av Emmeli | jun 3, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Måndag och Måndagshälsningen kommer här, med några glimtar från förra veckan och så vidare!
Förra veckans måndag.
Med start av något så drömmigt som Försommarsemester. Semester, med tid för familjetid javisst. Men mycket fokus på renovering och Brandisjobb.
En sväng kom Mormor förbi, nyfrissad och så fin. Lillprinsen är saligt kär i sin Mormor, delar ut pussar och myser i famnen så mycket han bara kan.
Och titta där då! Drömleverans anlände oss och vi hade snälla familjedarlingar till hjälp att bära in alltsammans. Övervåningens golv, alltså.
Operation Sommarstädning också, ja. Det gick som hejsan, faktiskt. En hop stjälredor sätter krydda på något dylikt, vill jag lova! Ni kan bland annat fantisera om synen av en morsa som står i höga fönstret och räserputsar när plötsligt bebben lär sig klättra upp i soffan och sitta där och vinglar på halvfjärs, såå på väg att tippa på oskönt vis…meen, morsan hann fånga lilla busen!
Och Kristihimhelgen var så hjärtegod!
Bilden ovan är en glimt från när älsklingsbarnen hade slumrat för kvällen och jag och M passade på att njuta av kvällslugnet tillsammans. Mörk chokladmousse med rostade hasselnötter.
Helgen bjöd också på det där;
Jag fick bland annat träffa min fina, fina vän C som var här i byn med sin gospelkör. Vi bjöds på grym gospelkonsert ledd av en vännen C som vi var så impade av. Och så avslutade vi lördagkvällen tillsammans här hemma på gården..
Pratade i kapp, åt varma mackor med svampstuvning. Smakade på somriga småkakorna jag bakat under dagen. Likaså rabarbersaften. Och så prellbokade vi in ett längre sommarhäng tillsammans!
Alla somnade vi gott efter den lördagen i hjärtat. Storasykonen som varit hos Mormor och Morfar och lekt och haft highlife och vi andra som ju också haft det så gott.
Veckan avslutades med liten kantning av sjukstuga. Förkylningsbaseluska, som hoppade på Storebror för några dagar sedan, med en febertopp som gav sig snabbt iväg men lämnade snuva efter sig. Lite smygfeber hos morsan under söndagen, men med sakta mak och ljuvligt, långsamt trädgårdspåtande bland annat under blommande äppelträdet, ända till kvällen, så tror jag tusan jag var helad innan jag la mig på kudden.
En vecka där maj mötte juni, så många härliga stunder vi hade.
…
Och nu då! Ny måndag!
Den här veckan känns redan nu i hjärtat på mig. Familjens Minsting fyller ju ett år om bara några dagar, liksom. Så stort. Min bäbis. Redan ett år!? Men jo, såklart det är så. Veckan kommer innehålla bland annat en del present-, och kalasbestyrande. Så mysigt och roligt!
… fast som veckan startat är det ”en stund i taget-läge”. Storebror som var febrig en natt innan helgen och sedan varit pigg och lekt som bara den…han, har idag så ont i ett öra. Lilla stackaren. Han har haft ont i örat en gång tidigare och den kvällen var kaos så den här dagen framstår som plättlätt än så länge. Läs HÄR så förstår ni vad jag menar.. kära nån, alltså. Ibland bjuder småttinglivet på kaosiga stunder sådär så att man tror att man är med i Dolda Kameran, ni vet?
…
Förutom liten sjukstuga, som vi hoppas inte ska sprida sig till resten av gänget här hemma, så fortsätter vi med ännu en vecka av Försommarsemester… som idag ter sig så att jag är hemma själv med barnen och M håller på och ta brandbilskort i en stad inåt landet… semester, haha! Nåja. Vi hejar på Brandispappan att övningskörandet går bra och längtar tills han kommer hem igen… och det där med semester blir lite mer sanning än just nu.
Men vi myser här hemma, jag och småttingarna. Kurerar skör Miniman. Serverar svartvinbärssaft och försöker truga i en liten dutt alvedon. Funderar på middagsmat och sneglar mot tvättkorgen som ropar på mig.
Vad ni kommer bjudas på här inne under veckan?
