av Emmeli | maj 23, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Och så var vi två steg närmare sommaren här på gården.
Verandan skurades och gjordes så ren vi bara kunde, jag och S. 
Doftade linsåpa och var rejält blöt, det var den i alla fall. Och så lyftes dom där sedan-flera-dagar-torkade möblerna äntligen upp under tak. Och nytvättad matta lades på nästan-torr-trall och fräscha fodralen drogs på och det blev genast somrigt där ute. Där, i det där extrarummet som är fantastiskt om sommaren. Ute, alltså. 
Det fattas lite piff och sånt, typ en ny vaxduk då den andra möglat sönder totalis. Och så några kuddar förstås. Så mysigt att påta och piffa. 
Framför trappan låg också en hög med stora paket, innehållande en riktig Svensk Klassiker. Som kom med supersnabb leverans och dumpades av gulliga leveranssnubben under dagen. 
Jag och S öppnade som om det var Julafton.
Slet och rev och morsan fick psykbryt bara av att se en liten instruktionsritning. Mannen stod i dörröppningen och flinade.. och jag veet att han tänkte det där är bra för dig lilla hyper-älskling. 
Jag är så sur där så ni vet inte.
Lagom till att jag skulle kasta allt åt skogen fick jag minsann smaka på min egen medicin och på farbrovis underrättat att ”Mamma! Du måste TRÄÄNA! Om du inte tränar så lär du dig inte. Du måste träna, så kan du!”
Och efter att treåringen sagt det, mitt hjärta blivit en blöt fläck, jag svalt skrattet, vi hunnit varit UNDER verandan och krupit då en viss älskad hjälpreda råkat tappa flugnyckeln (som jag säger. mest på ret, mot mannen. jag vet att det heter insäktsnyckel egentligen) genom trappspringan. Dåå..
…var EN stol klar. EN.
Medan jag nattade barn gick M ut för kvällsjobb. Och när jag yrvaken klev upp igen, för att plocka ihop efter dagen. Så gick jag också ut och gjorde precis det. Och där stod visst hela alltet. Färdigmonterat och klart. Kärlek på den.
Nu har jag ingen bild på hela lilla sommarmöbeln ännu, det får vi ta lite senare. För nu ska den här tisdagen dras igång. Jag är lite pirrig i magen faktiskt!
Men alltså. Vi är två steg närmre sommaren;
Verandan är redo och där ute på gräsmattan står något fikavänligt. Himla fint!
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
av Emmeli | maj 22, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
Nu är det Varmvår.
Och det riktigt spritter i oss alla. I vissa av oss nästan rusar det i kroppen, för att man vill så mycket. Det jobbas och målas och snickras och byggs och planeras och ritas och den lilla versionen av mannen gör som sin far, fast på lekigt vis alltså. S leker att han snickrar och bygger hus. Och så sår han frön, som ska växa till blommor och morötter. Precis som mamma gör. 
För prick en vecka sedan hade jag och S en fantastiskt trevlig måndagseftermiddag tillsammans. Lillasyster marathon-sov och S fick spela första fiol med mamman under en drös timmar. Mysigt både för han och mig.
Vi ordnade oss en liten Köksträdgård av pallkragarna som målats. En odlingstäppa. Liten Trädgårdshörna. Ja, precis så.
Och vilket teamwork sedan!
Upp på balkongen det bar, för att sno duk av den skäggige samt hämta ner några av dom spröjsade utbytta gamla fönsterna. Sen fyllde vi skottkärran med lass efter lass med grus, för att fylla upp och jämna till. Vi bråkade med vattenpasset och gjorde vårt allra, allra bästa.
Till sist i med typ 300 liter jord i varje bädd. Det var festligt, det där.
Och omåttligt nöjda var vi efteråt. Socekrärtorna ska få sitt nät uppsatt och så. Men på god väg att bli något bra, hoppas vi.
Vi hoppas där ska blomma lite sommarblomster och växer-så-det-knakar-växa persilja, sallad, sockerärtor och morötter. Vi är sugna på jordgubbsplantor också.. men nu tar vi det såhär i år först. En bit i taget. Fint så.
Till höger om Gårdshustrappen drömmer jag nu då sedan om att mina luktärter ska blomma så mycket dom bara orkar. Så att jag ska kunna gå och plocka ljuvliga buketter att stoppa näsan i och Ferdinandsucka förnöjt. Vilken dröm det vore!
