av Emmeli | sep 5, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Träning
Ännu en vecka är igång!
Igår hade vi hemmamåndag barnen och jag, massor av lek både inne och ute. Och morsan var med mitt i hela tiden, vilket barnen älskar. Och jag med. Fast ett tu tre hittade jag mig själv på golvet, sovandes. Hoppsan. Visserligen en liten minut eller tre, men ändå. Tydligt trött mor, ganska så livsfarligt med en ettåring som är prick överallt just nu. Tur att allt gick bra. 
Så roligt att se hur syskonen leker mer och mer tillsammans.
Darlingar.
…
Förutom att leka, så gjordes knappt ett skvatt annat. Förutom evighetsgörat jag i smyg faktiskt tycker är mysigt och som aldrig tar paus (tvätteriet) och så matlagande förstås. Men min höst-lista med många att-göra, den fick vänta. 
Till kvällen hade vi ännu en arbetskväll, där alla hjälpte till på sitt vis.
Lillan hjälpte till genom att slumra i vagnen, mannen målade foder och skruvade på plåtar och sånt (hesteguuud vad mycket jobb vi har lagt ner på denna brädfodring.. och kära nån, vad jag längtar till vi är klara för i år!!) och Storebror var Storebrorsvaken en stund, iklädd sin arbetsmundering. Jobbade och fick åka traktor med en efterlängtad Farfar som varit i varmt land i en vecka. Ett kärt återseende för dom två bundisarna! 
Bundisarna och jag hjälptes åt att lasta gamla brädor och frakta ner mot lon, där vi (rättare sagt; PappaMorfar!) brukar elda bort det.
Till kvällen kröp alla ner i var sina sängar och har sovit som små björnar i natt.
…
Och idag är det tisdag. Just nu sitter jag alldeles eftersvettig och prick helt slut i kroppen efter ett träningspass ute på gräsmattan. Känner mig sådär mammalyxig och njuter så av stunden. J sover gott ute i vagnen och Storebror leker med sina småvänner. Dessutom är det en liten specialartisdag idag. Mannen checkar nämligen ut från jobbet tidigare (fasligt trevligt!) och kan därmed för en gångs skull hämta Storebror från Föris. Vilket pojkarna såklart ser så fram emot! Sen blir det Tillsammanseftermiddag i kombo med ribb-spikande. Vi jobbar efter vädret kan man säga.. i några veckor har det ju varit sådär überdåligt torkningsväder och alldeles augustifuktigt. Men nu är det torrt och bra och därför jobbar vi på allt vi kan för att kunna börja måla snart, snart. Det känns som en jättemysig tisdag!
Till kvällen tar jag kidsen, min antagligen då jätte-möra kropp och går långrunda så får barnen göra natt i vagnen. Så snickrandet får slamra på bäst det vill tills himlen åter är mörk.
Det är lite utav tisdagsplanen för idag. En lite piffigare tisdag, tycker jag! Och september? -Aj lavv jo.
Må så gott alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | jul 30, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Träning
För idag vaknade vi till En Riktig Semesterdag.
Kändes smått jättekonstigt. Nu har vi haft tre veckor av Tillsammanstid hela familjen. Tid att få känna oss lediga, men alltid i kombination med att hela tiden putta brädfodringsprojektet framåt. Men nu är vi ju lite mer än halvvägs och har gått i (del)mål för att nu ha två veckor av Bara-vara-Semester. Det känns mer än skönt faktiskt. Nu ska vi njuta av hur långt vi kommit och ha det så gott vi bara kan, andra halvan som VackerPappan har Semester. Sen väntar såklart ett race till med fasaden innan vi tycker att vi är i mål på riktigt för detta år. Men, det tar vi senare!
Och vilken dag det här blev, då! 
Skönt häng här hemma på Drömgården. Svassa runt i somrig stass. 
Äta Äpple och busa med pappan i kojan ovanpå klätterställningen.
Som morsa faktiskt hinna dunsa ner mammakroppen i sköna vilstolen när Lillan sov. Stolen som precis som alla misstänkt, inte använts flitigt alls. Men var sak har sin tid, säger jag!
…
Dessutom få bonusen att krama om och fika tillsammans med hjärtevännerna från Norrnorr som hade vägarna förbi. Jag och kidsen smet hemifrån sedan, för att åka till stora kyrkan och öva lite. Väl hemma blev det en svettig löptur med sovande barn i vagn, tillpiffande och uppladdande inför kvällen…
Och vilken kväll!
