Sånt här gillar jag! Servera mig en stund av kreativitet.. i lugnan ro…
Här hade jag precis varit förbi hos mamma och pappa. Mor hade gjort en så vacker höstkrans. Med mig hem åkte jag sedan med mätt mage, nöjd lillunge som myst hos sin Mormor och Morfar samt med en kasse fylld me hortensia och också kvistar med röda bär ifrån gulliga grannen där hemma i barndomsbyn. Inspiration att skapa en krans, likaså!
En bra bindtråd är A och O vid kransbindning. Ingen stel ståltråd, inte. En följsam blomstertråd, då går det som hejsan! Finns att köpa lite varstans. Som typ Granngården.
Kransstomme också! Jag har både i halm och denna metallrings-variant.. perfekt, båda går att återanvända år efter år.
Först tog jag små tussar, buketter av hortensian och band kring hela stommen. Det är inte så jädrans noga, tjopp, tjopp sa det!
Därefter la jag på lämpliga kvistar med dessa söta bär och band ännu ett varv.
-Årets höstkrans! Med en nöjd skaparsjäl intill.
Höstpynta, det är så förbenat mysigt tycker jag!
Lika härligt som det är att dra igång med allt om våren.. öka på, öka på och öka på.. lika härligt är det att plocka bort, gräva upp, stuva undan och boa nu på hösten.
… skylta om, med rönnbär, nypon och äpplen.. vackert i all sin enkelhet!
Hortensian har torkat så fint nu och bären har blivit riktigt orange. September har blivit oktober.
Och orden är lite innanför bröstkorgen. Ni som hänger med oss på instagram och stories… ni fick läsa redan igår om att vi har djur-sorg här hemma. Älskade Svea-katten, Katt-mamman.. är borta. Lo eller räven, eller båda i kombo. Ett hemskt skrik hördes mitt i vår lilla bullerby, djuren reagerade i granngården och Svea-katten som alltid bara tar en liten lov och kommer hem med sina jaktbyten till lille sonen Sivert.. hon, har inte kommit hem efter detta. Allt är på ett sätt så självklart, men i en veckas tid har vi bara gått och ropat, letat, hållit andan.. inte velat tro det värsta. Men nu är det bara så. Hon är borta. Och vi är så, så, såå ledsna.
Vi har haft sådan otrolig otur med våra småkatter, stora vägen har knyckt flera. Aldrig kunde vi fantisera om att räven skulle knycka ett katt-liv från oss.. men Svea är andra katten bland gårdarna som fått sätta livet till för räven. Naturen har sin gång… men det gör inte känslan just nu lättare. Priset man får betala för ett djur som lever fritt, är högt många gånger. Men jag vet, hur lyckligt hon haft det och hur hon njutit… men oj, vad vi saknar henne.
Den tredje oktoberdagen är här, medan skolbarnen är i skolan ska Lillminsting och jag dona med allt möjligt tillsammans. Som att städa lite. Och maka morotskaka. För att det är den godaste kakan jag vet … receptet på den absolut godaste, hittar ni HÄR., till springform. Önskar du göra i långpanna, har du ett ypperligt recept HÄR.
Lillvännen som tjuvkikar fram där och slickar sig om nosen?
Den där pyttekatten som med ens han kom ut till stora vida världen, byggde bo i familjens hjärtan sådär lite extra…
Hade naturen fått sköta hela alltet, hade han inte levt. Han var absolut minst av alla fem syskon, så liten och klen och förmådde sig inte att äta. Men vi kunde hjälpa honom.
Men jovisst, alla fem kattungar skulle ändå få tingas….
… sa vi, i begynnelsen av kattungekapitlet. Men vem försökte vi lura, undrade vi sedan?
Han blev förstås kvar här på gården.
Med Mamma Svea och oss andra. Och de fyra småungarna här hemma är överlyckliga över Livets gossigaste lilla kattunge,
..som vi liksom fött upp och tagit hand om från dag ett. Så stort!
Att landa hemma, efter en hoper dagar ifrån. Oj, så nykära vi känt oss gamla i ”Drömgården” sedan vi kom hem..