Bland annat ”Odlingstäppan 2019”. Ett recept på en liten, farligt utsökt kaka ni inte vill missa. Presentprepp till en snart-ettåring, förstås. Och! Ett samarbete som känns skitmysigt att få dela med er, inför sommarens lediga dagar! Ja, typ så.
Ok, nu tar vi tag i den här allra första juniveckan tycker jag! Hoppas att ni får en god måndag!
Lillafrun
av Emmeli | maj 31, 2019 | Emmeli funderar, Hallen, Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården
Tack vackra maj, för den här gången!
Du var magi, som alltid.
Ljuset. Värmen som kommer åter. Grönskan. Trådgårdspåtandets start. Cyklande småungar. En Minsting som tog sina första steg. Fågelkvitter. Dofterna. Springturerna. Dom allra första blommande blommorna. Blåsippor, hägg, pingstliljor, vitsippor och äppelblom.
Jag fick raketfart för några kvällar sedan och startade Operation Sommarstädning.
Och har sedan dess gnott på alla stunder jag kunnat. Nu är här så himmelens rent och fräscht och sommarfint. Tyger, fönster och minsta vrå har råkat ut för Fejaren E. Känner inre tillfredställelse över att min långdragna idé för mig själv denna vår, att gå igenom lådor och skåp, allas garderober, rensa ute i gårdshuset, skänka iväg en massa och på toppen få avsluta med det roligaste, göra sommarfint… så nöjd över att vara i mål.
Nu kan det bli sommar med skräpiga golv av barfotaspring. Det är att fylla hemmet med liv, tycker jag!
Men visst är det som en tavla med nyputsade fönster, med vackergrönskan och blå himlen utanför? Jag är så förtjust i den spegelbild som blir från naturen på utsidan också. Kulturglaset i fönstren är så vackert! Lite sommarstugekänsla, liksom.
En kvällstrött lillprins på sista äventyren för dagen. Några små steg här och där. Lite räserkrypande. Ammemys. Och godnatt bredvid storasyskonen. Älskade småttingar. Jag ser så fram emot sommaren med er.
Tack vackra maj, för den här gången!
Du var magi, som alltid.
Lillafrun
av Emmeli | maj 27, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
God morgon måndag!
Hoppas att ni har sovit gott och fått börja dagen med god känsla.
Jag somnade så varm i hjärtat i natt och vaknade med samma känsla i dag. Omringad av nattvarma småkroppar. Med solen gassandes in genom sovrumsfönstren.
Vi tar en liten måndagshälsning i vanlig ordning, kikar på glimtar från förra veckans majdagar och tittar på hur kommande vecka ser ut. 
Titta där, lilla bebben som sedan tio dagar tillbaka tar sig ett och ett steg. Men mest räserkryper han, det går liksom snabbast så. Men det är fräsigt att stå, ju! Att se världen från nytt perspektiv. 
.. det är så mycket att upptäcka. Så häftigt att få vara med på resan. Visa hur man doftar på en häggkvist, till exempel. Ni ser ju koncentrationen hos lillprins, redo att rycka tag i väldoften.
Vardagmorgnar. Kan knappt tänka mig något mysigare. Var sak har sin tid. Var tid har sin charm. Brukar jag tänka. Just nu är hemmet min älskade borg, mer än någonsin, och jag bara älskar varje dag av HemmaMammaliv. Vill ingenstans. 
Just nu blommar det fullt av Natt och Dag, eller styvmorsvioler som dom ju också heter, på åkern. Det är själagott att tjava neråt längs grusvägen, rulla snart-sovande-lillprins i vagnen och stanna till för att plocka en bukett att sätta i vas.
Pysseltjejen, som fick hjälp av sin pappa att göra det sötaste armbandet för att ge mor till morsdagspresent. 
.. och så en snabbknipsad bild från mina föräldrars trädgård igår. Deras körsbärsträd. Å. Jag önskar nog också ha ett körsbärsträd, så vackert eller hur?
…
I veckan tänker jag sända er bland annat en hop trädgårdsinlägg. Älskade luktärterna och bilder på hur den nya rabatten med stenarna blev. Och så ska ni få ta del av samarbeten med finfina rabattkoder. Bra va?
I övrigt är det här starten på två überlyxiga veckor. Vi kan kalla det Försommarsemester!