Vi åkte till vackra, vackra grannbyn. Alla fyra! Brandispappan hade liksom till och med bytt bort sin jour för några timmar, så att han också skulle kunna följa med. Kärlek på den. <3 
Njöt av den vackraste sång och musik av min Syrra och M´s kusin. Kära hjärtanes så underbar, njutbar musik av lyssna till en vacker sommarkväll som den här. 
Hedrande var det också att få vara med på ett litet hörn, som pianist till Syrrans fantastiska röst, spela på stora flygeln, i mäktiga kyrkan. Alltsammans, med vattnet precis utanför. Dessutom, dessutom, dessutom! Var det massor av släkt och vänner som kommit till kyrkan för att lyssna. Wow, alltså. 
GullMammaMormor och Juniflickan. Ni må tro att min mor tyckte det kändes speciellt att hon fick se sitt yngsta barnbarn i sin yngsta dotterns klänning från typ -91.
Nu är vi trötta som lortar hela gänget. Ungar som rejsat timtals längre än vanligt och päron, ptjaa.. på pärons vis sådär till-kvällen-alltid-vansinnigt-trötta-trötta. Alltsammans inlindat i stor tacksamhet. Över hela alltet. Liksom.
Hoppas att ni haft ett gott veckoslut, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | jul 29, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Å.
Tillsammanslördag.
En man i toppen av ställningen, som ni ser. Efter fredagsdaten igår, där vi målade varv två av tre på foder och överstycken. Så konstaterade vi att vi tycker det blir för blekt med den gröna-umbra-procent vi nu valt och har nu bestämt oss för att måla sista varvet med en lite, lite mer grå. Det blir nog bra. Nu ser man ju knappt skillnad, och det vill vi göra!
Det har gått många larm idag. För Minimannen alltså. Men han har jobbat på, mycket bra. Kanske en aningens inspirerad från pappsen som varit ute och släckt brand under natten.
Att plocka smultron vid vägens kant. Sommarbestyr att älska.
Och! Idag drog vi upp dom första små pyttiga morötterna, inte bara för att gallra utan faktiskt för att provsmaka. Så himla goda. S och J sprang runt i blöja och kalling och tjoade med varsin minimorot.
Därefter blev det tröttigt. Morsan fick motion och ungararna sov gott i skuggan efter långpromenaden.
Vårt första morotsknippe. Så himla härligt!
Nybadad liten flicka. Som drog till och gjorde sig lördagsfin i mammans gamla klänning. Alltså, ni kan bara ana vad det kniper i hjärtat av kärlek. Den vackraste lilla Juniflickan vi vet.
Likaså av-kärleks-kniper det, när Minimannen följer med mig ut, med sin lilla sax i handen, för att hjälpa mamman att plocka in en ny bukett luktärtor.
Och nu är det sån fantastisk kvällsol, dagens sista tvätt ska hängas ut, Storebror har precis parkerat cykeln efter en kvällstur och Lillasyster snusar gott i vagnen. M målade precis sista penseldraget innan vi tänkt gå på Semestersemester för ett slag. Så vi pustade just ut lite, han och jag. Delmål är viktiga att fira,tycker vi. Och high-fivar med varandra. Vi firar med en (förhoppningsvis) god äppelkaka, tillsammans med några till nära och kära som alldeles strax rullar in på gården. <3
Såna där Sommardagar man aldrig vill ska ta slut, ni vet. Såna där som man stoppar om lite extra i Hjärteasken och tänker som ett litet varmt täcke att ta fram, när kylan kommit, mörkret likaså och det där med sommar känns så avlägset att det inte är klokt. Precis så.
Ha en god lördagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | jul 20, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hemmets Utsida, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Titta där, alltså!
En dag med sån där extra-hjälp vi uppskattar så mycket att orden försvinner. Svärfar är här så mycket han bara hinner och har hjälpt mannen spika brädfodring hur mycket som helst. Farmor har barnvaktat x antal gånger, prick hur värdefullt som helst. PappaMorfar är en hejare på att måla och hjälpte ju mig att grunda all brädfodring och ribb, medan MammaMormor sytt småttingar hon också. Och idag var det dags för mellanlagret, och då var älskade MammaMormor och PappaMorfar här till undsättning. Guld värt! Den enen lekte med Mormorsugna ungar, och den andre var min målar-vän.
Det vi saknar här i norr, är sommarvärmen. Men idag kom till och med den på besök. Som pricken över en mycket peppig dag!
M jobbade i toppen medan resten av arbetslaget jobbade längre ner.