Dagar vi fyllt med;
”Borta brabrabra men hemma bäst”-känsla. Har längtat på tid att stå vid min favorit-köksbänk och baka småkakor. Så mitt bland upp-packande, så gjorde vi just det.
Plockade in färska blommor från trädgården.
Och gosade extra-extra med denna lilla kisse, som var näst på tur att lämna vår flock..
Fast lyckligt nog, så behöver vi inte säga Hejdåets hejdå till den där lill-tjejen till katt. Kajsa-Stina, kommer leva lajvet hos Storan och gänget, några minuter från oss.
Vi hade förberett ett litet kit med godsaker och bra att ha-grejer..
Till kvällen klädde vi oss i kalaskläder och så drog vi ihop till ett litet sommarkalas med de närmaste. Firade några födelsedagar i efterhand och peppade upp det deppiga i att Kajsa-Stina skulle lämna oss. Jag hade bakat tårtan som det senaste födelsedagsbarnet, den skäggige, har som ”sin födelsedagstårta”, den äär så himla god.
Vill du ha receptet på den nötiga, marängsega bottnen.. vaniljfluffet med grädde, gräddfil.. osv. Ja då har du receptet HÄR! Kan berätta att jag inte fick tag på valnötter som det står i receptet, utan tog denna gång hälften mandlar, hälften jordnötter och det blev också så fantastiskt gott, det med!
Det blev en så, så fin kväll. Om än också så ledsen. Puh, vilken pärs att föda upp dessa små liv, vara så så sååå nära de varje, varje dag. Vi som ”alltid är hemma”, har ju hängt med dessa djur i massor. Och så ska vi SLÄPPA IVÄÄG de!? Förfärligt. Men vi har kämpat på tillsammans och klarat det ganska väl trots allt…
Efter en fartig första hemmadag, tog vi en desto lugnare tisdag.
Pojkarna byggde ännu ett fotbollsmål och jag fick hjälp av alla barnen att rensa och plocka ur jordgubbslandet.
Här, cyklades ”på vår gata i stan”… med lite mellis att ge vår fina Pinglan-Granne.
Livet fylldes med kompislek och bad i sjön också. Sånt där häng som man inte vill avbryta… så efteråt hamnade vi allihopa på Drömgården och åt middag tillsammans.
.. för att toppa den sommardagen med den här kvällen. Paddlande och fiske tillsammans med finvännerna. Rikedom!
En dag med ”mellanväder” skapade törst på kreativitet.
Tro´t eller ej, men äntligen fick jag ”ändan ur” och öppnade den där kartongen som stått och glott på mig sedan julafton… den med den otroligt generösa julklappen i. Symaskinen. Ni som hängt med ett tag vet av min hatkärlek till denna mackapär, därav den halvårs-höga tröskeln att ens öppna kartongen. Juni har sytt en hel del med sin Farmor, så hon kunde hjälpa sin lilla mor och ur alltsammans blev det en somrigare sortens gardin till Badrumstvättstugan. Ni kan inte förståå, hur nöjda vi är! ”Det är inte så noga”, ”det behöver inte bli perfekt”, ”huvudsaken vi gör!”, var ledorden. Och så roligt vi hade, jag och min lilla Skrållan!
Ännu en mellandag med regn, skapade Monopol-mys och tio liter nykokt saft. Saften gjordes på svarta och röda vinbär samt hallon. Fantastiskt gott!
Juni bakade tigerkaka som vi åt till den precis svalnade saften. Bjöd Farfars och Morfars och alla som susade förbi.
Under hela veckan har M gjort ett otroligt jobb nere i lagårn också. Stora högolvet, har inte bara innehållit hö förstår ni. Längst in; några meter av bråte, gammalt virke osv. Det har sett ut som ett slagfält ute på gården desssa dagar då allt flyttades ut, skotern ute mitt i juli bla… men nu tusan, är det ordning och reda efter oräkneligt många vändor upp och ner mellan högolv och höloft.. så vackert på sitt sätt, att ”vi” (bara bara M) gjort oss hemmastadda på ännu en plats på gården (höloftet alltså, dit virke, gamla strävor osv fick hamna).
