av Emmeli | jan 14, 2014 | Emmeli funderar, Liten i magen, Musik, Shopping
Sådärja.
Äntligen har jag fått landa med benen högt och filten över mig. Jag hann inte riktigt den grejen igår. Och den här pluggdagen blev minsann lång och har dessutom innehållit tre promenader med Maja-hunden och traskningen fram och tillbaka till skolan. Det är alldeles för mycket för mig nu, med tanke på foglossningen. Så, nu tänker jag ligga här resten av kvällen och bli uppassad. Av Maja-hunden…. jo tjenare…
Jag kom alltså precis innanför dörren efter dagens sista göra; ytterligare ett rep. Det är lyxigt att leva ett musik-liv. Jag och mannen spelar i samma ensemble, tillsammans med ett gäng andra duktiga. Så himla roligt! Och nu blev jag dumpad hemma och M åkte iväg på ytterligare ett rep. Behöver jag säga att Liten dansar i magen när han hör musik? (Ja, jag säger han. Det ääär ju en han. Vet(tror) jag?). Särskilt när jag spelar piano. Så gulligt så jag smäller av. <3
Det är kväll och sviinkallt ute nu. Graderna har sjunkit och sjunkit under dagen, och nu börjar det närma sig 20 minus. Liten ska inte behöva frysa, så senaste inköpet är en Voksi-påse. En classic. Kostar skjortan men ska enligt übersäkra källor vara hur bra som helst, typ hur länge som helst. Och det låter ju himla bra. Jag längtar till jag får bädda ner knytet i vagnen i denna mysiga.
Nu ska jag ha en kväll av vila.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jan 13, 2014 | Laga, Baka, Äta, Musik, Recept
Åh.
Finns det något bättre än att ramla innanför dörren, efter att ha gått i kylan hem och nästan frusit örsnibbarna av sig? Att få komma in i värmen, känna hur det osar gott ifrån köket och säga aah, vad skönt med kväll igen. Nja, svårslaget är det i alla fall. En, en, en, heldag på skolan och jag tycker redan att jag känner att det luktar bränt ifrån huvudet. Eller också är det så, att det är precis så det är, när man varit ifrån det där tänkandet. Det tar helt enkelt sin lilla tid att komma igång igen. Men, nu har vi börjat, vi är på gång. Om så inte i full fart, så ändå i någon slags fart.
Dagen har varit varierad. Och sånt gillar jag. Jag har spelat fiol, piano, sjungit, projektat, fruktstundat (ja, sånt avsätter vi tid till. Viktigt) och musikfröknat. Och nu har jag alltså landat hemma.
Mannen bjöd på middag:
En utav våra paradrätter här hemma. Otroligt gott och lika enkelt att laga.
Skär ett snitt i så många kycklingfileér du vill ha. Smeta in dom i grön pesto. Lägg i stekpannan och stek en yta på filéerna. Salta och peppra. Ta ur filéerna och lägg dom i en ugnsfast form. I snittet på kyllingarna petar du in, minst, en skiva mozarella. (man kan pyssla till det och sticka tandpetare som stänger igen filéerna. Men vi brukar skippa det. Det funkar ändå!) Klicka ut några klickar crème fraîche runtom fileérna i formen. Och skjuts in i ugnen, 200 grader. Tyyyyp i…. nä, det går inte säga någon tid. Det beror på storleken på filéerna. Skär ett snitt och kolla, helt sonika!
Medan kyllingarna gör sig klara i ugnen, så fixar du antingen quinoa eller couscous, som du blandar med körsbärstomater, gurka, avokado och paprika.
Så himlarns gott! Och jag sitter här nu, och sörplar på en kaffekopp, och är alldeles ypperligt mätt. Den där tröttheten, som kommer efter en heldag och när dessutom ljuset är helborta och kvällen är kolsvart, den ska ignoreras. Ett träningspass väntar, såklart. Men det tar emot, det ska gudarna veta.
MÅ SÅ GOTT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jan 7, 2014 | Emmeli funderar, Liten i magen, Musik
Att koppla av.
Svårare än man kan tro.
Särskilt när man är en hellre-häcken-full-än-ingenting-att-göra-typ. En traskarrunda bredvid mannen, i (kors i taket) rätt så okej dagsljus. Och tid vid mitt älskade piano. Det är saker jag ägnar mig åt idag. Klockan är två och det är i princip mörkt ute. Snälla snö och snälla sol, kooooom hiiit!
M, min arbetande man, har åkt iväg på jobb. Och jag är kvar här hemma. Denna vecka är det tentavecka på skolan och för första gången under min utbildning, så har inte min klass någon tenta nu. Min nya termin drar inte igång än på ett tag. Rätt så lyxigt! Förresten så styr jag så mycket själv över plugget det här året, att jag knappt kan säga när min vårtermin börjar. Jag har ju liksom hälsat på den, rätt rejält redan under hösten. Nu är det en del skrivarbete, om höstens projekt ute bland dom rara crazy-kidsen, kvar. Lite pianoundervisning, så länge jag känner att jag orkar. Några föreläsningar och seminarier. Annars, inte så mycket mer innan Liten kommer. Och det är jag glad för, jag känner tydligt att min hjärna börjar fokusera på annat.
…som vilka kläder bäbisen ska ha när den åker från BB. Vilka kakor jag vill ha hunnit baka tills vi får bäbis-främmande . Om jag kommer ta den där himla epiduralen eller inte. Om jag ens kommer klara att föda, jag är livrädd och taggad, på samma gång. Man ska inte vara för taggad har jag hört….. ”Ystad-Haparanda”… snälla Gud, lååt mig slippa den grejen. Men måtte den lille må bra, det får göra hur ont det vill och ta hur lång tid det vill, bara Liten mår bra.
