En så ofantligt vacker och intensiv tid, på alla sätt och vis, både i natur och liv.
Första juniveckan var det mer än gasen i botten här hemma på gården. Sju dagar med tidig uppstigning och fejande och arbetande till sena natten. Den skäggige bodde på taket, man man säga.
Nere på backen hände annat.. ”vanliga markservicen”, ompysslande av kidsen, skjutsningar till fotbollsträningar osv, osv.. oooch en massa annat.
Som att fira Fjödur, på 14-årsdagen! .. samma dag hade bjudit hit en för oss ny veterinär och hästtandläkare, som gick igenom hästarna.
Han var heelt fantastisk, veterinären/tandisen! Äntligen en hästmänniska vi kände att vi kunde lita på.. som absolut såg hur lite underhudsfett Chippen har, registrerade ”gamla tänder” men menade att de inte alls var så farliga… han tittade också på allmäntillståndet och såg hur god aptit Chippen har, inte som Veterinären som kom hit för två år sedan och bara tittade på vår tanige farbror-ponny och lättvindigt tyckte att ”Han kan ni avliva här och nu, jag ger honom en spruta så kan ni lägga en pressening över honom sedan bara”. Vi var i chock då och har liksom själva försökt göra vad vi kunnat för lilla vännen vår… givit honom uppblött seniorfoder året om, bla.. vilket gjort gott för hullet… men jag har på senare tid funderat på om det kan vara något meer än bara lite skruttiga tänder.
Här i bild är han påbörjat sederad ska tilläggas, smått bortdomnad inför munundersökning och provtagning, därför lite loj på småögonen. Till saken nu; blodprov togs på Chippen då jag misstänkt PPID på denna häst. Och mycket riktigt. Gammelsjukdomen, PPID, har nått Chippen… så nu ska vi prova medicinera honom och är det så att allt känns hållbart, daglig, livslång medicinering, så kan vi ”få en helt ny ponny igen”, sägs det… vi är sååå peppade på detta. Lättade och tacksamma, över att det finns något mer att göra för vår älskade lillponny! Önska oss lycka till! Kan hålla er uppdaterade efter vägen, om ni vill det.
Vi har två junibarn och kalasbakning är en stående juni-syssla! En hel del röj i hemmet, födelsedags-, och kalasfix därtill. Tuuur att jag har sådan himla fin hjälp, jämt.
Kanel-, och Vaniljbullar blev det av bullbaket enligt önskan från barnen.
Vi påbörjade sådderna i köksträdgården. Här strösslade Bertil ut rödbetsfrön och ringblommefrön.
Nattaturerna med lillen i vagnen… med blomsterplock längsmed vägen. Underbar återhämtning efter idoga dagar.
Föräldraföreningsmöte hit, avmaskning av ett par hästar dit. Målning av torkställning ena stunden och kokande av rabarbersaft nästa. Energin bara rusar! Återkom i oktober, framtill mars ungefär.. då är det andra energinivåer vi talar om.
Saften är för övrigt fantastiskt god och var en önskning från 6-åringen.. receptet finner ni HÄR. (jag skippar dock alla tillsatser och fryser in pet-flaskor istället.. plockar fram en och en och häller upp i fin glasflaska).
Syrenerna började blomma..
Och så fyllde vår älskade lillprins 7 år och firades från morgon till kväll! Men mer om den dagen i ett annat inlägg!
Första juniveckans sista dag, var det lyxigt teamwork åt alla håll.. Farmor åkte på fotboll med två utav barnen, Storebror barnvaktade Lilla lillebror, jag jobbade i timmar med sommarens sista samarbete, fotade och filmade .. vad, ser ni ovan.
(reklam)
Miiissa inte er rabattkod hos Västerbottenssåpa som är giltig just nu;
dromgardsliv20, ger er 20 % rabatt på ett helt köp hos Västerbottenssåpa!
.. samtidigt som mannen och snälla Farfar, hissade upp allt tegel som skulle upp på taket.
Puh, vilken otroligt innehållsrik vecka det där var. Senaste veckan har varit liite luftigare, såå skönt. Ett axplock att bestyr;
-Arbete ute i odlingen, små fikapackningar har gjorts till barn som ska på skolutflykter, mina sista kampanj-jobb har slutförts. M har fräst potatis- och rotsaksland. Det har ordnats frökenpresenter. Hängts med hästarna i sommarkvällen.. och fröknats en sista liten skvätt.. jaa, likt Pippi Långstrump ville jag ju också få sommarlov ju! 😉
I torsdags fick älskade skolbarnen… -SOMMARLOV!
