av Emmeli | mar 10, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Kalas i Drömgården!, Köket, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Och så ääntligen, äntligen blev det den här lördagen som vi, särskilt en av oss, väntat på och längtat så efter.
Lördagen för Det Stora Födelsedagskalaset.
Barnen var lyriska i morse när dom vaknade och hela köksgolvet plötsligt var fullt av ballonger.
Mysiga tillsammansförberedelser.
Lillasyster som provsmakade kakorna medan Storebror la upp på fina faten. Mamman försökte virla härs och tvärs och Pappan likaså.
Man kan ha tur med vädret. Och så kan man ha tur med vädret. Kära nån, Vårvinterns allra första dag för i år. Vindstilla, få kallgrader, varm sol och takdropp. Ljuvligt så det förslog! Och även i år hade vi ju planerat för Kalaset i två delar. Först utekalas… med lunch á la fjällstyle med grillade järnmackor. Typ bland det godaste man kan äta ute.
Och äntligen blev klockan kalastid och darlingar strömmade in!
Mormor och Morfar. Farmor och Farfar. Moster och Morbror. Och ett gäng kusiner. Ni förstår ju själva. Lyckan. Födelsedagssång och paket, kramkalas mitt i snögropen och bara helt ljuvliga utetimmar tillsammans.
Lillan och Storan. <3
Tillsammans med lilla pojkgänget drog jag sedan in och fixade det sista där inne, innan köket fylldes och självaste Kalasfikat mumsades!
Kärleksmumsen. Kolasnittarna. Syltkakorna. Dammsugarna som fick knåpade ihop en utav sportlovets dagar. Chokladbollarna likaså. Alltsammans var framdukat. Tillsammans med två sorters Födelsedagstårta.
Den där chokladiga pavlovan var himmelsk. Lovar ge er receptet. Den andra tårtan, i tre lager… en himmelens tidsödande tårta. Men väldigt, väldigt god! Kaffe- och chokladtårta i trelager. Receptet till den hittar ni HÄR. 
”å, blååås… ” (Mormoster hade leveretat hemstöpa tårtljus också som ni ser). Utblåsta ljus följt födelsedagssången äääännu en gång.
Lillasyster i ljuvlig snurrklänning. Finns HÄR. 
Paketöppning!
Trollerilådan var en utav alla fina presenter. Här trollar lilla Minimannen storkusinen så att han skulle bli ääännu större. Det är fräsigt att vara stor, förstår ni.
Och Juniflickan fick också presenter. Himmelens härligt!
… härligt, även att få gå ut och leka med stora kusinen i handen, medan andra kusiner spelade bandy på vår lillväg.
Så kramade vi till sist all familj hejdå och kvar här hemma, en mycket glad, tacksam och efter-kalas-nöjd familj.
Snyggt jobbat Minsting, alltså. Nu ska vi vila lite och njuta efter-kalas-känsla.
Älsklingar!
Huvudpersonen och hans Lillasyster kommer somna mer än gott ikväll, det vill jag lova.
Jag vet inte hur många gånger S sagt ”jag älskar dig, mamma” / ”jag älskar dig, pappa.” idag. Och det värmer Päronhjärtat oändligt. Han tycker att vi ordnat ett så fint kalas till honom. Å. Älsklingen. Tvärbestämd, 4 år och alldeles, alldeles underbar.
Födelsedagskalas. Drömmigt ju!
Lillafrun
av Emmeli | mar 9, 2018 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Så stort. 4 år, liksom. Och vilken lyckad dag, då. Så nöjd, glad och tacksam pojke. 
Låt säga såhär; innan klockan var typ 09, hade vi hunnit ha den där mysiga Födelsedagsmorgonen innan pappan susade iväg, tagit hand om väldigt söt disk, rivit ut det nya legot och börjat bygga så smått, småspelat nya spelen och till sist bakat självaste födelsedagstårtan. Det var tempo på den där dagen. Det ska gudarna veta!
Det bästa till den bästa. <3 
En utetur också.
Och ute-testande av presenterna.
Så plötsligt sken solen. Och tårtan fylldes. Med sån där mörk chokladmousse jag tipsade om häromdagen, ni vet (HÄR finns receptet på den om ni undrar) och alldeles nykokt jordgubbssylt med bär ”plockade” i frysen från i somras (lyx!).
Storlilla Litens 4-årsdagstårta.
Någonstans här var mamman så trött att hon nästan såg stjärnor. Lillan snusade gott i vagnen och pojken donade en stund för sig själv. Jag hade inte tillräckligt med tid för att hinna somna en stund.. ta sig ner i varv, liksom (hah)…. så, jag drog av ett tabatapass i stället. Typiskt mig. Och det funkade fint. Ny energi sedan.
