Måndagshälsningen!

Hej måndag och högst troligt den mest godhjärtade och hyggliga följareskara man kan ha! Hoppas att ni haft en god helg!

Vi startar veckan med en liten Måndagshälsning i vanlig ordning.

Kika lite bakåt, landa och spana framåt.

Helgen som gick?

Vi startade den med fredagsmys dagen lång. Pyjamas, kurrande katt, Rubikskub..

…mamman fejade och grejade. Och plötsligt var visst där ett stileben mitt i städning. Jo, jo. Så fint att någon var tvuungen att föreviga det. Förövrigt, linoljesåpa. Det äär bästa städkompisen. Lovar!

Lagom till att hemmet var skinande, så sölade vi till det igen. Precis som det ska vara!

Vi förberedde inför älsklingsgästerna ju. MammaMormor och PappaMorfar.

Och det där; Bertilens hand på sin Morfars hand. Så fint att det inte är klokt. Och också en glimt från en så mysig fredagskväll.

Citronmarängpajen smakade ypperligt och lilla mor log. Det gjorde mig varm i hjärtat.

Hela denna vecka har vi varit hus-katt-blomvakt på två håll också. Men alltså, titta här..

Att susa gång på gång för att gosa med dom där. Det är inte jobbigt. Inte ett dugg. Och, kan man ha fyra katter till, eller? Seer ni så söta dom är?

Jag packade Rymdskeppet fullt med barnvagn och pinaler. Och tre ungar förstås. Renoveringspappan jobbade på här hemma medan vi andra gjorde äventyr till lilla byn. Ännu mer mys, trampbilstrampande och också ett hutlöst viktigt ärende; gå på 50%-loppis. Håhå!

Vi landade här hemma till lördagkvällen. I bild ser ni ett utav mina fynd. Så vacker ram, visst? Antingen får den agera ram till ett eget foto. Eller också får den förvandlas till en spegel…

Vädret under helgen har varit som det busigaste aprilvädret. Men titta detta vackra kvällslugn! Jag njuter så enormt av att vi bor precis här, i vårt kära höga kusten.

Vi avslutade veckan med håll-i-hatten-väder.

Eldade ännu en majbrasa. Uppvaktade en gammelfarfar. Påtade i hemmet. Och tog veckans sista motionsstund.

Och idag är det måndag och jag sitter här vid köksbordet och kikar ut på hur regnet strilar.

Riktigt ruggigt väder!. Så här i efterhand så känner jag att veckan börjat med flyt, eftersom att jag var ute och sprang i strålande solsken i morse. Så gott att ha fångat dom strålarna. Efter frukostmyset i morse lämnade jag sovande bäbis och renoverande skäggig hemma och tog ”storbarnen” med mig till grannbyn. Vi hälsade på hos söta Paulina och hennes småttingar. Übermysig stund bland babblande mödrar, lekande barn och en hop gulliga djur. Vi åkte från gården med vackraste äggen man kan tänka sig och med min jag-vill-ha-höns-känsla än starkare.

Nu fortsätter dagen med bara en massa mys tror jag bestämt. Det är sånt väder, sådetså. Gäsparna avlöser varandra, en lillunge slumrar skönt på finsoffan… och känner jag henne rätt så blir hon kvar där under filten i några timmar. Jag försöker reda bland tvättberg, snusa gullungar där den minste av dom är så hutlöst snorig att hejd ej finns. Storebroren har snickerijobb att göra med pappsen, så söta.

På att göra-listan inför veckan står i vanlig ordning Njuta HemmaMammaliv som nummer ett. I övrigt är vi i färd med att beställa hem golv till övervåningen och fastslå ritningen med Trappsnickaren. Efter två (!) renoveringslediga veckor med bara mysigt trädgårdsfix istället,  är vi peppade till max med att jobba på. Jag har en skara samarbeten att fota och skriva text till för mina kanaler, så roligt. Så sänder jag er alldeles vanliga mitt-i-livet-inlägg, förstås!

Ok. Tvättmaskinen är klar och ropar på mig… men tusan, den får vänta ett tag. Jag måste ha en kaffekopp till….

Önskar er en mjuk och god veckostart! … nu längtar vi efter värmen, visst?

 

Lillafrun

Vårfint!

(Inlägget innehåller reklamlänkar för Gina tricot!)

Puss på min älsklingsBertilen!

Å. Så mycket mamma jag är nu.

