av Emmeli | aug 11, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Å kära nån, så himla härligt. Att vara hemma igen.
Det var fyra mycket, mycket lyckliga människor som klev ur Rymdskeppet igår, hemma på vår gård. Alla nästan kastade vi oss på vår älskade kisse som haft den bästa kattvakten man bara kan ha. Lilla Sallekatten. Och Älskade Storan… Oj som hon varit hos oss under vår semestertripp. Tagit hand om katt. Blommor. Sett till gården. Och i måndags hämtade hon ut våran matkasse också, som visade sig ha slut på sitt sommarlov. Så här behövdes inte ens handlas middagsmat på vägen hem. Kyl , frys och skafferi hade var sak på sin plats. Ni förstår ju. Tacksamheten. Så stor, så stor. <3
När man varit borta sådär typ en vecka, så trots att jag alltid tokstädar innan vi åker hemifrån, så kan det ju ändå kännas lite instängt, liksom. Men inte den här gången. Dörren har ju öppnats varje dag och runtom i hemmet var det strösslat med rosenbuketter. På köksbordet den allra största, med en välkommen-hem-lapp på toppen. Så himla fint.
Det var en fröjd att se ungarna komma hem till (som Sixten likt sin mor säger) Vackerhemma. Juni visste inte till sig hur hon skulle hinna spatsera överallt och samtidigt leka med alla leksaker. Storebror kutade det första han gjorde till odlingstäppan och utbrast ”Å! Jag måste kolla om morötterna växt” och så kom han i nästa sekund och knaprade på en orange goding.
Sen hade vi en sån härlig kväll. Barnen badade, väskor packades upp, var sak hamnade på sin plats, tvättmaskinen jobbade på och hemmet fylldes med liv. Återupptäckten av hur dansa-vals-stora rummen är här hemma, var också mer än god. När småttingarna somnat gott i sina sängar, satt jag och M uppe med tända ljus och visste inte till oss hur mycket vi skulle prata högt om huset, så att det liksom förstår hur mycket vi tycker om det. Allt i sällskap av en kurrande katt. Innan vi också kröp ner i skön, precis-innan-vi-åkte-till-Gotland-renbäddad-säng. Ljuvligt!!
Å. Det är så skönt att vara hemma.
Och att få vakna till fredag, i sköna storsängen kändes som en dröm. Fredag. Och allra sista semesterlediga helgen väntar. Hittills har vi bara strosat runt här hemma. Jag njuter så av att gå ut på gården och hänga tvätt, sticka näsan i luktärtor, knipsa gammblommor, norpa några sockerärtor att tugga på. Höra stor-lilla ungen tjoa med pappan i studsmattan. Och också veta att lilla ungen har det hur skönt som helst i vagnen bredvid. Solen skiner och det bara känns att det är en fin-fredag som väntar oss.
Ha det så gott alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | jul 29, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Renoveringsprat, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Å.
Tillsammanslördag.
En man i toppen av ställningen, som ni ser. Efter fredagsdaten igår, där vi målade varv två av tre på foder och överstycken. Så konstaterade vi att vi tycker det blir för blekt med den gröna-umbra-procent vi nu valt och har nu bestämt oss för att måla sista varvet med en lite, lite mer grå. Det blir nog bra. Nu ser man ju knappt skillnad, och det vill vi göra!
Det har gått många larm idag. För Minimannen alltså. Men han har jobbat på, mycket bra. Kanske en aningens inspirerad från pappsen som varit ute och släckt brand under natten.
Att plocka smultron vid vägens kant. Sommarbestyr att älska.
Och! Idag drog vi upp dom första små pyttiga morötterna, inte bara för att gallra utan faktiskt för att provsmaka. Så himla goda. S och J sprang runt i blöja och kalling och tjoade med varsin minimorot.
Därefter blev det tröttigt. Morsan fick motion och ungararna sov gott i skuggan efter långpromenaden.
Vårt första morotsknippe. Så himla härligt!
Nybadad liten flicka. Som drog till och gjorde sig lördagsfin i mammans gamla klänning. Alltså, ni kan bara ana vad det kniper i hjärtat av kärlek. Den vackraste lilla Juniflickan vi vet.
Likaså av-kärleks-kniper det, när Minimannen följer med mig ut, med sin lilla sax i handen, för att hjälpa mamman att plocka in en ny bukett luktärtor.
Och nu är det sån fantastisk kvällsol, dagens sista tvätt ska hängas ut, Storebror har precis parkerat cykeln efter en kvällstur och Lillasyster snusar gott i vagnen. M målade precis sista penseldraget innan vi tänkt gå på Semestersemester för ett slag. Så vi pustade just ut lite, han och jag. Delmål är viktiga att fira,tycker vi. Och high-fivar med varandra. Vi firar med en (förhoppningsvis) god äppelkaka, tillsammans med några till nära och kära som alldeles strax rullar in på gården. <3
Såna där Sommardagar man aldrig vill ska ta slut, ni vet. Såna där som man stoppar om lite extra i Hjärteasken och tänker som ett litet varmt täcke att ta fram, när kylan kommit, mörkret likaså och det där med sommar känns så avlägset att det inte är klokt. Precis så.
Ha en god lördagkväll!
Lillafrun
av Emmeli | jul 23, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Jag och M, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling, Träning
Att lämna en tätt sovande trio i Storsängen. Ge sig ut i en solig, alldeles lugn morgon. Springa, flåsa, svettas, fundera och bara längta tills jag kommer hem igen så jag kan få säga god morgon till dom där hemma. Att då komma hem, möta darlingar, svara på frågor som ”hej mamma! vi har sovit gott. har du springt i natt, eller?”. Få kramar. Både av människor och ett katt som i vanlig ordning är väldigt kelsjuk. Flåsa färdigt, genom att traska ut på gården en sväng. Med lilla saxen. Och med mig tillbaka, ha det vackraste och mest goddoftande lilla blomsterfånget jag kan tänka mig. Ett litet blomsterfång som betyder så mycket mer än ni kan ana.
Luktärtornas doft, fick mig att rymma från besvärligheter som rådde förra sommaren.
Det var inte alls en helt lätt sommar. Å ena sidan sagolik, vi hade ju precis fått en välskapt dotter och Lillasyster, så vacker att klockorna stannade. Men å andra sidan, hade vi en nära och älskad som mådde allt annat än bra. Hjärtat slets itu. När hösten närmade sig och M skulle iväg för jobb långt ifrån, kommer jag så väl ihåg känslan. Av att jag kände mig så slut. Redan innan han åkt iväg. Hur skulle det gå? Samma dag som han åkte, kom Storan till mig. Med största luktärtsfånget. Och det var såklart inte bara blommorna i sig. Utan också känslan att få luta sig mot någons axel. Pusta ut hos någon som lyssnade och förstod. Och där och då, bestämde jag mig för att nästa sommar, ska jag ha egna luktärtor. 
Nu är det ny sommar. Så mycket har hänt på ett år. Mina älskade ärtor har precis börjat blomma. Juniflickan mår som en Prinsessa. Hela hennes familj, faktiskt. Det känns som ni nog förstår, alldeles fantastiskt att inte behöva känna snart drar hösten igång och då börjar all vara-ifrån-varandra-tid. Vi uppskattar så och är så tacksamma för pusselbitar som lagts på plats. Och den där nära älskade, som förra sommaren mådde skrot, skiner som en nyponros.
Som ni förstår. Hela alltet, är något jag blir alldeles gråtlycklig av. Jag stoppar näsan i luktärtorna, andas in och känner tacksamhet. Så stor, så stor.
Ta hand om er!
Nu ska vi ha arbetssöndag och den ser vi så fram emot. Så skönt att börja kunna skönja ljuset i första brädfodringskapitelet. Och gårdagen, ja! Helt ljuvlig. <3 Berättar mer sedan!
Lillafrun
av Emmeli | jul 5, 2017 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling, Träning
Det är första juliveckan för sommaren. Blåsten är tjurig och ihärdig och vi undrar lite om inte den där varma, i-alla-fall-ett-tag-ihållande, sommaren ska komma någon gång?
Rosorna doftar ljuvligt där vid lilla odlingstäppan. Där det liksom växer lite hejvilt. Charmigt, tycker jag.
