ”YES!!!”, när det ju visade sig vara TOMTEN!!

… han pratade hejdlöst med stockholmska och var helt underbar.

Ungar lyckliga för julklappar som öppnades i en fart jag ej försöker mig på att beskriva. Önskat lego och My little Ponys och Lillprinsen med sin Livets första egna leksakstraktor. Och där i bild? Mormoster Storan och en väldigt lycklig Miniman.. som just fått, utöver leksaker, julklappen ”välkommen till oss på ”tacodate” en jullovskväll”… något som S uppskattar så mycket att han slängde sig i famnen på sin moster.

Det lästes rim och funderades. Väldigt roligt. Jag blev så glad för mina nya ull-långkallingar av mannen…men alltså, hade ni kunnat gissa att det var det, på rimmet?

Systermoster M läste julevangeliet.

Efterrättsbordet dignade av gott.

Vi spelade och sjöng. Allt från Stilla natt, Mössens julafton till Jaaag, såg mamma kyssa tomten..

Barnen lekte med klappar.. medan vi vuxna sedan nääästan småslogs i skitrolig paketlek.

Nattatimmarna smög sig på och vi tackade sötaste värdparet och familjen för en makalös julafton.

God Jul. I massor.

Hoppas, hoppas, hoppas att du också hade likaså, på det sätt du önskar.

Emmeli

En Julehälsning från gamla gården i norr!

Det är dagen innan Julafton och vi får vakna till det här.

Det där vita täcket som även lägger sig som mjuk bomull i magarna och ger julkänsla på en gång. Så, har du inte egen snö utanför fönstret, delar ja gladeligen med mig här i form av några glimtar från gården..

Det här är hemma. Så tryggt. Vyn mot kyrkan är god.

Jag behöver ingen dyrbar resa långt bort för att fylla på med energi. En långpromenad med en vän runt småbyarna. Som den häromdagen, med sovande småttingar i vagnarna. Det är själagott för mig. Eller helt sonika, som idag, en tur i sakta mak bara runt gården..

… gamla gården som är mer än 200 år gammal men som fortfarande står så stadig och grann. Ikran står och spejar efter sin Hästmamma.. det blev brokigt för oss när han var den första häst i livet som jag råkade falla i rädslans famn för.. efter drygt en vecka tillsammans av rosa moln och fluff. Men jag vet bättre än så, han vill inte göra mig illa.. han ville bara se om det fanns något skinn på den där Hästmammans näsa, egentligen.. om han kunde lita på henne, luta sig mot henne med sina 600 kilo, eller?

.. och det börjar han förstå nu. Att det kan han. Den där mulen doftar himmel på jorden.

Är vi bara inom en trevlig zon, där Ikran nu känner sig trygg, så är han min och M´s stora ”hund” och den häftigaste häst jag mött. Vi börjar bilda ett språk tillsammans.

Är vi däremot på lite för spännande marker, lite för långt ifrån lilla ponnybundisen.. då är det fortfarande fasligt otryggt och för spännande för ”Lilla vännen” varpå han svarar med flykt och vill hem till trygga lagårdsstallet. Det kan man ju förstå, eller hur? Än om otåligheten i mig skaver. Men, vi skyndar långsamt… pressar inte på. Imorn, på självaste julafton, har vi haft hästpojkarna hos oss i prick fyra veckor. Inte klokt, det känns som att vi haft dom i en evighet.. men så är ju verkligen inte fallet. Är så otroligt nytt ännu. Jag ÄLSKAR det alldeles egna hästlivet, älskar att få dela det med M och barnen..än om det också under dom första veckorna stundvis känts som ni vet, när man tagit körkort och skulle köra bil själv för första gången…?

Dagen före julafton och snön utgör ett lugn. Snälla Bonden kommer med ny bal till hästarna. Dom sista klapparna slås in. Det donas och grejas i köket. Brandispappan har klivit på sin jour.. någon ska ha det också, trots juleveckan eller hur? Storebror leker i granngården. Katterna varvar soffhäng med utespring och hästspaning..

Efter friskluft går vi in..

Granen har visst fått en hop klappar under sig och det är några små som trippar på tå i kring och är ”smått” ivriga.

När jag tittar på smällkaramellen minns jag pysselstunden hos min mamma och pappa. Den stunden, som i sin tur gjorde att jag mindes pysselstunderna hos farmor, som liten. Alla dessa minnen. Som jag nu får vara med och skapa för mina barn. Sånt är svindlande..

”Jag älskar hjärtan”, sa Juniflickan lyckligt när hon sett ett paket med hjärtan på som det dessutom stod hennes namn på.

Den skäggige vet hur han ska charma sin fru. Fem röda rosor, en för varje familjemedlem, och lite guldigt krusidull. Sånt älskar jag.

Så vacker kärleksförklaring.

Ok. Nu ska jag och min flicka gå ner till lagårn och ge hästarna nytt vatten och gosa lite. Idag får hästarna vila från motion. Men gos och tillsyn får dom flera gånger om dagen i alla fall.

Från oss alla här på drömgården, till er alla som kikar in här..

-En önskan, om En Riktigt, Riktigt God Jul!


Ta hand om er, allt ni bara kan.

Emmeli