Varenda cell i kroppen är moderlig. Varenda tanke handlar om barnen. Varendaste handling och små bestyr, har med småttingar att göra. Ja, i det närmsta är det så. Och det finns absolut ingenting jag tycker om så mycket, som att få vara mamma till mina tre.
Små återhämtningar och energitankningar som duggar lagom tätt under veckorna, gör att jag känner mig vid gott mod för det allra mesta och jag känner så, vad jag njuter av denna tid i livet.

Just i denna stund sitter jag vilar mig ett slag och ”fönsteshoppar” lite, som min mor brukade göra när jag var liten småtting. Fast, jag går inte där i lilla staden mitt i Ångermanland, Ådalen. Jag tar mig en liten tur på nätet, istället. Tiderna förändras. Ibland till det bättre. Ibland inte.

….

Ok. Vill ni se lite vårfint jag kikat på ? Kika nedan!

 

Himmelsblå linneskjorta. Kan liksom aldrig vara fel. På våren till ett par jeans, på sommaren, öppen, till ett linne och ett par shorts.

Den himmelsblå skjortan finns HÄR 

Samma, lika, fast en klassisk vit, finns HÄR

Jag fullkomligt älskar stickat och virkat, som ni ju vet. En korallfärgad, finstickad jumper. Drömfin. Finns HÄR

 

Mina jeans som jag har på bilden, älskar jag.

HÄR finns samma modell men i en lite annan färg. Och det finns en annan mörkare blåfärg av samma-lika mom-jeans, så fina. Kika HÄR

Jeans och tisha, är alltid en suverän outfit, tycker jag.

Den fina lindblomsgröna tichan finns HÄR

Den fräscha vita tishan finns HÄR

Jeanskjol är en klassiker. Jag gillade färgen så. Finns HÄR

Klänningen var bara hur fin som helst. Perfekt med omlott också, om man är ammemamma liksom. Finns HÄR

Så söta hjärteörhängen. Dom föll jag pladask för, såklart. Finns HÄR

Jag är så lycklig som nu kan ha linser om dagarna, och därmed också kunna snajsa till mig med ett par solisar. Några dyringar passar inte i mitt mammaliv nu där småttingar rätt som det är kan få tag på dessa. Tyckte den här modellen var så fin. Finns HÄR

Söta hårklämman. Lite ombyte från hårsnodden, liksom. Pärlade klämman finns HÄR

Så mycket fint, va?

Och fönstershoppa kostar ju inget!

Hoppas att ni har en god lördag! Här är det ömsom strålande sol, ömsom busigt snöfall. Aprilväder i maj. Så det kan bli!

Lillafrun

Valborg, Sköna maj och Livets små upp och ner…

Veckan startade så otroligt vackert.

Så varmt. Och Bertilen var salig där han brummade fram på fyrhjulingen med pappsen. Ni ska se lille B då. Lycklig.

”Det ska va gött å leva, annars kan det kvitta!”… lilla Radarparet.

Så blev det Valborgsmässoafton och alldeles i slutet av en ljuvlig aprilmånad. Frans Frasse Fransson vilade sig bland tomatplantor och varm vårsol.

Juni plockade tussilago i diket till sin mamma. Som en dröm.

Till kvällen vandrade vi iväg hela gänget. Mötte upp stora och små kompisar.

Kikade på traditionellt vis på vackra Valborgselden.

Till sena kvällen knatade vi hemåt igen, med cykeln på vagnstaket, två ungar i vagnen och en på pappans axlar. Efter att ha spisat ”Vintern rasat” och ”Sköna maj välkommen” här hemma på hög volym, så slocknade vi i ett sömnigt trassel i storsängen allesammans.

Det blev första maj.

Så himla mysig dag. Jag och Bertilen bakade bröd till morgonen. Alltid en god start!

Så kom PappaMorfar och hjälpte oss att elda.

Så vackert. En alldeles egen Majbrasa, liksom.

Minimannen som gillar att ”jobba” var i sitt esse, medan lilla Skrållan mest gick runt och muttrade och var efter-Valborg-trött… men efter en sisådär tre timmar slumrandes i vagnen så var den lilla sömnälskaren på banan igen.

Då åkte vi hela gänget hem till lilla byn. Blev bjudna på Gudomligt god Mamma-lagad middag. Jag kutade favoritrunda. Och fick sedan, tillsammans med min älskade M, hoppa in i den Pappa-eldade bastun och bara ha världens lyxigaste stund för två småttingpäron.

Och så vaknar vi till den andra majdagen och önskar mest bara att dra täcket över huvudet.

Det snöade på tvärsan när jag kikade ut genom sovrumsfönstret, ungarna snusade så gott bredvid varandra och jag vände snabbt blicken mot den synen istället för att se det där vita… som ju visserligen är nederbörd vilket är gott för marken. Men så mycket hellre det hade fått falla regn, än snö. Jag försökte tänka positivt.

