Årets första Tabata!
Direkt från Hemmagympan! Med liten Pippi-Långstrump-PT lekandes i lekrummet bredvid.
Januari- Tabata!
På med tabata-timern och ”köör ba!”. I varje block varvar ni två olika övningar. När ni kämpat er igenom ett varv av alla fyra block, gör ni precis hälften av allt igen.. vilket fyller ut två block till. Hänger ni med? – 6 tabatablock totalt, alltså.
- Höga knän + Armhävningar
- Utfallshopp + Axelpressar
- Upphopp + Rygglyft
- Burpees med armhävning + Rak planka
-1,5 varv!
…
Å. Mycket skön känsla i kroppen nu. Om helt spagetti. Det här passet går att göra på alla nivåer. Förresten. Har du inte hantlar. Byt ut den övningen. Gör dips mot en stol, till exempel.. också en bra övning som stärker många bra vardagsmuskler!
…
Under jullovet tränade jag mestadels (undantag några galna intervallpass med skäggig i sällskap) bara, bara det roligaste jag vet inom träning. Att springa, alltså. Både bara-jag-löpning och med man och barn i sällis. Lika älskvärda samtliga varianter. Men denna januari-tisdag unnade jag äntligen kroppen ett hemtamt väl beprövat Tabatapass. Kittlar ju alltid dödsskönt, ju. Eller jag menar… det var döjobbigt. Jag känner att jag har god kondis, är stark i underkropp och coren (mage/rygg)… men nja, lite småsvag kände jag mig i överkroppen. Sådär så att det känns att det var ett tag sedan dom där tunga hantlarna lyftes ovanför marken.
Som ni märker. Här finns inga som helst mål med att SE UT på ett eller annat sätt. KÄNSLAN är mitt fokus!
Jag vill känna mig stark och må bra, inifrån och ut. Orka det jag tar mig för. Och som morsa, är det en herrans massa lyftande och kånkande.. som kan ge ont, men som kan förebyggas med gympa. Att varva styrka i olika sorters intervallpass med äälskade löpningen. Det är mitt bästa.
Jag tror helt klart på att det man tycker är roligast, är det som håller i längden och det som då ger en mest. förutom vad jag redan gympapysslar med, så skulle jag absolut gå på roliga danspass om jag hade möjlighet men dels är det lite skralt av såna här i lilla byn och så passar det inte i livet heller. Var sak har sin tid.
Tänka sig.. för sisådär sju år sedan drog jag på mig instruktörströjan cirkus 2-3 gånger i veckan, och dansade loss med massa människor där i stora salen, på favoritgymmet i Norrnorr. Blev nästan lite småsugen nu igen..
Vad tycker ni bäst om att träna?
Lillafrun
Måndagshälsningen! – årets allra första från HemmaMammalivet!
Och så blev det morgon, med glödande morgonhimmel och ett nattavarmt gäng som sovmorgnade ännu en gång… men puts veck var pappan och årets allra, allra första Måndag var här!
Joo, vi kommer förstås fortsätta med Tillsammansmåndagar framöver också. Men vi kände att det var skönt att starta vardagslivet såhär på rätt köl. Med en måndag som start. Här hemma, har jag hängt med ett så skönt gäng. Fyra darlingar! Så jag har lekt fyrbarnsmorsa minsann. Och älskat det… hehe
Mjuka januariskenet och ljuuvliga fågelkvittret som viskade om tiden vi har framför oss.
Vi har roat oss kungligt här på Drömgården.
Jag, mina tre små och kusinen H som startade hade sin allra sista jullovsdag idag. 
Hetsigt hockeyspelande kring köksbordet. Utelek både en och två gånger. Räserkjälke och fantasilekar i snön. Friskluft och äppelkinder.
En liten lillprins vi gratulerat på hans sjumånadersdag. Hur stort? Världs-stort, faktiskt.
Att gunga på ”storgunga” med lite fart dessutom, första gången i livet. Det är också så stort att det inte är klokt. Och något man kan bli stolt för mindre. Ni ser ju själva. Junihjärtat mitt.
Spisande och sytande. Pärlande av armband och spelandes memory med gänget på köksgolvet. Första dagen som HemmaMamma detta år hade inte kunnat bli härligare. Nöjda barn. Nöjd mor, liksom.
Till kvällen klädde jag och mannen småttingar varmt och bäddade ner i vagnar. Ett småtting-lifehack vi använt oss av så, så många gånger i vårat småttingliv. Barnen somnar bums i god friskluft. Och vi andra två får också förstås god friskluft men också skön motion och tid att prata… till punkt. Mycket härligt.
Nu är ungar nerbäddade i renbäddade sängar och jag längtar efter att göra dom sällskap. Men först lite påtande och vila innan natten.