Och vi är så förbenat tacksamma över att ha ännu ett långt sommarlov tillsammans framför oss.
Någon har checkat av fjärde klass, en annan andra klass… lillen, side-kick och fortsatt njutande av hemmalivet. Och någon i skaran, han som kämpade tappert i kortärmad skjorta i kalla blåsten, har checkat av sitt allra första år i skolan, från 100% hemmaliv till förskoleklass.. och det har gått som en dans.
För precis ett år sedan skrev jag ord som gör mig gråtig… om du vill får du läsa de! (HÄR).
Sommarlovet hade inte kunnat börja mysigare, än med festlig grillkväll hos Farmor och Farfar, tillsammans med småkussar och deras päron. Svärisarnas paradisäppelträd blommade hejdlöst vackert, ser ni?
Fredag och sommarlovets första dag hängde ungarna med bästisarna.
I lördags hade vi årets hittills varmaste dag, ni med?
Och äntligen hamnade pärerna i landet. Såå mysigt att göra detta tillsammans med MammaMormor och PappaMorfar. Efter slutfört beting, blev det go-lunch och fika ute på verandan.
14 juni blev också dagen vi tog sommarens första dopp i lillsjön tillsammans med kompisarna.
18 grader i vattnet, uppfriskande och helt underbart.. det var ju så otroligt varmt i luften!
Igår var det ännu en fotbollssöndag! Till kvällen, efter att tre barn spelat totalt sju fotbollsmatcher var ungarna pigga och päronen helt utslagna. Haha!
Nu är midsommarveckan här..
Jag tänker på hur stressad min Farmor Gertrud hade varit om hon såg allt som är ogjort är hemma, alla oputsade fönster, alla skurgolv som är skitiga, all oplanterad plant och gängliga tomater som längtar efter att få flytta ut i växthuset nuu osv. osv. osv…… för såå kan man ju inte ha det till Miiidsommar, förstår ni! Jag hjälpte gladeligen farmor när jag var lill-Emmeli och redan då älskade en redig storstädning.. men jag märkte också tack och lov tidigt, att lilla Farmor verkade missa målet på något vis? I all stress och alla krav? Krav på sånt där som inte alls hör till livets måsten utan är rena hittepå… såå, jag tar några djupa andetag, doftar på ännu en syrenkvist och tittar på ungskocken som jag har lov att kalla min… och tänker att jag vet, vad jag tycker är viktigast att hinna med, just precis nu.
-Livet.
.. vägrar stressas av hittepåmåsten, så jag väljer och väljer bort, .. kommer under veckan att prioritera att få ut planten på sin plats.. och köksträdgården i ordning.. skura golv kanske jag hinner ett av, men äsch, en regnig dag i juli när det lugnat ner sig på andra fronter, finns görat kvar. Just nu vill jag inget annat än att vara ute och njuta denna ljuva midsommartid, tillsammans med barnen, och det går som hejsan trots skitiga golv, lite sen utplantering eller vad det nu kan vara…
…
Fint att du tittade in här! Önskar dig en god Midsommarvecka!
Samma visa varje vår och bara mer och mer för varje år; maj är en så alldeles sagolik månad. Och jag känner mig så ödmjuk inför livet som får uppleva denna fantastiska månad, ännu en gång. Första halvan månaden finns att läsa om HÄR.
Nu kommer några glimtar med majminnen från senare halvan av denna ljusgröna månad..tiden mellan hägg och syren.
Efter en sovande vinter vaknar allt och alla till liv. I maj sker ALLT. Knoppar brister och grönskan är illigt grön.. småplantor vårdas ömt, vårbruk pågår härs och tvärs, hemma på gården och nere på byn.. städande nere på fotbollen, grejande med föräldraföreningen nere på skolgården osv.. vi har fyra småttingar men känner ändå utrymme till att göra handtag ideellt, året om. Det känns rikt. Och viktigt.
Andra majbestyr; Kompiskalas med gulligt fuffens precis innan. Och njutande av den sötaste av Musikaluppvisningar där Juniflickan stod på den där stora scenen, precis som mamman och pappan brukade göra, på den gamla goda Kulturskoletiden.
Ljuvliga hemmadagar med mina älskade barn.
Matbröd bakas det för jämnan, mest ”Mammabröd” men den här gången provade vi ett recept på tekakor/hönökakor. Mums!
Vi har en arbetssugen storliten 11-åring nu som är mer än pepp på att få sommarjobbs-uppdrag och ibland kunna tjäna sig en slant.. vi håller hårt i ”i en familj hjälps man åt”-andan men vissa uppdrag gör vi upp om en slant.. Låt säga att gräsklippningen är åtminstone delvis bortlejd, fantastiskt!
Pållar i vårstädad hage.. nysketna och med skitbollarna postade till labb för analys… också vårbetyr som behöver göras. Att hålla koll på parasittrycket i hagarna är otroligt viktigt. Men ja, det känns alltid så knasigt att posta iväg hästbajs i vadderat kuvert.
En kväll drog jag iväg med ett gäng byamammor, till grannbyn för att lyssn på en så härlig föreläsning om trädgård och odling. Linnéa Dickson, varmt välkommen åter till norr säger vi! Hon planterade inte bara trädgårdsinspiration i mitt huvud…. utan också ett massivt ha-begär av Svensk Gul Anka… tydligen riktiga heroes gällande snigeljakt och himmel vad jag önskar hjälp med det så jag slipper marodörerna i kålen om sommaren… meeen, just GUL anka, har visat sig inte alls vara särskilt enkel att få tag på här uppe. Men jag är på jakt och har iinte gett upp ännu!
Dessa två bilder viskar om ett dygn Hemmahemma som var helt underbart. Det var majfredag och vi packade in hela familjen i Storbussen och drog iväg, hem till MammaMormor och PappaMorfar. Ljuvligt litet miljöombyte, äta mammas fantastiska mat, basta i pappas bastu, sova himlagott och bara mysa. Och fira älskade mor, en dag för tidigt.
Minns ni att jag fick en halv torkställning i morsdagspresent förra året? Jag sa på lite skämt då ”ååå taack älskling, då får jag andra halvan nästa år då?”… och mycket riktigt, så blev det. Ännu ett imponerande bygge av M, som alltså vilat i ett år innan det slutfördes.. fint så. Vi håller på och hjälpas åt med målningen av den nu, pillrigt värre men det blir så fiint, snart får ni se den helt färdig!
Jag har hyllat hemmalivet varje dag, i vanlig ordning. Vi, både stora och små, har det så otroligt gott och är så tacksamma som lyckats skapa oss en vardag som känns som bomull i magen, vecka för vecka. Den här dagen hade lillen vaknat mycket tidigare än vanligt och var sovtrött redan efter 09… utan problem kunde jag möta upp med vad han behövde. Jag packade ner honom i vagnen och sen tog vi oss en sväng på byn, vidare till bibblan för lånande av sommarens nattningsläsning och tjavade sedan långpromenad där lillvännen somnade sött och mamman tankande flås och nya superkrafter.
Broccolisoppa, nybakt bröd och pannkakor.. något för alla en majmiddag mitt i veckan.
Och det här var precis innan långhelgen tog vid nu.. en röd skottkärra som hintar om kantskärning av rabatter.. en syssla jag gärna grejar med. Men jag vet, det är inte det mest spännande i denna bild.. utan förstås synen av Svärfar och Martin, på taket. Nu händer det. Nu är vi igång med årets största projekt; byta tak på boningshuset. Så tacksam för Svärfars hjälp med nedplockandet av gamla plåttaket.. sedan denna bild har M sedan jobbat på i massor.. ni ska förstås få hänga med på det här också!
Morgonstunderna. Ljuva som bara den denna tid. Börja dagen andaktsfullt.. läsa kloka ord, skriva dagbok om dagen innan, bläddra bland inspiration för hem och trädgård.. snicksnacka med hästarna som står precis i hagen intill. Nyper mig själv i armen. Livet är så mycket fint. Jobbigt och trilskande ibland, förstås. Men å, vad många guldstunder som serveras, bara vi stannar upp och tar emot dem…
Kristihimhelg.. solen har värmt mellan regndagarna, men luften har varit stadigt kall. I morse skördade vi tros kylan, frodig rabarber och gjorde försommarens första rabarberpaj och bjöd vännerna på.
Och nu är det bara en stund kvar av majmånaden.. årets vackraste månad står för dörren. Och sommaren! Ja, barnen är helt övertygade om att imorn, då börjar sommaren! Jag kikade in i Juniflickans rum ikväll och vyn genom fönstret fick mig att stanna upp.. har ni sett, äppelblommorna?
