av Emmeli | jun 9, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen
Små röda naglar har målats. Sommarkläderna har strukits. Paketen är inslagna och rosen i band ligger beredd. Lilla fredagsgympan är gjord och alla har gjort sig så fina dom bara kan. Det är lyckopirr i luften. För vår älskade Kusin, Systerdotter och Gudmor J. Som tar studenten idag.
Lyckopirr stort, så stort. Är också att ha en sån där älskad Trio, att få kalla för min familj. <3
Nu åker vi iväg. För att fira. Någon vi älskar till månen och tillbaka!
Ha en fin fredag alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | jun 8, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling, Träning
Pjuh.
Vilka två helt vansinnigt intensiva dagar det har varit.
Dagarna i vanliga fall är ju inte precis o-intensiva, så ni kan bara ana. Ett virrvarr av massa olika påhitt och roligheter.
Men just precis nu. Har jag bara satt mig ner. Och vilar ett slag. Sörplar kaffe med nästan lite för mycket grädde i (nästan sa jag. det kan aldrig bli för mycket grädde i min smak!).
Har suttit här och bara andats en stund. Ute på verandan förstås. Här kan jag både ha min favoritvy framför ögonen och dessutom känna sommardofterna slås mot mig.
Där inne ligger en nybadad, toktrött Lillasyster och snusar gott sedan ett bra tag. I ett alldeles nystädat hem där nog golven knappt hunnit torka ännu. Bästa Nystädatkänslan. Och dessutom är tvättkorgen så tom den bara kan vara. Den här mamman känner sig mycket nöjd, ja. Pojkarna är iväg på mysig far-och-son-tid och kommer nog hem när som helst. Efter S badat, hoppade han i pyjamas och fick sannerligen känna sig som Storebror när han istället för att hoppa vidare till sängen, fick följa med pappan ner på brandstationen för lite biltvätt och fix. Lyckan var gjord!
Så jag är med andra ord dessutom helt allena här. Prick jättekonstigt. Från tvärintensivt till att sitta och dagboka helt själv.
Konstraster. Skönt och härligt ju!
Så ja; nu kan Lillan och jag checka av två sommarjobbsdagar. Nu tar vi semester. Så förtjänt! (ha ha)
Efter att vi kom hem från jobb och förskola igår hade vi ljuvliga timmar tillsammans hela familjen. Utehäng, med bikiniklädd morsa, pojkar i solbrillor, en solvarm Lillan. 
Middag och kvällslek.
Och när barnen gjort natt, var jag och M ute till typ mitt i natten. Heelt ljuvligt. Jag planterade ner sisådär närmare 100 luktärtor och en del annan plant jag fått från mor. Och M röjde bort det senaste av gamla brädfodringen som låg på backen. Samt förberedde för regnet som skulle komma idag.
Och det gjorde det. Regnet, menar jag.
Så gårdagens soliga sommardag, byttes idag mot en regnig dag. Fast det var sommarregn. Så varmt och skönt ute i alla fall. När S lämnats på Föris, (han som sjöng ”DET SKA VA GÖTT Å LEEVA, ANNARS KAN DET KVÄÄTTA!” när han öppnade dörren dit och spred gladhet på hans vis) så åkte vi till kyrka nummer två, jag och Lillan. Kyrkan i vår by. J sov eller satt och charmade alla där i vagnen medan morsan räserplanterade. När vi checkat av vårt jobb åkte vi hemåt och mötte en älsklingsMormor som sedan hängde med Juniflickan en stund när mamman då skulle iväg för att hämta S och sedan öva lite plinkande på pianot tillsammans med två duktiga flöjtflickor.
Vidare hem sedan och efter mellis hjälptes jag och kidsen åt att städa bilen. Det var inte en dag för tidigt. Och barnvagnen fick sig en omgång också. Vi ska ju på kalasigheter imorn förstår ni, då kan man inte dra runt på en massa jord och spån. Sen middagsfix och kvällsbestyr, badande av barn och städande i en salig blandning.
Så, det här var mig en väldans skön stund. Den behövde jag!
Nu ska jag dra av ett litet core-och-hitte-på-yoga-pass, innan skön dusch. Sedan väntar en kväll med slutförande av en drös fotojobb. Typ bland det roligaste jag vet! Önskar bara att dygnet hade några fler timmar.
Hoppas ni har det gott! Glöm inte bort att andas och njuta så mycket ni orkar.