Det här känns som att det kan bli en god vecka.
HemmaMammaliv tillsammans med småttingar. Kanske börjar jag snart smyga ut julepryttlar i sakta mak (menar egentligen ”i en jädra fart”, det är mer hyper-jag.. men det lääät så härligt med ”sakta maaak”). Mannen husritar och tv-uppdragar. Storebror hänger i vanlig ordning mest hemma men är mer än pepp på att få susa iväg och träffa småvännerna efter jullov också. Till helgen börjar vi spika upp innertaket på övervåningen. Å.
Årets första Måndagshälsning här från gamla gården i norr!
Vi hörs snart igen!
Lillafrun
Med en Juletid och ett pärlbandslångt Jullov i våra hjärtan!
Med ett Jullov i våra hjärtan gör vi oss redo för vardagslivet igen!
Det är med både vemod och värme i hjärtat som det är över. Det blir härligt med vardag nu också, helt klart. Vi älskar ju vårt vardagsliv!
-Och vilken juletid och julelov vi har haft!
Lillebrors allra, allra första Juletid, liksom. Granen, så snygg man kolavippar ju, tycker han. Jag håller med.
Å. Jag stoppar så mycket i min hjärteask. Hela långa Adventstiden, med allt pyssel, all julebakning, all förväntan. Som vi har fejat och grejat. Prasslat smällkarameller och gräddat peppisar och limpor med full fart. Skickat julkort till älskade och pyntat högt och lågt. Längtan och Barnens tindrande ögon. Så kom den, Julen. Julehelgen. Och tacksamheten så stor. Över att få träffa älskad familj och älskade vänner. Susa till lilla byn och barnens Mormor och Morfar. Knata lilla vägen, till barnens Farmor och Farfar. Duka för mys här hemma, gång på gång för släkt och vänner. Hälsa på hos barnens kusiner. All, all den dyrbara Tiden. Tillsammans.
Julehemmet. Så älskat. Med ständigt mjuk musik spelandes och ljus tända. 
All underbar friskluft. Både i solsken och snörusk. Härligt oavsett!
Promenader. Springturer med hjärtan i vagn. Sparkturer.
Hutlöst roligt åkande i pulkabacken.
Rikedom gånger tre!
Ja. Som vi njutit av pärlbandsdagar av ledighet. Jullov.
Det är så himmelens charmigt, tycker jag. Hur det först är så mysigt med Adventstiden. Sen liksom exploderar det under Julen. Sedan lugnar ner sig i mellandagarna på ett så älskvärt sätt, för alla. Nyårsfirandet var så otroligt festligt också. Och nu, Årets alla första dagar, så lugna och sköna.
Mellandagspysslandet kring köksbordet..
Kallsongdressar, ruffsiga hår. Pärlande, pussel- och legobyggande och ingen koll på klockan ett endaste dugg. Tjutande skratten inifrån lekrummet. Vackerpappan och fyraåringen emellan… som spelar hockeyspel och jag hör kärleken ända hit. 
Dofterna. Tiden att fundera ett slag. Och ett slag till. Tvååringens lilla arm om min hals. Hennes mjuka ord viskande i mitt öra. Min bästa mamma, säger hon. Jag känner hur hela jag blir varm och ser fram emot ännu en vår som HemmaMamma.
Vi smygvänder på dygnet lite. Sovmorgnar dag efter dag. För att bryta av, kliva upp grusig i ögonen, bara för att få sörpla kaffe länga, länge, läänge bredvid den man jag älskar mest.
Fartiga bestyr, varvat med mycket långsamma. Som filmstunderna där precis hela familjen knösar ner sig i finsoffan i Salen. Eller stunderna om kvällarna när julesagorna lästs.
Krypa ner bredvid varma småttingkroppar och veta att imorn är vi lediga tillsammans, imorn, igen.
Hela Jullovet har varit så själagott och fyllt med sånt vi älskar och mår bra utav.
Och idag toppade vi pärlbandsdagarna med något så fräsigt som att överraska ungarna med biomys i norra staden. Tänk er; Hela familjen på en rörig men lycklig rad i biosalongen. En salig blanding av popcorn och chips och karameller, ammande bäbis, rödblommiga och så himmelens peppade småttingar och en alldeles underbar Bamsefilm framför ögonen på oss. Jag och mannen sneglade på varandra någon gång ibland… och än om jag veet, att både han och jag där i småttingruschen tänkte ”varför i hellskotta har vi ullkläder på oss!?”, så gick det riktigt att ta på stoltheten hos oss. Han och jag. Och våra tre små skatter. Livet.