Vi unnar oss nu ett pärlband av dagar där både jag och M är hemma tillsammans och pysslar om ungar och grejar med allt vi har för oss.. och det känns obeskrivligt gott. Och det som är vår största lyx i livet; Tid. Tillsammans.
Jo, det är sant.. flocken väntar på en till liten människa.
Det känns fortfarande som en dröm och vi är lite, lite rädda för att bli väckta snart.
Att Lillminstingen, Lillalillebror ska bli Storebror…
Hela syskonskaran är så otroligt längtiga efter detta lillsyskon, så det gör att detta äventyr känns än mer underbart. Olof drar upp mammas skjorta om dagarna och pratar med lillasyskonet och pussar på magen.. ”jag ÄLSKAR dig bäbisen! ”.
…
Ni har skickat så otroligt många och fina gratulationer senaste dagarna, TACK!! ..och så undrar ni förstås en massa saker.. och jag ska svara på en del av era frågor här och nu;
Hur har du mått som gravid? Till en början, varit trött och mått illa (i lite olika grad) med alla. Mer illamående för varje graviditet. Senare under graviditeterna, en del foglossning till och från. Men på det stora hela otroligt bra. Jag har tränat mig igenom alla graviditeterna och gör så även denna gång och hoppas så kunna fortsätta med det då det som i det ogravida livet, ger så mycket både kroppsligt och mentalt. Gravid-illamåendet blir tusan bättre av rörelse! Något jag knäpper händerna hårt för denna gång, är vad som under barn tre och fyra, var riktiga mardrömsveckor.. de där veckorna i slutet, med strokeliknande migrän.. synbortfall, domningar, borttappat tal.. med Lillminsting i magen hade jag migrän i princip dygnet runt senaste veckorna. Det var hemskt. Just i detta nu mår jag tipptopp på alla fronter och njuter som bara den!
Har det varit tufft att vara hemma med barn samtidigt? Världslyxigt att få vara hemma med mina älsklingar! Kunna se ut som ett spöke och bara vaa. Tiden i början är ju som den är.. men jag har tyckt att det känts sååå lyxigt att kunna må piss-illa här hemma ifred… myst extra med barnen, stuvat undan hittepå-måsten.. sänkt kraven. Jag kan fortfarande skratta åt att barn finner sig så i olika situationer.. ”mamman byter skepnad men verkar tillfreds med det så då är vi också det”, typ så. Som att hon som sällan nuddar tv-soffan, plötsligt föreslog tv-vila mitt i dagen… ”åå vad mysigt, mamma!”. Eller att hon som också är en nattuggla, kväll på kväll somnade före alla barnen!? … mm, det var ju lite konstigt.. ”vi längtar efter att du orkar kvällsläsa för oss igen”. Eller alla de där veckorna när jag mådde så illa att jag sov… med finn crisp i mungipan… vad tokigt att mamma äter på natten!?”. Fastän vi aldrig haft så många barn som vi har nu, tycker jag att dryga, första trimestern, gått som bäst denna gång.. förstås för att inget av barnen är sådär pluttlitet längre och jag har också känt mig så tålmodig och tillfreds. Och om morsan behövt slumra en stund mitt i dagen, har storasyskonen denna gång kunnat hålla koll på lilla Virvelvinden… otroooligt lyxigt! Det var betydligt körigare att vänta barn med en tre- och en ettåring tex…
Hur har alla barnen reagerat på kommande syskonet? Det har bara varit hurrarop, vilket känns enormt gott. Barnen har faktiskt tjaatat på sin mamma och pappa senaste åren och tyckt att ”kom igeeen, eeen till!”. Kul!
Var det planerat? Barn är en gåva och ingen beställningsvara. Vi är oändligt tacksamma över detta barn, som vi önskat oss såå.
Vet ni om det är en tjej eller kille? Ja det gör vi, faktiskt. Vi har aldrig tidigare bett att få reda på könet vid RUL, men denna gång ville barnen så, så gärna det och det kändes härligt av flera anledningar, så vi gjorde så. Det är charmigt både ock, kan vi konstatera.. att inte veta.. och att veta lite mer, vem vi väntar på…
Har ni alltid varit överens om antal barn? Eller har någon velat ha fler än den andra? Svar Ja på fråga ett! och Svar: Nej, på fråga två! Tror att det är hur viktigt som helst att vara superöverens angående det här.