Som ni ser har vi valt denna gammeldags typ av fasad, med lockläkt (ribb, som vi säger). Vitt och med grön umbra-detaljer. Kommer bli så himla fint. Inte klokt, att det här är vårt hem. 
Och så himla trevligt det var, det där; att sitta där uppe på ställningen, med gullepappsen nära och surra och måla och säga minst tretton gånger att men, vad fint det blir!!.
Och ungarna hade det roligt med Mormor. Cyklade, lekte sandlåda och sånt.
Så samlades vi allihopa och åt god lunch. Sörplade kaffe. Och huttrade lite, när visst solen bestämt sig för att gömma sig igen.
Så värdefulla timmar, alltså.
Lillasyster och jag grejade vidare med annat sedan. Som att tvätta rent den del av matsalsmöbeln vi inte hunnit klart med. Hon var dyngblöt och hoppade i badet därefter. J slumrade eftermiddag och jag hann slänga mig i Vilstolen en stund. 
Medan pojkarna jobbade vidare tillsammans. 
Den mindre varianten av man, så gullig att jag fick dåndimpen; i snickarbralla, arbetshandskar, koncentrerad min, hörselkåporna sådär precis som sin pappa och tisha med verktyg på. Som vilken självklarhet som helst!
Om det inte vore för att jag hade en sån där målbild, så hade jag inte orkat helgstäda ikväll. Var liksom redan slut så det räckte. Men det där fånget av rosor som mor kom med i morse, och som bara ställts i en stor skål men som ju var tänkt att strösslas ut i ett nystädat hem… det, gjorde att jag fick lite extra fart i alla fall. Pappa och barn drog ut och lekte lite till och mamman fick lyxen att städa i alldeles lugn och ro. Rum för rum blev nyskurat, var sak hamnade på sin plats och rosorna strösslades. Nu är allt klart, bara tvättmaskin och diskmaskin som jobbar på.
Senaste kvällarna har jag bäddat ner småttingarna i vagnen och vandrat långrunda. Men inte ikväll, för hammarslagen har tystnat. Lite tidigare än vanligt. För att jag skulle kunna skura färdigt i ett svep, Vackerpappan natta små och den där skäggige och hans fruga (som han säger), sedan mötas i Finsoffan för en gångs skull. Dimpa ner, andas, njuta lugn, nystädat, doften av rosor och bara-vara-vara, liksom.
En sån fin dag, alltså. Från början till slut. Hoppas att ni har det gott, ni med!
Lillafrun
av Emmeli | jul 19, 2017 | Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Efter frukosten och morgonleken, så ger vi oss ut.
Och så tar vi oss ofta en liten tur längs lillvägen. J är antingen sovsugen på en gång eller vill hänga med i vad som händer en stund till. Storebror är först i ledet. 
På sin räsercykel!
Lilla pojken längst fram. Trampandes och tvärnitandes. 
För att sedan säga hörni! titta! Vilka bromsspår, va? (hihi, så söt!!).
Pappan tätt därefter för att vara beredd. Utifall att.
Mamman och Lillasyster längst bak i ledet, inte bråttom alls. 
Lillan plockar stenar och blommor och undertecknad kan omöjligt se sig mätt på det som är i hennes syn; en trio att älska till månen och tillbaka.
Så cyklas och långsamt-traskas det. Alla är fasligt nöjda. 
Mamman med knuten i håret kvar från natten. Pappan med njutning och lugn i blick. Ungarna med ett skimmer av lycka.
Och det där har blivit lite utav en älskad morgonritual under denna ljuva Semestertid. En ritual med hela familjen inblandad.
…
Å. Det är såå skönt, det här. Med sammanhängande ledighet, semesterdagar som pärlas… att man inte behöver planera till punkt och pricka, om man nu vill hinna något särskilt. Det finns liksom tid till så mycket göra-vad-vi-vill-tid. När Lillan slumrade efter hennes lilla prommis, så drog vi andra in på lon. Hyvlade, målade och lekte på gräsklippartraktor. Vad dagen bjuder på härnäst? Mannen snickrar vidare. Gavelsidan är nu till viss del redo att börja målas med sista strykningarna. Inte klokt så mycket arbete med att brädfodra om, alltså. Vi märker av nu om någon gång att huset är drygt nio meter högt…Men det är mycket kärlek, petnoggrannhet, byggnadsvårdmässiga tänk och metoder och mannen med sina finsnickerier… så det får liksom ta den tid det tar. Vi blir oerhört nöjda över resultatet och det är en god morot efter all möda!