Så goda dagar, en i sänder.. fyllda av sånt och såna vi älskar. Fejjande och återhämtande av olika slag, varvat om varandra. Kaffesörplande, barnaspringande, päron-tabatande, surdegsbrödsbakande, trädgårdsarbetande, ätande, fikande, diskande, städande, tvättande, lekande…. slumrande…. ljuva sommarliv. Sådan ynnest att bara få vara.
Det blev lördag, den där julilördagen vi haft i sikte ett bra tag nu. Wow, för att få hederuppdraget att sjunga och spela på vigsel, bland det häftigaste vi kan tänka oss. Det var ett helt sagolikt vackert bröllop <3
After wedding! – fika, bad och mys hos Mormor och Morfar.
Söndag. Och ännu ett kattöverlämnande. ”Fläckis” har vi gett till en utav storfamiljens småvänner, i dopgåva. Såklart i full överenskommelse med lillvännens päron. Så himla charmigt att nu få överlämna den 14 veckor gamla lilla coolingen till katt! Charmigt… men så himla skitjobbigt också.
Så var det bara två kvar. 14 veckor gamla småtussar. Känts fint att de fått stanna med sin mamma så länge. Blivit trygga, coola och redo för sina egna små äventyr.
Jag small av bredvid Lillminsting därefter (han som förövrigt vaknade med feber sedan… hej lilla sommarsjuka!) och botade sedan depp och trötthet med ljuvlig stund i köksträdgården, där är jag så lycklig. Och den lilla, ändå största hittills, luktärtsbuketten fick sätta god känsla för avslutet av denna julivecka fylld av sommar.
Förra veckans planer var att landa, komma i ordning här hemma, göra (genomlida är mer rätt ord för undertecknad) de flesta kattunge-hejdå…. plocka jordgubbar, baka småkakor och koka saft. Öva inför vigsel, tömma högolv, sjunga och spela på vigsel..
Den här veckan önskar vi bland annat att bli klara med städningen i lagården… eller har vi fått mersmak på ordning där inne och fortsätter i någon vrå till? Slåtter-vädret lyser med sin frånvaro, men det hade varit UNDERBART att få in höet, nuuuu!
Vi tar en dag i sänder och njuter till fullo av sommar och maxat med Alla-Tillsammans-Tid.
Ta hand om er och må så gott ni bara kan, ni med. Så hörs ni snart igen!
Första veckan i april, föddes dessa fem små ljuvliga kattungar.
Mamma Sveas första kull och hon har gjort och gör det så, så bra. Fem småttingar, i ett svep.. helt orutti. Käära hjärtanes! pustar jag av bara tanken!
Här, prick en månad gamla. Diat och växt..
Förutom att Mamma Svea givit sina småungar finfin mjölk, så har vi sedan tiden var inne, givit kattungarna god ”Mamma & Kattunge-mat”, från Royal Canin. Ett speciellt utvecklat foder bland annat för att tillgodose Mamma Sveas höga energibehov under digivningen samt för att stödja utvecklingen hos kattungarna, under deras avvänjning och upp till 4 månaders ålder.
Hur bra!? Royal Canin har alla tänkbara foder, för just din katt!
Det har varit och är en så otroligt kärleksfull och häftig resa att få följa dessa små pyttiga kattliv, till att bli småstora katter, som snart snart ska flytta från gården.
Låt mig presentera….
Lilla Grå. En liten kopia av sin mor, både i sätt och utseende. En försiktig, hjärtegod liten tjej.
Lilla ligans absolut största cooling. Hon föddes så, Fläckis. Och blev snabbt en favorit att gosa med.. den goda spiralen är ett faktum, efter allt gos från barnen är det här den gosigaste lillkatten vi någonsin mött.
Prinsessan Kajsa-Stina. Frågor på det? Så självklar. Absolut busigast av alla.
Och så till sist, kullens Lillebror.. han som absolut inte skulle ha suttit här idag om jag inte hjälpt honom så i början av livet. Lilla lilla Lill-Sivert.
Tiden är inne för flytt.. och nu undrar vi mest; hur ska vi klara av att skilja oss från de alla, är frågan? Tips mottages tacksamt.
God söndag och sista junidag till er, finaste följarna!
Okej, håll i er nu! Så att ni inte trillar tå pallen, menar jag… kolavippar pga VÄRLDENS sötaste kattungar!!