Och plötsligt började S efterlysa att ”någon” skulle komma. Han var ju på ett sätt väl medveten om att många jobbar och att kalaset är i helgen. Men ändå, liksom… det är ju fasligt festligt med besök på just den rätta dagen. Jag kände mig då väldigt nöjd över vetskapen att några darlingar var på intåg för överraskande.
Chokladbollar dukades fram i liten skål.
Och rätt som det var kom lille herrn på att han ju såklart skulle ha skjorta på sig. Det var så mycket blåbär på tishan ändå, så det passade ju himla bra. Självklart, svarade jag lite flåsande. Vi skiter i att stryka den. Försökte jag. Förgäves. Nystruket ska det vara. Allt som vanligt. Lillhjärtat.
Lycklig 4åring som blir grattad genom gullig födelsedagssång från ena kusinen.
Väntan.. vilka skulle komma egentligen.
… älskade Mäjadalenkusinerna, såklart! Och Mormoster Storan. Litet födelsedagsfika med tårta och chokladbollar. S hade tryckt ner ljusen stadigt i tårtan och bad (skulle nog hellre säga beordrade bestämt) oss att ”sjung när jag blåst ut ljusen, ok?”. Dagen domderandet inte hade några gränser och födelsedagssången ljudade ännu en gång. Lycklig Liten över storfrämmande av en drös favoriter.
Lilla Juniflickan fick smaka chokladboll.
Och den gick i, om man säger så. Nog hennes bästa stund under den dagen… som i övrigt inte alls var så party, tyckte hon. Först blir väckt på morgonen, liksom. Sen, hon som vanligtvis brukar få låna leksaker från Bjossan, fick knappt röra nya sakerna (förståerligt ju)..och så tandsprickning på det. Mm.. riktigt party. Och helt klart något som gjorde det lite svettigare för morsan under dagen att hålla små hjärtan nöjda härs och tvärs.
Som pricken över allt, favoritpastan lagad utav Vackerpappan till middag och sedan kom Farmor och Farfar en snabbis till kvällen och en tvärsväng till bredvlådan togs också… för för att kaanske, kanske hitta ett kort från någon älskad. Och oj, det var ju massa post där. Under hela dagen hade det strömmat telefonsamtal, från små byar och långt-borta-landet Thailand och många små söta meddelanden. Vår lyckligt lottade Miniman som är omringad av så mycket kärlek.
En 4-årsdag, alltså. Jättebra och Skitrolig. Två utav dom beskrivande orden från huvudpersonen tillika Minijubiliaren. Fint så.
Ok. Nu åter till Kalasfix säger denna mor!
Lillafrun
av Emmeli | mar 8, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Juniflickan 1 år, Liten 4 år., Mammalivet, Stora Lilla Familjen
Pakethögen. Traktor- och hjärtemackorna. Kärleksmumsen med fyranljuset preppat. Jordgubbar i kaffekopp. Och juice med smak av apelsin och mango. Precis sånt han älskar. Stora ballongfyran beredd och genom hela huset ett låångt, långt paketsnöre… ”Kusten är klar!”
Bara två som tvekade. Sallekatten som undrade varför vi dragit världens längsta leksak genom huset. Och…
…Lillasyster. ”Skojjar ni med mig, ska jag vakna NU!?”.
”Jaaa, må han leeva. Ja, må han leva… hurra, hurra, hurra, hurra för Storebror Sixten som fyller 4 år! Grattis på födelsedagen älskling!”
Älsklingspojkar.
Fladderhjärtig mor med det dyrbaraste hon har.
Födelsedagsmorgon!
”Men vad är det här?”
På lappen stod det; ”Grattis älskade Sixten på din 4-årsdag. Mamma, Pappa och Juni ääälskar Dig. Följ snöret för att nå målet……”
Iväg det bar! På hinderbana..
…fasligt spännande!
Och där bakom var ju målet. Det stora paketet. Med dom två söta bandymålen. Vilken hit. Så lyckat alltihop! (Ja. Päronen kände sig mycket nöjda).
”Det här är det bästa födelsedagen någonsin. Vilken god frukostbricka. Med kääärleksmums. Och JORDGUBBAR!”
…
Älskade barn. Vår älskade S.
För precis fyra år sedan gjorde du mig till mamma och den finaste mannen jag vet, till pappa. Tack för det. Tusen gånger om. Det är det finaste i livet. Att få följa dig och din Lillasyster på er resa genom livet.
…
Idag fyller han 4 år.
