Käraste, käraste bloggen och ni som läser, god måndag!
… å hej och hå, så knapert det blev på uppdateringar här inne senaste veckan. Inne på instagram har ni fått hänga med desto mer. Anledningen till få ord här inne? Jo, veckan som gick;
Måndagmorgon. I hemmets trygga, lugna vrå. Morgon med alla barnen, följt av skolskjuts och vidare mys med dom två minsta, ni vet.. men kikade jag i telefonen så var det allt annat än lugnt..
.. näst världsnyhet, denna rubrik. Lika delar stolt, blyg och tacksam, över att ha fått möjlighet att sprida ordet. På Expressen.se och Mama.se hade nämligen en artikel angående drömgårdslivet postats och sedan dess har det varit sånt sus och brus i kring.. ni är så många nya som har hittat till oss (Välkomna!) , det är så otroooligt många meddelanden som skickats, med (allra, allra mest) värmande (och en del otrooligt upprörda) ord och många, många frågor som jag har försökt svara på. SÅ otrooligt roligt att ni är så engagerade! Men se nej, mer skrivtid än så hade jag inte över, därför blev det skralt med post här inne.
Alldeles i slutet av januari. Vi strösslades med vackra morgnar.
Onsdagseftermiddag, med hela flocken fulltalig. Det byggdes tågbana.
.. och jag och Skrållan gjorde ett ryck och sorterade in pyssel och teckningar i allas sparlådor/mappar. ”Stora stökrummet”.. som ska få bli ett barnrum så småningom. Agerar förråd i detta nu.
Februari inleddes otrooooligt stormigt. Vi donade i köket i flera timmar under torsdagen. Det spisades ärtsoppa på Mamma-Birgit-vis.
.. och kokades hallonsylt och gräddades kikärtsvåfflor (Recept HÄR). Makalöst gott!!
Fredagmorgon. I ett nystädat kök. Med en redig kaffekopp följt av ammemys med han som tagit en lång sovmorgon.
Sen tog vi tag i resten av hemmet, gjorde det rent och såpadoftande inför helgen. Medan pappan sedan tog med barnen på skotertur, kutade jag en skön tur. Och sen blev det helg för hela slanten. Så skönt.
Lördagen var otroligt väderskön, så vi hängde ute allt vi kunde. Skidade, hästade..
.. och något så vansinnigt trevligt som det här, hände! – vi tog oss in i Pettson-växthuset och kollade läget. Sen sådde vi fyra sorters kål, årets allra första stund i odlingsrummet (mmm, helt underbart!!) och ställde ut i lilla glashuset. Kallsådd, mao!
.. söndagspromenad med sovande småbrollor i vagnen. Haha, sooom han sliter på där bakom, den skäggige! Jag vet precis hur gott det svider i benen för honom.
Vi avslutade veckan hemma hos barnens Mormor och Morfar, livets lyx. Att vi har varandra så nära. För några dagar sedan möttes vi hos oss, mitt i vardagslivet. Nu sågs vi för en lugn söndag. Att få tjava ut till den vedeldade bastun, efter att ha fikat mammas otroliga semlor.. oj, oj, oj… tacksamhetssuckarna var ett faktum. Så himla skön söndag, av det slag vi precis behövde. Så tacksam. <3
…
Nu väntar en ny vecka…
Önskeplaner för veckan 6
–Omfamna februari, en dag i sänder! Jag börjar varje morgon med att sticka ut näsan genom dörren och andas in den goda, goda luften.
-Bjuda hem vännerna på lek och fika! Längtar.
-Baka! .. en redig vetedeg ska sättas. ”varför börjar jag inte baka surdegsbröd?”, funderar jag också..
-Fixa och dona! .. med lite av varje, utöver mammande alltså. Behöver beställa mer funktionsfoder till hästarna, rensa ut och dra iväg med alla sopsortering som svämmat över, kika till pelargongänget uppe i vinterförvaringen och kanske börja väcka till liv, susa på möte för föräldraföreningen osv.
-Blogga! .. ni ska bland annat få receptet på ”Pappabröd”, som barnen nu döpt brödet till som M bakat ett par gånger. Så gott! Har små tips och funderingar på lut till er också..