Vad ser du mest framemot med en ny liten bäbis? Är det något särskilt du vill göra annorlunda nu? Att få möta en ny liten människa, det finns nog inget häftigare? Att få se barnen tillsammans med sitt nya lilla syskon. Se den vackraste människan jag vet, barnens pappa, hålla i sitt lilla knyte… åh puh. Möta kärleksstorm (blandat med kaos, givetvis). Få möta lillungens blick, för första gången. Alla de där små, så stora stunderna i början… längtar enormt. I övriga, i stora drag, önskar vi få fortsätta leva såsom vi gör och älskar, långt bort från flock fast i ekorrhjul, pusslandes med vårt alldeles egna livspussel, samlandes på tillsammanstid…. en dag i sänder.
…
Tack igen å igen för alla grattis… och GRATTIS, alla mammor på morsdag idag!
Å, april blev maj och poff hade det redan gått tolv, nästan tretton dagar av den där månaden man bara suktar efter i trötta februari…
..maj susar, ALLTID! Eller hur?
Jag haar ändå försökt tänka till lite extra i år,… ”inte föör mycket småplant, Emmeli”… ”iinte blanda ihop ärter och fårskinn”.. ”inte boka in för mycket kuligheter”. Igår sköljde ändå ett första stresspåslag över.. för iiinte har jag väl lyckats till fullo med dom där kloka tankarna. Nåväl, sa jag till mig själv och ”Nu tar vi en sak i taget”. Skriva listor är också toppen, så inte allt behöver hållas i huvudet. Stryka några saker som går att stryka. Prioritera. Välja. Välja bort. Framförallt vill man ju hinna NJUTA av denna sagolika tid! … jag går dagligen och tittar till knoppar och doftar… och idag, slog gammbjörken ut, då är det varmvår på riktigt!
Jag antar att jag inte är ensam om att försöka hitta en bra balans mellan gas och broms denna tid på året? Kombon mellan måste-åtaganden och vill-grejer..
Här kommer bilder på sånt vi gjort under första halvan ljuva maj;
Jo just, först firade vi ju in våren med Valborg. Det var en decimerad skara, på grund av sjukstuga, som var och njöt borta vid kyrkan av den maffiga elden och söta kyrkokörens ”Vintern raaasat” och ”Skööna maajj, välkommmen…!”
Första maj-dagen var det fräs på. Ingen sjuka i sikte. Den skäggige fällde ”döda björken” som stått som ett spöke längst norr på gården.. mestadels rutten, med ynka kämpande grönt.
Och det borstades ”takelpannor”, som ena ungen säger. Och vi kämpade med vårstädningen hos hästarna.
Arbetsivriga småungar, underbart!
Så var maj igång, liksom. Pauser bland alla bestyr, är gott. Som en långtur till fots.
Hönorna värper som sjutton och jag har stekt så många grahams-pannkakor senaste veckorna.. också lagat solgul skink- och ostpaj (recept HÄR).
Första knippet vitsippor. I en nystädad Badrumstvättstuga.
Vi har dille på vändtia just nu och det finns liksom nästan ett begär i oss nu.. ”ska vi köra en omgång säger vi?” och fem av sex är med med ens. Så roligt! Den sjätte, kommer med glada tillrop.
Vårlistan betas av, bit för bit.
Elda stora högen, check! Tillsammans med Mormor och Morfar blev det en sådan mysdag av hela alltet. Vi var ute i timtals, grillade korv, eldade, fikade och hade det gott.
Turer med pållarna.
Galopper över lägdan, arbetande från marken på volt… och den här långa skogsturen var helt gudomlig. Martin tömkörde Ikran (det älskar de båda) medan jag bara tjavade fram med Fjödur bakom dom.
Sixten har harvat med pappans hittepå-harv. Halltak, hallväggar och element har målats..
Och efter sjukstugedagarna ville jag inget annat än att STORSTÄDA.
Varendaste tygbit jag kunde komma åt har tvättats. Och såpan har fått jobba på. Salen var en dammbomb efter vintern men är nu en fräsch, såpdoftande fröjd. Bara alla tomater och gurkor, som står i fönstren utanför bild, är flyttade ut till växthuset så ska jag putsa fönstren där inne också..
Efter en kall april var vi mer än peppade på värme men den har liksom hållit på sig. Många dagar med mycket (välbehövligt) regn och få varma grader har gjort att våren saktade in..