Jag har både jätte-glömt och jätte-kommit-ihåg det dessa tokintensiva dagar.
Lillafrun
av Emmeli | jun 6, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 3 år., Mammalivet, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Himmelriket. Eller Nangijala ser det nästan ut som, visst?
Ett vacker- och roligtställe. För både stora och små. Dit, drog vi i morse. Till Nordvik någon mil söder om Drömgården.. där det liksom kryllade av vackra blommor och små gulliga djur och traktorer.
Till Minimannens Stora Lycka, fick han åka med Farmor och Farfar dit och vi började Svenska Flaggans Dag på ett så trevligt och härligt sätt. 
Fantastiskt fint var också att min mor och far dök upp. Så plötsligt var liksom livskvalitén mer än på topp med gullungar och deras mor- och farföräldrar precis där. Och så massor av blommor på toppen.
Jag och M är lyckligt lottade. <3
Hem det bar med kolbullar i små magar, blomhav att bara kunna le stort åt och coola tjurar och små kaniner på näthinnan. 
Och för att inte tala om den där grisen som jag bara blev helt kär i.
Men alltså kolla. Gulligaste jag har sett typ. I grisväg, alltså. Luktade ju inte ens spunk eller var det minsta skitig. En sån där skulle jag kunna ha boendes i Salen jU!
Dock inte en sån där! Huvva. Han skulle ju äta upp mig vilken sekund som helst.
Allra bäst är det förstås med såna där. Bäbisar och Minimän.
Det var så mysiga och sköna lediga timmar det där. En fin Nationaldagsutflykt helt sonika.
Väl hemma svidades det om. Och snabbt var arbetet igång. Mannen och Svärfar uppe på ställningen och jag nere på backen och passade barn från att inte få brädor med spik i, i huvudet. Det gick bra. Lillan sov till en början och jag och Minimannen drog på byn för lite ärenden. Typ pantade morsans knarkflaskor (Crush. jag är helt galen i det. på riktigt. galen.) och så mat- och blomjordshandlade vi. När Lillasyster vaknat gungade och lekte vi långt ifrån dom fallande brädorna och det var så mysigt att bara få vara med mina två gullungar… vilket jag ju är hela tiden, men vissa stunder är liksom sådär lite extrafina. Efter mellis hade vi dock tre helt imponerande dåliga timmar. Fy alltså. Jag höll på att lägga mig ner och skrika, jag med. Trötta var vi alla tre. Och någon ville helst vara med sin Farfar och en annan ville helst hänga på min höft och snusa mamma… medan jag skulle försöka få bort jorden på vad som kändes som tusen färskpotatisar som sedan skulle förvandlas till en stor potatissallad. Nåväl. Det blev en potatissallad och knytkalaset hos Svärisarna blev väldigt gott med svärmors tillbehör.
Vi ramlade hemåt till kvällen. Mannen sa att han kunde lägga barnen.. vilket jag alltid brukar vilja göra. Men ikväll sa jag inte emot ett jota. M nattade barn och jag skrev en lapp och la på bordet. ” Ute och springer <3 ”.
Gav mig ut. Kände mig lite som en tjuv men glömde snabbt bort den känslan och bara njöt. Kom hem med hög puls, svettig panna och ny energi. Alldeles ljuvligt att känna sommardoft, höra fågelkvitter och flåsa. Smått dopad kände jag mig också.. då jag inte hade Springvagnen och två barn att putta framåt. Kan inte låta bli att tycka att det är en så fräsig känsla, att känna sig stark. Det är tusan så användbart. Inte bara fysiskt. Det hjälper liksom också det mentala. Den där ”jag-klarar-det-här-känslan”.
Duktiga, duktiga M är ute och spikar fortfarande. Spikpistolen bestämde sig för att tjorva nu ikväll.. och så drog katten till och klöste sönder duken som just satts på huset också. Men, duken var visst bara att tejpa. Och nu har han fått igång spikpistolen. Skam den som ger sig…
Vårt Nationalsdagsfirande. På det hela taget. Så fint. Jag är så tacksam. För precis hela alltet.
Godnatt!
Lillafrun
av Emmeli | jun 4, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Liten 3 år., Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Renovering och Byggnationer, Stora Lilla Familjen, Träning
Den där fredagen. Med sköna känslan i kroppen, blommande häggkvistsarna, delvis-sommarstädade hemmet. Rabarberjakten med småttingarna. En lyckad sådan. Och koskitspridande ute på lägdan.