Det är så roligt, det här. Och att trädgårdsfixa är en så perfa grej att göra tillsammans med småttingar, tycker jag. Åka skottkärra och bli skitig i jorden. Hur roligt som helst, ju!
…
Och idag är det alltså måndag. Igen, alltså.
Jag och kidsen har Hemmamåndag i vanlig ordning. Vi har verkligen kommit snabbt in i våra nya rutiner.. allt har liksom bara sagt smack-pang-bom-kära-nån-vad-rätt-det-känns!. Precis så.
Småttingarna sover ute i vagnen nu. Vi har varit på lekparken under förmiddagen. När regnet sedan började falla så gick vi vidare. Först på blomsteraffären för att kika på äppelträd och sen vidare. Barnen somnade då och jag passade på att gå en skön promenad. Nu har jag inte riktigt hjärta att väcka dom. Det ser så skönt ut. Men mamman är lunchhungriiig!
Ha en fin måndag och start på veckan alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | maj 14, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Liten 3 år., Mammalivet, Norra Drömgården, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Mamma? Kommer du snart, eller?
…
Å, nä…
-Ibland blir det verkligen, verkligen, verkligen I N T E som man har tänkt sig. Så startade våran helg. Men inte så mycket värre än så. Inga allvarligheter. Och då får man ju vara mer än glad, såklart. Men nä, fy fasiken vad sura vi blev.. särskilt jag och mannen alltså. När vi vaknade natten mellan fredag och lördag, av att den där älskade skägige var grön som en gurka i fejjan och vi på en gång förstod vem som kommit på återbesök. Jädra Herr Äckelsjuka. Den är överallt och än fast vi höll oss hemma en drös med dagar.. så betyder det ju inte att vi inte kunde råka ut för den igen. Tack och lov verkar vi i alla fall köra en-i-taget-stilen. Så denna sväng blev det jag som kokade blåbärsoppan och servade man och barn så gott jag bara kunde.
Men vi hade ju såna drömmiga planer igår. Så det var lite surt. MammaMormor och PappaMorfar skulle komma tidigt på morgonen. Med rullade köttbullar, arbetararmar och leka-med-barnbarnen-lust. Det var en Arbetsdag inplanerad. En mycket dyrbar dag för mig och M, alltså. Vi jobbar på här hemma så mycket vi bara hinner. Balanserar småbarnsliv med renovering och jobb och så vidare. Så två par extraarmar en dag, är liksom mer än guld värt. Men.. köttbullarna är frusna och mina älskade päron kommer nog en annan dag i stället.
Det var lite motigt i början av dagen… fast inte lång stund. M hade ju avverkat nattens äckelpäckel och låg sedan bara och sov och sov och sov och sov där på sofflocket. Och jag njöt på knasigt vis, av synen. Han är lika o-bra som jag på att dra i handbromsen, så det var skönt att se honom vila. Samma knas-sköna känsla var det för mig förra veckan. Så nu har vi haft varsin sån där sväng; varit nere i Kloakerna och vänt tillbaka, med vår-iver och arbetsglädje deluxe. Det är det bästa med att ha varit sjuk; att man är så förbaskat glad över att vara sig själv igen. Sån lyx och lycka!
…
Och Hurra!!. Vårens Första Dag. Så kändes det. Det var heelt ljuvligt väder. Jag och S drog till och målade våra pallkragar.
Och ja, det kan tänkas att det stundvis fullkomligt flög färg i luften, att gräsmattan var läskigt röd här och där och att morsan var meeer än nöjd (och småsvettig) när dom där fyra pallkragarna var färdigmålade. Han har fart, den där Minimannen. Om man säger så..
Och sen var det bara jag och Lilla Juni för en stund. Storebror hade smitit till Farfar… fastän vi sa att Basiluskan kunde hoppa till honom också. Men S blev lovad av Farfarn, såklart. Dom är ju som ler och långhalm dom där två.
Jag och J roade oss fint. Hon njöt lång stund i gungan, medan mamman puttade på och samtidigt blundade mot solen då och då. Så spatserade hon med hennes småhänder i mina, längs efter grusvägen. Och så lektes det i sandlådan. Himla trevligt. Allt, förutom ett Salle-Balle-bajskorvar som jag just skulle göra sandkaka utav..