Men nä, sen har det följt en dag av ena lilla skoskavet efter den andra. Som det är och känns ibland. Vad tusan, livet är så himla gott så det är ingen fara på taket med någon sån dag då och då. Inget allvarligt.

Mer än att mitt Mammahjärta har värkt en och tre gånger… småbarnslivsbekymmer som i livets stora sammanhang är så små men som kan kännas superstora just här och nu. Sen stressen som steg när jag kanske egentligen lovat lite för mycket… älskade människor, på tre olika håll, om att finnas med min hjälp. Plus lite annat huvudbry.

Nåväl. Jag väljer att fokusera på guldstunderna. Som när vi gosade med Storanfamiljens kattungar, promenaden med sovande små i vagnen, eftermiddagstiden med hela familjen samlad.

Ikväll gör jag natt tidigt och sover ruset av mig. Snart ny dag.

Och alltså, vacker-maj är här! Det är ju faktiskt så underbart att det inte är klokt…. än om gräsmattan är lite nesligt vit här och där.

 

Ta hand om er!

 

Lillafrun

Mat till en pluttesmåtting!

Så tar vi en liten läsarfråga, med en liten rapport angående Minstings ätande och så..

 

Och så är Bertilen tio, snart elva månader och nu, nuu är vi igång med mat-ätande mellan allt ljuvligt ammande. Varken han eller jag verkar ha den minsta tanke på att trappa ner med det myset, så det är nej ingen o-mätt liten lillprins vi har här hemma. Älskar mätta, belåtna barn!

Och jag fullkomligt älskar ammemyset och är så himla glad och tacksam över att det fungerat så himla bra med alla tre ungar, verkligen inget att ta för givet, det vet jag. Samtliga har helammats till minst 8 månader följt av olika snabbt upptrappande med mat-mat. Vi skyndar långsamt och njuter allt vi kan, av det som är precis just nu. 

För varje barn har liksom känslan av rutin, erfarenhet, tillit och luugn i mammakroppen kommit så det där med ”att gå på känsla” är sannerligen en härlig melodi anser jag. Förutom att kika i livet-dagböckerna jag skriver för alla barn, liksom jämföra ”få se nu, hur levde Sixten och Juni som tio-månaderspluttar?” så läser jag inte bland rader om ”hur ett barn äter vid tio månader”.. för det kanske inte alls stämmer för mitt barn. Däremot kan jag gå in på livsmedelsverket och fräscha upp minnet på vad som är bra att ge barnet och så vidare. Men min huvudtanke?

-Varje unge är unik, utgå ifrån barnet. Gäller alltid, vad än det handlar om. Punkt.

Jag tycker inte om övergången från att enbart amma till att börja söla med pluttemat. Det gör liksom ont i kroppen på mig. Som att en älskad era är slut. Kanske förstår någon vad jag menar, kanske är jag galen. Oavsett, så är det.

Men, det underlättar ändå när lillungen tycker mat verkar intressant och det känns också härligt, när jag vet att jag bjuppar på något som ser gott ut och smakar som något jag själv skulle kunna tänka mig att äta. Hemlagad småttingmat har vi haft till alla tre, det är faktiskt inte alls krångligt att laga och känns så gott i hjärtat att servera.

Att hacka upp goda råvaror som passar små, koka, mixa med en klick smör eller olja och smaksätta med massa goda örter.

Fördelar puréerna i muffinsformar, som vi ställer på en plåt och ställer i frysboxen (eller ute om vintern) i några timmar, innan man kan lägga småportionerna i en burk att ha i frysen.

På det här sättet har man alltid ett hemlagat barnmatsupplag i frysen. Perfekt!

HÄR finns ett inlägg från när Liten var bebbe, med några rara recept för en pytteliten.

Och HÄR finns en drös av goda recept att ta del av inne hos Semper.

Till efterrätt eller mellis tycker Bertilen om exempelvis frukt. Som mosad banan.

HÄR finns ett recept på Avokado- och bananfluff. Så gott mellis för en plutt!

Bertils Plommonpuré!

Ett par teskedar efter lunchen för att hålla lilla magen igång. Också himla gott till kvällsgröten, tycker Minsting.

Bertils Plommonpuré! 

Lägg torkade plommon i en kastrull. Täck med vatten. Låt koka i cirka 45 minuter. Fyll på med vatten eftersom det hinner koka undan. När plommon är riktigt mjuka; Mixa! Förvara i en burk i kylen.

Så, det var en liten småttingrapport.