Efter fredagsfys åts Sommarens första middag ute. Vissa i träningskläder, andra i bara kallingarna. Funkade fint både ock!
Och det blev ju rabarberpaj till efterrätt också. Den åt vi dock inne då vi höll på att frysa rumporna av oss plötsligt.
Så gjorde barnen natt och jag och M hade romaaantisk tid. Skruvade isär dom fasta hallfönsterna och putsade som galningar. Mitt i ljusa juninatten. Gjorde en spännande deg och storstädade barnrum och hall. Och nattafikade och firade. Livet liksom.Jag älskar min M. Hela livet med honom är en enda fest. Faktiskt precis så.
…
Och så blev det Lördag.
Hela familjen tog visst sovmorgon. Så himmelskt. Den där degen som jäst hela natten gräddades i ugnen. Det blev supergott och var ett så trevligt bröd att baka. Jag ska ge er receptet! Så, det åts nygräddat bröd, pyjamasmystes extralänge. Och treåringen byggde pärlplatta.
Strax efter lördagsfrukosten fortsatte dagen så drömmigt.
Ett helt arbetslag kom till gården.
PappaMorfar målade, Svärfar drog lockbrädor tillsammans med mannen, Mammamormor gullade och lekte med småttingar och jag målade, jag med. Hej så härlig känsla!!! Lite skillnad till alla dom där dagarna och för-sena-nätterna när vi gnetar på ensamma.
Tjopp tjopp var huset halvt avklätt och fasligt randigt. Mina päron åkte vidare mot nästa uppdrag och Farmor ryckte ännu en gång in som barnvakt. Ungarna älskar att vara med sina Pärons päron och det är helt underbart att se och känna.
Trött som en mört var jag när målarfärgburken stängdes och dryga hälften av all ribb var målad.
Till kvällen åt vi middag och hade det soft en stund.. jag och barnen alltså. M var ute på larm med halva middagen i magen. Ganska snabbt hemma igen för att fortsätta jobba ute. När barnen äääntligen somnat, typ tokspeedade och ”det-är-ju-solljust-ute-då-kan-man-inte-sova-ju-busiga”.. så gick jag ut på gården. En alldeles ljuvlig tur.
Vattnade. Hängde tvätt.
Andades och njöt tystnad och vackraste juniljuset.
Så möttes M och jag inne för vi-tid, litet core-pass och till sist tänkte vi dimpa ner i finsoffan tillsammans… den har inte nuddats så sedan någon månad..men häpp. Då drog världens vackraste Räddare I Nöden iväg på ytterligare ett larm. Så jag kröp ner under täcket och tänkte äääntligen (nää, jag fick visst inte till det förra veckan eller när det nu var jag skrev att jag skulle göra ett försök) öppna dom där olästa tidningarna…hann en sida eller två och sedan sov jag som en björnmamma.
…
Så blev det söndag..
Och ännu en arbetsdrag drogs igång. Målande, spikande, röjande.
Mitt i dagen ringer en älskad vän och säger att hon är cirkus en timme bort. Vilken lycka! Så då blev det en välbehövlig fikapaus tillsammans med helt vansinnigt gulliga människor. Såna som man bara blir helt lycklig av att träffa. Ni skulle förstå. Dom skiner liksom i kapp med solen och har såna där hjärtan man känner värmen ifrån lång väg. Underbara, helt enkelt. 
Efter en timmes räserpratande och runt-gården-vandrande och marathon-kramande, så kramades vi ännnnu en gång hejdå och jag kände mig lycklig och ändå lite ledsen. Jag avksyr att säga hejdå. Men det var ändå så himla fint att få ses. Vilken bonus, liksom!
Nu ska här nattas små småttingar som leker med sin papps just nu.
Sen längtar jag efter en stund för mig själv ute på gården. Med ännu lite mer vattning, några sköna styrkeövningar i friskluft och sedan slänga mig i storsängen likt Sallykatten gjort på kökssoffan.
Sicken helg, alltså! En så härlig pingsthelg. Som typ innehållit allt och lite till. Kanske inte så värst mycket vila, då. Men man kan ju inte hinna allt….!
Hoppas ni också haft en härlig helg!
Lillafrun
av Emmeli | jun 1, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader
Åh. Välkommen älskade, älskade och andäktigt vackra junimånad!
Den första Sommarmånaden.
