av Emmeli | jan 6, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Det var Trettondagsafton. Efter morgonruljangs lämnade jag hela älskade fyrklövern hemma. Och gick ut. 
Långpromenad. Me. Myself. And I. Så lyxigt!
Otroligt vackert. Så lycklig som får bo såhär. Bland skog och åkrar, berg och dal i salig blandning.

Klädd i lager på lager som alltid.
Understället som jag fått så många frågor om kommer från Kari traa,
Jackan är en suveränt lagomvarm pryl från Peak performance (finns HÄR nu till nedsatt pris)
..och mellantröjan var ännu en julklapp från mannen. Röjk, tror jag märket heter.

Älsklingsrundan. Med söta lilla kyrkan synlig mest hela tiden.

När jag bara hade vår lillväg kvar. Fick jag möte. Det sötaste jag kunde tänka mig. Lillebror hade dom lämnat i vagnen på verandan en liten bit bort.. med finurliga babyvakten på, förstås. 
Gullisarna!
Även kallad Radarparet. 
Lagom till att vi anlände gården igen, började det prassla i bebbevagnen. ”Hej mamma!”
Å. Det är så magiskt att få vandra bredvid dom där tre småttingarna, som deras mamma.
Så drog dimman in över gården. Vi drog in och dumpade allas lager-på-lager mitt på hallgolvet.

Svidade om från pyjamasar och kallsongdressar. Dukade fram ännu ett mysig julefika och så kom BästisIdan, hennes F och deras söta voffsing Leah.
Bertil fullkomligt dök in i mjuka pälsen och han som tjatar om hund (mannen) blev förstås ännu en gång såå säker på att hund ska det vara här på gården någongång.
Efter timmar av kaffesörplande, prat om livet och massa gos med vackra hunden, så kramades vi hejdå och mitt hjärta var fyllt av dyrbar Bästisvärme.
Som om dagen inte var nog maxad med mys, susade vi sedan hem till lilla byn. Hem till Mamma och Pappa. Där min älskade mor gjort palt. Preciiis lika god som min Mormors. Så himmelens gott, för både mage och hjärta. Och vedeldade bastun som pappa serverade sedan, med marschaller i kring och den godaste värmen att bli inifrån-och-ut-varm ifrån… vilken dag, alltså.
Idag har vi söndag. Det är trettondagen. Och vi har beslutat att maxa denna Trettonhelg och ja, hela jullovet mao…med mys, alltså! Barnen är omåttligt peppade på dagens planer!
Önskar er alla en god första söndag på nya året! Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | jan 2, 2019 | Norra Drömgården, Övervåningens Renovering, Renovering och Byggnationer, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen

Årets allra första dagar. Och vi fyller dom med Jullov. Helt och hållet underbart. Och så rivstartar vi Renoveringsåret 2019! Ser ni gulligaste Minstingarbetsledaren?
…
-Nu är det äääntligen dags, attans alltså vad vi längtat! -Övervåningen, med full fart!
Dagen efter att vi skrivit på Viktiga Köpepapper för gården sommaren 2015, grävdes plintar ner för nya verandan. Följt av infartsgrävande. Ivern var stor från start, men hela tiden har vi haft ett göra-saker-i-rätt-och-smart-ordning-tänk… fastän man helst vill riva ett tak här, fixa ett rum där och så vidare, så har vi försökt göra förnuftigt på alla tänkbara sätt.
Vårt första år som Drömgårdsägare, boade vi in oss, försökte skrapa ihop nya kronor till dom då tomma fickorna samt rita på hur vi ville att huset skulle återskapas. Det gjordes också en del ”småfix” inomhus. Som (Sovrummets lilla förvandling, kika HÄR!) och vissa saker i köket som ni ser HÄR till exempel.
När Liten blivit Storebror, sommaren 2016, började vi med större åtaganden (HÄR ser ni första riktigt stora förvandlingen).
Därefter har ju vårt renoveringsfokus sedan hösten 2016 till hösten 2018, varit på att måla fönster, byta fönster och sedan brädfodra om husets alla sidor.. och här på nedervåningen har M också snyggat till på insidorna av fönsterna. Alltsammans, något vi egentligen hade planerat att det skulle ta fyra år sammanlagt, med en fasadsida per sommar då huset är så stort…. men, vi ”råkade” lägga ribban högt förra sommaren och ångrar oss inte nu när allt är klart, om än vi vet att det var slitigt också (omvandlingen av husets utsida för er som är nya här inne, finns HÄR).
Nu ääär ju äntligen hela huset tätt och fräscht på utsidan och vi kan nu ääntligen börja göra större grejer.. här inne! Hurra!

