Pasteller och fladdriga Mammahjärtan.

Vi hade inte så mycket pärlsocker hemma.

Så vi beslöt att ta vad vi hade och göra det bästa av det.. Minimannen mortlade ett strössel fint fint. Och så blandade vi med sötta pluttar och pärlsocker. Det blev alldeles fantastiskt fint och pastelligt ju!

Så står vi där tillsammans.

Sixten måttar och häller, hivar i lite extra av det han tycker verkar behövas. Typ vaniljsocker. Vi står i tystnad. Ja, så mycket tystnad det kan vara när han och jag är nära varandra… någon sekund i alla fall. Så säger han; ”Mamma vad det är härligt att baka här med dig. Vad det är bra att ha dig som vän”..

Sen undrar han om han får sitta på bordet vid rullandet sedan. Såklart han fick.

Jag får såklart fladdrigt Mammahjärta.

Som om jag inte hade det redan innan. Sista dagen med en treårig Miniman i huset idag, ju.

Att fylla 1 år är stort. 2 och 3 också, såklart. Men då har det ändå känts lite lugnare på något vis…som att lugn Emmeli han är fortfarande liten. Typ bäbis. Lugn. 

 Nu fyller LITEN 4 ÅR och det känns så himla stort. Som alltid med tiden som är som den är…solklart att S ska fylla fyra, på samma vis som det känns smågalet att fyra år kan gå så fort.

Bästa fyra åren i livet.

Jag är så oändligt tacksam som får vara med på denna resa. Livet. Tillsammans med dom där två små och deras pappa. Känner mig rörd och tacksam och väldigt, väldigt nöjd. Nöjd, över att jag njuter så och känner att jag tar till vara på denna tid i livet så som jag allra högst önskar. Njuter. Men det är inte alltid lät genom hela dagarna. O, nej.. ibland är det nu-drar-mamma-till-Hawaii-en-stund-känsla. Men för det allra, allra mesta är det fantastiskt. Och att få vara Mamma är sannerligen en ynnest. 

Vår Miniman har fått gissningar om 4 och 5 år jagvetinte hur länge, antagligen mycket för pratet.. så nu är det väl bara så rätt det kan bli nu då. En faslig snits hade han på att strössla bollarna. Och det var hans hjärna som lärt honom det. Så var det med det.

Godaste lilla kalasbollen i stor uppsättning. Check!

Så himmelens mysig dag tillsammans idag. Med mina älskade stjärnor. Vi har teamat (och icke teamat). Småttingar har byggt koja, busat, syskontjivats, myst i Finfotöljen framför barnprogram. Och jag har fejat i hemmet och gjort det smutstvättfritt och skinande rent. Himla härligt och en high five med mig själv..! Och så den där chokladiga, världstrevliga stunden. Nu är det kväll. Senare, efter småttingar somnat, ska jag och mannen slå in paket och ha han-och-jag-kväll. Jag kommer säkert gråta ännu en skvätt innan natten är här. Med det är kärlekstårar, det är alla i hemmet införstådda med.

Pasteller, Fladdriga Mammahjärtan. Och Livet. Liksom.

 

 

Lillafrun

Sportlov med godaste chokladmoussen på toppen!

För vi har Sportlov, sådetså!

Trots att vi ju är hemmakatter hela gänget här på Drömgården, förutom jobba-massor-och-lite-till-pappan alltså, så känns det ändå som att vi har lov. Sportlov. För vi har bestämt så. Faktiskt.

Efter sköna sparkturen och promenaden idag, snodde vi ihop Mörk Chokladmousse… innan vi ”snodde ihop” (ej rätt ordval på en fläck) världsgod paltmiddag. Typisk lovkänsla på den middagen… jag skulle ej ställa mig och göra palt en vanlig måndagmiddag, hah.. 

men ooh så gott det var..! 

Den här chokladmoussen bara måste ni göra!

Hur enkel som helst. Jag hittade receptet HÄR när jag googlade ”mörk chokladmousse lchf”. Faaantastiskt god. Och så är den alltså sådär bra i sockersyfte också. Tar du minst 70%-ig mörk choklad är den så gott som sockerfri. Som sagt. Gör den bara!

