av Emmeli | maj 28, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Åh.
Det finaste, vackraste, underbaraste, kärleksfullaste. Det mest ansvarsfulla, fantastiska och utmanande. Och det allra, allra mäktigaste här i livet. Det, är. Att få vara Mamma.
För mig; Till Minimannen och Juniflickan. Ja, kära nån. Tänk att jag är tvåbarnsmor. Så stort, så stort. <3
Att dela föräldraskapet och det där vi kallar livet, tillsammans med den skäggige. Min älskade M. Det, är liksom så fint att ögonen fylls med tårar bara jag tänker på det. Dom är livet, dom där tre. För mig; allt-och-lite-till.
Och idag är det Mors dag.
Jag väcktes som ni ser med paket och gullungar och också en fullproppad frukostbricka. Minimannen-pysslat kärlekskort och dessutom också med ja-må-hon-leeeva!! i manskör så söt att jag kolavippade.
Strax därefter knackade det på dörren och där stod jordens sötaste blombud…
Den där pojken. Han som för tre-och-lite-till år sedan, gjorde mig till Mamma E. Han som är så mycket människa i liten kropp, pratar på in- och utandning, fantiserar, bygger, sjunger, förhandlar och pausar mitt i allt med att lite småsuckande säga mamma, jag Ä-älskar dig. Så innerligt att jag kärleks-går-av en smula varje gång.
Efter mysig morgon, hade vi lite olika bestyr här hemma sedan. Jag och mannen tränade ute i gassande värmen och så kalaspiffade vi oss allihopa. Innan vi drog iväg med rymdskeppet. Och landade i Lilla byn.
Med kärlekskort och vacker buskros och massor av pussar och kramar i lager..
Min älskade, älskade Mamma. Barnens Mormor och mannens Svärmor.
(Mamma? Du är fantastisk. Jag älskar dig. Och jag är så innerligt tacksam att få ha dig som min mor. Du är liksom.. bäst. Rätt och slätt. Och helt sonika. Precis, precis så. Sa jag att jag älskar dig? )
Hjärta, hjärta, hjärta.
Förutom att kramas. Åt vi himmelskt god mat.
Och kusinungar sprang härs och tvärs på gräsmattan.
Så åt vi tårta och sörplade kaffe och blev prick hur mätta och trötta som helst. Så den där stunden i sköna stolen, bakåtlutad, med blundande ögon mot solen. Den stunden, var himmelsk. Det blev plötsligt en varm, varm sommardag och vi njöt allihopa. Så skönt med värme och jag M kände också att vi slappnade av så gott efter riktigt extra idoga arbetsdagar. En välförtjänt inte-jobba-med-gården-dag, mao.
Så kramade vi älskade Storanfamiljen, MammaMormor och PappaMorfar hejdå innan vi åkte vidare hemåt igen. Mellanlandade lite hemma innan vi traskade lilla vägen för att sedan fira ännu en älskad moder. M´s mamma, min Svärmor och barnens Farmor. Och när vi sedan gick hemåt, efter en god kväll, var ljuset helt och hållet magiskt och det nästan bubblade över i kroppen, av livskärlek.
Älskade barn. Livet, alltså.
Vi var ute en stund. Strosade runt på vår Drömgård, kikade på nya fönsterna som satts i helgen. Doftade nyutslagna häggen och kramades lite till. Att hänga ut tvätten i ljumma kvällen, medan pappan badade barn där inne som sedan bäddades ner och somnade gott. Ljuvligt.
Vilket avslut på denna långa, långa, så uppskattade helg. Morsdag. Vilken ynnest. Att få vara mamma.
Och till er alla mammor som läser det här; Grattis till er! Ni är fantastiska hela bunten.
Lillafrun
av Emmeli | maj 27, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Träning
När regnet öste ner i morse, var det fasligt skönt att krypa ner under täcket en stund till. Och sedan äta frukost och sörpla kaffe länge, länge. Sedan pysslades det för fullt. 
Morsdagskort såklart.
Medan mannen sedan åkte iväg för att hämta hem ytterligare lite virke, så hade jag och barnen häng här hemma. Det småstädades och lektes. I eftermiddag har jag sedan varit ute på lon..
Och målat.
Och tack vare tre Farmordater (barnvakt, mao) och en drös onsdagstimmar där pappa målade.. så har vi kunnat checka av det där drömmålet vi skrev upp för den här veckan; att ha hunnit grundmåla all brädfodring. Hurra alltså! Det är ändå drygt en kilometer målning.. låter så roligt att tänka så. 200 brädor. Vi tänker mycket i siffror jag och M. Mattenördar båda två.