Nu har vi tagit kalasledigt här på Drömgården. Och i Mäjadalen. Storandarlingen och jag har varit värdinnor kors och tvärs senaste två månaderna. 6 kalas tror jag vi dragit ihop. Vårfest och två födelsedagar här. Student och två födelsedagar där. Dom sista tre kalasen har varat var sjätte dag. Ha ha. Det är en ynnest att kunna träffa så mycket familj, så ofta. Men ja, kanske, kanske är det nästan lite smygskönt att vi nu tar oss Kalasledigt ett tag. Kramar ur Sommarlovsdagar allt det godaste. Som att ta med ungarna på lekdate, med springande barn och surrande mammor. Eller tvärt svänga in hos Mormor och Morfar och få kramar och kaffe och sånt. Promenera med ungar i vagn. Med småttingar sovandes, krypa after-kalas-trött under utetäcket och vila en stund ute på Verandan. Onsdagsgympa med Storan, få massor av prattid (och dessutom god lunch! <3) och såna där dyrbara råd och samtidigt leker Sommarlovskusiner tillsammans.
Det var extra uppskattade timmar i Mäjadalen idag, så bra vändning på en morgon som inte alls var så ljuv… där jag mest känt mig som en riktigt butter Tjatmoster. Så måste det ju såklart få vara ibland också, men det är aldrig så härligt med vändningar till det bättre som när det varit lite si och så.
Och alla tillsammans peppar vi för Pappornas Seeeemester! . Igår kväll lyckades mannen och jag till och med att få till en finsoffandate med kex och ost och snart-semester-feeling. Konstaterade att vi inte suttit där tillsammans sedan i vintras någon gång. Hoppsan. Det har nog varit en ganska så fartig vår, när man tänker efter. Så Heeesteguud, vad vi är längtiga till mannens semester.
Av många skäl. Det främsta såklart; Tillsammanstid. Bästa, bästa. Ett annat, är att vi nu är så vansinnigt peppade på att få upp någon fart gällande fasaden.. någon himla gång. I flera veckor har det varit så mycket annat, allt från massa trevligheter som kalasande, midsomrande och sånt. Till (också tacksamma, såklart) måste-grejer; som extramycket jobb. När M tar semester kan vi styra tiden själva på ett annat sätt. Få sammanshängande tid att jobba på, på vårt hem. Det, längtar vi så efter! Det kanske är bra.. att sista veckorna låtit oss hållas lite, så är vi som galopphästar på startlinjen nu sedan.
Så, lite så ser det ut på Drömgården denna vecka. Vi har tagit Kalasledigt och har Semesterlängt, Deluxe.
-Nu ska den här mamman passa på att springa genom duschen medan dom två små darlingarna fortfarande snusar gott. <3
Hoppas att ni har det bra?
Lillafrun
av Emmeli | jun 29, 2017 | Emmeli funderar, Juniflickan 1 år, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Juniljuset… det vackraste är.
Nybadade Lilla Juniflickan sover sådär underbart gott ute i sommarkvällen. Det är varmt och hon njuter, liksom vi andra här på Drömgården. Jag går här och vattnar, filosoferar, tänker mycket, tänker lite.
Sköljs av tacksamhet och njuter av känslan.
Blommorna får vatten. Det har varit riktig sommar prick hela dagen. Och så härligt vi har haft. Storebror har njutit, lite extra. Varför får han berätta imorn, eller så.
Salladshav. 
Sockerärtor som behöver lite vägledning genom livet. 
Den första rosenknoppen är på väg att slå ut.
Och pionen bär flera knoppar trots att jag fick orden att den inte skulle bomma på flera år som nyplanterad. Så roligt! 
Pappan är iväg och övar i kyrkan. Med sin vackerröst och gitarr. Tusenkonstnären musicerar en skvätt imorn. Dock inget glädjeuppdrag denna gång. Men han kommer att göra det så bra, jag bara vet det. Finaste M. Som var tårögd av känslor ikväll. Så fin han är.
Lilla pojken tyckte också att ute var det bästa sovrummet ikväll, och har gjort natt ute på Verandan. Så gullig att jag får ont i hjärtat. Med småhänderna knäppta, sommarlovsskitiga och allt.
…
Hoppas att ni har det fint, alla ni?