Vi är förstås helt och hållet partiska, men vi äär så kära i våra fem små lurvbollar. Vänta ska ni få hälsa lite närmre!
Säg hej till nyvaken Rolf! ”Roffiga Rolf”, för honom var det inga som helst problem att ta sig fram bland alla syskon och finna maten på dirkten när han såg världens ljus.. han bara roffade åt sig och växte sig dubbelt så stor som dom andra till en början.
Ooomöjligt att fota fem små kattungar, där alla fem ”tittar i kameran” samtidigt, haha!
Men titta, lillgänget!!
Här hade Rolf kesat ihop av trötthet och Lilla, lilla, lilla Sivert, likaså. Sivert hade en tuff start i livet, men är så pigg och på bushumör nu.. men absolut, absolut minst.
De tre mellisarna.
Kajsa-Stina, Fläckis och Lilla Grå.
Fläckis och Lilla grå kan vara svåra att se skillnad på…ser båda ut som miniatyrer av sin mor på ett sätt..
..men Fläckis, heter inte Fläckis utan anledning..
.. ser ni? uppe på lilla huvudet är en stor kolabrun fläck. Fläckis är en så cool liten katt.
Kajsa-Stina.
Ord överflödiga. Får ont i kroppen. Av söthetskolavipp.
Å puh, nog med vakentid… vips är där på sofflocket bara en endaste liten lurvboll. Så himla gulligt när missesyskonen kurar ihop sig mot varandra. Nyss ätit ”pupp” och slumrar nu sött.
Bland det gosigaste vi gör här hemma just nu; gosa kattungar dagarna i ända. Att ta varsin kattunge och gosa med under nattaläsningen, är barnens favorit.
Jag kan inte med ord beskriva hur lycklig jag är över att vi får uppleva det här. Att bara snudda vid tanken att vi om mindre än åtta veckor, ska säga hejdå till gänget, nä hujedamig, det går bara inte att tänka på nu. Njuteri av nuet, ja så får det bli. Alltid en god idé!
Med det sagt, önskar jag er en god, god Kristihim-helg!
Påsklovet i hjärteasken… varsamt ombäddade, små stora minnen…
-och jag veet; det är tisdag redan och ni får veckans Drömgårdsrapport en dag senare än vanligt, men ni kommer att förstå varför…
Veckan som gick, fylldes med;
Vi hakade på påsklovet!
April kom med sommartid och ljus. Här var jag svin-nöjd över att ha lagat overallens dragkedja på Pettson-vis (eller min-pappa-vis, menar jag egentligen), med något jag hade hemma, en gardinmojäng, perfekt. Efter att ha förevigat mitt eget fånflin, gick jag mot barnen som redan var i full färd med att spela bandy tillsammans. Jublet när morsan också hakade på.. (och undertecknad jublade inombords över att kunna vara med)..
Barnen hämtade in ägg, morgon efter morgon. Helt underbart!! En lillungen har pyntat äggkartongerna också som ni ser, med sin alldeles egna design..
Det blev onsdag och vi hade heldag med vännerna här hemma. Det blåste ishavsvindar så förmiddagen tillbringades inne.
Medan barnen nöjda åt korv och makaroner till lunch den dagen, så mumsade morsorna något annat. En himlagod quinoasallad, med allt möjligt gott i. Säg till om ni vill veta exakt vad, så kan jag tänka efter och berätta.. En röra med soltorkade tomater och Mammabröd med tranbär i, till hela alltet.
Eftermiddagen var en lång solig historia. Ishavsvindarna nådde oss icke vid söderväggen av gårdshuset. Fika, lek, kaffesörplande, livet-surr och tusen idéer om hur vi ska göra med fortsättningen av köket .. ”inget förhastat, inget förhastat… ”. Göra i ordning taket riktigt, blev kontentan. Väntar vi med det, kommer vi förmodligen aldrig att orka ta tag i den där limfärgen (som alltså inte går att målas över)… så nu gör vi det, allra först. Eller vi och vi… jag lejde direkt en älskad Byggmästare för det klibbiga uppdraget.
Så blev det torsdag och vi hade massor att göra, hela gänget var så ivriga och motiverade. Vi hade inte tagit hand om stöket kvällen innan, utan istället satt oss på rad i fotbad och sedan gått och lagt oss i tid …och vaknade nu med ny energi. Hjälptes åt med ditt och datt. Väcka surdegen, stuva bort disken, städa..