-Fira februarihelg!
…
Önskar er alla en god februarivecka! Vi hörs imorn igen, det lovar jag! Är så tacksam för det här lilla hörnet av internet, så glad att ni kikar in och läser. Ta hand om er, så hörs vi! Och tack igen å igen för all respons angående artikeln i stortidningen.
Har du inte läst den men vill läsa, följ länken HÄR!
Glädjen i årets första primula, en färgsprakande typ och så euforin över att ljuset märkbart stannar längre dag för dag.
Tisdagen var pappan borta till sena, sena kvällen.. och istället för att deppa över det, så peppade vi till. Ordnade oss en ”italiensk afton”, jo-jo. Köpes pizza-kit där ungarna fick strössla önskad topping. Iskall crusch, en vanlig TISDAG!? ..och så lite halvhetsig italiensk ”pizzamusik” och precis ingen var på dåligt humör, tvärtom! Urtrevligt hade vi det! Konceptet tipsas vidare! Att festa till ”en sketen tisdag”, kan vara ett utav livets lifehack!
Att ha en minidräng som gladeligen bestyrar där nere i lagårdsstallet.. också det, ett väldans trevligt lifehack! 😉
Har njutit så löjligt mycket av att öppna skafferiet senaste dagarna… för som ni ser så blev det äntligen rent och i ordning där igen. Det liksom rasade ut pinaler därifrån innan röjet, fann möjliga tortilla och mjölpåsar med knappt något mjöl i alls osv.. ni vet. När vi nu var igång så gick vi vidare, igenom hela kylskåpet och stora porslinsskåpet också, även det två skåp som tenderar att ”gro igen” ibland. Så otroligt skönt nu!
Jag sa till min odlingsproffsige vän att jag visst glömt skicka efter kålfröer.. pyttestunden senare hade hon i ett knyck ordnat mig en strålande kompott .. för fint. Och snällt.
Det var en rätt sjåig vecka med extrasaker på agendan mest varje dag innan helgen. Jag var extra noggrann och tankade på. Femåringen och jag lyssnade på årets första fågelsång. Himlen viskade om att februari är på väg. Och stunden jag blundande och kände solen värma blygt under barnvagnspromenaden, var god så god.
Och så blev det lördag! .. och M överraskade med ”Pappabröd” till frukost. Så gott!
Vi fyllde dagen med familjetid och friskluft. Promenad, skridskoåkning och korvgrillning nere på byn. Följt av en ridtur upp på berget. En sån där lördag där energidepåerna fick tankas på.
Veckan avslutades med bland annat det här; pustandet ute på trappen efter en springtur, den första på vad som kändes som en evighet. Precis som med suget på olika föda under året, har jag också olika sug på träning under året. Tabata och promenader har varit melodin det senaste, men nu är plötsligt både kropp och knopp var springsugen igen. Efter rundan drog hockeypojkarna iväg på matchdag och jag var hemma med dom tre minsta till kvällningen. Vi tog oss en byatur, köpte lördagsgodis på en söndag och myste framför Insidan ut (så söt film, tips från oss!). Gott avrundande av en januarivecka mitt i livet!
Önskeplaner för vecka 5
-Haka på när januari möter februari! Januari har känts god.. och evighetslång, på ett välbehövligt vis…. känner mig redo och hoppfull inför den nya månaden nu!
-Dona på här hemma! .. jag fortsätter med rens och röj i vrå efter annan.
–Årets allra första frön ska också petas ner i jord!
-Njuta guldstunder med barnen! … känslan av småarmarna omkring min hals, amningsstunderna på sofflocket, tjoandet under sparkturerna, leendet när vi möts efter skolan, busflinet när vi leker i snön ute, djurbestyren, lyxkänslan när jag serverar barnen och deras kompisar gott mellis, alla små och stora samtal.. det är så häftigt att få vara morsa!
-Ha årets allra första februarihelg! … och den är tusan oplanerad. M-m-m!
….
Önskar er en god avslutning på årets första månad och en god början på februari. Ta hand om er, allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
… är det snö eller regn som stormar på tvären idag? , undrade ena lillungen i morse. Mm.. där har ni vädret här i norr idag, är det busväder hos dig med, tro? Från väldig kyla till så mycket mildare väder. Vi har startat veckan så mjukt.. mysmorgon, med svagt schersmindoftande ljus, lugn musik och häng framför barnprogram och för min del, en god bok med texter som alltid lämnar mig med en god känsla (den HÄR boken).