Och ja, precis. Idag är en sån där dag, där undertecknad tappar orden. Dom liksom göms i bröstkorgen på något vis. Känslor bubblar över. Ögon tåras. Hjärtat slår av kärlek, så hårt så hårt.
Jag har mest gått runt och ferdinandsuckat. Med min Juniflicka på höften har vi gått över gården. Doftat på äppelknopparna och spanat på syrenen som slår ut vilken dag som helst.
Häggen doftar sommarhimmel och nu köket likaså.
Tänk alltså. Om prick tre veckor fyller familjens Lillasyster ett år. Det är ju inte klokt. På ett sätt som det känns som att hon varit här alltid, alltid. Så var det ju typ igår Lillan kom till jorden? Tid. Så märklig, liksom. Vad jag vet, är att jag njuter av den. Så mycket jag bara orkar. Tiden nu. Med småbarnen i ljuvliga åldrar. Säg, vilken ålder är inte ljuvlig? Var tid och ålder har sin charm. Livet som fru och HemmaMamma. En tid jag aldrig kommer glömma. Som guld i hjärtats minnesask.
Sommarens första dag. Första juni. Med hagel och driv-is. Typ. Blandat med sol och skönväder. Det är grönt vart än man vänder ögat. Men det häftiga är, att det fortfarande kan bli ännu grönare. Och att alla dom där blomsterknopparna bara väntar på att få slå ut. Och att vi fortfarande liksom bara står i börjans början av En Ny Sommar. Sån fantastisk känsla, visst?
Jag har börjat Sommarstädningen idag. Bara längtar efter att få göra sommar här inne.
Prick vad jag ville göra när jag vaknade i morse och prick vad jag gjort. Långa listor är skrivna och jag påtar och putsar och dammar och prickar av. Samtidigt som det syts och byts och kramas om. Farmor-receptet på fönsterputs funkar lika bra som vanligt. Vare sig det gäller fönster, speglar eller Salens lampkrona.
Sängkläder, överkast, sängkappa, kuddfodral, dukar, mattor… och mitt i allt en ljuvlig pyjamas tillhörande hon som är Vår Sanna Sommardröm. Juniflickan.
Jag och barnen fick lyxigaste sortens mellis i eftermiddags, efter att Storebror varit på några timmar Förislek. Så spontan-åkte vi och hälsade på Mormor och hennes gullvänner i den där bagarstugan mitt i skogen bland gamla härbren och förgätmigej. Och fick smaka alldeles nygräddat tunnbröd. Nu väntar kväll och hela familjen är hemma. En liten kaffe-efter-maten innan jag ska fortsätta med mitt lilla projekt. Kära nån. Det är verkligen aaaldrig så stökigt som när man är mitt i en storstädning. Men, jag vilar ögonen på vackerheter och matar på. Och knasig som jag är, så älskar jag ju sånt där.
Å. Juniflickans månad. Välkommen!
Och ni? Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | maj 30, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling, Träning
En alldeles, alldeles vanlig tisdag i slutet på maj. Fint så.
Vardagståg. Bestiget viktvättsberg. Snålblåst. Massor av goda skratt tillsammans med den där roliga treåringen. Och klappande med händer och gos tillsammans med hon som har treåringen som största idol. Sån där hela-familjen-middag efter att pappan jobbat färdigt, till en alldeles lagom tid. Något som fortfarande är så nymodigt här hemma. Och liksom uppskattas prick hur mycket som helst.
Och till kvällen?
Tiiiimmar av äppelträdsbryderi.
Alltså, så himla svårt att bestämma var dom ska vara när gården är så stor. Farmor och Farfar kom förbi och var tankehjälp till mig och mannen. Himla bra och barnen tyckte såklart att tisdagkvällen därmed blev en fest!
Jag skrattade så jag vek mig dubbel. Där mannen stegade fram och tillbaka. Fram och tillbaka. Bärandes på ett äppelträd. Som här går jag. och rastar äppelträd. 
Nu är klockan sådär mitt i natten. Det är mulet men ändå ljust. Så härligt. Lite tråkigt kallt har det blivit idag bara. Precis som oftast, i skolavslutningstider. Barnen sover förstås sedan länge. M och jag har tränat tillsammans och ska nu nattafika.
Men alltså. Så himla stort. Att vi grävt ner vårt första äppelträd här på Drömgården. Som en fin liten vän. Till det stora, stora. Som ett barnbarnbarns, typ.
Vilken ynnest, att få ha ett Hemma.
Lillafrun
Senaste kommentarer