Mörk Chokladmousse

(tänkt till fyra portioner.. men jag har fördelat denna mängd till 6 portioner)

  1. Smält försiktigt 100 gram mörk choklad.
  2. Vispa 3 dl grädde, inte föör hårt men lite sådär ganska-fast.
  3. Dofta i typ en halv tesked vaniljpulver och en skvätt kall-kaffe i den vispade grädden.
  4. Rör i två äggulor.
  5. Rör sedan, i en välda fart, i den smälta chokladen tills smeten är len och chokladbrun.
  6. Fördela i vad du nu vill, små loppade kaffekoppar kanske?
  7. Låt stå svalt i någon timme. Nu mitt i vintern ställer jag ut alltsammans och behöver då inte vänta på härligheten allt för länge. Någon timme bara.
  8. Toppa med syrlig passionsfrukt (ja, eller pensionsfrukst, som någon här hemma säger) och/eller bär. Och njut!

 

God kväll till er!

 

Lillafrun

Drömmigaste sortens Kalasbestyr!

Söndag!

Där vi hann äta Tillsammansfrukost innan Vackerpappan svischade iväg för TV-jobb. Jag vet inte, men jag får alltid magknip när han ska iväg på dessa uppdrag. Det sitter i från tidigare, när han åkte iväg och inte kom hem på flera dagar. Jag tyckte antagligen att det var jobbigare än jag tillät mig tycka då. I efterhand förstår jag faktiskt inte hur någon av oss riktigt orkade. Vi gjorde det bästa av situationen och det funkade. Det jobbigaste var inte att vara själv med barnen dygn efter dyng, att bli mer än trött och så vidare. Det jobbigaste var oron, när han var ute på vägarna och körde så mycket. Samma nu. Men nu tar han (som allra vanligast) inte uppdrag som är längre bort än att han ju kommer hem till kvällen igen. Jag Söndagsgympade fick bli min meducin (som Pippi säger) mot dåliga känslan och så kändes det bättre sedan. Jojo, träning är bra på så många sätt. Bus och pyssel med småttingar sedan och sen var det någon som var mer är pepp på vad som väntade… Min Bagare och Kock till Miniman.

Han skulle kunna tänka sig att baka sisådär alla kaksorter vi någonsin bakat, att ha till sitt 4årskalas alltså. Men vi måste ju hejda oss lite, tänker mamman med svetten lackandes i pannan bland diskningar och golvtorkande från vaniljsocker-, och vetemjölsregn. Ja, sen är S lite som jag… det allra roligaste är att baka. Provsmaka sedan. Sen blir dom där burkarna med kakor ofta inte tomma någon gång. Därför så roligt nu att ha ett kalas att preppa inför, så vi får bjuda på hela alltet sedan.

Likt förra året får vi Sportlovsbesök några dagar av vännen C från Norrnorr. Och då blir det alltid mycket matlagande och bakande. Så trevligt med gemensamt intresse.

Så idag när vi vaknade jublade Minimannen ”Idag kommer Ceciiliaa!!!”. Och sen räknades timmarna till att tåget och den där bussen skulle anlända. Försenade någon timme…. men till sist! Och Minimannen hade förberett allt i minsta detalj, som ni ser. För dammsugare, det förknippas med C. Och vi kunde såklart inte tjuvstarta innan hon kommit.

Sockerkaksbakande allra först. Juni godkände!

Och sen hann det bli kväll och mer därtill innan allt var klart. Dubbelsats dammsugare tillsammans med två småttingar var en upplevelse…

Drömmigaste sortens Kalasbestyr för någon som längtat massor efter just detta bakverk.

För dom där blev en favorit förra året när vi testade. HÄR finns recept förresten, i fall ni vill göra precis likadana.

 

 

Natti från Bageri Drömgården!

Lillafrun

Vardagsbestyr och Ett Vårigt Pyre!

(inlägget innehåller adlinks)

Hej i nästan-sista februaridagen!