Medan småpojkarna donar med sitt nu, tänkte jag att vi tar och kikar på några glimtar från veckan som gick.. innan vi tar oss ann veckans önskeplaner, där en utav dom är väldigt efterlängtad just nu då ett smärre kaos brutit ut här hemma… nåväl, veckan som gick!
.. började i vanlig ordning nere i lagårdsstallet.
Och veckans första, men absolut inte sista, kompishäng! Det är så vansinnigt mysigt när barnen drar hem kompisar tycker jag. Lika lycklig blir jag när dom också susar iväg till sina småvänner, sån trygghet och tacksamhet över hela alltet!
Tisdagen innehöll ett otroligt märkligt inslag. Det var under några timmar bara jag och Lillminsting hemma. Sicken tur att pyttekocken tog vid när Storebror B var på eget äventyr och hängde med sina blivande klasskompisar.
Väldigt kalla och lika vackra januaridagar pärlades efter varandra.
.. svettiga motionsrundor runt byn, med igenimmade glajjor, färdigtänkta mammatankar och ny energi tankad när hemmadörren öppnades.
Morgonstund med bland det bästa tvååringen vet just nu; bygga Pettson-puuussel.
Trött men happy Bondmora på väg ut till hönsen med lite gosaker…. spagettirester, morot, någon brödbit..
Vi spelade UNO, jag och min femåring.
Torsdagmorgon med second breakfast-stund vid köksbordet för småbrollorna medan morsan strök och hängde upp lilla virkade kappan till det gardintomma köksfönstret.
Donande i älskade Tvättstugebadrummet, också!
Torsdagmiddagen gick inte av för hackor. Fann en fläskytterfilé i frysen som jag tinade, brynde i mycket smör, kryddor och örter. Lät sedan köttet gå klart i ugnen. Ugnsrostade morot, gul lök, palsternacka och potatis. Gjorde sås på skyn och en massa annat gott, som en liten skvätt svartvinbärssaft. Lite bladspenat till. Kära hjärtanes, när mat får lagas från grunden och ta sin tid, då blir det så otroligt gott!! Är så tacksam att ha tiden.
Vacker fredag! Hemmapappan pysslade om småungar medan jag betade av jobb med kamera och vid datorn. En lång fredagprommis tillsammans sedan, var gudomligt!
Och fredagsmyset tog vi i ishallen… tittade på hockeypojkarna i familjen och mumsade glass från kiosken. Så festligt, va!
Helgen har känts lång, lugn, hittepå:ig och härlig.
Ännu en lördagsglimt; Lill-Olle om Mormor mitt i en puss. Om hela fräsiga lördagen läste ni ju omHÄR.
Veckans sista dag. Medan pappan var på brandövning rejsade jag genom ett träningspass, klädde fyra ungar och mig själv i tre lager och gjorde i ordning presanger. Sen mötte vi upp pappsen och drog iväg!
.. Till älskade Storan med familj och firande av vår allas finpojke som fyllde år. Efter utelunch gick vi in i mysvärmen, och oh, så vansinnigt gott fika vi bjöds!!
Som om det inte vara nog, så var vi till kvällen bjudna på fantastiskt god middag hos Farmor och Farfar. Vi tjavade hem den lilla biten och slocknade i ett redigt virrvarr, med känslan av att omöjligt kunna ha det bättre.
….
Önskeplaner för vecka 4
-Ta en januaridag i sänder! .. det är full vinter, känslan av att vara i ide pågår mycket ännu.. vissa dagar plötsligt bara bubblar energin, medan andra, inte alls. Och de flesta dagar, är något slags mellanting.. allt i sin januariordning, mao. Det är så gott att till mångt och mycket kunna anpassa dagen efter ork och energi.
-Fortsätta projekt rens och röj! ..perfekt tid för det nu. I veckan tar jag mig ann skafferi och kylskåp, dessa är föör röriga och sunkiga nu.