Såhär såg det ju ut när vi flyttade hit… 6 meter i takhöjd när man stegat upp för trappan. 
Hela övervåningen var/är en kallvind.. förutom det där rummet som ni ser ovan.. som det nog bott antingen en piga/dräng i.. Annars, bara timmer, timmer, timmer

Små ”kafferaster” har det ju jobbats på där uppe, sådär längtande. Taket i ”Pig/Dräng-rummet” , ni såg ovan, tömde vi på spån och rev.
Nya fönster har som sagt hamnat på plats och mannen och Svärfar har reglat för nya tak, i varje rum.
Väggen som delade ”korridoren”/hallen, har rivits.. och ljus släpps in från alla tänkbara håll..

En pilatesboll för den som känner sig manad? hehe..

Här ser ni ”korridoren” från andra hållet.
Coola Farmor sa i förrgår ”bring them on” och menade att hon var beredd på två busråttor (Storasyskonen) några timmar både i förrgår och igår, för att jag och M skulle få jobba tillsammans. Vårt allra vanligaste är ju att M husjobbar och jag hänger med småttingarna. Men det äär så roligt när vi kan jobba tillsammans också. Minsting tittade på en liten stund, men fick sedan krypa ner i sköna voksipåsen ute på bron och marathonsova.
Vi inledde Första Arbetspasset 2019…

En vindslucka skulle åbäka sig upp för att vi ska kunna ta oss till den tredje våningen (högt hus, ja).
Inställningen var INTE densamma hos de båda makarna L. Men okej, sa jag åt den där skäggiges förslag.
Ångrade mig. Där jag stod och höll i den där tunga vindsluckan nerifrån, medan M apade sig upp på takreglarna och sedan drog upp den till sig…
Min syn nerifrån golvet då?

Den där.
Och det går en il genom hela min kropp när jag tittar på bilden. Jag var tvungen att förevigade stunden. För jag trodde att han skulle dö. På riktigt. Såå idiotiskt farligt. 
Det hela slutade i tårar och panik och en vindslucka ej på plats. Okej, på plats på rätt våning men inte mer än så. Mycket ”bra” start på Renoveringsåret 2019, ja.

Vi stegade in i blivande barnrummen istället,
..och satte ångbroms i taken, på så vis är nu dom rummen redo för innertak.

”Klart!”. 
Efter några timmars arbetande vaknade Prinskorven igen och vi avslutade arbetspasset.
…och tjavade till Svärisarna. Pussade efterlängtade ungar, sörplade kaffe och åt Svärmors galet tunna och goda pepparkakor. Det är såhär vi jobbar, med livet som styr oss. Det känns bäst för oss. Ibland har vi superfokuserade dagar, där målet är många arbetstimmar och att få gjort maximalt… men vi har ingen stress att få huset ”färdigt” (kommer man någonsin bli färdig?). Barnen är våra arbetsledare och alltid med på sina hörn, precis som vi vill ha det. Team Drömgården, liksom.

Igår tog vi oss ann det där ”Pig/Drängrummet” igen. Vårt blivande Sovrum. Där är reglat och kortlat i taket och upp åkte duken. 
Och så ääntligen gjorde jag vad jag tänkt i en smärre evighet; försöka rengöra det där vackra plankgolvet som redan finns där och som vi gärna skulle ha kvar, om det går. Följt av mitt bästa, att byggstäda och göra det så tjusigt det går.
Vi får se när det har torkat…

Ännu ett rum redo för innertak.
När innertaken är på plats, ska el dras och sedan följer något vi bara fantiserat om och som jag fortfarande bara tror är hittepå…. att vi ska dundra med den där gossiga cellulosaisoleringen och få våningen varm. Förstår ni? ”Frysen” som fyraåringen kallar övervåningen. Den, ska bli varm!? Och snart. Ja inom en inte allt för lång framtid. Så kan man vaara där en vinterdag, uuutan att kallröken bolmar ur munnen? 
Idag anlände 90 kvadrat innertak till Drömgården! Evigt tacksamma för guldhjälp från både Svärfar och två Svågrar. Wow, alltså. Peppen är enorm nu!
Det är en efterlängtad renoveringstid vi har framför oss nu! Hänger ni på?
Förresten! God fredag till er! Jag sitter här och knapprar på bokstäverna, sörplar kaffe och njuter nystädat julehem… jo,jo..älskade julen får vara kvar lite till. Så mysigt så!
Lillafrun
av Emmeli | jan 1, 2019 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen

Det blev Årets Allra Sista Dag. Och morgonhimlen var sagolik.
Nyårsbukett inhandlades nere på byns blomsteraffär.
Mitt i dagen klädde vi oss varmt och tog fikapackningen och en massa kuligt med oss och mötte upp gänget vi skulle fira Nyårsafton med.
Ett galet snöbusigt väder blåste upp, men det stoppade inte oss minsann.
Hehe. Stora som små, åkte vi dyna och räserkälke och sörplade varm choklad och åt saffransbullar. Allt i en salig röra. Tills vi var så blöta och kalla att hemfärd var det enda rätta.
Äppelröda om kinderna landade vi hemma i Mäjadalen. Vissa bastade. Vissa donade i köket. Kattungar gosades med. En Juniflicka slumrade på soffan. Och så vidare.
Innan vi i storlilla familjen susade hemåt igen för att göra oss tjusiga.

En storliten jule-nyårsfin familj.
-Förevigad. Så dyrbart minne att sätta i familjealbumet.
Puh. Sådärja. Hastigt värre blev det ju, men en familjebild det bara skulle till! Vi det här laget är det ingen som ifrågasätter någonting. ”Okej hörrni, nu ska mamma ta en bild!”, hör jag M ”varna” småttingarna om trots att vi ju egentligen verkligen var på väg ut genom dörren… knips knips, sa det. Inget perfekt, fast alldeles perfekt, i alla fall. Fint så.
Vidare!

Tillbaka till den nu så himmelens tjusiga Mäjadalen.
Där festglada människorna samlades och kramarna strösslades, hemstöpta ljusen brann härs och tvärs och maten osade mer än gott.
Så följde en alldeles förträffligt varm, fridfull, gemytlig och så, så, sååå god Nyårsafton…

-som Storan och Storsvåggen ordnat så, så, såå fantastiskt fint! 
Mannen och Syrran slirade ut i vackra uterummet med gratinerade humrar på tallrikarna, till förrätt.
Till varmrätt serverades en makalös Pepparstekt oxfilé, med kockärtskocksstrudel och rostad vitlökssås.

Efterrätten!
Mors rullrånskorgar med Storans hjortronparfait och hjortronsylt. Oooh, finner inga ord. Så gott!
Det gullades, gosades och tävlades i Pappsens ordnade musikquiz. Par som delades på… och plötsligt satt jag mitt emot den skäggige och våra tävlingshuvuden var på topp….
…
Plötsligt började det närma sig tolvslaget och lilla bäbisen sov, men precis hela resten av gänget var vaket.. om än så trötta, så skulle precis ingen missa något!

Åh. Kvintetten L!
Minimannen var lyrisk över att få hänga med kusinen, ”miiitt i natten!!”, som ni ser på busiga ögonen.
Och så räknades sekunderna ner…
..ptjaa.. jag, Minimannen och hans kusse hade vår egen nedräkning med ni vet traddiga svt-talet och nedräkningen där.. som kaanske, kanske var lite fördröjt. Men det sket vi fullständigt i och gick efter det. Vi räknade ner med stoor entusiasm; ”tre, två, ett, GOTT NYTT ÅÅÅR!”… fastän dom andra tjurades på och sa att vi var minst en minut sena.
Ja, ja. Då njöt jag en minut extra av ljuvliga året 2018. Hah!

Nyårskyssen!
Livet med honom. Bästa jag vet. Vare sig livet är sorgligt eller lyckligt. Så är dagarna med honom guld i mitt hjärta.
…
Vi lämnar älskade året 2018, sparar det i hjärteasken. Nu är 2019 här! Så himla, himla spännande med ett alldeles nytt år.
Idag har vi, förutom att vara skittrötta och varma i hjärtana efter gårdagen, bara myst och myst. Samt varit ute på solig långpromenad hela familjen. Jag och den skäggige slog till med uppstyrt möte förstår ni. Kring köksbordet. Med fyllda kaffekoppar, block och penna och så. Skrivande av ”Våren-2019-lista” för kommande husrenovering… Alltsammans började med stoor pepp från båda håll… tills M konstaterade att hans fru fick djupare och djupare bekymmersrynka i pannan ju längre listan blev. Åhåååjaja. Men peppen äär stor nu, så nu kör vi!
…
2019. Livet. Småttingar. Pussar och kramar. Renovering. Vardagsliv. Och alltsammans i en salig blandning! – hoppas ni vill hänga på här inne ett tag till!
GOTT NYTT ÅR!
Lillafrun
av Emmeli | dec 29, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jul på Drömgården, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen


Så blev det alldeles i slutet av Julehelgen och vårt hem skulle fyllas med alla som bara kunde komma, från Storfamiljen.
Våra föräldrar, syskon, barnens kusiner och så. Rikedomen!

Jag älskar, älskar, älskar att ställa till med sånt här ståhej!
Visst, det är förstås lite arbetssamt också. Men ohyggligt roligt. Allt pyssel innan. Bakande, lagande… och bara att duka fint.

Släpa in granris och knipsa av, dra fram en drös pumlor och strössla ut och bara låta kreativiteten flöda som den vill utan att en endaste undrar varför i hela friden jag går lös..

I vanlig ordning behövs det möbleras om på ett eller annat sätt när vi ska få plats allihopa,
-julegranen släpades iväg in i hörnet och matbordet hoppade ut mitt i Salen och till sist hade vi stjärterum till varendaste gäst.

När hemmet var mer än redo, maten lagad, marschallerna tända och hela familjen julefina..
.. då började det knacka på dörren..
..och in strömmade Storfamiljen. För Julebaluns här på Drömgården.!



Mannen hälsade välkommen och sen följde mysig mingelstund …

… med Pippi Långstrump-sång och massor av småsurr. ..samtidigt som vi hade småsjåig stund ute i köket där allt skulle bli varmt och klart samtidigt. Skrattigt och härligt ändå och med Storan som vår kökshjälp då, hon tyckte själv inte att hon gjorde ett dugg men ni vet, många små små handtag kan vara så värdefulla!
Och till sist!
–
Till varmrätt serverades helstekt lax, västerbottensost-gratinerad pressad potatis, smörstekta haricoverts, rykande varm mild, men småsyrlig sås, sallad och hembakta tunnbrödet från ”Tunnbrödgubben” förstås.
Gullisar åt och syntes njuta så.

Till efterrätt hade jag chansat ihop någonting, som så lyckligt visade sig bli goda smaker ihop. Lingonparfait med salt kolasås och sega mandelflarn. Kittlade dödsskönt i kistan..
Till småttingarna hade jag gjort maränger så dom kunde komponera ihop en liten sviss hur dom nu ville!

Sovrummet förvandlades till filmmys. Kusingänget slog sig ner med varsina chipsskålar och mådde som prinsar och prinsessor..

Medan Salen förvandlades till En Magisk Musikstund jag sent glömmer.
Storan hade på äkta Musikfrökenvis förberett med en lunta allsångshäften. Så spelade pappsen och mannen gitarr.
Storan piano. Jag fiol. Och hela älskade skaran av familj, sjöng och sjöng.
Det är helt otroligt roligt att både M´s och min familj är musikälskare.
Vi fick sån feeling. Stilla natt. Julen är här. O helga natt. Och så vidare. 
Till sist var klockan närmare mitt i natten och oljemarschallerna brann fortfarande så vackert där ute.

Vi kramade älskade hejdå..
..och samtliga var vi överens om att det varit en riktig toppenkväll.
-”Det här är den värsta stunden”, sa Minimannen bestämt. Och mitt stora lillhjärta syftade förstås på att det är skrot och skräp när kalaset tar slut… men vi somnade i en trasselhög i storsängen så skönt, överens om att kvällen varit som magi och att det är tur att det kommer fler kalas…
Så, så gick det till. Den där Annandagskvällen, alldeles i slutet av julehelgen, när vi hade Julebaluns här på Drömgården! Minnservärt. Och mer än så. <3
Lillafrun
av Emmeli | dec 28, 2018 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Juniflickan 2 år, Liten 4 år., Minsting 4-6 månader, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen
(Inlägget innehåller mysplyschiga reklamlänkar)