Vid middagstid gjorde jag jordens softaste, men mycket uppskattade middag; ugnspannkaka. Skjutsade in den i ugnen och medan M passade den så var jag och J ute på ljuvlig vårpromenad. Sen väntade pannkaksfest, med vispad grädde och varma hallon och en ytterdörr som stod på glänt.
Pojkarna somnade tidigt och jag hade kväll med Lillan. Hon som egentligen hade somnat för natten men blev väckt… av den där lilla, lilla människan med den stora, stora viljan. Som var så trött att han inte visste vad han hette. Så, det lät för mycket, kan man säga. Sådär för-mycket-att-till-och-med-ej- lättväckta-J-vaknade efter tag. Med Bästa Sortens Powernap i lillkroppen…. nåväl. Hon var med mig och grejade bara, och somnade sedan om igen.
Då dejtade jag mig själv där på kökssoffan under sena kvällen. Njöt av tystnaden, lugna stunden, det ordningplockade hemmet och nyskurade köket, vetskapen av att det där tvättberget var undanvikt och smaken av dom där digestivekexen med brie på. Vilan innan natten, helt sonika. En himmelsk stund för en mor.
Idag vaknar vi till söndag. Natten har varit god. Så skönt. Fast, jag vågar inte ropa hej! alls… det känns som att den där Herr Äckelsjuka retar oss. Har stått i en och en halv vecka efter morsans insjuknande och sen bara lurat bakom knuten och nu säkert inte alls ha släppt taget.. även om det känns så nu. Vi kan ju hoppas, i alla fall.
Pappan är mycket piggare idag, så idag kanske vi kan få lite tillsammanshelgkänsla. Om vi har tur!
Ha en fin söndag, alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | maj 9, 2017 | Emmeli funderar, Liten 3 år., Norra Drömgården, Pyret 10-12 månader, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling, Träning
Bland snö och rusk och stundvis skönväder och sol. Har jag fortsatt med vad jag och S började med igår; Vårfixa i trädgården.
Trädgården som inte hunnit bli särskilt avancerad alls, under bara våra snart två år här på gården, men som vi hoppas och tror ska växa lite för varje år. Till en början planterade vi om basilikan, jag och min lille trädgårdsmästare.
Festligt och gott att kunna äta, bara sådär liksom.
Lillan snusade gott i vagnen medan. Världssnorig, dock.
Därefter började vi gräva i rabatter, kantskära och fylla på med mera jord här och där. Minimannen åkte lyckligt i skottkärran hit och dit. Tills han var så trött att han var ”alldeles trött i huvudet”. Då pausade vi. Och idag har jag fortsatt. Med precis samma.
Fast alldeles själv. Så konstigt det kändes. Storebror lekte på Föris, efter flera flera veckor av bara någon enstaka dag där. Kul att träffa småvännerna och bästFröknarna, tyckte han. Och ja, Lillan sov just då, så därför var det bara jag och kalla majtisdagen, där bland rabatterna.
Men det äär ju så underbart sånt där. Påta och gräva och bli skitig och fixa fint. Jag känner mig himla okunnig ännu. Men jag tänker att jag nog lär mig med tiden. Och så frågar jag mamma, Storan och Syrran. Roligt, det är det i alla fall!
Vips var det lunch och efter den packade jag ner sova-igen-Lillan i Snabbvagnen. Kutade. Idag igen. J somnade gott. Och innan vi var hemma igen hade vi en älskad Storebror med oss hem. Älskar dom där turerna!
Nu är det kväll och kvällsljuset är magiskt. Lillan har redan gjort kväll, S och M är nere på byn och hämtar ut paket och jag sitter och mumlar för mig själv; ”Det här är ett helt nytt liv”. Syftar på en vanligvardagkväll, där alla samlats till sist…
Kära nån. Så fint.
Ha en fin kväll, alla ni.
Lillafrun
av Emmeli | mar 27, 2017 | Emmeli funderar, Jag och M, Köket, Liten 3 år., Norra Drömgården, Pyret 7-9 månader, Stora Lilla Familjen, Trädgård & Odling
Vilken otroligt skön dag det varit idag!