Med smått vemod, sparar vi en ljuvlig Juletid i hjärteasken och släpper taget om ett pärlbandslångt Jullov i våra hjärtan! En sån ynnest alltsammans. Och så stor, stor tacksamhet.
Lillafrun
Att mysmaxa en Trettondagshelg!
(inlägget innehåller en reklamlänk)
Det var Trettondagsafton. Efter morgonruljangs lämnade jag hela älskade fyrklövern hemma. Och gick ut. 
Långpromenad. Me. Myself. And I. Så lyxigt!
Otroligt vackert. Så lycklig som får bo såhär. Bland skog och åkrar, berg och dal i salig blandning.
Klädd i lager på lager som alltid.
Understället som jag fått så många frågor om kommer från Kari traa,
Jackan är en suveränt lagomvarm pryl från Peak performance (finns HÄR nu till nedsatt pris)
..och mellantröjan var ännu en julklapp från mannen. Röjk, tror jag märket heter.
Älsklingsrundan. Med söta lilla kyrkan synlig mest hela tiden.
När jag bara hade vår lillväg kvar. Fick jag möte. Det sötaste jag kunde tänka mig. Lillebror hade dom lämnat i vagnen på verandan en liten bit bort.. med finurliga babyvakten på, förstås. 
Gullisarna!
Även kallad Radarparet. 
Lagom till att vi anlände gården igen, började det prassla i bebbevagnen. ”Hej mamma!”
Å. Det är så magiskt att få vandra bredvid dom där tre småttingarna, som deras mamma.
Så drog dimman in över gården. Vi drog in och dumpade allas lager-på-lager mitt på hallgolvet.
Svidade om från pyjamasar och kallsongdressar. Dukade fram ännu ett mysig julefika och så kom BästisIdan, hennes F och deras söta voffsing Leah. 
Bertil fullkomligt dök in i mjuka pälsen och han som tjatar om hund (mannen) blev förstås ännu en gång såå säker på att hund ska det vara här på gården någongång.
Efter timmar av kaffesörplande, prat om livet och massa gos med vackra hunden, så kramades vi hejdå och mitt hjärta var fyllt av dyrbar Bästisvärme.
Som om dagen inte var nog maxad med mys, susade vi sedan hem till lilla byn. Hem till Mamma och Pappa. Där min älskade mor gjort palt. Preciiis lika god som min Mormors. Så himmelens gott, för både mage och hjärta. Och vedeldade bastun som pappa serverade sedan, med marschaller i kring och den godaste värmen att bli inifrån-och-ut-varm ifrån… vilken dag, alltså.
Idag har vi söndag. Det är trettondagen. Och vi har beslutat att maxa denna Trettonhelg och ja, hela jullovet mao…med mys, alltså! Barnen är omåttligt peppade på dagens planer!
Önskar er alla en god första söndag på nya året! Vi hörs snart igen!
Lillafrun
Renoveringsåret 2019 är invigt och en Renoveringsrunda ges till er!
Årets allra första dagar. Och vi fyller dom med Jullov. Helt och hållet underbart. Och så rivstartar vi Renoveringsåret 2019! Ser ni gulligaste Minstingarbetsledaren?
…
-Nu är det äääntligen dags, attans alltså vad vi längtat! -Övervåningen, med full fart!
Dagen efter att vi skrivit på Viktiga Köpepapper för gården sommaren 2015, grävdes plintar ner för nya verandan. Följt av infartsgrävande. Ivern var stor från start, men hela tiden har vi haft ett göra-saker-i-rätt-och-smart-ordning-tänk… fastän man helst vill riva ett tak här, fixa ett rum där och så vidare, så har vi försökt göra förnuftigt på alla tänkbara sätt.
Vårt första år som Drömgårdsägare, boade vi in oss, försökte skrapa ihop nya kronor till dom då tomma fickorna samt rita på hur vi ville att huset skulle återskapas. Det gjordes också en del ”småfix” inomhus. Som (Sovrummets lilla förvandling, kika HÄR!) och vissa saker i köket som ni ser HÄR till exempel.
När Liten blivit Storebror, sommaren 2016, började vi med större åtaganden (HÄR ser ni första riktigt stora förvandlingen).
Därefter har ju vårt renoveringsfokus sedan hösten 2016 till hösten 2018, varit på att måla fönster, byta fönster och sedan brädfodra om husets alla sidor.. och här på nedervåningen har M också snyggat till på insidorna av fönsterna. Alltsammans, något vi egentligen hade planerat att det skulle ta fyra år sammanlagt, med en fasadsida per sommar då huset är så stort…. men, vi ”råkade” lägga ribban högt förra sommaren och ångrar oss inte nu när allt är klart, om än vi vet att det var slitigt också (omvandlingen av husets utsida för er som är nya här inne, finns HÄR).
