av Emmeli | nov 17, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Julerecept!, Laga, Baka, Äta, Recept, Träning
Mjuk Pepparkaka
Ingredienser (till en brödform):
2 kkp socker
1 ägg
1 tsk malda nejlikor
1 tsk kanel
2 kkp mjöl
1 tsk bikarbonat
1 msk lingonsylt
1,5 kkp mjölk
Gör såhär:
Smöra och bröa en avlång brödform. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda alla torra ingredienser i en bunke och rör ner tillsammans med sockerblandningen. Tillsätt lingonsylten och mjölken. Rör om och fyll brödformen. Skjutsa in i ugnen i 175-200 grader… cirkus 40 minuter. Kakan ska (enligt älskade mor) vara rejält pepparkaksbrun på toppen!
Så himmelens gott det blev! Förträffligt till ett glas iskall mjölk.
…
Jag och småttingarna fejstajmade med Lilla byn till morgonen. Vi önskade en utflykt precis dit. Gärna med liten smygstart av julebakande. Och vilken omåttligt mysig fredag vi fick;
Vi har bakat och pysslat, fikat och ätit. Jag smög ut i hardcoregymmet och cyklade mig drippdroppsvettig en stund också. Och kände mig som världens lyxknös som fick chansen. Och lyx, det är det att ha en Mamma och en Pappa. Och en Mormor och Morfar. Precis så.
Till sist packade vi ihop oss, kramade älskade och susade hemåt med Rymdskeppet i mörka Novemberkvällen. Alla tre doftar vi pepparkaka och det ska bli himmelskt skönt att krypa ner i Storsängen bredvid två småttingar… den skäggige är hemma om någon timme, efter ännu ett Uppdrag. Snart, är alla samlade för helg.
Hoppas att ni haft en fin fredag!
Lillafrun
av Emmeli | nov 12, 2017 | Familj och Vänner, Jag och M, Stora Lilla Familjen
I det kolsvartaste ottanmörkret, var en mamma och hennes två darlingar uppe och skramlade och pysslade och grejade i köket denna morgon.
Kaffet bryggdes, frukotsalladen hackades. Paketen plockades fram ur sina gömmor och kärlekskorten var beredda. Vissa (Lillasyster) tyckte att det var helt rimligt att sitta och börja tjuväta kanelbulle och sörpla äppeljuice när klockan bara var strax efter 06. 
Till sist var vi klara och dundrade in med Vaaad är det för en dag, är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Pappas Faaarsdag. Hurra, hurra, hurrrraa! 
Pussar. Kramar. Paket. Frukost på säng. En solklar hjälp (Storebror till och med förberedd med sin lilla pysselsax) med öppnandet av alla paketen. 
M är galen i fruktsallad. Och blir alltid helt salig när han får en skål med frukt. Nix. Han är inte knusslig. Världens bästa.
#Bestdad.
Precis så. Några kallingar och Zlatans galet goda parfym och deo. Pappiga, mysiga grejer tyckte jag att barnen ordnat….
Puss!
En så himla mysig morgonstund, med grattande av den där Vackerpappan vi älskar till månen och tillbaka.
Känner mig, prick varje dag, så otroligt lycklig över att just han är pappan till våra barn. Det är fantastiskt att få göra livet-resan tillsammans med honom. Var Päron till våra små. Och möta livets både lätta och svåra, tillsammans med just honom. Finaste mannen på jorden. <3
Nu håller mörkret på att lämna och ljuset för dagen att komma. Rådjuren står utanför sovrumsfönstret även denna morgon. Det är Farsdag. Och här ska firas. Hela dagen lång. För vi har två älskade pappor till i våra liv. PappaMorfar, min älskade, älskade pappa. Och PappaFarfar, kära Svärfar. Lykligt lottade, är bara förnamnet.
Grattis alla pappor på Farsdag! Och ha en fin söndag alla ni som kikar in här!
Lillafrun
av Emmeli | nov 10, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Susen-bestyren, ja.
Dom där magknipiga dagarna, som ju blev så himla bra till sist. Toppades med att vi åkte en tur till älskade Mormor och Morfar. Fick kramar. Fikade Mammamormor-bakat mjukt tunnbröd. Jag var ute i Hardcoregymmet en sväng och cyklade mig svettlackande och endorfinhög. En sväng på loppisen gjorde vi oss också. Och gick loss lite, om man säger så. Innan vi åkte hem fylldes magarna med gudomligt goda kåldolmar och den där dagen blev en så alltigenom bra dag. Familjen. Bästa som finns.