Jag blir pirrig i magen av bara ordet. Eftersom det ju både strösslas en och annan röd dag och i vanlig ordning är Tillsammansmåndagar på rad, så blev det inte så många dagar kvar för att lappa ihop kommande veckorna till helledigt från arbetet. För den skäggige, alltså. Fast han har ju fler än ett jobb… så med Brandisjour är han pepp på hemmaliv dagarna i ända här med mig och barnen, samtidigt som peppen för ”intensiv intensivrenovering” är enorm. Vi hoppas hinna sisådär maaasssor på dessa 14 dagar… hejar ni på oss?
Medan M jobbar på övervåningen nu ska jag och barnen ge oss ut och plantera smultronplantor. Att så i vår odlingstäppa och plantera ner än fler perenner och så smått börja smyga ner ettårsplanten, står också på veckans agenda. Nyp mig i armen.
Nu njuter vi sista dagarna i maj, tycker jag! Ta hand om er så hörs vi alldeles snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | maj 26, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Åh,
Att få väckas av morsdagssång (ni vet, födelsedagssång som skrivs om lite sådär så att den passar perfa på morsdag!) och pirrigt glada små leenden hos ungar som var så peppade på ”MAMMAS dag!”.
Teckning och kärleksbrev. Dögulliga bokstäver skrivna med stort, stort tålamod. 
Småarmar kramandes om min hals. ”Frukost på sängen dukat på köksbordet” (mammans melodi om hon får önska på ”sin dag”. En kyss och kärleksord från han jag får äran att dela livet tillsammans med. Och det där världsfina armbandet som Juni pärlade så fort frukosten var i magen.
Jag svävar på moln.
Tänk att jag, lilla jag här på stora jorden, får ha det såhär himla, himla gott.
Med en alldeles egen storliten familj som behandlar mig som en prinsessa. Att jag få vara Mamma, till tre helt fantastiska barn. Triss i skatter. Min största gåva i livet.
Jag hade sagt till M att han absolut inte fick köpa snittblommor nu denna tid på året. Jag hade önskat att få gå en morsdagstur tillsammans, hela familjen och plocka mig en bukett vitsippor i skogen.
Den önksan slog också in.
Med Storebror på sin sprillans nya cykel och Skrållan på sin från-Storebror-ärvda cykel. Bertilen i vagnen med vitsippor fastklämda i mjuka, starka handen.
Vi njöt en liten lagom tur i vårt älskade höga kusten. Det äär så vackert, med berg och dal och havet och den skira, så oerhört gröna nygrönskan. Vi stannade till. Spanade på vågorna.
Innan vi skulle ”bestiga berget” som ungarna sa. Ta oss uppför branta backen, alltså.
Ååh, älsklingar!!
Hej och hå!
.. till sist var vi hemma vid Drömgården igen.
…
Till eftermiddagen snoffsade vi till oss lite lagom och knatade till Mamma-Svärmor-Farmor och uppvaktade henne och fick så mysigt fika. Med kaka som tydligen mannen hade ordnat receptet på… när han var liten och gick på fritids. Så gulligt minne att få ta del utav, som fruga liksom.
Därefter susade vi vidare till Lilla byn, och firade min mor, mannens Svärmor och barnens Mormor. Ljuvlig middag, som alltid. Och världsmysigt att få träffa päronen och Storan och hennes fina stora familj.
En morsdag så innerligt fin. Jag har smyggråtit två gånger. Är så lycklig över att få vara med om det här, livet, med en kärleksfallskärm av människor i kring.
Det är en ynnest, alltsammans.
Och att få omringas av kvinnor med bubblande hjärtevärme. Mammor eller ej. Av kärlek-starka kvinnor, liksom. Förebilder. Några jag beundrar så och är så evigt tacksam att få ha som en Livet-kram.
I kväll somnar denna mamma så gott, med en himlafin Morsdag i hjärteasken!
Lillafrun
av Emmeli | maj 20, 2019 | Drömgårdsrapporten!, Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
God förmiddag ni hjärtans fina människor som kikar in här hos mig!
Det är måndag hemma på gamla gården. Ljumma vindar. Sol och hummelsurr. Bäbisen ligger ute i vagnen och snusar, med hatten på magen, som en riktig Rutinerad Sjusovare. Häggen doftar ljuvligt. Och jag vill inte missa en sekund av nuet.