Vi andra har inte bestämt oss riktigt än vad vi tar oss för. Kanske bakar vi en kaksort, jag och Storebror. Som för att vara ännu mer beredda när vi får mysiga spontanbesök. Som igår, när mitt äldste kusinbarn dök upp. Han är mer som min kusin förstår ni (ett år äldre bara), och det var så förbenat fint att ses. Eller också fortsätter vi med fotoalbumspysslet. Ptja.. vi får se!
Kärlek till Morgonritualer och Tillsammanstid, alltså.
Ha en fin onsdag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | jul 12, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen
Det är en ny sommardag. Jag var ute och morgongick i morse, innan varken man eller barn vaknat. Och i mitt huvud och hjärta, bara bubblade gårdagen.
Ni förstår. Här, på gården, finns oändligt med saker att göra. Och ni kan nog ana glädjen, när Taikonsfamiljen under den där magiskt goda paltfesten i förrgår, sa; ”imorn tänker vi komma och hjälpa er att bära!”.
Vår övervåning, vinden.. den oinredda. Som vi börjat jobba med ett uns. Den, hade nu tre rum kvar att tömmas, på maaaaaassor av saker/möbler/diverse… något jag och M har som ett utav Sommarens Mål.. men vi har inte vågat hoppas på att hinna detta… det skulle bara vara en stor bonus.
Så igår när vi vaknade, så kändes det som på film…jag och S pysslade ihop en stor, lång att-göra-lista… med fyra punkter. Alla lika viktiga. Vi hoppades hinna i alla fall en punkt, plus den där med mat och fika…den är superviktig ju!
Frukt och dryck dukades fram och vi var redo för Arbetsdag!
Så började familjen rulla in på gården, listan gicks igenom och några minuter senare var det som om en hel myrstack i människoformat jobbade i en rasande fart.
Det är svårt att få med i en bild hur mycket det var som skulle ut och ner på backen. Men där är ett försök till bildlig beskrivning.
Det gick så fort, människor svischade hit och dit och den ena körde sin stora hjullastare (med världslycklig Miniman i knät), ett gäng bar ut allt vad som nu fanns, ur dom där rummen. 
Ett annat gäng tömde Gårdshuset på sånt vi inte ska ha kvar så att det gavs plats för möblerna uppifrån. 
Ett sköningsgäng hoppade studsmatta eller satt såhär;
Älskade kusiner tog hand om bäbisflicka, 
..samtidigt som dom fotade möbler och en tredje la ut på annons här och där.
Det var sånt teamwork!
Och lagom till att vi var klaaaara (!!!) med alla punkter förutom en, så gick vi in… och gjorde slag i den också; åt uppstekt palt och fikade blåbär- och hallonkaka med den där vaniljvispen jag svischat ihop under morgonen.
Regnet öste ner och det var en mycket nöjd stämning som rådde. Jag och M hade orden i bröstkorgen men Försökte, så gott vi kunde, att uttrycka vår enorma tacksamhet.
Vi kryssade punkterna tillsammans, medan rummen där uppe firade att dom nu är redo att börja göras i ordning på riktigt.
Det där var så galet mycket värt för oss.
Så otroligt många timmar han och jag skulle ha behövt lagt för att nå samma resultat. Nu var vi 19 myror här, där alla hjälpte till så gott man kunde. Samtidigt hade vi så väldigt trevligt och roligt och gott.
Och jag bara älskar att min Thailandssyster nu vet var våra julgrejer är, och att ena Svåggen bara tog och tvärhoppade på det där jättetrasiga skåpet som jag först sa att jag skulle ha kvar fastän det inte var helt någonstans (känslo-Emmeli, ni vet). Jag älskar att ha Taikons med i vår renoveringsresas minnesbok. Och jag älskar att en darling blev så glad fär den där mjölkkannan, och en annan för alla oanvända fiskenät. Det var det minsta.
Vi kramade darlingarna hejdå och jag var såklart helt rörd.
Inte nog med det, så ramlade Svärfar in till middagsbordet efter avslutad arbetsdag. Tankad med energi, gick han och M på ytterligare ett kvällspass ute på byggställningen medan jag badade och nattade kids. Resultatet blev en vacker midja uppsatt på gavelsidan. Så imponerad av min Snickar-M.
Ja, kära nån. Snacka om att gå runt på jorden och känna sig som en lyxknös; att få älska och älskas utav. Dom finaste människorna jag vet. Familjen. ❤️
Så det där var Dagen när en älskad myrstack invaderade Drömgården. En dag jag aldrig glömmer.
Tack igen och igen och igen, älskade Familj. <3
Lillafrun
Senaste kommentarer