Han med det varmaste storlilla hjärtat. Han som älskar att vara med på ”riiktiga saker”, som han säger. Baka med mamman, snickra med pappan. Lika kul är det att klättra i snöhögar, svischa fram på lilla sparken och skriva namnen på dom han älskar. Annat hjärtegott för vår Miniman är att skruva med Farfar i garaget, spela Rock´n Rolf med Morfar, baka kaka med Mormor och sy med Farmor. Leka med kusinerna och busa med småvännerna.
FödelsedagsMinimannen. Som är en hejjare i köket. Utrbrister ”åå vad fint och nystädat det är här!” när mamman gnott runt i hemmet. Han som tackar sina föräldrar var dag. För att vi finns. Ger honom mat. Och tar hand om honom.
Han som också är härrrrligt viljestark.. argumenterar och gör päronen gråhåriga mer än en och tusen gånger. Han som kan vara prick hur retsam som helst mot henne, men för det allra mesta bara är så go och så mån. Om sin Lillasyster.
Han som pratar om barnen i Afrika och i småpanik en gång under senaste året skrek ”MEN SKICKA PENGAR DÅ!” då han hörde att det var en grej vi kunde göra, för att hjälpa.
Den där lilla Minimannen. Med Farbror-uttalanden och såna filosoferingar som får oss att dåna. Med ett vokabulär vi kanske inte väntade oss att en snart-fyra-åring skulle ha men som vi till fullo njuter utav. Och han med. Han som mitt i vispandet av kakan stänger av elvispen bara för att säga ”mamma! jag ÄÄÄlskar dig!”.
Han som är den finaste Minimannen på jorden. Han. Fyller 4 år idag. Och vi ska fira hela dagen lång.
Lillafrun
av Emmeli | mar 7, 2018 | Emmeli funderar, Jag och M, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
Vi hade inte så mycket pärlsocker hemma.
Så vi beslöt att ta vad vi hade och göra det bästa av det.. Minimannen mortlade ett strössel fint fint. Och så blandade vi med sötta pluttar och pärlsocker. Det blev alldeles fantastiskt fint och pastelligt ju!
Så står vi där tillsammans.
Sixten måttar och häller, hivar i lite extra av det han tycker verkar behövas. Typ vaniljsocker. Vi står i tystnad. Ja, så mycket tystnad det kan vara när han och jag är nära varandra… någon sekund i alla fall. Så säger han; ”Mamma vad det är härligt att baka här med dig. Vad det är bra att ha dig som vän”..
Sen undrar han om han får sitta på bordet vid rullandet sedan. Såklart han fick.
Jag får såklart fladdrigt Mammahjärta.
Som om jag inte hade det redan innan. Sista dagen med en treårig Miniman i huset idag, ju.
Att fylla 1 år är stort. 2 och 3 också, såklart. Men då har det ändå känts lite lugnare på något vis…som att lugn Emmeli han är fortfarande liten. Typ bäbis. Lugn.
Nu fyller LITEN 4 ÅR och det känns så himla stort. Som alltid med tiden som är som den är…solklart att S ska fylla fyra, på samma vis som det känns smågalet att fyra år kan gå så fort.
Bästa fyra åren i livet.
Jag är så oändligt tacksam som får vara med på denna resa. Livet. Tillsammans med dom där två små och deras pappa. Känner mig rörd och tacksam och väldigt, väldigt nöjd. Nöjd, över att jag njuter så och känner att jag tar till vara på denna tid i livet så som jag allra högst önskar. Njuter. Men det är inte alltid lät genom hela dagarna. O, nej.. ibland är det nu-drar-mamma-till-Hawaii-en-stund-känsla. Men för det allra, allra mesta är det fantastiskt. Och att få vara Mamma är sannerligen en ynnest. 
Vår Miniman har fått gissningar om 4 och 5 år jagvetinte hur länge, antagligen mycket för pratet.. så nu är det väl bara så rätt det kan bli nu då. En faslig snits hade han på att strössla bollarna. Och det var hans hjärna som lärt honom det. Så var det med det. 
Godaste lilla kalasbollen i stor uppsättning. Check!
…
Så himmelens mysig dag tillsammans idag. Med mina älskade stjärnor. Vi har teamat (och icke teamat). Småttingar har byggt koja, busat, syskontjivats, myst i Finfotöljen framför barnprogram. Och jag har fejat i hemmet och gjort det smutstvättfritt och skinande rent. Himla härligt och en high five med mig själv..! Och så den där chokladiga, världstrevliga stunden. Nu är det kväll. Senare, efter småttingar somnat, ska jag och mannen slå in paket och ha han-och-jag-kväll. Jag kommer säkert gråta ännu en skvätt innan natten är här. Med det är kärlekstårar, det är alla i hemmet införstådda med.