Det ammas för fullt och smakas på nya saker hela tiden.

Nu har två gaddar sökt sig upp och att äta småbitar är en fest, tycker B. Som det ser ut ovan är standard just nu. Smärre sanering efter varje litet mål. Men det är liivet som småttingmor. Och jag älskar det!

Tack och lov har B inte alls förstått att han skulle kunna använda dom där gaddarna till att göra illa mamman med..!

Älskar att ta paus bland trädgårdsfixet, slå oss ner i sköna vilstolen och njuta av bland det vackraste jag vet.

 

Nu ska vi ta vara på det allra sista av denna ljuvliga, ljuvliga aprilmånad! Önskar er alla en God Valborgsmässoafton!

 

Lillafrun

 

April i våra hjärtan!

Vilka dagar det är nu.

Alldeles sagolika och nästan som hittepå. Det känns inte helt rätt och riktigt, det är ju ändå bara april, fast det snarare känns som de härligaste av försommardagar. Vi har påsklov, men det är så mycket sommarlovskänsla över dagarna nu att det inte är klokt. Än om det är läskigt rekordtidigt alltsammans, så är det onekligen helt underbara dagar.

Vi njuter här hemma. Jag gör några snabba knop om morgonen (eller alldeles för sent om natten), sånt där som man inte vill spara ihop alldeles för mycket.. som tvätt för en hel familj och sånt, ni vet. Men mestadels nästan lever vi ute på gården, från morgon till kvällen, när småbarnen inte ovanligt nattas i vagnar på långpromenaderna.

Det börjar bli gröna knoppar på träden.

Barnen hoppar studsmatta och gungar med varma vinden i håret. Idag gick vi ner på byn med förmiddagsmellis nerpackat. Lekte i lekparken och hade äventyr. Premiär att springa i bara tunna springtightsen gjordes till eftermiddagen också. Så himmelens härligt. Jag sprang bland slingriga skogsvägar, landsväg och avslutade turen med att kuta tvärsöver åkrarna som till sist nådde vår gård.

När småsyskonen vilar i vagnen, har jag och Storebroren Mamma-Liten-tid, så älskad tid av oss båda. Min förstfödde, storlilla femåring som är så klok och hjärtevarm att jag blir gråtig av bara tanken. Vi krattar, påtar och funderar på allt mellan himmel och jord. Mitt i allt tar han sig en glasspaus, medan han arbetsleder i ”krattningsjobbet” så inte morsan går göralös..

Om kvällen skiner solen mjukt över gården och vi ger oss ut direkt efter middagen, om vi inte till och med ätit den ute. Konstruktörspappan som mest sett vackra, varma dagarna genom kontorsfönstret, svidar snabbt om och snickarbrallan är på. Vi grejar allihopa, med ditt och datt.

Tvååringen pratar och sjunger på in- och utandning, medan hon rastar Snigel längs lillvägen eller busar för fullt med sin ”bästa kompis”… vilket är hennes Storebror, förstås. Mitt i allt ropar hon ”MAMMA!!… jag ÄLSKA dig!”.

Minsting utforskar världen. Klappar händerna av lycka och fullkomligt älskar att vara ute. En helt ny värld känns det nog som, utan den där bylsiga vinteroverallen, liksom. Han är så rar och med en blick jag drunknar i varje dag. Han härmar små ord och verkar ha promenadplan, alldeles snart. Står alldeles själv och ser så världsvan ut. Delar ut godaste sortens bebbepussar.

Och mitt i allt, är jag. Som en blöt fläck. Av tacksamhet och lycka.

April i våra hjärtan. Livet. I våra hjärtan.

 

Allt gott till er!

 

Lillafrun

 

Hjärteglimtar från Påskhelgen 2019!

Skärstorsdag, men tack och lov åkte inte den där älskade påskgubben, aka Trädgårdsmästaren, och hans kindprickiga småsyskon till Blåkulla!

Påskhelgen tog vid!

Långfredagsmorgon. Med brödbak för helgfrukostar och fikagäster.

Mamman och pappan svettade sig igenom ett utav helgens självplågande, härliga (!!) träningspass tillsammans.

Vacker, vacker långfredags Gudstjänst  tillsammans med pojkarna och Storan (min ena storasyster <3). Jag har nog aldrig skådat en gladare kyrkvärd tidigare! Han äälskar att ”jobba” med sin Farfar i kyrkan.

Långfredagsfika, här hemma i gamla gården. Med köksbordet fyllt av gott att njuta av tillsammans med älskade Storfamiljen.