Ojdå. När jag inte hinner reagera på vad jag skriver. Då kan det bli såhär. Luddigt och virrigt.
Att skriva. Det, är också något som får mig att koppla av.
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 17, 2013 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Musik
Nu är vi framme!
Ja, det är vi!
Jag och mannen gjorde resan som en roadtrip och stannade till både i Skellefteå och Umeå påväg söderut. Jag ”råkade” få med mig en superfin mammaklänning som jag ska använda under jul, (Glittrigt värre! :D) en lunch på något ställe jag inte kommer ihåg vad det heter och ja, resan blev mer en utflykt än bara en tråkig resa. Sånt gillas!
Vi landade hemma i min lilla hemby i eftermiddags. Pappa och Tore-hunden stod beredda i dörren med kramar och skäll. Du kan nog räkna ut vem som delade ut vad. Middag fick vi också. Sedan hoppade vi in i en dusch och gjorde oss konsertfina.
Tog pärlan in mot staden, mötte upp mamsen och gick på en helt fantastisk julkonsert med Kramfors Kultursskolas elever. Stolta tuppar var vi allihopa, när båda mina syskondöttrar uppträdde och såklart älskade Storan som stod och viftade och spelade och var med mest överallt. Tänk av vi alla fyra systrar är lärare, (ja okejdå, jag är inte riktigt färdig ännu. Men snart!). Det är lite smågalet, och väldigt roligt!
Det är så härligt att vara hemma och träffa familjen. Yngste mannen i familjen, Lille H, undrade Men, vaj haj du din bäbis!? Han hade nog tänkt sig att den skulle vara utanför magen denna gång vi ses. Och ja, jag håller med honom (fast nä, stanna där inne ett tag till!!) Nu längtar vi efter Liten, allihopa. <3
Nu väntar kvällsfika á la mamma-style. Om du visste vad det innebär, så skulle du vara avis. Så jag säger inte mer än så 😉
Hemma, bland en massa älskade. Man kan inte ha det bättre. <3
GODNATT!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 13, 2013 | Familj och Vänner, Jag och M, Musik
Luciamorgon.
Högst svårbeskriven.
Igår slog regnet som spön i backen och all snö var i princip borta. Sorg i norrnorr, alltså. I morse vaknar vi till ett helt magiskt vitt täcke av snö. Lycka! Och mitt i sörplingen av mannagrynsvällingsfrukosten, får jag en idé. Mannen nappar som vanligt och vi börjar repa in ett kort, men intensivt, luciaprogram. Tvåstämt såklart. Och med såna där tjatiga verser emellan varje låt. Precis som det ska vara.
Och med den idén blev morgonrundan så hysteriskt mycket roligare än vanligt, när vi hade ett uppdrag på vägen; att lussa för vännerna. Klart man ska lussa när det är lucia. Så, med ljus och tändare och ett munspel att ta ton med, knatade vi iväg.
Otrooooligt pirriga i magen stod vi utanför dörren och väntade på att dom skulle öppna. Men, är det fredagen den 13e så verkar det som att man ska ha liiiiite otur. Dom var inte hemma. ”Hade gått för tre minuter sedan”. Det fick vi reda på eftersom vi istället ringde och framförde vårt budskap. Det var såklart tråkigt att dom inte var hemma. Men det gjorde ändå inte så mycket. Vi hade så himla roligt på vägen och det kändes som det viktigaste. Och lussade gjorde vi ju. Om än för oss själva 😉
En bild på luciatåget mmsades till vännerna. Sen gick vi vidare. Och konstaterade, att det är bra att ha det där kvar. Barnasinnet alltså.
Önskar Dig en fin Lucia-dag!
Mannen och jag är lediga tillsammans idag. Det var så galet längesedan vi hade en helledig dag tillsammans. Jag kommer inte ihåg senast faktiskt. Så idag firar vi. Med julkonsert (med ett riktigt luciatåg ;)) och finlunch på stan!
Kram/lillafrun
av Emmeli | dec 12, 2013 | Emmeli funderar, Liten i magen, Musik, Träning
Hej i torsdagen!
Idag är jag glad.
Glad för att jag har den där helt fantastiska julkonserten, som jag var på igårkväll, kvar i kroppen. Glad för att jag kan skratta för mig själv, åt dom drömmar jag drömt inatt. Det låter som en nyårsrevy ungefär, tyckte mannen när jag försökte återberätta i morse. Jag hann bland annat vara iväg på en snorkelresa med min morbror S och moster G, mamma och pappa. Vattnet lutade vilket var hysteriskt drygt, eftersom vi dessutom bodde däri. Men pappa var i vanlig ordning überpositiv och påstod att det där skulle man vänja sig med, efter ett par dagar tänker man inte på det. Och föda barn har jag också hunnit inatt. Och glömma bort att amma under dom första dagarna. Men, jag kom på det till slut. Och det var ju tur. Ja, och sen är jag glad för att jag varit ute på en morgon-pw med bra musik i öronen. Och allra gladast, det är jag nog för att jag idag gör mina sista grejer i skolan innan jul. Nu har jag det bara runt knuten. Jullovet.
Isigt och halkigt. Med broddar tar jag mig fram överallt. Idag upptäckte jag att vi vuxit. Jag och Liten alltså.
Nu ska jag sticka iväg upp på skolan, hejjahejja!
HA EN BRA TORSDAG!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer