av Emmeli | feb 11, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Salen, Stora Lilla Familjen
Lördagmorgon.
Ingen tid att passa. Alla vaknar tillsammans. Efter en natt av björnsömn. I ett sovrum som friskluftats en hel fredag och med nya sängkläder, var det inte så konstigt att vi sov som fyra björnar. Fyra björnar, i en sardinask. Ja, senaste tiden har det bara blivit så att vi samsover hela gänget. Jag nattar ju barnen i storsängen, och sen har jag bara inte haft hjärta att dela på dom där småsyskonen som sover så gott tätt, tätt intill varandra. Det är så vansinnigt mysigt och går ju så bra nu när barnen inte är större än dom är.
Frukost, lek och smådonande. Jag hade tänkt vara ledig i helgen… från mitt mamma-arbete med tvätten och så. Men det är tusan lättare sagt än gjort. Nu är tvättkorgen så tom den kan bli, det är ju ett evighetshjul det där. Ett evighetshjul som tyder på liv. Och sånt, tycker vi ju om!
Och där är en bäbisflicka som mixtrar och grejar. Helst av allt vill hon bara kunna ställa sig upp och gå. Helst igår. Men nöjer sig med att krypa, dra upp sig mot saker, stå på huvudet och dra till med nån slags ap-gång..
Lillhjärtat. Så självklar och så älskad.
Hon har ju så att säga skaplig bushjälp av han som kallas för Minimannen och som är hennes Storebror. Han som frågar varför? på allt som går, och även det som inte går. Rabblar bokstäver, går med händerna i fickorna och har ett universalsvar på precis allt; –japp! , svarar han och går vidare.
Idag är det en riktig lördag;
Pyjamasbäbis. Pojke i favorittröja. Timmar av familjetid här hemma. Ljudet av kaffesörplande och krispiga tullisar. Senare packar vi lilla tränings- och bastuväskan. Och lördagsstassen! Och drar iväg till Lilla byn.
Vi längtar till paltmiddagen hemma hos Mormor och Morfar. Jag och mamma ska laga tillsammans. Och jag bara vet, att lilla Mormor uppe i himlen, kommer att vara med oss också. Det blir en kväll med älskade päron, min äldsta syster Storan och hennes fina familj och så mitt lilla gäng. Kan knappast tänka mig något bättre! Skulle såklart vara, om dom två andra syrrorna också var hemmahemma (<3).
Nix. Nu ska jag sno ihop två ananaspajer att ta med sedan!
Det låter som att det kan bli en alldeles utomordentligt fin lördag, det här. ?
Trevlig helg till er alla! Ta hand om er.
Lillafrun
av Emmeli | feb 10, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen
Efter första delen av städracet. Dammsugning och renbäddning. Då var vi lunchhungriga allihopa. Och när vi fått mat i magarna, jag och S, den där Lillasystern vaknat och klunkat lunch-mjölk och alla till sist var påklädda varma kläder.
Då var vi beredda att ge oss ut.
På riktigt; helt magiskt väder. Nu har Vårvintern börjat komma hit till Norr och det är en bonusårstid som vi har här, som verkligen är en bonus som vi älskar så.
S var taggad på att prova åka skidor.
Såklart han skulle det. Moster hade ju kommit och lämnat ett par häromdagen. Finfina. Och så dom där stavarna och pjäxorna, som jag hade när jag var liten och som sedan en drös gullekusiner haft på fötterna. Väl in-åkta, mao.
Typ fem, sex storlekar för stora pjäxor och mamman hade redan där så, så svårt att hålla skrattet inne. Men det där med storlekar sket Minimannen fullständigt i, och en sisådär tre tjocksockar senare så satt dom ju riktigt bra!
Ut det bar och så lärde vi oss att hålla i stavarna först. Och traska runt lite bara med dom. Joho, någon försökte visst överföra sin frökenhet till att nu bli skidtränare.
I vagnen satt någon och flinade och var precis hur söt som helst.
…
Så skulle dom där skidorna på fötterna och både jag och S tjöt av skratt. Alltså, som vi krånglade. Och skrattade lite till. Och jag försökte säga Sixten, tryck med stortån tills det säger klick! och han tryckte och tryckte… bara det att den där lilla stortån ju var typ tre centimeter in i kängan och inte alls längst fram, där bindningen är.
Kära nån. Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Dagens asgarv!
Till slut satt dom där, på båda fötterna och den där kavate lilla herren, fabrorn-i-en-snart-treåring-kropp. Han, började likt Lotta på Bråkmakaregatan. Drog iväg utan funderingar. Gick skidor. Vickade lite på rumpan.
Sa jag kan sälv, mamma! och så tyckte han att vi skulle ordna en tävling och sådär. Böjde på knäna gjorde han också. Satte sig ner på huk och så vidare. Det var ju så fasligt brant förstår ni…. jo, drömgården fick någon slags plötsligt lutning!
Efter en stund av ”åkande” så rasade han ihop i en hög. Skidorna låg i ett kryss och lilla paniken var framme på en sekund.
”MAMMAAA HJÄÄÄLPPP! SIDORNA SITTER FAAAST!! KAN DU TA BORT DOOOOM!?!?! HJÄÄÄLP!”
Ja. Så då skrattade jag ännu lite till och samlade ihop min lilla pojke och hans ben och kunde omöjligt sluta tänka på, hur otroligt lika vi är varandra till sinnet. Den där Minimannen och jag.
Det var mer än lägligt att bädda ner barnen i stora vagnen sedan. Dom somnade bums och jag rullade iväg med dom. Slet som en djur för att ta mig framåt. Det var så galet tungt idag. Men jag tog mig pauser. Helt himmelska sådana. Det var helt tyst, bland pudrig snö och strålande sol. Det var bara snuset från barnen och fågelkvittret som hördes. (bild på en paus, finns på instagram. Där heter jag lillafrunsdagbok).
Till sist var vi hemma igen, med fredagsblommor inhandlade och rosiga kinder, utsövda barn och en svettig morsa. Sen har eftermiddagen gått i en välda fart. Det har dammtorkats och skurats och strukits nytvättade kuddfodral och till sist var allt klart. Prick hur härligt som helst! Det är minsann lite utav en sport att göra ett sånt här städrace med två stjärnor, men det går. Det tar bara längre tid, innefattar pauser av discodans och mellis och bäbisjagande (!! vad hände där, Juniflickan?) och så vidare. Helt klart lite svettigt, men på samma gång så fasligt trevligt.
Som pricken över i:et, kom Vackerpappan hem en timme tidigare, med blommor till sin fru och frigörelse från middagslagningen, då kunde jag hoppa in i en helt grymt skön dusch istället. Så nu sitter jag här i kökssoffan, omåttligt fredagsfräsch, njuter av hel familj, nystädat hem och med den godaste äppelmusten i finglaset här bredvid. Håhå, vad blev det här för fredagsavslut egentligen!? huttrar jag för mig själv, varpå mannen, som står där vid spisen och lagar fredagmiddag, säger att det blev en fredag som du är värd.
Han är min kärlek. Och nu checkar vi in för helg, han och dom där två småttingarna.
Den här veckan har inte gått av sig själv, om man säger så. Men vi har klarat den, tillsammans. <3
Önskar er en skön fredagkväll och början på helgen!
Lillafrun
av Emmeli | feb 10, 2017 | Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen
Å. God morgon!
Lillan är mycket, mycket piggare idag och det finns ju liksom inget som gör ett Mamma(eller Pappa-)Hjärta så glatt. Som friska, glada, välmående barn. Så med det som utgångsläge, mycket piggare barn alltså, så tar vi fredag.
Syskonen var så gulliga där dom satt i sina stolar medan morsan plockade fram frukost i morse.
Storebror läste för Lillasyster.
”Det var en gång en ko!” … och så tryckte han på kossa-ljudet.
Lillasyster satt så nöjd, så. Och lyssnade på sin allra, allra största idol här i livet.
I nästa sekund kunde det låta ”Men Juuniiii!!!”…
Hela alltet var en sån där stund jag bara fantiserat om.
Så vi har fredag och det ska städas och tvättas sängkläder och bäddas rent och Minimannen är så beredd på att få börja dammsuga snart, så jag har inte alls tid att sitta här längre. Det är Vintersagaväder idag också, så vi ruschar på lite här inne så vi kan gå ut och njuta sedan. Vi spisar favoritlåtar som räserbensin! Och bara tanken på att Vackerpappan, som vi inte träffat på ett par dagar, kommer hem sedan…det gör oss också alldeles glada!
Önskar er bästaste fredagen!
Lillafrun
av Emmeli | feb 9, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten 7-9 månader, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader
Torsdag!
Tack och lov en inte alls lika snurrig morgon i morse. Däremot vaknade jag kring 04, av mig själv och mammahjärtats instinkt, eller nåt. Hörde hur Lillan andades, tungt, tungt. Väsande. Jag fick hybris då jag började googla ”rs-virus” , men beslöt mig för att sansa mig, ge henne koksalt i lilla nosen och amma henne i sömnen. Hon skulle egentligen inte äta då, men klunkade så gärna, så. Det gjorde mig lugn. Orkar hon äta så är det ok, tänkte jag.
Storebror åkte iväg på Föris sista små timmarna för veckan. Sen hade jag och Lillan en lång lugn stund här hemma. Hade tänkt bädda rent och sånt. Men jag sket i städningen och rullade runt på bäbisflicka här inne (då jag tyckte det var för kallt ute för en rosslig hals) istället. Men helst ville hon idag bara vara näranära sin mamma.
Så hon var sedan i min famn prick hela tiden. Bästa som finns, ju.
Vi hade häng på kökssoffan. Och det är en favorit, som ni vet. Hon andades så tungt och jag bara önskade att jag kunde hosta åt henne en gång, så hon slapp med den där lilla kroppen. Doktorn ringdes och det beslutades att ta det säkra före det osäkra. Så en tid till eftermiddagen fick vi.
Graderna hade nu stigit. Ute alltså. För några febergrader har vi inte haft sedan lilla toppen häromkvällen. Så vi gav oss sedan ut på en helt magisk promenad. Ännu en. Senaste dagarna har verkligen varit fantastisk vackra. Som en Vintersaga!
Lillan sov skönt i vagnen. Det var bra för henne. Lillhjärtat.
Så kikade vi i postlådan när vi kom hem… och fann ett spännande paket. Till Juni.
… varm i hjärtat. För vilken gåva det är. Med fina vänner. (Tack igen älskade ni <3)
Och vad som var där i?
Så himla fina presenter. Alltså. Den där boken! Så otroligt fin. Ni ska bara höra hur verkliga ljuden är. Jag blev tokig av hästgnägget och J och jag satt och tryckte med hennes lilla pekfinger. Om och om igen..Jag och Storebror S är heelt eniga om att vi ska ha en varsin Lukas. Precis som Emil i Lönneberga, alltså. S ska ha en lill-Lukas. Och mamma, ska ha en stooooor Lukas!
Precis.
Vips gick timmarna och jag insåg att den där duschen som jag verkligen hade behövt för den där fågelskrämmeliknade frillan, hanns bara inte med. Så i smärre ”panik” typ tömdes en flaska med torrshampoo och hela duschrummet var en vit dimma och jag såg inte ett dugg bättre ut. Häpp. Skrattade och hoppade till när jag såg mig själv i spegeln. Äsch då! Spela Roland, liksom! Vi drog iväg. Med mössorna på!
Hämtade Bjossan. Han åt melliset som förberetts. Och sen vidare iväg till sjukan nere på byn. Doktorn sa att tack vare att hon fortfarande ammas, har hon klarat sig så bra!. Det är verkligen fantastiskt. Hur det funkar. Tycker jag. Doktorn lyssnade på lilla hjärtat och lungorna och tittade i öronen och allt var bra. Sån lättnad! Storebror hade över huvud taget inte varit det minsta sjukling vid samma ålder som J.. men det är ju så, Lillasyster får tampas med bråkiga bacillerna tidigare.
Vi firade med att kila in på stora Skolan och säga hej till moster/Storan/Musikfröken. S tyckte trummorna var ascoola och kallade moster för Frröken! på en gång. Som att han läste av stämningen på stället. Hon var fröken där, liksom.
Nu har jag och S en så skön stund. Lillasyster sover gott och han och jag bara skrotar. Har byggt bokstavspussel och lagat pannkaka tillsammans. Vi bara iddes (orkade) inte laga något mer avancerat idag. Med Minimannen-vispad grädde och vårt eget äppelmos, så blev det en fest i alla fall!
Nu hoppas vi på friskare dag imorn! Fredag. Det blir fint, det!
Hoppas att ni är friska och mår bra! <3
(Förresten. kära nån, vad ni gör mig glad. Stup i ett. Här inne, på instagram, mail och härs och tvärs. Jag uppskattar alla era ord så himla mycket!)
Lillafrun
av Emmeli | feb 6, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen
Det absolut bästa som finns, alla kategorier. Är. Att bara vara tillsammans, alla fyra.
Och precis precis det, har vi varit idag. Prick hela dagen. Det var längesedan vi hade en sån dag. Så, här har njutits till fullo! Jag vet, megamegalyx att få vara hemma en måndag och allt.
Vi hade skön morgon. M väckte mig kring tupptid, efter att han själv hade varit uppe svintidigt och skrapat fönster på övervåningen. Sen väntade den sedan-redan-igår-bestämda kaffedaten med honom och efter det blev det frukost alla tillsammans. Med en mjölk-klunkande Lillasyster och jordgubbar-i-morgonfilen-ätare i övrigt. Vi körde sedan hela-familjen-hjälper-till-så-gott-man-kan-förmiddag, där uppe på övervåningen. Men mer om den imorn eller så, det blir så vansinnigt med bilder annars.
Roligast på dagen var helt klart när vi sedan gick ut allihopa, barnen i pulka eller på snowracer.Ser ni Lillans småskor? Dom hade jag som liten.
Och där ser ni också vad Juni bara älskar att göra just nu. Börjar hon någon gång gnälla, vilket är otroligt sällsynt med den där världsnöjda lilla människan… då, kan man i alla fall bara ställa henne upp på små benen, så leker livet igen!
Syskonen!
Snölek i småsnöande, bland röda nosar och rosiga kinder och såna där helt underbara barnskratt, ni vet!
Vi tog en tur ner till Lagårn också…
Det finns massa spännande saker där!
Som gamla järnspisar och radiatorer som mannen samlar på..
Jag tänker alltid när jag är där nere.. här vill jag ha en häst en dag. Eller jag menar två. Och undra, undra när den där sopen sopade det sista taget? När lagårn sa godnatt och allt det där..
Och titta där; en mycket fundersam man och hans dotter.
Där hade vi precis konstaterat att det nog inte alls var så charmigt det där gjutjärnsbadkaret, i alla fall. Vi har sett ett stort asgammalt gjutjärnsbadkar där… och ett sånt vill man ju ha. …Fast inte det där tror jag. Jag fick typ ont i magen av att titta på det. Än om det går att göra i ordning. Det var ju så himla djupt och smalt och fy vale..
En mamma som precis fått en liten klaustrofobifeeling.
Som pricken över allt, rullade Mormor och Morfar in på gården och gav stora heja-rop, sörplade kaffe med oss och förgyllde eftermiddagen helt enkelt. Stora kramen i hallen innan hejdå! . Sen åkte mannen och hämtade Veckans Matkasse och jag slet upp matlistan som en galen, direkt när han kom hem. Jo, vi har sån där matkasse för tredje veckan nu och jag är helt hooked! Jag tycker ibland att det är så jädra trögt att komma på maträtter som inte bara blir samma-samma, så nu bestämde vi oss för att testa det här och jag tycker nu både att det är väldigt roligt att laga och dessutom såå skönt att varken behöva tänka ut vad vi ska äta eller om allt finns hemma. Himmelrike för en småbarnsmorsa, mao!