Nu var hemmet lagom i ordning och vi tjavade ner på byn. Bibblan och glass, stod på agendan!
Mitt i dagen checkade pappan ut från kontoret och vi tog Tillsammans-påsklov för hela slanten. Medan Lillen sov och större barnen hade sin ”veckans skärmtid” (läs våra skärmregler HÄR, orden är några år gamla men stämmer ännu) , hade vi dejt ute på bron. Bästa!
Sveakatten jäste och jäste.
Fredagmorgon! Alla hemma. Nygräddat surdegsbröd och kokta hemägg. Vi ringde över farfars på frulle också, medan snön fick yra bäst den ville där ute. Rikedom, hela alltet!
Till fredagsmyset tog vi med oss ett surdegsbröd under armen och drog iväg på andra sidan byn. En på alla sätt så god kväll, hos Familjen B, inledde helgen.
(Vill du se mer av Drömtorpet i Stensland, kan du kika HÄR).
Det blev lördag ..
-och inne i Farfars garage var kreativiteten på topp. Kusiner och fågelholksmakeri i en salig blandning. Farmor gräddade våfflor till kusinligan uppe i köket på toppen av allt. Och jag har svårt att komma på ett trevligare sätt att spendera en hejdlöst blötslaskig aprilslördag på.
Söndag i syn! .. och hej hej från livet ännu en gång!
Söndagen kunde ni läsa om HÄR. Glimtar ser du ovan. Tack livet, för ett fantastiskt påsklov!
Och så blev det måndag..
..och sannerligen inte vilken måndag som helst. Våren kom! ….. och Sveakatten började under förmiddagen att vara så hiimla jamig och släppte oss inte en minut sedan vi kommit in från morgonens djurrunda, hon ville bli klappad konstant.. jag tvärgissade att hon nog börjat få värkar och mycket riktigt, när vi kommit hem efter skolhämtningen var där en så nyfödd liten misseonge.. sen ploppade det liksom ut en efter en i rasande fart.. jag bakade bröd nere i köket och för varje plåt som skjutsades in i ugnen, så kutade vi upp… ”EN TIILL!?”, lät det bakningen igenom..
Säg hej till en mycket stolt Missemor och hennes småungar. Fem små ljuvliga grå blev det. Och med ens liksom stannade tiden här hemma, sådär som det gör när en befinner sig i bäbisbubbla ni vet? 😉 Lita på att ni kommer att få se er mätta på dessa lurviga små… den här upplevelsen känns som en dröm. Barnen är upp över öronen förtjusta.. deras mor likaså, att ha egna kattungar har jag drömt om sedan alltid.
Önskeplaner för vecka 15
-Vanliga Hemmavardagsbestyr! … allt från att göra djursysslorna, baka, handla och laga mat till att ordna barnen lekdejter, se efter fodrade regnställ till alla barnen… osv. osv.
-Jobba på i odlingsrummet! .. vi har luktärter och zucchini kvar att peta ner frön för. I övrigt är det ”bara” att hålla sådderna vid liv. Och så var det det där med dahliorna… men jag är såå opepp på dahlior i år… vi får se hur vi gör med dom?
– Fastställa tid för LIVE på instagram tillsammans med den skäggige! .. jag hojtar till under veckan, det blir en vardagkväll, såsom ni önskat. Vi har cirkus ”en miljon” frågor som ni skickat in, så det blir en trevlig stund tror vi. Som sagt, vi hojtar till när vi vet exakt vilken kväll det blir!
-Fortsätta tvätta bort limfärgen från kökstaket! .. ett hejdlöst skitgöra. M är idog och tålmodig och ordnar det kväll för kväll nu, medan jag och barnen bäddar ner oss för sagoläsning och nattning.
-Njuta aprilhelg! … morgnarna är svala med ljuvlig skare att tjava på, medan det under dagarna blir en hop plusgrader och snön fullkomligt räsertöar. Hurra, våren är här!
….
Önskar er alla en fin fortsättning på veckan! Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi, i vanlig ordning både här och inne på instagram.
Senaste kommentarer