Man kan väl säga att vi hade Juleögonen med oss på loppisen. Den där duken fann jag för en femtiolapp. Stor och så fin. Vilket fynd!
Alltså. Kan man bli annat än nipprig? Jul-längtan. Pudrig snö, risgrynsgröt, hemkokta karameller, småttingar med pillriga ögon.
Barnen fick pussel, någon leksak och varsin bok. Lillasyster härmar djur och Storebror skriver bokstäver för fullt så dom där böckerna var perfekta!
Och i den där skålen ska jag göra något litet juligt, enkelt arrangemang. Lite mossa och hyacinter.. typ så. I det enkla bor det vackra, liksom.
Och plötsligt var det fredag idag, tydligen. Den här veckan har varit maxad på flera vis. Började soft med Tillsammansmåndag, men sen har det bara gått i ett. Känner inte riktigt fredagfeeling idag, då M inte får helg förrän i natt någon gång. Han är på uppdragsvift, med andra ord. Väldigt mycket jobb, uppdragande och övrigt för han den här veckan. Så, jag längtar smått ihjäl mig efter honom. Min skäggige prins. 
Men, jag och barnen har finfredag så gott vi bara kan. Var vakna så tidigt att hemmet var skinande rent och skurat strax efter nio. Och då hade frukost och lek och städning gått i ro. Så skönt. Festligt är det faktiskt också nu, att efter två dagar med några timmar där Storebror varit på Föris, få ha helgkänsla. Så trots dagvill är det helgkänsla på topp. Vi har varit ute i timmar, vädret är ljuvligt idag. Medan jag grejade lite ute på gården, gungade ungarna och hjälptes åt att ”rädda alla leksaker ifrån snön” ur sandlådan. Sen gick vi skön promenad när Lillan skulle sova. Storebrorsan hoppade vagnen ur titt som tätt för att krascha frusna vattenpölar. Tänk, det är ju lika roligt nu som 27 (!) år och morsa.
Som önskat blev det pannkakslunch. Och nu väntar fortsatt massa mys. Minimannen har börjat klura på Årets Önskelista. Hittills har han kommit på….. en hävstång. Alltsååå…. den där ungen.
Ha en fin fredag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | nov 5, 2017 | Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Så blev det söndag.
Med bakande tillsammans med Liten, Den Världssöte Bagaren. Söndagstränande. Spikande av foder. Och vännerbesök så vansinnigt efterlängtat. Idan och hennes F. Ni vet, min bästis sedan lillskolan liksom. Det är typ evigheter sedan vi sågs nu, men det spelade såklart ingen roll. Allt som vanligt. Kärlek på den. Och alltså, chokladkakorna jag och S snodde ihop till morgonen; succé. Lovar sända er det så enkla receptet! Mormorssockerkakan som vi doftade ”snö” på, gick inte av för hackor den heller. Så enkelt. Och så gott. Alla var väldigt taggade på det där fikat…
Det går nog knappt en dag nu.
Utan att jag tänker på, hur skönt det är att vi är här hemma tillsammans. Ingen Pappa M som uppdragar tre-fyra dygn i veckan på annan ord, menar jag. Inget gräv i magen för å-snart-åker-han-igen-tankar. Det är gudomligt att kunna ha mysigt fredagsmys tillsammans med gullisarna, till exempel. Och somna tillsammans i mörka novemberkvällen. Ingen mamma som ligger med uggleögon eller drömmer mardrömmar om hemskheter. I fredags, efter min och barnens fina kyrkorunda, var det en sån där njutarkväll. Vi såg lång disneyfilm alla fyra i Finsoffan och åt hjortronglass. Så himla mysigt.