-Åka till stan och veterinärklinik som ska sterilisera lilla Sallykatten! …Svea-katten låter vi vara så länge, drömmen om kattungar finns förstår ni. Hade egentligen tänkt låta båda honorna få varsin kull innan sterilisering… men just nu pågår ett ”kissemiss-kaos” här hemma. Katt-tjejerna, som nu är könsmogna, har börjat markera revir mot varandra… INNE. Jag håller på att tvätta mig galen kan jag säga. (TACK för dina möjliga råd men vi har provat allt, dom har egna kattlådor osv, osv.. vi har i samrådan med veterinär koll på detta!). Så, håll tummarna att det kan ordna sig när ena tjejen blir av med sin drift (hu, sorgligt ju, tycker undertecknad.. inte alls oväntat, jag veet).
-Träna! ..långa promenader varvat med svettiga tabatapass här hemma, är min bästa motionsmelodi just nu.
-Möta den sista januarihelgen!
…
Tar gör vi det här till en så god vecka vi kan, tänker jag. Ta hand om er, allt vad ni bara kan! Så hörs vi snart igen!
.. när jag i morse slog upp ögonen av mig själv strax innan tuppen och kände mig så himmelens utvilad för första gången på länge. Ja egentligen var det ju inte konstigt alls, för senaste veckorna har jag faktiskt lyckats he i säng mig själv till kvällen i måttlig tid. Det är liksom inte rimligt för en fyrbarnsmorsa som ska upp tidigt varje morgon, att nattasudda till midnatt och långt därefter. Vi hörs någon gång i maj och framåt, då funkar det fint, att både nattuggla och morgonpigga mig.
Så härligt då! Nyvaken. Men jag riktigt kände hur svinkallt det nog var ute, för redan utanför täcket kändes det rejält kylslaget. Pep nerför trappen och hörde småfötter tassa efter mig kort därefter. Vi drog på oss ullkläderna. Lager på lager. Gamle trogne ugnen vreds på. En dubbel stöpa deg som skulle bli frukostbröd sattes. Ungarna bäddades ner under filtar i soffan, stissiga katter släpptes ut och ljus tändes högt och lågt. Diskmaskinen tömdes och kaffebryggaren laddades.
.. och bröden gräddades!
Den skäggige som alltid så tappert kliver upp kring 05 under arbetsdagarna, väcktes av småfolket efter sin lilla sovmorgon, sen bjöd jag gänget på Lördagsfrulle alla mm:ade stort åt.
Efter långfrukost och facitime-prat med ena storasyrran/mostern i en timme med påtårs-sörpel samtidigt, så tog jag ungarna i bilen och drog iväg på äventyr till lillstan där jag gick gymnasiet, i den svinkalla och lika vackra januaridagen.
Pappan lämnades hemma med diverse krångligt gårdsfix (som att tina frusna vattenslangar och kånka tunga radiatorer att provtrycka för att sedan inse att de flesta läckte…), stackarn! …medan vi andra glassade runt. Tog oss först en sväng förbi bästis-Idan, vidare på en för trevlig, stor second hand-butik. Vidare till korv-mojjen jag och mina klasskompisar alltid åt på ”som ungdomar” … barnen tyckte att det var en sådan fest, haha! Presentkort handlades upp på sportaffären, lite mathandling men mest lördagsgodis shoppades och så födelsedagspresent till kommande kalas inhandlades. På väg hem dök vi in hos MammaMormor och PappaMorfar för brakfika. Det visade sig också att vi hade tänkt äta precis ”samma” middag, så vi slog ihop vår mathandling med deras och mumsade middag tillsammans, samtidigt kunde hockeytokig Morfar och hans nioårige hockeytok till barnbarn, se eftermiddagens Modo-match. Spontant och mysigt hela alltet! Nu har vi ganska just ramlat in genom dörren här hemma efter en hel lördag på språng. Kul!
Och nu blir det så väldigt skönt med fortsatt hemmahäng till nästa gång vi ger oss iväg, menar hemmakatterna…
…Hej vännerna! Här kommer ett litet livstecken genom en ”rapport från senaste veckan här på gården”. Första vardagsveckan efter jullovet…
Började med tungt träningspass. Och känslan efteråt var fantastisk.