… mitt i fikat kom Sötaste Kyrkvaktmästaren hem, med dom enda fem röda rosorna som prydde kyrkan den sorgliga, men hoppfulla dagen. Jag kolavippade söthetsdöden. Ser ni lilla guldpengen i handen också? … tio kronor närmare sitt spar-mål..

Efter kalas-kök. Kan vara bland det mysigaste som finns. När man stökar och grejar och hjärtat är alldeles varmt från hjärtebesöket. Juniflickan var så stolt som hängt med sin Gudmor under tiden mamman var med brorsorna i kyrkan.

Påskafton!

Och jag lyckades fånga Min Klippa i Livet på bild. Vackerpappan som var på väg ut att fuffa färdigt Äggjakten..

… som blev väldigt lyckad som ni kan se! Den här bilden säger så mycket om lilla trioskaran.. Storebror har två små, så stora, fans i livet som ser upp till honom massor. Och han är stolt och så omhändertagande av de små.

Sen följde en hel drös timmar av barnalek, korvgrillande och utefikande här på gården, i det ljuuvligaste sommarvädret, tillsammans med Svärfamiljen! Helt ljuvligt!

Till Minimannens och Juniflickans stora glädje har deras vänner N och A varit på besök hos sin Mormor och Morfar (ena granngården här i lilla ”Bullerbyn”), så oj så härligt det varit med alla barn som kutat och lekt här i kring under prick hela helgen.

Vi tog en prommis när småttingar skulle sova. Tjugo grader varmt och snö. Ett tu tre var vi piffade för Påskaftonsmiddag. Lillebror, som firar livets första påsk, liksom. Så gulligt!

I väg det bar, med en Brandispappa som fått jourhjälp av schyst kollega, så kunde hela Storlilla familjen susa iväg.. till lilla byn!

Där Mor och Far bjöd in till den absolut godaste påskmiddagen jag ätit. Och i bild ser man liksom bara ena delen… kära hjärtanes, alltså.

Lyckliga var vi. Storan och Lillan och våra familjer.

Så blev det Påskdagen! Och Glad Påsk!, på riktigt liksom.

Påskdagsmässa, tillsammans med Storan och min lilla flicka.

… hon som hade det high life där i kyrkan men som sedan blev bara liiite, lite bekymrad över att tullisarna hon just fått av sin ena bästis i livet (Farfar) hade gått av… (ibland är det svårt att hålla fnisset borta som moder…)

Vi påtade och grejade hemma sedan. Jag skolade om plant och kände mig lycklig inifrån och ut. Som om det inte var nog med lyx så var vi bjudna på ännu en så god påskmiddag. Då, hos Svärmor och Svärfar, tillsammans med Svägerskan med familj. Så himla mysigt!

Och på toppen av hela Påskhelgen, blev det Annadag Påsk och jag smet in i Gårdshuset och påbörjade ett mastodont projekt som någon (min stora darling) tvivlade starkt på att jag skulle ro i land… där jag satt mitt i, bland leksaker, skor till fördärvat, kläder från en drös älskade kusiner att sortera hit och dit och pryttlar i massor… men jädrans, jag var idog.

Hade små pauser ibland, ammepasuer och pustande… men M hade all anledning att tvivla, för jag gick loss utan hejd och ett tag såg det verkligen ut som hajchaparall där kring gula huset.. ni vet, när man börjar rensa överallt, samtidigt…

.. men tada!

Galnaste rensningen någonsin, i hamn! Så jädrans skön känsla. Och jag funderade på att flytta in, för vilket mysigt hus det där också är. Jag ringde mor och sa ”nu kan ni flytta in. typ!”. Min småplant ska få bo där och träna sig på lite svalare grader.

Efter en ljus kvällsprommis somnade vi mer än gott tillsammans igår, efter en lång, innehållsrik, oskyndande, vilsam men ändå påtande, så god påskhelg som värmt både hjärta och själ.

Ja, å, vilken påskhelg det där var!

Jag har njutit från början till slut.

Idag är det någon slags småsnurrig måndag-fastän-det-är-tisdag-känsla, skönt trött efter gårdagens mastodontbestyr men ändå full av energi på samma gång. Jag fick sån sommarlovslängt nyss.. det är ju så tvärhärligt när precis hela familjen är hemma liksom. Men jag och lill trion har mysiga bestyr på vår agenda idag, så poff är nog pappan hemma igen!

Hoppas att ni har haft en himlafin påskhelg, kunnat fylla hjärteaskarna med sånt ni mår bra utav och ladda själabatterierna gott.

Ta hand om er så hörs ni alldeles snart igen!

Lillafrun

G-VMBJT57ZE4