Jag var löjligt nöjd när jag kom in sedan. Med färg på näsan och allt. Det blev liksom ”mitt” projekt det där.. jag tänker att M kommer få måla sig mätt sedan.. när jag inte vågar stå så högt upp på ställningen. Så då kunde jag i alla fall grunda här nere på backen. Känns prima skinka, alltså!
Vi firade efter middagen!
Gott!
Nu ikväll är istället M ute och jobbar. Vi hade gett oss den på att hinna så mycket så möjligt denna helg, som sagt. Nu när det äntligen blivit så pass varmt att vi kan måla, liksom. Jag har nattat barn och ska nu ha skön Emmeli-tid. Ett litet träningspass och sen en varm dusch. Kanske hinner jag bläddra i någon utav dom där olästa tidningarna också. Det vore ju höjden av trevlighet!
Hoppas ni har det gott!
Lillafrun
av Emmeli | maj 25, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Alltså… dagarna nu är helt fantastiska, ju!
I hjärteasken har vi ännu en sån där vårig, försomrig dag. Med blå himmel, lövsprickning och trevligheter.
Jag dejtade Storan. För ett gympapass. UTE! Så roligt och härligt. Och skitjobbigt faktiskt. Medan Storan och Lillan kutade upp och ner för lobryggan, hoppade grodhopp, gjorde armhävningar, svingade bellen och så vidare.. så hade Drömgården proffshjälp jag älskar så;
Pappa.
Min älskade pappa. Han målade exakt hur mycket som helst igår. Så värdefullt för oss att det inte är klokt!
Mitt på dagen snoddes lunch i hop som vi åt ute på gräsmattan vid nya möbeln. Premiär! Dessutom med en drös så himlagulliga kusiner bredvid varandra;
Tänk sån vardagslyx att kunna ses såhär. Något vi värderar högt, högt. MammaMormor, PappaMorfar, Storan, kusinerna och så jag. Och Torehunden och Sallykatten förstås. 
Jag fräste sån där kinamix som bas till salladen. Och det, är liksom så mycket Farmor-sallad det bara kan bli. Kinamix, grillad kyckling.. som storan hjälpte mig att fixa. Jag går av, av att göra i ordning (dvs, bryta ben hit och dit) en sån hel kyckling. Melon och bröd och goda grönsaker i salladen. Snabb favoritdressing och Sommarens Hit; Loka Crush Ananas! Vi hade det såå gott där i solen. 
Åh.
En bild jag sparade på näthinnan och bestämde mig för att ha där för alltid. <3 
Så fort den skäggige kommit hem från jobbet, så hoppade hela Stora Lilla Familjen in i bilen för en tur till stan. Där typ inget var öppet. Men, i alla fall det viktigaste fick vi med oss hem; Virket och Vaxduken. Jag hade kanske tänkt gå på något mer fancy ställe för den där vaxduken.. men nu blev det en sån där billigast möjliga, och jag är skitnöjd för det faktiskt. 
Minimannen och jag hjälpest åt att plantera den där Morsdagsrosen jag köpte från mig själv till mig själv. Och så piffades det ute på trädgårdsborden. 
Fint så.
Nånstans i armhålan, medan M gjorde i ordning barnen för nattning och körde första nattningsdelen (läsning.. ), så hittade jag kraft och drog igång helgstädningen. Pausade när jag nästan var klar, för att vara med i nattningen jag med. Dels för att jag vill och dels för att det inte är jättelätt för M att ge Juni sin nattslurp….
Till natten satt jag och M i ett precisfärdigskurat hem och åt rostade mackor med ost och hallonsylt på. Och hela dagen…
…Ett himla bra sätt att ladda upp för vad som vi tänkt ska starta idag;
A R B E T S H E L G!
En långhelg där vi ska försöka hinna med så mycket som möjligt här hemma på gården. Jag och penseln kommer nog vara vänner (ja, eller ovänner ibland också säkert..) i många timmar. Minimannen har pratat om Farmordate sedan Farmor lovade i söndags… ni förstår inte tjatfesten, visserligen mycket lycklig, som pågått här hemma sedan dess. Junidarlingen har nog olika planer för sig. Och mannen? han mumlar gradtal och formler och grejer och ser i detta nu lite ut som en kemist som faktiskt varit uppe lite, liiite för länge. Kaffe blir bra. Sen kör vi!