Nu ääär ju äntligen hela huset tätt och fräscht på utsidan och vi kan nu ääntligen börja göra större grejer.. här inne! Hurra!
Såhär såg det ju ut när vi flyttade hit… 6 meter i takhöjd när man stegat upp för trappan. 
Hela övervåningen var/är en kallvind.. förutom det där rummet som ni ser ovan.. som det nog bott antingen en piga/dräng i.. Annars, bara timmer, timmer, timmer
Små ”kafferaster” har det ju jobbats på där uppe, sådär längtande. Taket i ”Pig/Dräng-rummet” , ni såg ovan, tömde vi på spån och rev.
Nya fönster har som sagt hamnat på plats och mannen och Svärfar har reglat för nya tak, i varje rum. 
Väggen som delade ”korridoren”/hallen, har rivits.. och ljus släpps in från alla tänkbara håll..
En pilatesboll för den som känner sig manad? hehe..
Här ser ni ”korridoren” från andra hållet.
Coola Farmor sa i förrgår ”bring them on” och menade att hon var beredd på två busråttor (Storasyskonen) några timmar både i förrgår och igår, för att jag och M skulle få jobba tillsammans. Vårt allra vanligaste är ju att M husjobbar och jag hänger med småttingarna. Men det äär så roligt när vi kan jobba tillsammans också. Minsting tittade på en liten stund, men fick sedan krypa ner i sköna voksipåsen ute på bron och marathonsova.
Vi inledde Första Arbetspasset 2019…
En vindslucka skulle åbäka sig upp för att vi ska kunna ta oss till den tredje våningen (högt hus, ja).
Inställningen var INTE densamma hos de båda makarna L. Men okej, sa jag åt den där skäggiges förslag.
Ångrade mig. Där jag stod och höll i den där tunga vindsluckan nerifrån, medan M apade sig upp på takreglarna och sedan drog upp den till sig…
Min syn nerifrån golvet då?
Den där.
Och det går en il genom hela min kropp när jag tittar på bilden. Jag var tvungen att förevigade stunden. För jag trodde att han skulle dö. På riktigt. Såå idiotiskt farligt. 
Det hela slutade i tårar och panik och en vindslucka ej på plats. Okej, på plats på rätt våning men inte mer än så. Mycket ”bra” start på Renoveringsåret 2019, ja.
Vi stegade in i blivande barnrummen istället,
..och satte ångbroms i taken, på så vis är nu dom rummen redo för innertak.
”Klart!”. 
Efter några timmars arbetande vaknade Prinskorven igen och vi avslutade arbetspasset.
…och tjavade till Svärisarna. Pussade efterlängtade ungar, sörplade kaffe och åt Svärmors galet tunna och goda pepparkakor. Det är såhär vi jobbar, med livet som styr oss. Det känns bäst för oss. Ibland har vi superfokuserade dagar, där målet är många arbetstimmar och att få gjort maximalt… men vi har ingen stress att få huset ”färdigt” (kommer man någonsin bli färdig?). Barnen är våra arbetsledare och alltid med på sina hörn, precis som vi vill ha det. Team Drömgården, liksom.
Igår tog vi oss ann det där ”Pig/Drängrummet” igen. Vårt blivande Sovrum. Där är reglat och kortlat i taket och upp åkte duken. 
Och så ääntligen gjorde jag vad jag tänkt i en smärre evighet; försöka rengöra det där vackra plankgolvet som redan finns där och som vi gärna skulle ha kvar, om det går. Följt av mitt bästa, att byggstäda och göra det så tjusigt det går.
Vi får se när det har torkat…
Ännu ett rum redo för innertak.
När innertaken är på plats, ska el dras och sedan följer något vi bara fantiserat om och som jag fortfarande bara tror är hittepå…. att vi ska dundra med den där gossiga cellulosaisoleringen och få våningen varm. Förstår ni? ”Frysen” som fyraåringen kallar övervåningen. Den, ska bli varm!? Och snart. Ja inom en inte allt för lång framtid. Så kan man vaara där en vinterdag, uuutan att kallröken bolmar ur munnen? 
Idag anlände 90 kvadrat innertak till Drömgården! Evigt tacksamma för guldhjälp från både Svärfar och två Svågrar. Wow, alltså. Peppen är enorm nu!
Det är en efterlängtad renoveringstid vi har framför oss nu! Hänger ni på?
Förresten! God fredag till er! Jag sitter här och knapprar på bokstäverna, sörplar kaffe och njuter nystädat julehem… jo,jo..älskade julen får vara kvar lite till. Så mysigt så!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
