Det är banne mig det finaste jag vet!
När vi vaknar till blå, blå himmel och sol. Beslöt vi att äventyr var på sin plats.
Lagom till att morgonbestyren var gjorda, kokades den varma chokladen. Ostmackorna breddes. Gamla plastburken fylldes med chokladgott.
Skrållans lilla kånken-ryggsäck packades, på önskan av henne själv.
Vi klädde oss varmt allesammans.
En efter en droppade ut genom dörren. Lillprinsen sovandes gott i vagnen. Stora prinsen väntandes, lekandes ute på gården.
Medan vi tjejer till sist blev klara vi med… det var bara det att en liten älskling absoluut skulle ha alllt fika i sin lilla ryggsäck. Så när hon väl fick den på sig, ramlade hon baklänges. Jag fick bita ihop då, för att inte bubbla ut mitt skratt.
”DET HÄÄÄJ ÄJ INTE JOOOLIGT, MAMMA!”…
Så vi mötas på mitten, plocka ur några fikadelar, och alla blev nöjda och iväg det bar…
Målinriktade steg för den ena och spark för den andre.
Framme!
Vid vår alldeles egna Solsida och där ungarna älskar att leka.
Sån makalöst vacker dag.
Som bara blev vackrare och vackrare för varje minut som gick.
Kanske den sötaste lilla fikaryggsäck jag sett!
Storebror och StoraLillasyster slog sig ner.
Och det slurpades festis och varm choklad i en salig blandning. Det var ooomöjligt att ta miste på njutningen som pågick.
Någon annan njöt också. På ett annat vis, bara.
Och den här mamman?
-Med ett face som uppenbarar sig när man inte känt sig på banan men nu sannerligen börjar göra det igen. Mycket, mycket tacksamt. Lycka, helt sonika!
Återigen slog det mig hur glad jag är över att vi hamnade precis här, på vår gamla gård.
Javisst, med skavanker och mängder av önskan om tid och kärlek. Men för det mesta är det bara så roligt och spännande.
Vi bor i en by med hjärtevarma människor. Det händer knappt att någon går förbi här utan att säga ”vad fiint ni gör!”. HUR gulligt är inte det? Människorna. Snälla, alltså.
Och omgivningen? Vårt Hemmahemma och det aboslut vackraste vi vet.
Gården är stor och barnen har såna ytor att leka på. Varje utelekstund är ett äventyr. Jag kan hitta mig själv dagdrömmandes nu och då.. jag drömmer om hästar galopperandes över vår åker. Om höns kacklandes. Om mig och mannen och skaran barn lyckligt i kring. Vi har absolut allt vi kan önska, redan nu. Men det är härligt att drömma, visst? Aldrig, aldrig sluta drömma.
Så, så gick det till.
När vi gick iväg för det största av äventyr. Ja, alltså. Inte största som i längst bort, mest penga-kostsamt eller så. Bara störst, som i känslan hos dom små barnen och därmed hos mamman. Dom pliriga ögonen där dom satt i sin ”Koja” i lagården. Ätandes sedan-födelsedagskalaset-rullade chokladbollar. På en tisdag.
Att vara mitt i livet. Tillsammans med dom. Få göra morgon, ha dag och gäspa kväll. Fylla dagarna med liv. Det är banne mig det finaste jag vet!
Detta HemmaMammaliv, alltså. Jag är inte mätt. Inte på en fläck.
Lillafrun
Vilken färgkod har de mörkgröna köksluckorna?
”Vilken färgkod har de mörkgröna köksluckorna?”
En fråga jag får ofta. Det är så himla roligt att ni gillar vårt färggranna kök. Det gör vi med.
Den ljusare färgen vet vi ej. Den har vi inte bättrat ett dyft. Men den mörkare har vi det, då vi gjorde lilla köksförvanlingen när vi flyttade in (kika här för en förvandlingsglimt vetja!).
Mörka grönfärgen har koden NCS S 3020-G20Y
Nu ska jag och mina tre hjärtan ta tisdag här!
Hela lilla hopen människor har frukost i sina magar, så nu trooor jag att vi går för en liten påtår för mamman medan pussel- och pärlplattebygget fortsätter i kring. Bertilen har full sjå att få tag på storasyskonens bestyr. Kärlek är det då, att stora gullungarna gett honom ett alldeles eget pussel som han får riva bäst han vill.
Just nu har vi legoinferno här hemma också. Jag behöver ej vara med att läsa ritningen, menar Minimannen. Men leta småbitar, deet får jag gärna göra. Min storlilla pojke. Juniflickan varvar olika pyssliga bestyr med att plötsligt stå på ett bord och halvt gasta; ”JAG, ÄR, PIPPI LÅÅÅPTUMP! Och min PAPPA! är KUNG!” …oboy, den lilla pinglan. Hon har oss alla här hemma runt sitt lilla lillfinger. Ingen vågar något annat, förstår ni…
Solen skiner idag efter en vecka i skymundan av snötunga moln, så vi ska förstås ge oss ut senare på äventyr för att riktigt få njuta, istället för att fånga vassa snöflingor mot kinderna. Ja, fånga solstrålar får nog bli ett utav dagens högsta mål. Flärdfullt, minst sagt!
Önskar er en fin tisdag!
Lillafrun
Måndagshälsningen!
När en härlig helg får flätas samman med Tillsammansmåndag. Där vi från helgens avslut ser snöstormen öka och vi somnar i ett trassel, tidigt, huller om buller. Får vakna till en ljus och pigg måndagmorgon, på vår älskade gamla gård. Snön faller fortfarande, träden dignar. Sån evig tacksamhet.