Kristihimmelsfärd och arbetshelg, varvat med massa annat förstås!
Ta hand om er!
Lillafrun
av Emmeli | maj 20, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Stora Lilla Familjen
Himmel. Vilken lördag. Så fin på alla sätt. Med försommarvärme och allt.
Vi åkte ut mot havet i morse.
Till den där älskade, älskade Sommarpärlan. Smultronstället. Barndomsminnenas näste. Sommarstugan. 
Där man ätit rökt abborre som liten. Fångat spigg. Byggt koja med sommarkompisen uppe i skogen. För att inte tala om det där minnet när jag var tolv år och ääääntligen fick hyra en egen häst (pappa! Fortfarande en drömmens sommar!!). En alldeles förbaskat tjurig ponny. Som hette Fiffi. Och INTE fick äta gräs. Jädrans så besvärligt. Första dygnet rymde hon fyra gånger. Det var kaos och jag kommer ihåg pappa i typ nattsärk och snickarväst. Och Syrran springandes efter hästen i trullor och frisläppta svalor…. oj, oj. Vilka minnen! Det var både skratt och gråt det där första dygnet.
Och det är där, som man sovit som en prinsessa. Av havsluft och sköna sommarlovsdagar. Fått vakna till Morfars tunga steg och kaffekokande om morgonen. Haft noja över att inte kliva i mormors nattpotta och alltid tagit årets första dopp. Det är där jag vandrat längs grusvägen, barfota och blivit sådär somrig om fötterna. Plockat smultron på strå och varit kär för första gången… (jaa..i han jag är gift med nu, ja).
Varit midsommarflicka. Plockat blommor och lagt under kudden. Åkt ut på havet under snortidiga morgonen och mött solen tillsammans med coola människor. Alltid fullt av såna på den där backen. Smultronstället, som för alltid kommer vara så mycket Mormor och Morfar för mig. Min Snickare-Morfar, som en gång för längesedan, byggde älskade Sommarstugan. Pärlan ute vid havet.
Som ni kanske anar; en plats som betyder mycket för mig och har stor del i mitt hjärta.
Så otroligt fint att få timmar där ute idag. 
Hjälpa en morbror att sjösätta, träffa en arbetarPappaMorfar, äta mosters fantastiska köttsoppa.
Se min lilla son springa runt och bara ha det gott, sprida lycka och vara världens gulligaste Miniman.
Njuta av synen av Lillan i vagnen, som sov så gott av havsluften. Och sedan få avsluta det hela, med hejdå-kramar och sedan en tur till ett ställe jag längtat till och som var så vackert att klockorna stannade. 
Vi rullade sedan in på Drömgården under tidiga eftermiddagen. Fick då så otroligt dyrbara timmar, där barnen gick till farmor och farfar. Lekte på lekparken medan jag och M fick arbeta här hemma. Att sedan få sätta sig vid Svärisarnas dukade bord och goda middag och träffa ungarna som jag längtat så efter. Var underbart.
Barnen sover nu sedan länge, länge och jag har precis tagit en liten tur ute runt på gården. Så härligt. Strosa, andas långsamt och liksom sakta in efter en lång och innehållsrik lördag, som jag sparar med värme i min Hjärteask.
Lillafrun
av Emmeli | maj 10, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Träning
Bara en bråkdel från tvättbestyren idag..
Jag suckade lite i morse, när det svämmade över av viktvätt och blöt tvätt som inte hade plats att hängas här inne eftersom jag just hängt så mycket det bara gick och så snöade det ute också (!!!). Så utehängning kändes inte som något alternativ heller. Och i tvättmaskinen var det på gång med ännu mer. Men. Mitt i allt. Den där sucken. Så kom jag på. Att det ju är fasligt fint. Att ha ett tvättberg… Från dom där människorna (och mig själv såklart) som jag älskar allra mest på jorden.
Men ooh så drömmigt med en stor tvättstuga!
…
Jag och Storan hade träningsdate där under tidiga förmiddagen också. Svettades, ojade oss över mjöllksyra och så hann vi prata massor också. Hon är min Storan, bästa vän och mitt BVC. Idag var jag frågespruta, om allt från hur jag skulle knipsa luktärterna till mammalivetfrågor. Så fantastiskt värdefullt. <3
Och där ser ni Lillan som precis hade slängt upp foten lite nonchalant på vad hon nog tyckte kändes som ett sprojlans nytt vrålåk..Mycket bra med selen som ni skymtar också. Något som absolut är nödvändigt på lilla Snurresprättan J nu!