Och så igår, då. Då hämtades småttingarna av Mormor och Morfar. Varpå jag kunde dra ut i gula huset och tvätta, slipa och måla första lagret färg på Minimannens nya säng. Såå pillrig att måla. Men den kommer nog bli fin när den är klar. Vad skönt det var, att jobba i lugn och ro.. kom på mig själv med att tänka nu vaknar nog J snart. Mannen jobbade inne i köket och njöt han med. Väldigt trevligt att mötas för han-och-jag-lunch inne någonstans på mitten av dagen. När mörkret fallit, tog vi pappsens bil (eftersom vi till morgonen bytt bilar med tanke på bilstolar osv.) och styrde mot Hemmahemma. Så himla mysig biltur alltså. Kändes som om vi var tonåringar igen. Lånade pappsens bil. Spisade tonårsmusik. Och var plötsligt 19 på nytt. Världslyxen sedan, att få pussa småttingar som haft det hur bra som helst, äta helt gudomlig mammalagad middag och sedan hoppa in i pappas vedeldade bastu. Himmelskt.
Vilka fantastiska helgdagar det har varit och är. Eftertänksamma, fina, med massor av Tillsammanstid både familj och vänner. Hoppas, hoppas att ni haft och har det gott, ni med. <3
Strax ska vi äta älgköttgryta och njuta söndagkväll. Det är så förbenat lyxigt… att vår helg fortsätter lite till. För imorn är det Tillsammansmåndag. Livslyx.
Lillafrun
av Emmeli | nov 3, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet
Nu är det Allhelgonahelgen.
Och idag har jag och barnen, tillsammans med MammaMormor och PappaMorfar och Torehunden, åkt på tur.
Först till vackra bygden, som är älskade pappas Hemmahemma. Och till kyrkan, där min Farmor och Farfar vilar. Därifrån vidare, till kyrkan som vi känner som vår hemkyrka. Där vi är döpta, konfirmerade och så. Där en massa hjärtan i min närhet är gifta till ett. Där även vi, jag och M, också hade gift oss om det inte vore för att kyrktrappan var ett plockepinn den sommaren och vi då valde kyrkan vid havet, som är så vacker så klockorna stannar och där M´s föräldrar är gifta. Det blev en fin anknytning, det med. Men vid denna kyrka, min uppväxt-kyrka alltså, där ligger min Mormor och Morfar och vilar. Så även där, var vi idag.
Tände ljus. Pratade lite. Och kände oss lite närmre. 
Jag är så evinnerligt glad. Att jag, trots att jag är ett riktigt sladd-barn och ju faktiskt är 19 år yngre än Storan som är först i vår syskonskara, fick så många fina år tillsammans med våra Mor- och Farföräldrar. En ynnest.
Att ha fått dagar, tid, ord, tankar, livsvärderingar och Livet. Tillsammans med dom.
Människorna, med så många erfarenheter och år på jorden, som hann lära mig massor.
Och om ni bara visste, vad dom finns i mitt hjärta… dom där fyra, som numera är Änglar I Himlen.
Minnen. Värme. Kärlek. Och musiken och dansen, pyssliga och kreativa jaget i mig. Är jag så tacksam över, både från min mor och fars sida. Framförallt, så gav dom tillsammans mig dom finaste föräldrarna på jorden.
Och faktiskt, så sitter någon av dom där fyra älskade gamlingarna på min axel, mest varje dag.
Gör jag palt, kokar mannagrynsgröt till barnen, eller bara tittar på min dotter. Min Juni Syrena. Ja, då tänker jag på älskade Mormor. Putsar jag fönster, knäskurar, byter kökshandduk med vackra handbroderade initialerna eller om jag bara undrar över något, önskar att prata om något som jag inte vill prata med någon annan om (mer än M alltså). Då tänker jag så på min Farmor. Och önskar så, att hon vore här. Ja faktiskt, precis nu. Och tydligen, är farmor och jag som kopior av varandra som unga. Utseendemässigt också, alltså.
Min Farfar lämnade jordelivet först av min älskade kvartett. Då var jag bara sju år. Men jag tror baskemig lite smått att min (faktiskt gaanska kontrollerad.. mer än vad jag själv trodde nu sedan jag blev mamma), pedantitet… kommer från honom. Hjärta på den, faktiskt.
Och så älskade Morfar. Med dom största, mjukaste örnsnibbarna att klämma på. Han som målade så vackra tavlor, snickrade och duttade på sig rakvatten så att han luktade så gott att det inte var klokt. Så satt jag där i hans knä.. och med den kärleksfullaste röst sjöng han; Lillan är ett skräääp. Och ett utav hans namn, var Sixten. Ni förstår resten.