Vi lagade ”Linsgrytan den kräsne lillungen åt”. Recept HÄR!
Tisdag, skolstart, morgontrötthet stor. Det firades med ”tyg-loppis” efter avslutad skoldag. Tyg-ögonen på, hade vi sagt… men vi råkade visst snegla på annat också. Som ett litet skåp av annorlunda slag.. men det fick stanna kvar ändå. Vi är ute efter ett litet men ändå ett lite större skåp, att ha i ett utav barnrummen. Förvaring, ni vet… så så nödvändigt. I ett gammalt hem likt vårt, är den nästan obefintlig.
Lyxknösar i syn. Kan ej säga nog, hur makalöst det är med detta mjuka sätt att leva småttingåren på. Jag vet att det inte är för alla. Jag vet att det inte är möjligt för alla. Jag vet. Därför är jag än mer tacksam att vi faktiskt får ihop det. För det här är verkligen vår dröm. En onsdag mitt i veckan, sitta och gosa med sin femåring och tvååring i morgonsoffan, inget skynda i siktet överhuvudtaget.. bara att få möta dagen i lugnan ro tillsammans och dona och greja med allt möjligt. När kaffeslurken var urdrucken blev det fart må ni tro. Hela Salen vändes upp och ner.. finsoffan och stormattan tvättades samt alla andra tyger (i detta läge hade barnen ”inte nudda golv” samt stor koja byggd av alla soffkuddar.. dom äälskar dessa städryck”. En redig och välbehövlig storstäd vill jag lova…
En lika suddig som njutbar stund. Läsvila, medan Lillebror sov.. fy farao, sånt mys. När Pettson-boken var utläst åkte vi och hämtade hem storasyskonen från skolan.
Märkligt. Men skönt. Svinkylan drog och lämnade efter sig flera plusgrader istället. Det hann bli både härlig skare ute på lägdan och besvärlig halka här och där. Vackra himlar serverades och sköna utestunder där barnen tyckte att ”det är nästan lika varmt som sommar”… och någon undrade, helt seriöst, varför inte t-shirt var ett lämpligt utelek-plagg…. härdade av kylan, jo-jo.
Morgontur ute på lägdan. ”Mamma, SPJING!”, hetsade Lillminsting på sin mor.
Hej hej! Pojkarna som myste i solen ena stunden. Och fick fina fötter tack vare bäst-hovisen, andra stunden. Nu tog vi helg!
Lördagen var så otroligt trevlig. Det vankades hockeylördag. Vanligast åker M och S själva på dessa långa matchdagar medan jag är hemma med dom tre minsta barnen. Men den skäggige hade jour och behövde vara hemmavid. Så jag tog alla fyra barnen med mig och drog mot lillstan.. lämnade mellisungarna hos MammaMormor och sen susade Coach PappaMorfar, S, Lillminsting och jag vidare. Så ofantligt kul vi hade… ja, alla hade vi det så bra på var våra håll. Vi är så tacksamma för våra fyra föräldrar som finns för oss så fort vi behöver.
Till lördagkvällen tjavade vi lillbiten till Pinglan-grannen och blev bortskämda med så, så god middag. Nästan skäms, så gott vi hade det.
Söndag i syn..och ”tjugoförsta dag Knut”. Jasså, ni har aldrig hört talas om den dagen? Den finns i alla fall. Vi dansade runt i hemmet och stoppade sedan smådeppigt ner alla pumlor i sina kartonger.
Känslan var himla skön här.. när det bara var några få juleprylar kvar som skulle ut till förrådsområdet..och hemmet var städat grundligt. När jag stoppar om julen vill jag att den ska vara ren och i ordning.. då känns det så härligt att plocka fram allt där i slutet av november/början av december sedan. Nästan längtar redan…
… fast, först en himla massa annat här i livet, innan julkartongerna ska fram igen, menar jag. Som att se hur Hönapönorna och Tuppen Ture ska trivas i sitt nya hus, som vi inredde klart under söndageftermiddagen. ÄNTLIGEN, blev vi klara med det! Lagom till nästa köldknäpp är på ingång…
Tack livet för en alltigenom fin vecka. En hel del oro på grund av omvärldsläget.. men därefter, ännu mer ”nä nu jädrar, här ska levas livet!”-känsla. Ett uppgarkande av mig själv… Vi har det så ofantligt bra här där vi är, nu tar vi en dag i taget, lever och gör vad vi kan för dom som verkligen kämpar i detta nu (tänk på att alla små slantar räknas).