Härligt fartig dag idag här hemma. I snålblåsten susade vi iväg på byn i morse. Storebror trippade in på Förskolan och vi tjejer drog vidare för handling. Hemåt sedan. Vi höll fullkomligt på att frysa näsorna av oss innan vi kom innanför dörren igen. ”Bara” 13 grader kallt, men den där blåsten gjorde Antarktiskänslan på topp. In i värmen. Packa upp varor, leka med lego, sno ihop enklaste (och godaste) limporna (recept HÄR i vanlig ordning), äta mellis, hiva in ännu en tvätt och ta hand om dom redan torra tvätthögarna. Och så vidare!

Lilla Skrållan, Pyret, BusJuni hoppade ur stickade brallan och istället i ett par alldeles sprojlans nya leggings.

Tycker dessa leggins är så himla bra. Mjuka, sköna och med sånt där fiffigt spänna-in-efter-storlek-på-lilla-kroppen-resår på insidan. Sådär så att man kan köpa en lite större storlek och dom sedan finns i klädlådan länge, med en ständigt växande småttings liv mått mätt, alltså. 3 för 2 på dom också. Finns HÄR.

Dom blå fick det bli idag tydligen. Och absolut en rosa tröja till. Helst skulle hon ha Mammans som hon hittade i tvättkorgen först. Men som tur var gick det till sist bra med en i lite mer passande storlek. Puh.

Och ni förstår ju själva. Att mamman här tycker det är lite drömmigt i tanken att det ska bli vår och vi ska trädgårdspåta tillsammans. Jag i min hängselbralla och Juniflickan i sin. Hennes hittar ni HÄR. Förresten är det 50 kronor rabatt på alla jeans på polarn nu. HÄR kommer du direkt till erbjudandet!

Och klänningen då? Kolavippar så fin. Trädgårdstema. Samtliga leggings passar till klänningen. Mycket bra. Klänningen hittar ni HÄR.

Nu sover lilla Skrållan skönt ute i vagnen. Mamman har tränat och duschat och känner sig sådär ohyggligt nöjd och njuter stunden just nu, massor. Tänkte försöka hinna lite inför-fyraårs-dagen-fix nu innan vi kvistar iväg och hämtar hem älskad Storebror.. inte klar på presentfronten ännu! … jag önskar att han ska börja tjata om en ponny snart….

 

Hoppas ni har en god tisdag så hörs vi snart igen!

 

Lillafrun

 

Gode himmel!

Det där ljuset och den blå himmelen som mötte oss i morse när vi vaknade, blev bara en hur bra start som helst på denna söndag. Gode himmel. Vilken härlig dag.

Medan dom två som vill äta så fort dom vaknar (Juni och mannen) klev upp och frukoststökade, låg vi andra kvar under varma vintertäcket och pratade med Minsting i magen. Vilken stund. S kan ha hunnit känna en buff i sin lilla hand. Tätt följt av orden Jag äälskar Lillebror, till lilla bäbisen.

 

Efter frukost blev det pyssel och kalasbakande. Prick hur mysigt och rörigt som helst att baka hela gänget tillsammans. Busiga Skrållan. Fast hon är faktiskt lika road av att plocka tillbaka som att riva fram. Toppen, ju!

Så stort att fixa inför 4-årskalas. Jag jobbar verkligen med tanken… fyra år. fyra år. FYRA år!?!?. På ett sätt, helt och hållet självklart. På ett annat, smått ofattbart.

Kolasnittar och Syltkakor (eller mer kända kanske som hallongrottor) fick det bli. Alla var mycket nöjda över resultatet. Och såklart blev det obligatoriskt provsmakande sedan!

Mysigaste sortens söndagsbestyr!