Mamman kliver upp och rör ihop en deg som får stå på jäsning, medan familjen vaknar en efter en. Sängkläderna rycks bort och tvättmaskinen fylls. Dammsugaren susar och tvättkorgen fylld med ren tvätt, viks och läggs åter på sina ställen…. Bertilen är min lilla hjälpreda…
”Sådäärja…i lådan ska dom då iinte ligga…”.
Så bakas degen ut..
Och brödet gräddas. Det doftar så gott. Kring köksbordet är precis hela familjen. Vi äter nybakt, barnen dricker mjölk med sugrör och så sitter vi bara där, hela hopen tillsammans..
Nyp mig i armen, tänker jag.
Några få minuter senare är alla spridda i hemmet igen.
Lillebroren sussar vagnen, medan storasyskonen pysslar och påtar med sitt. Mannen susar ut genom dörren, och jag tar hand om diskberget, hänger tvätten och med den idogt fallande snön till trots, finulerar jag på vad jag ska fylla min Vårlista med…
Jag är en listmakare, ni vet. Känner mig så inspirerad denna måndagmorgon, fylld av härlig energi. Så jag tänkte slå mig ner med en kaffekopp någon lämplig stund under dagen, och skriva ner älskvärda pyssel som; att ”så”, ”städa skafferiet”, ”planera nya rabatten”…
…
Och den här veckan kommer ni att sändas hälsningar om allt möjligt, i vanlig ordning. Livet är min producent, som jag brukar säga. Utöver det, inlägg med något som är det bästa med norrland just nu, ett samarbete så prick och precis i min smak och ni ska också få ett recept som är ett utav mina S.. samt så ska ni få läsa om önskat inlägg om Barnens Lekrum. Typ så. Hoppas att ni ska tycka om alltsammans. Jag har antecknat ner era önskade ämnen också, förstås. Så himla roligt när ni önskar!
…
Å, nu kommer Brandismannen in genom dörren efter att ha varit på jourveckans första (i drömmarnas land, sista) bilolycka…
Nu ska hela familjen ut i friska luften, skottning står som dagens päronfys och barnens utelek! Win-win!
Kör försiktigt på vägarna, snälla ni. Och ta hand om er, så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Recept på superenkla, nästan farligt goda Chokladbakelser!
Drömgårdens älskade Miniman, i full färd med att baka chokladiga minibakelser. Så försvinnande goda att vi förstås tänker sända er receptet!
Storebroren bjöd på dessa på sitt födelsedagskalas. Alldeles perfekta att frysa in också. Ha i frysen. Plocka fram när oväntade eller väntade gäster knackar på dörren. Eller bara att ha för att tvärt kunna slå sig ner för helgfika tillsammans! Superenkla och nästan farligt goda Chokladbakelser.
Receptet fann jag inne hos Clara.
Och har ni inte gjort det förr, så kika in hos henne. Det bjuds på määängder av inspiration gällande livet i stort och smått och massor av pyssel och goda recept.
Chokladbakelser!
Du behöver:
125 g smör
2 ägg
3 dl ljust muscavadosocker eller vanligt strösocker
2,5 dl vetemjöl
5 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1krm bakpulver
1 nypa flingsalt
100 gram mörk choklad, med eller utan nötter, efter tycke och smak helt sonika
Gör såhär:
- Smält smöret och låt det svalna.
- Vispa ägget och sockret fluffigt
- Blanda alla torra ingredienser och vänd försiktigt ned i smeten med en slickepott.
- Till sist tillsätter du smöret.
- Fyll muffinsformarna till 80 procent. Så att de jäser upp och blir riktigt höga.
- Tryck ner några rutor mörk choklad i varje form.
- Grädda sedan i 175 grader i ca 10 minuter.
Och ord från självaste UnderbaraClara; ”De ska kännas kladdiga i ugnen! När de tas ut ur ugnen sjunker de ihop i mitten. Men det gör ingenting för där ska ju grädden ligga!” . Precis så.
Spritsa eller klicka över vispad grädde och toppa med vad du nu önskar.. på Sixtens kalas hade vi vindruvor och kiwi. I helgen toppades bakelserna med skogshallon vi fann i en burk i frysen. Som att hitta guld, ju!
Tadaa, Chokladbakelser med vispad grädde och syrligt skogsguld på toppen!
Lillafrun
Helgsysslor!
Spånsugen mullrar, mannen jobbar idogt. Barnen påtar med pussel, pyssel och spel med iver. Mamman grejsar. Som hon minns att hennes mor kunde göra om lördagarna, när hon var liten. Mamman i den här familjen äälskar att ”grejsa”. Jag tar hand om en liten ledsen blomma. Rotar runt i skåparna bland älskade samlingen av uddaporslin. Och ordnar oss helgfika, med skogshallon på toppen.
Bäbisen håller hårt om mamman och pappans händer, där han stolt spatserar fram. Sen långsover han, liksom katterna som ligger som utslagna prinsar på de skönaste ställen dom kan finna. En fruktskål ståendes i fönstersmygen i köket, menar Frans Frasse Fransson.
Det skickas hjärtemeddelanden fram och tillbaka, med bästisen. Och minst två facetimesamtal görs med mor, för att se hur dom har det där i lilla byn och mötas av kärlek från två älskade päron.
Så ringer Storebror och bestämmer fixa-i-garaget-drömdate med sin Farfar, medan jag tar småsyskonen i vagnen och tjavar iväg. Några minuter hemifrån stannar jag till vid en favoritplats. Där är lika vackert när träden är illigt gröna och havet knalligt blått. Eller som idag, när alla nyanser av grått, mötte varandra.
Alltsammans. Alldeles förtjusande hjärtegoda sysslor en lördag mitt i mars, när snön singlar idogt och landar som regn på marken…
Precis allt gott till er!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
