av Emmeli | dec 8, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Träning
Hoho i stugorna!
Jodå, vi lever. I allra högsta grad!
Pysen där på bilden ovan, var lite smått pjal igår morse. Men efter vila och mys och lugnt tempo under några timmar. Då, var allt som bortblåst och matlusten och energin var åter, med besked. Jag var ändå på helspänn hela dagen och bara gick och väntade på den där hostningen som brukar komma innan småttingar faller dit hos Herr Äckelsjuka. Men icke. Vi lekte brandmän och degade play doo och dukade med miniporslin till hela tjocka släkten kring stora köksbordet. Stod vid diskbänken och hällde vatten genom tratt. Byggde lego. Spelade memory.
Och ingen hostning kom. Hallelujah. Men jag ropar inte hej, ännu. Den cirkulerar både här och där, den där ovälkomna sjukan. Men; so far, so good!
Lillpigan och morsan.
Minimannen, vår älskade Prins Darling.
Och idag vaknade vi till torsdag och ingen sjuka syntes till. Bara Energi. I massor. Så, här har lekts och lekts, samtidigt som vi pyntat lite mer och dragit fram loppisfyndet vi gjorde häromdagen. Vi suckade nöjt, jag och Minimannen. Den där julgransfoten kommer bli perfekt till den där lilla gullegranen vi knipsade på promenaden häromdagen. Och så har vi städat och hoppat i Storsängen innan allas sängar bäddades rena och hängt stora lakan över varendaste dörr vi har. Typ så. Där är ett utav loppisfynden också. Kammarljusstaken. Hur fin? Något parti memory har vi också dragit, förstås. Både med luckorna vända åt ”rätt” och ”fel” håll. Mysigt vilket som! Mitt i dagen gick vi ut och lyckades fånga den lilla stund av solljus som bjöds. Så himla värdefullt. Lillan sov gott i vagnen medan jag och S gick in. Drog på hög musik. Hans och min spellista. ”Musiken! Du är världens bästa musik!!” , sa någon. Samtidigt som han hoppade och snurrade, medan mamman svettades bredvid.
Och nu är det kväll och här har kvällsbadats och hoppats i pyjamasar. Lillasyster är vaken med mig, Storebror sover gott i den där Storsängen jag också längtar till. Hemmet är skinande rent, ljusen brinner och det är så fenshui-igt att det inte är klokt! Så småningom ska jag slänga mig i Finsoffan. För Jul med Ernst. Hur bra kan den här dagen sluta, liksom!
Hemmadagar, alltså. Tillsammans med mina två stjärnor. Fartfyllt, intentivt och alldeles underbart. Den enda vi saknar är den där skäggige. Men, imorn är det fredag…!
Lillafrun
av Emmeli | dec 4, 2016 | Jul på Drömgården, Liten två år., Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Ni vet, när man haft en idé i huvudet,
…typ smått drömt om den i ett år eller så, till och med. Ja, sedan jag fick den där kälken, faktiskt. Då bebbemagen bara var knappt synlig och Liten inte förstod ett dugg vad som skulle hända, den där sommaren som var på väg. Att sedan få genomföra den. Det var precis hur stort och fint som helst.
Så fantastiskt. Att vi är här tillsammans nu. Alla fyra. Här ute, i stora vida världen.
Jag var uppe på vinden och rotade fram vad som kunde tänka behövas och så klädde vi ungarna lager-på-lager-på-lager i vädret som var kring nollan. Perfekt. Gick ut hela familjen, lyckades hamna mitt i dagens ljusaste minutrar och både jag och M vågade inte riktigt tro att det var sant. Knips, knips så var vi klara.
Men som ni ser var det ett dreamteam att jobba med. Samtliga var på topp vilket gjorde att vårt Julkortsmission gick som en dans.
Lilla ärtan och mannen. ”Hej min lilla miniMe!”, sa den skäggige där. Förståerligt.
Det hela tog några sketna minuter, ”The bild” knipsades av först och sen kunde jag bara inte låta bli att fota han som bara satt där. På kälken. I lugn och ro. Och knaprade mörka små chokladbitar.
Sallykatten var såklart också med på ett hörn..
Någon kröp innanför jackan på pappan och så gick vi in. Omåttligt nöjda. Särskilt pappan, tror jag. Ha ha.
Andra adventssönda´n, ja.
Och det där var lite Behind the scenes, alltså. På våra två stoltheter klädda till dom sötaste nissarna vi skådat. På en kälke i snön, på baksidan Drömgården. Det här julkortet kommer jag älska lite extra att få sända till våra älskade. Hur allt blev, kan jag ju såklart inte visa nu, förstår ni ju!
I övrigt denna söndag?
En liten runda på Julskyltningen. Med längsta stoppet på Loppisen. Dom där två coola i familjen stannade utanför medan jag och min Minime (Minimannen), rejsade varv efter varv där inne. Likt dom två loppisgalna vi är. Med en påse full med smått och gott, gick vi ut därifrån. Oerhört nöjda. Sedan vidare med snowrejser och vagn och två till fots. Till sist landade vi hemma igen. Tände ljus, bakade och åt tunnbrödmackor med julskinka. Brödet vi precis hade köpt av vänaste tunnbrödgubben. Och lagom till mackan var i magen, blev plåt efter plåt klar. Med havrekakor med kardemumma i. Nybakta såna. Och iskall mjölk till. Maaj Gadd. Så gott.
Och nu är det adventskväll och jag sitter själv i finsoffan. Eller Lillan sover här bredvid. Bjossan snusar i sin säng. Och mannen är på gospelövning. Jag njuter av friden och bomullskänslan i magen efter ännu en adventssöndag att spara i hjärtat.
Hoppas ni haft det gott, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | dec 4, 2016 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Helgdagar i december, alltså…
Vi har haft helg tillsammans, fram till nu. Jag och småttingarna. I otroligt vackert vinterväder. Kallt och gnistrande. Och nu är där skäggige, alltid så välkomnad hem. Pappan. Hemma igen. Och helgen kan liksom få avslutas på det allra, allra finaste sätt.
I fredags hade vi hemmamys, drog en liten minipromenad med syskonvagnen med Bjossan bitvis gåendes till fots bredvid. Handlade med oss goda saker från affären och packade sedan in oss i bilen för att åka till Mormor och Morfar. Där fick vi Jordens Godaste Fika. Jag cyklade mig drippdroppsvettig ute i hardcoregymmet. Så lagade vi middag tillsammans och hade mysig fredagkväll innan jag tog mina två och åkte hemåt för att dyka ner i Storsängen.
Och igår var det lördag och den såg ut sådär;
Precis huur vacker som helst. Det var kallt. Men vi klädde oss varmt och drog iväg. Med ett annat ekipage. Snowrejsern och enkelvagnen denna gång. När vi passerar byn hamnade vi på liten julemarknad, med igenimmade glajor, kokvärme innanför jackan och ingen plånka. Men det var ändå mysigt att gå ett varv och bara titta. När vi kom hem åkte vi utför vår alldeles egna backe; nerför lobryggan. Innan S sedan blev hämtad av Farmorn för lite lyxig tid där hos dom. Jag passade då på att träna och vika tvätt och mysa med Lillasyster, innan jag och J mötte upp gänget för middag och familjehäng. Innan även den dagen plötsligt var till ända och barnen somnade en efter en. Jag höll mig vaken till M rullade in på gården och sen var det en trött familj som var fulländad. Hallå, hallå, ja!
Där är morsan också- i skönaste hemmastassen och med kinderna kyliga och rosiga efter friskluft.
Och idag är det söndag och Andra Advent. Eftersom jag och S fick tända förra veckans ljus, var det såklart den andra halvan familjens tur, denna söndag!
Tror och hoppas på en mysig dag tillsammans med familjen. En Skön Vilodag. Möra kroppar och knoppar. Ett andra ljus som brinner. Kanske bakar vi en kaksort. Kanske drar vi iväg på julskyltning. Jag och M hoppas på att kids och kamera ska samsas en stund här mitt på dagen. Och så ska vi bara kramas och ha det gott. Det låter som en världsfin söndag, tycker jag!
Önskar er en fin andra-advetns-söndag!
Lillafrun
av Emmeli | dec 2, 2016 | Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
Någon öppnar sin ”Lucka 2”. Och någon annan tittar nyfiket på.
”En buss!!”
Som han direkt uppfann ett garage till. (Lådan den var i alltså). Och sen fick bussen åka med på äventyr…
”Ploga, ploga, ploga! Du är så tung, Juni!”
”Juni? Ja måsse laga motorn. Vänta”.
(Bjossan lyfter upp hela lekpanelen, gör nån yvig manöver. Och dimper sedan tillbaka allt igen)
”De är ingen faara Juni, jag bara klämme dig. Sååja…”
(Bjossan tröstar genom att trycka in nappen och ge trasan…)
Funkar!
Lillasyster börjar bli trött och bara väntar på att någon ska bädda ner henne i sköna vagnen. Man blir ju så fasligt trött av att leka. Särskilt med en lekledare med dubbeltempo!
En oändligt älskad och schyst lekledare.
Polarn och Pyret.
Mannens och mina två stjärnor.
…
Igår;
Julkalendermorgon, paketöppning, torsdagsstädning, förislek, långpromenerande, lekleradegande, vispad-grädde-med-mango-ätande i finsoffan. Och sen, blev det kväll och en första decemberdag var till ända. Dock verkade våra barn vara som förtrollade igårkväll.. så busiga och vi-tänker-inte-sova-nu-mamma-och-pappa. Ja, särskilt Bjossan menar jag. Han kanske tog sig en föör lång nap på eftermiddagen. När klockan var 22 satt vi alla vid köksbordet och åt skinkmackor. Förutom Lillan då, som latjade i gåstolen som hon premiärade igår. Helknas men smygmysigt! Gott somnade vi, en efter en i en rasande fart, bara vi bäddade ner oss tillsammans i Storsängen.
Och nu har vi haft fredagmorgon som ni ser. Jag och barnen.
Morgonbestyr!