Lillen har hjälpt mig skola plant. ”Å mamma, det är så rooligt att jodla med dig”, säger han uppspelt. Gullunge!
Vi tog med oss lite plant och åkte med till Mormor och Morfar en dag efter att skolbarnen slutat skolan. En sann Gudagåva att vi bor nära och har varandra, kan ses mitt i veckan, kramas och fika. Och gå på loppis tillsammans.
… och Sixten och jag är tokiga i MammaMormors risgrynspudding.. vi vart inte lite glada när vi fick med oss en nygjord form risgrynspudding och nykokt saftsås med oss hem.. åt den absolut till frukost, lunch-efterrätt och mellis sedan…
Så blev det andra fredagen i maj och under torsdagen hade vi nåtts av en nyhet som kändes smått overklig (ska absolut berätta mer om det, men en annan dag).. regnet öste ner men vi gick på moln. Och firade livet med penséer och hopp i vattenpöl.
Bästa hovisen kom och ordnade pojkarna fina sommarfötter. Obligatoriskt gofika nere i lagårdsstallet.
Helgen inleddes med fiskgrytan som är vår favorit. Recept HÄR.
Det blev lördag och en efterlängtat solig sådan. Cykeltur med storbarnen och liten trampbilstur med lillen, ner till granngårn för att lämna plant till Pinglangrannen. Den skäggige var fast i krångligt traktors-skruvande hela dagen nästan… typiskt vårbestyr, det med.
I söndags kom vännerna och vi hade en sådan trevlig teamwork-dag.
Vecka 20 är nu här..
Hemmaliv, skola, arbete, fotbollsträningar, hemmaprojekt, odlingspyssel… och lövsprickning pågår… äntligen är värmen här!
Nu var det äntligen påsklov.. och lovmorgon med alla hemma och nybakt surdegsbröd. Det är en god morgon. Mer än god.
Det var lugna dagar, en efter en. Bygga smålego är alltid mysigt. Efter ritning, något nytt för treåring.
Barnen fick också ett spel i påsklovspresent. Jag har haft det på vänt länge. Fann det på Erikshjälpen för flera månader sedan och hade jag vetat hur otroooligt uppskattat det skulle bli, så hade jag nog givit det på direkten… nåväl, nu var ett gott tillfälle under påsklovet.. och som vi har spelat detta spel redan.
Ett varmt tips från oss alltså; På Bokstavsjakt! Alla fyra barnen tycker att det är skitroligt!
Jag och M tjavade nattatur med lillen.
Störst och Minst i Pelle-traktorn.
Gårdsfix!
Vi har förstås skrivit en vårlista och det är så belönande att pricka av, punkt efter punkt. Som att åka på tippen med en massa rat.
… och bygga ställning inför vårens/sommarens stora hittepå.
Ni må tro att Minimannen njöt av att denna gång få vara där uppe med pappan… annat var det HÄR , när lilla människan bara var tre år och vi brädfodrade om första väggarna… då fick våning ett räcka gott nog…
Och sen skulle det bli helg… och vi skulle åter på härliga familjekalas.. nu hade det ju gått sex dagar sedan ena barnet blev magsjukt på långfredagsnatten… men tji fick vi. Sex dagar (!) efter unge ett, blev unge två dålig. Och kort därefter, morsan. Vedervärdigt alltså.
Och bilderna hintar om bara en del av vad som pågått senaste dagarna. Jag tvättar och städar som en tok!
”Schaaaas äckelmagvirus med hutlöst lång inkubationstid!!”.
Men det bästa med denna sjuka, är livspeppen som kommer efter… friska dagar känns alldeles extrahärliga och än om vi som varit sjuka, fortfarande inte har vår vanliga energi.. så njuuter man så.
Jag har stuvat bort påsken.
Och barnen har hjälpt mig att skola om alla tomater. Gurkorna står näst på tur…
Låt säga att det varit ett gott men också delvis extremt motbjudande påsklov! Det är vad det är. Sånt är livet! Bla bla bla..
Känner oss sååå redo för friska, våriga majdagar nu. Ser fram emot Valborg. Ber så, så såå mycket för att de 50 % av familjen som inte varit sjuka, bara ska klara sig. Nu är det återigen flera, flera dagar sedan någon blev sjuk, hopp finns! Drömmen alltså, att få fira ut vintern och in våren, tillsammans.