…
Våra mattor hänger fortfarande ute och inte ett golv är skurat ännu. Dammsugaren har svischat men resten är kvar. Men den här ljuvliga, ljuvliga tiden är liksom alldeles för kort för att något dylikt ska få ta min tid en kväll som denna. Det får bli i natt, eller imorn kanske…
Nu ska jag sätta mig en stund på trappan och Ferdinandsucka, blicka mot daggpärlor så klara och bara-vara-vara. Jag njuter så av ljuset, dofterna och fåglarna som sjunger så fint. 
Det är fler än Sallekatten som verkar ha kommit in i bra Sommarlovlunk nu. Och gillar det!
Ha det så gott så hörs vi snart igen! <3
Lillafrun
av Emmeli | jun 28, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
Oh. Idag har vi öppnat paket. Jag och Minimannen. Ett stort ett.
Från mamman. Till mamman. En så efterlängtad sommarpresent.
Den är du värd. Säger jag till mig själv.
Det var i måndags morse. Som det knackade på dörren. Det slår aldrig fel, det där. När man ligger och drar täcket över sig en extra stund, knappt vet om nattlinnet är på eller av efter möjlig morgonamning halvt i sömnen och så vidare. Ska det lämnas paket, så ska det göras i dessa skeden. När mamman är lite snurrigare än vanligt och har tofsen ostyrigt så det förslår. Men han är så van det där nu, den där trevliga paketmannen, så han säger godmorgon glatt, hjälper mig skriva mitt eget namn och så bär han fram paketen. Så himla snäll.
Eftersom sommaren varit lite på halvfjärs ett slag nu, så har paketet bara legat och väntat. Men idag, är minsann Sommaren tillbaka. Mycket uppskattat!
Och vad fanns då i paketet?
Prick det där. En Vilostol i teak med urskön snyggelisnygg grå dyna. Minimannen fick vara först att prov-vila. Superskön!
Det är osett än hur mycket mammakroppen kommer få sig vila där, men chansen är ju större om jag har en vilostol än om jag inte har en.
Kanske, högst troligt, hade jag fasligt flyt idag när det gällde provvilandet där i. Det gick som hejsan nämigen..
Lillan sov sin vanliga marathonsömn och Minimannen var så förnöjd att kuta efter såpbubblorna som mamman typ kunde sucka ut i en smärre evighet (mage till bra såpbubblor. Fann dom hos min vän Clas Ohlson häromdagen!).
Och så satt vi där och dividerade huruvida det var en citronfjäril eller inte, som vi såg. Samt hittade Minimannen på en smeet som vi behöver för att göra egna glassar. ”Kaaanse.. mjööl, socker, vaniilj, grädde och krrrrämfrääs!” Lät strålande, visst?. Så kom han med blommor åt mig..
Och så berättade mamman hitte-på-sagor om treårig pojke som hette Ossian, bodde på gammal Bondgård, i ett stort vitt hus och som minsann hade upptäckt något spännande längst ner i bärbuskarna. Det fladdrade och snarkade.. (och var faktiskt en skitarg Tomtegubbe, som hette Bengt. Och som levde på choklad. Och kunde se in i framtiden. Håhå, så spännande, va?)
Så, ja. Jag fick en skön stund. För utöver det där så lekte Storebror själv runtomkring också och mamman kunde lapa sol och känna sig som en lyxknös. Samtidigt som hon var lite imponerad över sig själv och ron i kroppen att sitta stilla. Heja mig..
….
Nix. Nog tjötat om Mammalyx i form av finfin vilostol. Nu ska jag kila ut i köket igen med mitt älskade lilla lekande släptåg, kika till köttfärssåsen som önskats och puttrat länge nu (vi har ju haft mycket uppskattad matkasse sedan efter jul, men tycker nu att det är så fräsigt att ha lite sommarlov från den och bestämma middagsmat själva. Minimannen har önskat dagens!). Nuförtiden kan ju jag och M hjälpas åt att laga, men när Brandispappan jourar står vi helst med maten klar så att det inte blir uttryckning på hungrig pappamage. En sån där liten vardagskärleksgrej. Finaste man kan göra för varandra. Faktiskt.
Ha en fin junikväll!
Lillafrun
Senaste kommentarer