Mannen har även idag jobbat på övervåningen. Rivit en vägg bland annat (kika på instagram stories @lillafrunsdagbok .. för att se resultatet i film!). Hallen/korridoren mellan blivande sovrummen kommer bli hur fin som helst. Medan Lillan snusade gott ute i friska luften var jag och Miniman på tur runt vår gård. Det är alltid trevligt. Galet snödjup, som gjorde att jag trodde att jag skulle behöva lyftkran för att ta mig ur en grop vid ett tillfälle. Vi hade så roligt och skrattade gott, Liten och jag. Svischade fram med sparken och riktade ansiktet mot värmande solen gjorde vi också. Njutbart.

När SnickarFarfar kom på eftermiddagen dukade vi fram gott mellis, innan männen hade några timmars jobb till där uppe. Här nere söndagsgympades det och lagades vegetarisk lasagne. När M väl kom ner tyckte jag så att han var värd riktig friskluft (och inte bara andning genom en mask för att hålla sig från gammdamm) och puttade med kärlek ut honom på löptur. Det uppskattades massor. ”men ska jag inte hjälpa dig med någonting nu då?”, sa han såklart. Nix. Det skulle han inte. Sådetså. <3

Nu är det söndagkväll. Middagen ligger i magarna, diskmaskinen jobbar på. Ljusen är tända och vi har sista helgtimmarna framför oss. Tacksamheten sköljer över mig.

Hoppas att ni haft en härlig söndag, ni med.

 

Lillafrun

 

Drömgårdslördag!

Det är lördag här på Drömgården.

Snön faller, solen smyger bakom molnen med ett så vackert sken. Vi äter tillsammansfrukost och sen är arbetslördagen med ens igång. SnickarFarfar kommer och det är sån lyx att det inte är klokt. Storebror är med och jobbar med två utav männen i hans liv. Juni och jag roar oss med att åka räserkälke efter vår lillväg.

Barnen är med i det som går i arbeteb. Som att åka lite fyrhjuling och hjälpa till att lasta regelvirke från lagårn. Vilket gäng! Mitt alldeles egna. <3

När det sedan blir ickebarnvänligt, som vid takregling, försöker jag vara lite här och där, rolig mamma och kärleksfull fru. Donar och grejar i köket tillsammans med barnen och susar fram med dammsugaren och försöker fånga spån och damm som pyser ner från övervåningen.Och på köksbordet ligger ett konstverk. Alldeles nya Farmorstickade strumpor till Lillan. Såå vackra.

I bakgrunden ligger bulldegen och jäser. Och plötsligt är Lördagslunchen klar och vi samlas allihopa för lunch. 
Juniflickan snusar i vagnen. Jag och S har Mamma-Liten-tid. Rullar semmelbullar och Lägger 70-bitarspussel. Det doftar gott. Och äntligen kan det bli semmelfika här hemma när vi vill. 
Till eftermiddagen får jag plötsligt en Emmeli-timme och vet knappt vart jag ska ta vägen. Inget barn att pyssla om(!). Omöjligt att bara sätta mig ner och göra ingenting då. Jag är liksom (typ) aldrig ifrån barnen. Om det inte är väldigt uppstyrt, att vi ska någonstans, typ på ultraljud (hah). Eller att jag tar den där promenaden mitt i evigheten alldeles själv. Eller att jag och M ska ha en arbetsdag där båda har sysslor att göra, då känns det liksom ändå bra i magen och hjärtat.

Men som idag, när barnen inte ens är med pappan utan lämnar gården till och med och jag inte alls hade något uttänkt att göra som barnen inte hade kunnat vara med på. Ja, då får jag nästan ont i magen. Inte bara nästan heller. Jag är hopplös.

Men långpromenaden var härlig och barnen hade såklart haft det supermysigt med deras Farmor som dom ju knappt träffat senaste månaderna och ingen hade saknat mamman det minsta. Jag mötte en farbror under rundan, som jag ofta möter när jag är ute på våra barnvagnspromenader. ”MEN! är du SJÄLV!?” ,sa han… och menade att det ju kunde vara skönt en gång men höll med mig om att det nästan såg ut som om jag glömt någonting.

Mammahjärtat alltså. 

Ok. Bara M kommer ner från övervåningen så kan det bli lördagkväll här. Mysigt!

Hoppas att ni har en härlig helg!

 

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4