Vårregnet fullkomligt öser ner utanför fönstret och det doftar himmelskt när jag öppnar dörren. Vi kan med ögonen riktigt se, hur det grönskar… drömmer om grönska, ljumma vindar och varmvår…
Tog sedan ett gäng påskiga ungar och drog till Morfars för att påska och träffa älskade hemvändare som precis anlänt från storstan.
Så blev det långfredag. Jag dunsade ner i kyrkbänken, med mor och far intill.
Därefter susade vi ut till det där vackra huset vid havet tillsammans med Storfamiljen. Storan med familj hade dragit ihop ett underbart påskfir. Vi var ett gäng som tog en friskluftspaus på mitten medan övriga satt bänkade framför hockeyn. Jag har så längtat efter skogstur med blåsippesyn. Lyckan gjord nu!
Så kära återseenden.. Stora Stockholmskusinen, som Olof inte träffat på länge, var någon som fick småögonen att glittra. Kärlek!
Och titta här;
-Vår lilla uppföding Kajsa-Stina som inte heter så längre men som alltid kommer vara våran lilla kattunge-tuss som är född är på gården och som nu lever med Storan och gänget och har det huur bra som helst.
En låååång lååångfredag som till så sent som natten, var som en dröm.
Vaknade till en fantastiskt lugn och vacker påskaftonsmorgon… satte mig ute på lillbron och andades… vi var rätt möra, för under natten hade ena barnet blivit sjukt. Vi skulle ha träffat storfamiljen för en tredje dag tillsammans, men de planerna ställdes förstås in. Istället blev det en lugn dag hemmavid för oss. Jag tyckte både såå synd om lillvännen som var sjuk…. men jag tyckte också så ofaaantligt synd om mig själv……. som missade häng med familjen och mammas påskmat!!!
Barnen hade fått Gun-post som piggade upp så gott. Det blåstes såpbubblor och mumsades karameller för fullt.
Fem sjättedelar av oss var pigga och kunde greja. Ta hand om djuren och så. Påminner oss om att vi är mitt i en stor livsdröm… livet på en gård vi tycker om, fylld med ungar och djur.
Gröna knoppar på gammbjörken, 19 april.
Redan på påskdagen var det annat liv i luckan här hemma igen, småtting hade kryat på sig snabbt och passande nog, på påskens gladaste dag, kunde vi ha årets äggjakt! Låt säga att barnen var peppade.
Det söktes ägg och hittades ledtrådar.
Till sist fann de slutmålet med Det Stora Ägget.
Lillen fick en ny blå spade, så han ska kunna mocka skit ur hästhagen.
Samtliga fick karameller i ett ägg var också, förstås.. med prasselpapper under behövdes inte många för att ägget skulle bli fullt. Och som påsk-gåva till storbarnen, hade jag fyndat en till kontroll till deras playstation, så nu kan de samarbeta än mer under deras ”lördagsplaystation” och barnen var såå nöjda! ”Kommer på posten under veckan!”, sa jag… urnöjd över senaste second-hand-fyndet.
Påsk-gåva till oss päron, blev en ljuv tur med hästarna. Galopp, galopp, galopp… var Kolabönans idé och jag hakade på. Underbart att rida på torr barmark igen.
Till kvällen blev det ännu någon timme Monopol… och jag vill bara ge upp nu. M har hunnit bygga en massa hus och hotell och är sådär drygt nöjd. Evighetesspelet fortsätter…
Påskhelgens sista dag!
Njutbart ute i trädgården. Krattning och rabattrensning påtade jag med,
..medan de tre minsta barnen lekte (det största barnet och pappsen var iväg på vårens första fotbollsmatch), lillponnyn betade fritt i kring och hönsen hittade fort som tusan, åt den nygrävda jorden..
Och idag är det påsklovstisdag som känns som måndag fast ändå inte. Pappan är tillbaka på kontoret för en dag och imorn fortsätter tillsammanslovet. Jag och barnen ska dona med ditt och datt här hemma idag, mest skrota på och bara ta det lugnt. Hujedamig så skönt med påsklov!
Våran påskhelg blev till viss del inte alls som vi hade tänkt, men den blev så himla god i alla fall. Så glad att vi ändå hann träffa familjen så pass mycket och kanske var det extra mycket lugn och ro vi alla behövde.
Hoppas att ni haft en fin påskhelg, att den fylldes med sånt ni tycker om. <3
Senaste kommentarer