Så här är det ju; Vi kan precis aldrig veta vad som väntar oss, imorn. Nu lever vi, dagen idag. Ok? <3
Önskeplaner för vecka 3
-Ta en iskall januaridag i taget! .. det är alltid lite extra gårdsfix att göra under dessa allra kyligaste dagar. Men jag gillar det. Fullständigt. Aldrig så skönt att komma in i värmen heller, som efter en redigt krånglig och skitkall utestund hos djuren tillsammans med barnen.
-Prata med min tvååring! … aaalltså det här är så underbart att ord ej finns.. eller jo, det är just det dom gör. Och just nu bara sprutar dom ur vår lillminsting, bland det trevligaste jag vet och något jag tyckt varit lika fachinerande med varje småtting. ”Eeh, mamma? Hallå? -Kompjesson stata!?”.. -”ja lilla vän, kompressorn startade”.. det är olika vad ens småttingar har som samtalsämnen här i livet kan jag tro! 😉 Kul!
-Beta av en del admin! .. är så trött om kvällarna nu så jag vet knappt hur jag ska orka. Men det finner jag/vi en lösning på, som vanligt.
-Fortsätta min städ- och rensar-il ..som startade i och med utstädandet av julen! Allt är som det brukar, mao. Den här tiden på året är perfekt röj-, och renstid, tycker jag. Jag tar en bit i taget, ett skåp/låda i taget då blir görat inte oöverstigligt men ändå gjort.
-Njuta (nästan) helt oplanerad januarihelg!
…
Hoppas att ni får en fin vecka. Lova att ta hand om er, allt vad ni bara kan. Det ska vi också göra <3
Så hörs vi under veckan!
Ps. OTROLIGT roligt att ni var så flitiga att kommentera även här inne på bloggen under förra veckan. Det uppskattar jag massor, massor! TACK <3 Ds.
Nyheter och uttalanden från början av denna vecka, när ÖB gick ut med orden att vi i Sverige behöver förbereda oss för krig (inget nytt för nu, inget nytt som har hänt)..- Fy fasiken, säger jag bara. FÖRSVINN, äckelpäckelkrig!
För två år sedan, när krigshelvetet bröt ut sådär skakande nära oss, gjorde världsläget mig sjuk. Sjuk, av oro. Inte särskilt konstigt. Ej heller ovanligt, jag vet. Men, till vilken nytta!? -ingen. Så, där tänker jag ICKE hamna igen. Till fullo istället göra vad jag kan.
Livet pågår NU, egentligen precis som vanligt om du missförstår mig rätt. Här ska INTE sluta levas, tvärtom! Nu står vi upp för dom som kämpar, jordar oss och ser till att leva så gott vi kan. En dag i sänder.
Ja, världen drömmer om fred och ro, men läget ser annorlunda ut just nu. Jag hör min Lena i himlen sakligt säga; ”vi får förhålla oss”. Och det ej, genom att bli förlamade av oro. Däremot! Kan vi göra oss förberedda, på alla möjliga scenarion… tänker på var vår hemberedskap, som ju är himla klok att ha, alltid. Något vi egentligen ju har en skyldighet att ordna oss, faktiskt.
Oavsett om det handlar om att det blir snöstorm och längre strömavbrott eller att KNALLHATTEN(min systers sötare ord för idiot) i öst jäklas med oss på annat vis, så behöver vi alla se till att vi kan klara oss ett tag utan samhället till hjälp… detta, för att det då möjligt haltande samhället, ska kunna hjälpa dom som verkligen hjälpen behöver.
Att trygga sin flock, liksom! Det vill man ju. Vi lever redan mycket så, hushållande, men vi kan göra mer.
Vi stampar ner fötterna hårt i marken nu, hörreni! Tar en väldans massa djupa andetag, ÄNDA ner i MAGEN! Och så ser vi till, att ordna det för oss lite extra. Utan panik och med känslan att vi är trygga och starka, tillsammans.Ok!?