Vi belönade oss efter idoga dagar, genom att idag göra…prick ingenting! Typ. I alla fall så lite som möjligt, liksom. Vilat och bara-vara-varit. Lekt och myst, alla fyra tillsammans. Det, är vad vi pysslat med mest.
På förmiddagen tog vi oss en sväng ut också. För att frisklufta oss och samtidigt leta fram ett par pallkragar och småfundera och längta efter luktärtsväggen. 
Finaste pojkarna var mycket överens som ni ser! 
Juniflickan satt och begrundade. Skönt vindskyddad.
För som det har blåst idag! Stormvindar! Vårvindar friska, så att säga. Det gällde att hålla i hatten. Och katastroftankar-morsan var rädd för träden som stod på svaj. Så det blev inte en så långvarig stund där ute. Förra våren föll ju ett träd precis vid Litens sandlåda… där han precis lekt stunden innan. Så, dom var faktiskt lite befogade idag. Dom där tankarna.
Vi har alltså mest varit inomhus och haft det gott. Det har spelats klassiska stycken på pianot medan minimänniska och bäbis tjoat bredvid. Sån där drömbild jag haft, som i Lotta på Bråkmakargatan.. när det är sommarkväll och barnen springer runt i nattlinnen medan Månskenssonaten spelas på pianot av ena päronet.
Fast mest har vi hängt i köket. Vårt favoritrum. Sörplat kaffe, byggt Pippi-pussel, myst med bäbisflicka som blev så trött efter sitt bad att det bara inte gick att hålla sig vaken. Hon fick sova inne där på eftermiddagen. På mamman och i spjälsäng. Till en början av luren. Det kändes nämligen som att vagnen typ skulle tippa av blåsten (katastroftankemorsan..). Fast mamman lugnade tanken och bäbisen sov gott med sövande blåst runtomkring därefter.
Middag med alla fyra kring bordet. En pappa som hade mystid med kids medan mamman tog en rask kvällspromenad. Och så har vi nu till sist nattat barn tillsammans och är sådär siraps-sega och trötta. Det blir en kväll i Finsoffan nu.
Ja. En alldeles fantastiskt vilsam dag. Som både jag och mannen skulle klättra på väggarna av att ha sådär flera, flera på raken. Men, som var alldeles förtjusande skön just idag!
Lillafrun
av Emmeli | jan 31, 2017 | Emmeli funderar, Norra Drömgården, Trädgård & Odling
God morgon tisdag här från köket!
Underbara ljus. Så fantastiskt att det återvänder nu…
Blir det inte snö nu snart och vi liksom får den där Riktiga Vintern, den som var och hälsade på tidigt i november men som sedan tyckte att det var bra så. Då, vet att jag snart kommer börja tjata vår och vårlängtan och allt det där.
Ser ni, på köksbordet?
En hel drös av fröpåsar som kom i brevlådan igår. Jag satt häromnatten och klickade hem, hejvilt. I sommar bara ska, ska, ska jag har luktärter. Som ni ser. Att jag i alla fall har en vision om att lyckas med. Ha ha
Tänkte mig en massa luktärter efter gamla Gårdshusets södervägg. Kanske kan det bli bra. Jag hoppas det. För kära hjärtanes vad luktärter doftar gott och är som en lyckokick att sticka nosen i.
Jag längtar tills det blir maj och jag får sitta med en herrans massa småkrukor och pilla ner frön och känna doften av jord och bli skitig om händerna. 
Så tänkte jag att det ska ordnas en pallkrage att småstarta för lite ätbar odling också. Smörade för den där skäggige och köpte EKO-fröer. Då ordnar han nog den där pallkragen åt mig i ett nafs, tänkte jag.. (man får inte vara dum, vet ni!)
Nä.
I övrigt?
-Sitter här och sörplar kaffe i min lugna ro en liten stund. Storebror är på Föris och leker några timmar och Lillan sover ute i vagnen. Jag borde sätta fart…men bara en liiiten, liten stund till här. Bara för att jag kan. Liksom.
Tisdag och en liten, liten vår-längt, alltså. Jag njuter av alla årstider. Var tid har sin charm, som jag brukar säga. Nu njuts nuet och vintern. Och det är en himla god känsla, att känna att precis allt det där vårhärliga ligger framför….
Lillafrun
Senaste kommentarer