Vi är ett något gäspigt gäng här hemma idag. Som börjar veckan mjukt, tillsammans, i vanlig ordning. Jag bjöd på nybakta frallor till frullen och lyxar med tretår. Vi tar det lugnt idag. Helgen har varit så himla god, och gjort oss trötta kan man säga. På skönt vis.
Vi kickar igång veckan här inne med en Måndagshälsning i vanlig ordning, tittar lite bakåt, landar och kikar på hur kommande veckan ser ut, på papperet alltså.. sen får man ju se, i vanlig Livet-ordning. Är så tacksam för varje dag.
Det blev helg och lilla tullisen under äppelträdet slog ut. Dom kommer där, år efter år.
Efter att mor tankat sig med morgongympa, vi ätit frulle och småttingar smorts med sommardoftande solkräm, så packades mellis och barn ner i vagnen.
Enträgne pappan lämnades hemma bland sluttampen på Spånhärvan, medan jag och barnen mötte upp Farmor, Faster K och kusinerna, som ju är i prick samma ålder som Storebror S och Lillasyster J.
Roliga timmar nere på byn, med lekparkshäng på två olika platser och utelunch. Mysigt!
Efter en hop lekparkstimmar tjavade vi hemåt drömgården och fortsatte leken. Där bortom häggen är en lekställning full med glassätande gullungar.
Så blev det eftermiddag och mor hade riktigt fått inplanerad tid att få småslumra i vilstolen ute i solen. Jag skulle preciiis sätta mig.. vad händer då tror ni? Det går larm förstås. Så älsklings-M ilar i väg och byn fylls av sirener och sedan såg vi inte till Brandispappan på länge.
Svärisarna hade bjudit oss alla på lördagsmiddag, så lyxigt. Så jag och barnen tjavade dit och blev bortskämda. Innan vi knatade hemåt, åt kvällsfika och bäddade ner varandra..
Med denna syn framför mig, grät jag en skvätt.
Jag var både helt slut efter dagen, ingen klagan inte ett dugg, jag älskar att jag är slut av att ta hand om dom tre mest fantastiska människorna jag vet. Mor var trött. Men mest bara så oändligt tacksam. Den största skatten jag kan tänka mig. Tripp Trapp Trull.
Trötta Glädjetårar, alltså.
Jag drog morgonrocken om mig och gick ut på verandan. Fåglarana flög över himlen och kvällslugnet var så vackert.
Jag spatserade över gården, doftade på dom allra, allra första häggblommorna som hade slagit ut under dagen.
Och till sist, någonstans mitt i natten när månen sken som allra mest. Då kom den älskade skäggige hem. Stank rök. Och var vacker som bara han kan. Den brinnande skogen, uppöver berget, var släckt. I vanlig ordning var jag saligt lycklig över att ha honom hemma igen.
Majnatten är vacker.
Plötsligt var det söndag!
Ny dag. Ny energi. Hos både stora och små.
Peppen var omåttligt stor här hemma. Vi bakade sockerkaka tillsammans och jag hann nog tusan knappt blinka innan den var färdig. Pyttiga bagarna är såna hejare där i köket!
Loppade sockerkaksformen formade ännu en vacker kaka och det doftade sockerkaka så det stod härliga till!
Så blev det tid för vad jag längtat så otroligt efter; Trädgårdsfix!
Låt mig visa en före-bild!
… sen rullade mina älskade, älskade föräldrar in på gården. Och vet ni, jag blir tusan rörd öven idag när jag tänker på det. Hur söta dom var, som kom med spadar, stora leenden och uppgrävna perenner från deras trädgård, som är fantastisk. Att få denna hjälp och mysiga gemenskap med mamma och pappa, ja det var en dag jag aldrig, aldrig kommer att glömma.
Jag ska självklart visa er vad vi påtade med under dagen.
Helt slut var vi efter trädgårdsdagen och vilade så gott på storsängen. Trots att ingen av oss i bild grävt ett endaste spadtag utan mest bara servat med mat och fika, krupit hittan och dittan och framförallt känt sånt lyckopirr i magen dagen lång att jag var tvungen att gå ut flera gången på gården under kvällen, för att se så att det var på riktigt. En början till Drömgårdsträdgård. Åh.