Känner scouten i mig koka av iver. …. ”Var redo! ” – ”ALLTID REDO!” .
Så, hur tänker vi preppa oss här hemma på Drömgården? En bit på väg är vi förstås redan.. men slutmålet är, att vi kan klara oss ett bra tag, aaallra minst en vecka, på vår hemberedskap. Tänker såhär;
Utrustning av olika slag! Vi har en nödradio, powerbank, pannlampor, ficklampor, stormkök, täljknivar, sovsäckar, ullfiltar.. redigt med både tändstickor, batterier, lampolja (plus fotogenlampor) , fotogen och ljus av olika slag. Kläder för alla väder. Tält.
Vatten! 200 liter är lagom för vår flock att bunkra om man tänker att vattnet ska räcka i en vecka ( 3-5 liter vatten per person och dygn är lämpligt)
Skafferimat! Bunkra sånt som håller länge i skafferiet/matkällaren (enbart sånt som vi vet att vi äter annars! såsom bönor, linser, krossade tomater, matvete, buljongtärningar, havregryn, hårdbröd, pasta, mjöl, socker, salt, nötter, ost på tub)
Fryst mat! Så smått bunkra för frysen, men ej i samma utsträckning som torrvaror. Så, lite mer som vanligt egentligen; ha lite extra mejeri i fryslagret helt enkelt.
Odlingsstrategi! Odla potatis såsom vi redan gör, årsförbrukningen är en guldgruva. Odla exakt bara sånt som vi vet att vi äter! Mycket morötter, rödbetor, grönkål, zucchini och potatis, som sagt. Med det inte sagt att annat kommer att drivas upp, men det är dessa grödor som enkelt kan lagras i matkällaren. Och grönkål, ja det skördar vi ju fortfarande färskt (häftigt, va!? tåliga, tåliga grönkål!).
Husapoteket! Det är ständigt proppat här hemma, med allt från febernedsättande, första hjälpen-kit, sårtvätt, tandkräm, tvål, plåster till annat vi kan tänkas behöva, som våtservetter och blöjor..
Pengar! Lämplig mängd kontanter, bra att ha.
Värme! vårt hem är fortfarande extremt sårbart om strömmen går. Vi har nyborrad bergvärme, men det hjälper ju ändå inte då. Nu är tid att ge oss i kast med att ge kakelugnen i salen liv igen! En egen liten skog har vi, så ved finns alltså.
Hjärtevänner! .. en så ofantligt viktig och vacker del, alltid. Grannar, vänner, familj och för vår del; bybor. Vi är ett team!
… har vi glömt något, tycker du? (tillägg; ni kan nu läsa i kommentarerna, så goda ord och tillägg ni gjort. TACK!)
Jag tänker hålla fast vid scoutkänslan, den gör mig laddad med god energi.. nu när Lillminsting blivit så pass stor, så vore det ju på sin plats att vi äntligen ger oss ut på en riktig hike tillsammans. Så himla härligt det vore! Och dessutom, bra träning.
…
Jag är PEPP på prepp. Känner mig stärkt och lugnad av att dona istället för att sluta andas och bara bli rädd.. att istället göra oss beredd.
Och du! Gör INTE som jag gjorde för två år sedan; jag höll tyst om min oro, svalde den då jag var så rädd att oroa någon annan… men det är ju tvärtom jag borde tänkt! – att höra att någon annan är orolig kan faktiskt både lugna och stärka, ingen är ensam i det här. Vi gör det här tillsammans.
Till sist, några ord som bara byggde bo i mitt hjärta med ens jag fick läsa dom (tack fina läsaren Anneli för dom orden, som du berättade ursprungligen är ord som psykolog Anna Tibelius skrivit );
”Den stora världen kan kännas mörk och hopplös, men det är i den lilla världen vi kan få vår motvikt till hopplösheten.
Det som ger trygghet, lust, frid, motivation, hopp och livsglädje kommer oftare från vad vi gör, tänker och känner tillsammans med dem och det som är nära.
Om den stora världen känns mörk – gör din värld mindre och fokusera på det som är nära och kan upplevas i din fysiska närhet”
Senaste kommentarer