Hon och jag gjorde i ordning sittvagnen till henne idag, mao;
Tvättade liggdelen, packade undan den och skurade chassit skinande och tog fram den undangömda sittdelen. Nu är Lillasyster redo. Och morsan också. Tror jag. En hit blev det i alla fall.
En sån där sak, kan jag få helt ont i hjärtat utav. Förändringen. Samtidigt som jag såklart tycker att det är helt underbart att ungen växer och är busig och typ vill klättra ur vagnen. Så älskar jag ju allt med pyttebäbistiden och vill inte att den ska ta slut!!!
Fast nu är jag ju faktiskt lite mer rutti, än jag var med lill-S. Så nu vet jag ju, att var tid sannerligen har sin charm. Det är liksom bara att njuta, prick hela tiden. <3
Jag hann knappt nerför trappan innan hon sov. Så himla gott hon verkar ha det där. Det känns bra.
Jag trodde nästan att hon börjat skippa sina såna där sköna sova-flera-timmar-på-raken-lurar nu, då hon plötsligt haft uppehåll från dom några dagar. Men idag var dom tillbaka. Utan hejd. Sådär så att jag fått väcka henne istället. Lilla, Lillasyster alltså. <3 
Hon sov och sov och jag och Minimannen gjorde sköna eftermiddagsäventyr ute på gården. Typ hämtade soptunnan och posten vid stora vägen. Jamen ni hör ju, spännande värre!
Och det blev ju vackerväder också. Så det lilla blöta som var kvar kunde hängas där ute och få sån där ljuvlig friskluftsdoft.
…
Vips var det kväll och barnen sover gott.
Mannen är borta ikväll, men kommer hem om någon timme. Det är med andra ord alldeles knäpptyst här hemma nu. Bara kattens kurr och lilla tvättstugans idogna läte. Det känns för mig bara som en vanlig vardagkväll, där M uppdragat under dagen och sedan inte kommer hem på någon dag. Det kommer nog ta sin lilla tid innan man faktiskt vant sig och förstår att det är sant, det här. Den där grejen med att vara två vuxna i huset en del av dygnet och så vidare. Oavsett.. jag kanske inte har vant mig. Eller vi, vant oss. Men, det är förbenat härligt!
Så nu längtar jag efter M och att sedan få krypa ner i Storsängen. Nyvädrat. Gulleungar i liten trasselhög. Sommartäcken som hämtats från vinden idag. Renbäddat. Åhå, så skönt!
Hoppas ni haft en fin onsdag!
Lillafrun
av Emmeli | maj 1, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
För igår hade vi bjudit hem till Vårfest här på vår Drömgård.
Det var en lång att-göra-lista vi hade gjort oss och alla i Stora Lilla Familjen hjälptes åt på sitt vis.
Det lagades och förbereddes och efterrättspajer vilade ute i blåsten. 
En stund var också avsatt för en hela-familjen-springtur. Sånt behövs också.
Och tussilagoplock, såklart!
…
Det var sån trevlig dag och vi jobbade på tillsammans och allt flöt på förvånansvärt bra.
Barnbordet!
…som fick agera lite köksö emellanåt.
Att ordna storkalas med två småttingar kunde ju har varit lite för världssvettigt. Svettigt och fartigt, det var det. Inte tu tal om det. Än fastän dom var nöjda och så, så är det ju ändå passning alltid och det var balansgång mellan lagande och fixande till 20 personer och samtidigt ha ögonen på två busar. 
Där ser ni min eminenta dukningshjälp! Hon som hängde i pyjamas toklänge och lekte titt-ut under duken.
… morsan hittade sig en i-bra-tid-lucka för att tvaga och klä också. Igår fick det bli dom där mom-jeansen som legat i garderoben och väntat på premiärande. Mammigt och mysigt kändes det! Sån jeansmodell som säkert min lilla mor hade som ung mamma. <3
…
Ja. Allt flöt på fint….. tills klockan bara drog iväg och vi hade stått med en fyra-gånger-receptet-stor sats bearnaisesås som vi helt sonika haft i lite (ganska mycket) för mycket vit balsamvinäger i. 
Här var det ”panik” i lägret. Den smakade stryk… när klockan var 30 minuter innan gästerna skulle komma.