Pasteller, Fladdriga Mammahjärtan. Och Livet. Liksom.
Lillafrun
av Emmeli | mar 6, 2018 | Emmeli funderar, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Träning
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Tapetdrömmigt!
Äsch. Som sagt. Det är aldrig fel att drömma!
Jag slog till och klickade hem ett gäng tapetprover. När det blir tapetdags, det vet ingen. Så himla fina hela bunten i alla fall. Råkade sedan hitta ännu fler jag föll pladask för. Titta HÄR om du vill..Tror baskemig precis en sån sitter uppe som ett utav tapetlagren i ena rummet där.
Tapeter, alltså. Så himmelens fint och något vi absolut kommer ha mycket av här hemma. Pärlspont i vissa rum. Som hall. Och kanske kök. Kanske, kanske korridoren/hallen uppe. Annars en massa härliga tapeter.
En av tapeterna i provhögen ska absolut vara i vårt sovrum uppe sedan. Kär. Och mannen är enig också. Sicken grej!
Tisdagkväll annars.
Efter middagen kramade och vinkade vi Norrnorr-vännen hejdå efter sportlovsmysiga dagar tillsammans. Jag har tabatat och donat. Liten prins sover nu i renbäddad säng. Laddar inför födelsedagen om inte många dagar alls. Lite nyförkyld och rödrosig om kinderna. Lillasyster likaså. Fast hon är Lillasystervaken och hänger med sin papps inne i lekrummet. Någon njuter massor. Förresten båda två.
Jag känner mig skönt trött och längtar efter att krypa ner i vår renbäddade Storsäng också.
Hoppas ni har en god kväll!
Lillafrun
av Emmeli | mar 4, 2018 | Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 1 år, Laga, Baka, Äta, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Träning
Söndag!
Där vi hann äta Tillsammansfrukost innan Vackerpappan svischade iväg för TV-jobb. Jag vet inte, men jag får alltid magknip när han ska iväg på dessa uppdrag. Det sitter i från tidigare, när han åkte iväg och inte kom hem på flera dagar. Jag tyckte antagligen att det var jobbigare än jag tillät mig tycka då. I efterhand förstår jag faktiskt inte hur någon av oss riktigt orkade. Vi gjorde det bästa av situationen och det funkade. Det jobbigaste var inte att vara själv med barnen dygn efter dyng, att bli mer än trött och så vidare. Det jobbigaste var oron, när han var ute på vägarna och körde så mycket. Samma nu. Men nu tar han (som allra vanligast) inte uppdrag som är längre bort än att han ju kommer hem till kvällen igen. Jag Söndagsgympade fick bli min meducin (som Pippi säger) mot dåliga känslan och så kändes det bättre sedan. Jojo, träning är bra på så många sätt. Bus och pyssel med småttingar sedan och sen var det någon som var mer är pepp på vad som väntade… 
Min Bagare och Kock till Miniman.
Han skulle kunna tänka sig att baka sisådär alla kaksorter vi någonsin bakat, att ha till sitt 4årskalas alltså. Men vi måste ju hejda oss lite, tänker mamman med svetten lackandes i pannan bland diskningar och golvtorkande från vaniljsocker-, och vetemjölsregn. Ja, sen är S lite som jag… det allra roligaste är att baka. Provsmaka sedan. Sen blir dom där burkarna med kakor ofta inte tomma någon gång. Därför så roligt nu att ha ett kalas att preppa inför, så vi får bjuda på hela alltet sedan.
Likt förra året får vi Sportlovsbesök några dagar av vännen C från Norrnorr. Och då blir det alltid mycket matlagande och bakande. Så trevligt med gemensamt intresse.
Så idag när vi vaknade jublade Minimannen ”Idag kommer Ceciiliaa!!!”. Och sen räknades timmarna till att tåget och den där bussen skulle anlända. Försenade någon timme…. men till sist! Och Minimannen hade förberett allt i minsta detalj, som ni ser. För dammsugare, det förknippas med C. Och vi kunde såklart inte tjuvstarta innan hon kommit.
Sockerkaksbakande allra först. Juni godkände!
Och sen hann det bli kväll och mer därtill innan allt var klart. Dubbelsats dammsugare tillsammans med två småttingar var en upplevelse…
Drömmigaste sortens Kalasbestyr för någon som längtat massor efter just detta bakverk.
För dom där blev en favorit förra året när vi testade. HÄR finns recept förresten, i fall ni vill göra precis likadana.
Natti från Bageri Drömgården!
Lillafrun
Senaste kommentarer