Ni vet hur det är… när man väntar på något så, så efterlängtat…. 
… ”kommer dom inte snaart”..
Det var förstås älskade vännerna från Norrnorr som vi väntade på.
Hela ungskocken var klädda i sina mysplyschar dom fick i julklapp av Mormor och Morfar.
Junis och Minstings dress finner ni HÄR (byxa) och HÄR (tröja)
Storebrors set, som nu är på mellandagsrea dessutom, finns HÄR (byxa) och HÄR (tröja)
Ullstrumpor på alla tre småttingar också, med halkispluttar under, souperbraiga, finns HÄR…
..Och till sist kom dom ju, hjärtevännerna.. 
Åh. Älskade vännerna.
Så himla, himla mysigt att ha dom här. Söta lilla familjen.
Tänker tillbaka, för några år sedan den här midvintertiden..
..så skrev jag och Carolin en maaaassssssa skarpsinniga (jojo, stick iväg Jante!) ord till vårt examensarbete. Med lillvännen S som vår kompanjon, precis så gammal som B är nu, ett halvår. Vi var ett starkt team, vi tre. Självklart med Pappa M vid vår sida och med i livspusslet, förstås.
Vi skrev när S sov, men ibland var det tvunget att krånglas extra. Kommer ihåg hur vi en gång hade en redovisning och M langade in bebben genom föreläsningssalens fönster.. jag ammade, sittandes på golvet längst bak i salen, och sen skickades älsklingen ut genom fönstret igen. Huu.. sån målmedvetenhet i att klara det pusslandet den lilla men idoga tiden i livet, alltså.
Och nu ses vi här med högskoletiden som ett kärt minne. Ses, i vårt hem. Alldeles snart har vi sammanlagt fem pluttar tillsammans. Livet. Bertil trivdes mer än väl i C´s famn som ni ser, med vacker-magen dom emellan. <3 
Efter matätande, efterrättande, kaffesörplande och lekande för småttingarna, var det gott med en frisklufttur.
Minimannen hade drömmig date inbokad och pös iväg, medan resten av gänget tog skön liten promenad. Lillprins i emmaljungan, och dom tvååriga vännerna slumrades gott i snabbvagnen bredvid varandra, medan vi päron avhandlade livet..

… och det är ju så oförklarligt fint. Att träffa hjärtevänner. Det är som det alltid har varit.
Vi behandlar livet, högt och lågt. Skrattar, gråter en skvätt, drömmer och kramas och konstaterar än en gång himla himla härligt det är att ses..
…
När en dag i slutet av december, blir till ett kärt jullovsminne. Precis så.
Önskar er en skön sista, sista helg på detta år!
Lillafrun
av Emmeli | dec 27, 2018 | Emmeli funderar, Minsting 4-6 månader, Stora Lilla Familjen
(Inlägget innehåller reklamlänkar)
Två tröttisar som myser på kökssoffan!
Sådär. I det där tempo, ungefär. Har jag spenderat dagen allra, allra mest. Med gårdagen i mitt hjärta, så varmt, så varmt.
Oj, vilken himla härlig kväll det blev.
Lovar dela med mig alldeles snart. Men ni vet, jag är supersupernoga med att alltid först ha frågat varendaste kotte som hamnar på bild i mina kanaler, innan jag postar något. Och det kan ju ta sin lilla tid ibland.


Förutom att ha softat med underbar efter-kalas-känsla, städat hemmet, donat bland tvätt. Så har vi också haft rara Kusinen L här på mysig lunch. Han är så bra på el, som Minimannen säger. Och det stämmer, väl. Idag har vi knåpat på ett el-schema för övervåningen. Såå spännande!

Är så kär i min lillprins.
Och tröjan… som jag redan hunnit få frågor om. Den kommer från märket Aclima. Förra året fick mannen en sån utav mig i julklapp. Jag har varit ”avis” sedan dess. Men inte längre. Nu har vi varsin. Oerhört skön. Finns till exempel HÄR.
…
Nu är det kvällen här på Drömgården. Två småttingar sover. Lillan är vaken… efter att ha sovit prick hur länge hon bara ville idag på sköna soffan. Och ni vet, det handlar om tiiimmar. Skönt kvällslugn råder, med pyjamasmys och Prick och Fläck-tittande (Junis senaste favvis-barnprogram). Jag pysslar om mig själv genom att kleta guldig smörja i ansiktet… jaa en ansiktsmask, alltså.
Just den ansiktsmasken jag använder har tydligen utgått, men HÄR finns en liknande och massa andra varianter.
God fortsättning önskar jag er!
Lillafrun
Senaste kommentarer