…
Och nu är det kväll. Dom två små småttingarna sover och jag har precis satt mig i det där knäpptysta köket, ni vet. Har tänt ljus och bara pustar ut. Strax kommer nog mannen hem från sin brandövning, då har vi bestämt date. Igen. Sån där, där vi sitter och drömmer, ritar och spånar på planer för Drömgården. Älskar såna dejter!
Åh. Det har varit en så himla, himla bra dag idag. En Familjedag att spara i Hjärteasken!
Hoppas, hoppas ni haft en bra måndag, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | feb 5, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Liten två år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Träning
Så var det plötsligt veckans sjunde och sista dag… Söndag. Och vi vaknar till ett Riktigt Vinterlandskap. Så himla härligt tycker vi alla här hemma!
-Men kära nån, vad den här veckan har svischat fram! Vi har absolut nått rekord på arbetstid lagd på gården, under en och samma vecka alltså. Jo precis, vi har ju på ett sätt hållit på med någonting, sedan dagen efter att vi skrev på papper för Drömgården. Dagen efter var käre Grävar- M här och grävde för en blivande entré och infarten kom också till. Minns det som igår! En drös projekt, i varierande storlek, har gjorts sedan dess. Men nu har vi ju sedan en tid tillbaka, barkat igång med det absolut största projektet; Övervåningen. Och fönsterinsättningen har startat med ivrig fart denna vecka. Fem fönster och en pardörr till balkongen är nu på plats. Det finns liksom ingen hejd på längden till att-göra-lista där uppe och det är precis hur roligt som helst och kräver också precis hur mycket helst. Den där våningen kan sin konst att sluka både tid och kraft, liksom. Men det äär så roligt!
(Funderar på att ha en läsarträff här på gården… fatta vad mycket vi skulle kunna hinna på en dag då!!! Ni skulle kunna hjälpa mig att måla Lagårn, till exempel… ett penseldrag var, typ? 😉 ).
..Söndag, alltså.
Jag vaknade likt igår, bredvid mina två stjärnor, till ljudet av såg-genom-timmervägg. Mannen och Svärfar jobbade på och barnen och jag hade morgon här nere. När Lillasyster sov sin första lur för dagen, tog jag och S och bakade blåbärsmuffins tillsammans. Det gick i en väldans fart det där bakandet, med en überpeppad snart-treåring som hjälp!
Vi fikade sedan ute på bron, han och jag. Omåttligt nöjda över vårt blåbärsmuffinsbak. Bra utsikt över vad som hände där uppe hade vi också!
Han ville ha saft i syrrans bäbismugg, som han kommit på är så himla bra… man kan liksom hoppa och studsa samtidigt som man dricker, om man så vill. Jättebra…
Därefter; räserdynaåkande, facetime-pratande med både älskade systerfamiljen i Thailand och med Mormor i lillabyn. Ännu en lunch tillsammans med både stora lilla familjen och Farmor och Farfar kring bordet. Och också några såna där mamman-har-god-lust-att-checka-ut-för-en-stund-bryt, då någon älskad ibland förvandlas till en minitonåring och man faktiskt, som morsa, kan få tuppjuck för mindre. Nåväl, uuuuteveeeecklingsfas, mumlar jag för mig själv, sliter mig själv lite i håret och så går det ganska bra, i alla fall.
Sånt där har också söndagen bjudit på. Ljuvlig stund på kökssoffan, med liten bäbisflicka fram på bröstet. Hon jag och mannen tittade på som precis-nyfödd och kände som En Sann Junidröm. Vår lilla Juni.
Nu har vi söndagkväll här. Kom hem för en stund sedan efter att ha fått varit över till Svärisarna och ätit middag. Så lyxigt!! Nu har barnen nattats och här ska likt igår, tränas ett skönt träningspass, hoppas in i skön dusch och vidare in i mjuk stass.. som betyder soffhäng.
Hoppas att ni har haft en bra helg!(?)
Lillafrun
Senaste kommentarer