Mannen åkte tiiidigt i morse och är iväg och föreläser idag. Kära nån, han har så många bollar i luften nu att jag knappt varken vet vart han är i landet, eller vad han gör för dagen. Jag tänker att det är huvudsaken att jag vet att han lever, har det bra samt när han kommer hem. Hah! <3
Vi andra tre är leeediga! Bjossan kom just och gav mig en stor kram. ”Taack mamma fö du gett mig en ny buss”. Han, som för en liten stund sedan serverade sin katt mat och vatten (jo, det är söligt när han gör det själv.. men det är det värt! precis skitgulligt och asbra med den mängden ”ansvar” som liten Miniman) …jag påminner honom någon matning ibland, och så går han själv till städskåpet där kattmatpåsen finns. Rejsar ut i hallen och häller upp. Tar andra lilla skålen och går iväg för att hämta vatten. Sen skvimper det vatten typ överallt innan allt slutar med att Sallykatten blir superglad och Minimannen exakt så stolt som du anar. ”Fääääälvklat ska du få mat, Sally!”
Kära nån, alltså. Ibland tror jag att hjärtat ska explodera.
Ha en fin fredag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | nov 29, 2016 | Emmeli pysslar, Jul på Drömgården, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Och plötsligt var det kväll.
Den här dagen sa verkligen svisch!
Att slå in tjugofyra småpaket var precis hur mysigt och roligt som helst, men tog en sisådär fyra evigheter. Nogrant inslaget varenda ett. Vips skulle Bjossan hämtas hem och en eftermiddag med mys och lek, middagslagning och sånt följde.
Någon är för övrigt übretaggad på den där paketfyllda kalendern. Sa direkt han kom innanför dörren (och jag sagt ”titta till höger Sixten!”); Åhh.. får jag öppna..?? men mamma, vilka fiiina! . Gullbarn.
Finaste Julegransleveransen fick vi idag också (tack älskade pappsen!), så nu längtar jag såå tills den ska fyllas med pumlor.
För den uppmärksamme… bara 22 nypor där ovan. Men! Jag hittade dom två andra sedan, gömda av mig själv. Det var lycka! Upphittandet, menar jag. Gott sällis hade jag vid paketinslagningen idag, som ni ser!
S Sover gott nu sedan länge, medan vi andra donar med ditt och datt. Mannen senjobbar vid datorn, jag har precis tagit en urskön dusch efter det där TRX-passet och Lillan sover i min famn. Nu ska jag ta dagens sista krafter att klara en liten deadline med några frågor jag ska besvara till en tidning. Häpp, häpp.
Natti!
Lillafrun
av Emmeli | nov 29, 2016 | Emmeli funderar, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 4-6 månader
Det där var igår, när jag och barnen var på väg ut genom dörren.
En smärre svettning för morsan innan alla är påpälsade, alltså. Den minsta kläddes först och hann inte hamna i vagnen förrän hon slog igen sina blå där mitt på hallgolvet.Lilla Juniflickan.
En Eloge till alla Förskolefröknar som klär på en sisådär hurmångabarnsomhelst innan dom själva går ut genom dörren. Hejja er!!
Jag var svettig innan jag ens hade börjat dra mina småttingar i vagnen igår, och då kan jag inte ens skylla på någon klä-på-fight, heller.
Snäppet svettigare blev det såklart när vi gick långrundan i snön som föll med faslig fart. Barnen sov så gott och jag jobbade på.Såg det såklart som ett bonusträningspass… jag räknar aldrig promenader som träningspass, men igår var det gränsfall; dubbelvagn på oplogade vägar, kilometrar efter varandra. En skön tur, vi hade ju inte bråttom liksom. Jag gillar att kämpa lite. Älskar att känna mig stark. Och det där är ju liksom lyx-kämpan. Självvalt, menar jag. Kidsen sov sig igenom handlingen och mammans stånkande hemåt också. Till slut var vi hemma, rödrosiga och med god luft i lungorna.Jag tog mig en välförtjänt stund på sofflocket sedan… en sån där ni vet, när det är knäpptyst i köket, jag hade tänt ljus överallt och satt med en rykande varm kaffekopp. Visste att barnen hade det hur-gott-som-helst där dom sov. Och själv, mådde jag precis sådär prima, jag med.
Och vips var det tisdag, ja!
Och det där ut-genom-dörren-scenariot har avverkats ännu en gång. Denna gång för att ta oss till Föris med en lektaggad S. Men på morgonen åker vi, för det allra mesta ,rejserbilen dit… så nu sitter bara en lagomvarm mamma här hemma och sörplar kaffe och smider planer för dagen. Jag och Lillan passade på att svänga in på ”posten” på hemvägen för att hämta ut ett stort julklappspaket.
Planen för dagen?
Bland annat hinna slå in alla kalenderpaket och fixa ordning adventskalendern så den står så där jätteklar när S kommer hem. Gos med den lilla men mycket snuviga bäbisflickan. Ett trx-pass för mammakroppen. Och lite annat, sånt där vardagligt, ni vet. Låter som en finfin plan om jag får säga det själv.
Ha det så gott!
Lillafrun
Senaste kommentarer