Ingen katastrof såklart. Men det kändes allt annat än kul när vi lagt ner så mycket tid på den så vi försökte allt vi kunde (det vill säga; tog allt smör i kylskåpet vi hade) och försökte rädda upp det hela. När klockan var några minuter i kalastid stod jag och försökte röja upp en diskbänk som såg ut som helsicket själv. Med bea alla over the place.
Mannen måste fullkomligt ha kutat genom duschen. För hur det var, så blev röran som bortblåst på nolltid och mannen stod ute med tänd grill och vi kunde hälsa älskade välkomna. Minimannen gjorde det sistnämna med bravur, i vanlig ordning.
”Välkomna iin!”
-Till Vårfest på vad som är vår Drömgård.
Det finns alltid mycket att fira. Vi firade in våren. Att vi har varandra. Att vi, Stora Lilla Familjen väntar, ja faktiskt, som ett helt nytt liv här framöver. Sa hejdå till April och hurrade in vackra månaden Maj och all extrahärlig tid som väntar här framför.
Åt årets första grillmiddag, med den där bean som bytt smak från oätlig till god. I ugnen brann det typ olja, då vi rostat potatis i omgångar i timmar. Hej ingen varmluftsugn. Hej inte jättesmart med klyftpotatis då. Men hej!! Det löste sig det också och alla mm-ade och åt.
Sen gick vi i kolonn mot Majbrasan.
Pussades efter vägen.
Och hamnade slutligen vid Valborsgfirandet vid kyrkan.
Hörde gulliga kyrkokören sjunga Vintern Rasat och Sköna Maj Välkommen!. Kan liksom inte bli mer rätt. Samtidigt som brasan sprakade och värmde mer än väl.
Så gick vi hem därefter och värmde oss i varma huset. Sörplade kaffe, åt Citronpaj med färska jordgubbar och vispad grädde. Jag och Storan satt som fängslade vid vad som är som både ett dyft Mormor och Farmor stöpt i ett för mig nu. När varken Farmor eller Mormor går här nere på jorden längre, menar jag. Mannens NorgeMorfars Fru A, alltså. Hon är fantastisk. Ja, både NorgeMorfar och hennes A. Vilket gulle-par, alltså.
Så blev det natt och småttingar knoppade. En efter en. Förutom Lillan. Hon höll igång, minsann ända till vi kramade alla hejdå och tackade för en så himla fin Fira-in-våren-kväll. Jag och mannen började inte röja det första vi gjorde, utan njöt av mysmusiken som spelades. Dansade lång-lång-kort-kort på fnissigt som-på-högstadiet-vis och pussades i kakelugnens ljussken.
Så kröp vi sedan ner bredvid dom två små människorna vi älskar till månen och tillbaka. Stjärnorna som är våra barn och det bästa vi vet. Somnade, med hjärtana fyllda av en så fin dag.
Och idag är det Första Maj.
Vårens Första Dag, tänker jag.
Och det är många känslor här hos denna känslomänniska.
Otrolig tacksamhet, över gårdagens Vårfest. Tillsammans med älskad familj. Att bara kunna, liksom. Att ha dom där människorna runt omkring oss. Som vi dessutom kan bjuda hem, till vårt alldeles egna hem. Som inte alls är så stort ännu att det finns sådär jättemycket plats för 20 personer. Men hjärterum finns. I massor.
Tacksamhet, alltså.
…Och trötthet. Såklart.
Men sån där skön, nöjd-trötthet. Ni vet, när man jobbat för något, svettats på vägen och så blev det sådär mysigt och lyckat till slut. Lycka, på det!
Och Kärlek. Som vanligt. Till Livet.
Att få ha det så här bra. Det är en ynnest jag aldrig kan tacka nog för.
Dessutom. Idag. Skulle M, om det hade varit i tidigare-års-ordning, åkt iväg till något ute-i-världen-land och jobbat på VM och varit hemifrån i flera veckor. Men istället, är han hemma och skruvar fast stödhjulen på sin sons cykel, så att han ska få ta sin cykel-med-stödhjul-premiär när än han vill. Inget kunde kännas mer rätt. Det förstår ni nog.
Så idag har vi välkomnat Våren med största famn;
Med gårdagen kvar i magen som varm bomull. Har jag skurat mig genom hemmet med gottdoftande skurmedel, medan pojkarna donat där ute och Lillan sovit timme efter timme i vagnen, efter att hon minsann var på Vårfest till halva natten igår! Stora vita dukarna vajar i vinden ute på strecket och lövkojan doftar himmelskt i vasen här bredvid. Sköna maj, välkommen!
Åh.
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
Senaste kommentarer