En majhelg i hjärteasken.
…
Nu har vi måndag. Ser så fram emot veckan!
Bara njuta varma våren, grönskan och alla dofter. Framförallt synen av småungar som tycker den här årstiden är lika ljuv som vi vuxna.
Mer trädgårdsfix tänker jag!
Ääntligen kvällsgå med Storan!
Och så ska vi förbereda oss för kommande helgens äventyr, berättar mer om det senare.
På, i vanlig ordning, framtrollad tid ska Hemmamamman förbereda för kommande samarbeten här inne och på instagram. Det är roligt och jag hoppas att ni känner att jag gör alltsammans av hela mitt hjärta och själ.
Jag planerar att knåpa inlägg till er om ditt och datt, men bland annat Trädgårdsdagen igår förstås, så ni får se resultatet!
…
Ha nu en god veckostart, glöm för hjärtats skull inte att ta en drös djupa andetag varje dag. Jag påminner mig själv lika mycket, som er. Andas. Lyssna till fågelsången och dofterna.. av himmel på jorden…
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | maj 17, 2019 | Emmeli funderar, Juniflickan 2 år, Liten 5 år., Mammalivet, Minsting 10-12 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Det är så andäktigt, nästan, nästan smärtsamt vackert i naturen just nu.
Att få se, hur allting vaknar till liv igen. Riktigt känna hur det gröna bara omfamnar oss, mer och mer för varje dag. En ynnest. Att få vara med om ännu en vår.
Någon kryper över gräsmattan. Storasyskonen springer över gården. Jag går som en Ferdinand och andas djupa andetag. Vårens första ruskväder gjorde gott för marken och för var dag blir det bara grönare och grönare. Stora björken har fått små pytteblad, som jag visade Bertilen där vi satt i trägungan och vilade för ett slag. Tvätten vajar i vinden och det doftar så gott där jag viker småttingkläderna och lägger på sin plats.
Morgnarna är ljuvliga. Att vila i småskuggan av äppelträdet är alldeles ypperligt.
… menar Lillprinsen!
… som skiner i kapp med solen. Allra särskilt när älsklingspappan precis kommit hem från arbetet och första mötet efter flera timmar ifrån, är här.
Ja. Det är en så enorm tacksamhet. Att få vara med om ännu en vår. När allt vaknar till liv igen!
Majljuset är magi. Fågelsången likaså. Morgnarnas och kvällarnas lugn är gudomligt. Tänk att den är här nu, knopparnas tid, när allt brister ut i det vackraste av landskap.
Storebror och StoraLillasyster cyklar och busar längs lillvägen. Femåringen samlar på vackra stenar i en burk. Och Skrållan går runt och pratar på in- och utandning. Sjunger för full hals och avbryter mitt i för att säga antingen Mamma! Jag äääälskaj dej!” eller ”viss äje vaacket ute, mamma!”. Och så gungar dom. Alla tre. Och mammahjärtat värker av kärlek.
Bertilen blir så uppassad av sina storasyskon.
Lillebror upplever sin Livets Första Vår. Tänk, va. Så fantastiskt. Han ordagrant smakar på den, allt han bara kan. Jag fångar små löv och grässtrån, grus och grenar ur dom där mjuka gossiga småhänderna som har siktet inställt på att pricka lilla munnen. Ögonen lyser på ungen. En första vår. Men visst känns det alltid, alltid som att det är den första? Det kaan inte har varit prick såhääär vackert tidigare, tänker jag. Där jag är helt fast besluten om att det här är livets bästa vår.
Vi är ett så himla fräsigt gäng nu. En storliten familj. Jag njuter allt jag bara kan, av precis varje dag.
Så tacksam som får uppleva hela alltet.
…
Nu väntar helgdagar.
-Må så gott alla ni!
(Och PS! Mitt fullproppade, kraschade, minneskort är på väg till ett dataräddarföretag, som är proffs på att laga trasiga minneskort. Kanske, kanske går det att rädda och få tillbaka alla de tappade bilderna. Jag lovar att hålla er uppdaterade om hur det går! Ds)
Lillafrun
Senaste kommentarer