Så himla fint att få denna tur tillsammans med barnen och mina föräldrar idag. 
Som vi avrundande med mysig stund i mitt Hemmahemma. Kanelbullen smakade extra gott. Mammas, liksom. Mitt hjärta är varmt. Lite sådär skört och tankefyllt. Livet är så vackert. Och så väldigt, väldigt skört. Varje dag är en gåva.
Ta hand om er, alla ni. Och fin Allhelgonahelg, till er. <3
Lillafrun
av Emmeli | nov 2, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Tips på träningspass, Träning
Där;
Kanske Jordens Gråaste Morgon.
Det kändes så i alla fall. När vi tittade ut i morse. Regnet öste ner och världen var liksom tvåhundra nyanser av grått. Vi myste inne och efter frukost, när barnen pysslade med sitt så passade jag på att skriva ihop ett nytt träningspass och svettas järnet på köksgolvet. 
Med en liten Skrolla festandes i köksskåpen… sådär så att allt och lite till var ute på golvet. Tack och lov är det inte bara roligt att plocka ur saker, även i.
Och Minimannen, hade radat upp vad han behövde till dagens pyssel och satt och skrev namnen på sin Farmor och Farfar och klippte och grejade. Han taggade för något, förstår ni.
Passet blev för övrigt vansinnigt jobbigt och är helt klart något jag skickar vidare. 500-reps-pass är roliga. Byt ut till dom övningar du vill ha, bara underkropp, bara överkropp. Styrka. Puls. Jag blandade som ni ser. Och till sist hade jag alltså gjort hundra reps av varje övning. Lite peppigt ändå. Väldigt nöjd och svettig efteråt.
Ett dammsugningsrace därefter och plötsligt var det lunch. Trötta små sedan som bäddades ner i sköna vagnen. Vi mötte upp Storan och gick långprommis i ett då helt strålande novemberväder. 
Soligt och så vackert! Barnen snusade gott och jag njöt av Storan-tid. 
Sömntutorna sov och sov, jag hann både stryka, öppna paket och göra ingenting. Till barnens lycka hade mamman beställt hem ny godisbeställning… 
..som dom fick provsmaka när dom vaknat. Såå tokigt med godis på en torsdag, ju! (kan då för er avslöja att det där är sånt himla bra påfund som min Syrra tipsade mig om. Jag beställer hem från Apotea. Småkarameller gjorda av färska frukter som pressas ihop till formen av små tassar. Fria från socker och konstgjorda tillsatser. Hur bra? Och det är bästa är att kidsen älskar dom)
Mammas nyklippta Prins Darling.
…
Och nu plötsligt är det kväll.
S har nu varit iväg på eget äventyr i några timmar och jag längtar så efter honom. Vet att han har massor av mysigt att berätta och är sådär alldeles sprudlande efter att ha fått umgåtts med två utav hans favoriter i livet. Han har Farmor- och Farfardate förstår ni; blev hämtad i eftermiddag, för att laga middag och äta och mysa där.
Juniflickan har haft Pappatid, mysigt för dom <3. Först har det badats och så har dom tjuvlånat bjossans finfotölj och sett barnprogram tillsammans.
Nu nattas det. Drar lite i mammahjärtat då jag ju typ alltid, alltid har nattat barnen men det är fint att bytas av också, för oss alla.
Så. Jag sitter här i lugnan ro och konstaterar att det här är en torsdag som började fasligt grå, men som ju blev hur fin som helst. För både stora och små.
Glädjer mig åt dom precis-ny-skurade golven runt mig och ska inte göra ett skvatt mer ikväll. Senaste veckan har jag varit historiskt trött. Ja, egentligen både jag och M. Men när jag nattat, så har jag somnat med barnen. Finaste mannen på jord har istället då kämpat och jobbat med allt möjligt här i hemmet till sena natten. Som att dra slang från övervåningen genom spånet och ner i kökets smygar, så att det kan få bli el och så småningom fina lampor och ljuuuus där. Vi hjälps åt så gott vi kan. Teamkänslan oss emellan, är den häftigaste jag vet. Så stark. Kärlek, ju.
Nu ska jag ha vaken kväll, i finsoffan och vänta hem lycklig treåring.
Hoppas ni haft en fin torsdag!
Lillafrun
Senaste kommentarer