Måndagshälsningen!

En glimt från helgens postöppnande.

Å. Lyckan i att ha en Moffe och Norge-A, som skickar post. Med vackerskrivet kort och en så himmelens fin virkad filt till Bertil. Mina ögon var tårfyllda av hela alltet. Jag doftade i filten och fick sån Astridlängt. Hon är som en FarmorMormor för mig. Medan min fina Svärmor tog sitt flickebarnbarn i vagnen för härlig lördagspromenad, med solljus för den ena och sömn för den andra. Och medan Farfarns hade sin lille Miniman, storögd med sig på sina uppdrag för dagen. Såå var det bara jag och Bertil hemma. Vi spisade jazz, gjorde premiär för saffransbakandet och njöt lugnet i hemmets trygga vrå.  Vila, tanka, ladda om. Helgens fokus. Löpning är bland det bästa jag vet. Och turen igår, var som magi.

Att sitta på köksbänken med mina två söner, där den ena fullkomligt bubblade över av skratt åt sin Storebror. Det, är också magi. På en alldeles obeskrivligt hög nivå.

Sparar den där långa läsestunden till kvällen i min hjärteask…den, med Astrid-Lindgren sagor en efter en tills dom låg där som Tripp, Trapp, Trull och sov så gott. En av dom, alldeles avdomnad av modersmjölk.

Glimtar från helgen. Som var en så välbalanserad sådan, mellan att göra saker, tom-glo, få chans till att sakta in, vara alla Tillsammans och lite var för sig. Känner mig varm i hjärtat.

Och nu är det måndag, igen!

Och här är veckans Måndagshälsning, ja! Jag har till och med gjort en ny kategori som heter precis så; Måndagshälsningen! Tycker om att samla ihop mig lite såhär på måndagmorgonen, tänka tillbaka på helgen, fundera lite, planera veckan och så. Samla alltsammans i en Måndagshälsning, liksom. Berätta lite vad som väntar och så. Den här veckan är ganska så blank, faktiskt. M jobbar bara (!) med två utav sina tre jobb och vi kommer ha varendaste kväll tillsammans. Förutom ikväll, då. Men då har vi ju istället hela dagen idag tillsammans. Och just i detta nu är arbete i full gång här på gården. Mannen hivar ut säckar med spån från övervåningen som Minimannen och Farfar kör iväg med traktorn. Lillebror slumrar vagnen men jag och Juniflickan ska susa iväg och se om vi också kan vara till någon hjälp… såklart vi kan! Mm..Det känns som att den här veckan har goda chanser att bli väldigt mysig.. både i älskade livet och här inne på bloggen! Senare idag kan ni förvänta er ett inlägg om något som i alla fall gjorde mig alldeles nipprig av längt..

Ps. En liten rundvandring i film, från vår övervåning, finns nu på instagram, instastories. Ni vet, när man trycker på min profilbild så får man ta del av små händelser. @lillafrunsdagbok heter jag där! Ds. 

Önskar er en god veckostart!

 

Lillafrun

En present till mig själv.

Stillsamt,.. och så vackert, visst?

 

-Om det nu varit många älskade bullersamma och susande dagar i följd. Så har helgdagarna varit precis tvärtemot; så saktmodiga och goda, tid att ta igen sig på.

Balans, ni vet. Så viktigt att det inte är klokt, ju!

Och som jag behövde denna temposänkning, just precis nu.

Jag är en människa med mycket energi, som tycker om och mår bra i bruset som är i livet.. älskar det! Tänker därför, att det är så lätt att tro också, att jag aldrig kan bli trött och tappa modet. Därför vill jag så påminna er, som precis nu, att även jag ju är människa mitt i allt, som kan känna sig skör ibland.

Då vet jag, att jag behöver trycka på paus lite, än hur mycket jag älskar vaddetnuär. Jag behöver Tom-glo, ni vet. Vilket förstås ej alltid är så lätt att få till för denna HemmaMammaFru. Tackar då för att jag faktiskt är väldigt snabbtankad, en promenad med båda armarna svängandes, en varmdusch, en stund att höra mina egna tankar.. ja, ni vet. Sen känner jag mig vid gott mod igen. Det är det vanliga, liksom.

Men ibland. När det susat och brusat, ännu lite mer än vanligt…som senaste veckorna. Ja, då kände jag mig nu i början av helgen alldeles tvärslut, bokstavligen.

Därför är jag så tacksam att jag fått möjligheten i helgen att pusta ut och ta det väldigt lugnt, när jag så kände att jag behövde det. Och jag har inte bara fått möjligheten till lägre tempo i helgen. -Utan tagit den, också! Som den finaste present från mig själv, till mig själv.

Och jag känner hur jag samlar på mig god energi, på nytt. Mycket behaglig känsla.

Nu ska jag återvända till söndagslunken! Mannen har gjort i ordning en söndagsstek vi ska mumsa på alldeles snart. Ja, ni hör ju. Ompysslad. På olika vis. Är vad jag blivit i helgen. Inte klokt, så bortskämd jag känner mig.

 

Vi hörs imorn igen. Ta hand om er, ni med!<3

 

 

Lillafrun

Köttfärskrans med bacon, svamp och ädelost!

Köttfärskrans med bacon, svamp och ädelost!

-så himmelens gott. Min mor bjöd mig på denna maträtt tidigare i höstas. Och nu har vi som ni ser, även ätit det en gång här hemma. Receptet kommer från mannens gamla jobb-hoods; svt gó kväll, alltså! Receptet kommer raka spåret från Duktiga Susanne!

 

Köttfärskrans, 4-5 portioner

Du behöver:

Till färsen:

500 g älgfärs eller annan köttfärs

1 dl havregryn

1,5 dl vatten

1 gul lök, riven

1 msk fransk senap

1 ägg

1 tsk svartpeppar

2 tsk salt

Till fyllningen/toppingen:

250 g färsk svamp i bitar +smör till stekning

2 gula lökar, skivade

1 pkt bacon 

120 g grönmögelost, smulad

2 msk persilja, hackad

Till såsen:

3 dl grädde

1 tsk fransk senap

10 soltorkade tomater, strimlade

 

Gör såhär:

  1. Stek svampen i smör tills vattnet kokat in, ställ åt sidan.
  2. Blanda färs: Rör ihop havregryn och vatten, låt svälla 10 minuter. Sätt ugnen på 220 grader (varmluft, om du har… det har ju inte jag, så det fungerar med andra ord det med!).
  3. Blanda ner resterande ingredienser till färsen i havregrynen.
  4. Lägg ut baconskivorna omlott på ett bakpapper. Lägg på färsen och klappa ut till en platta. Smula på ost (spara en liten bit till såsen) och lägg på hälften av svampen.
  5. Rulla ihop färsen som en rulltårta, med hjälp av bakpappret. Lyft över rullen, fortfarande på bakpappret och för över den till en ugnsfast form, dra bort pappret.
  6. Forma rullen till en krans (om du vill, du kan ha en rak köttfärslimpa om du föredrar det). Lägg i den skivade löken. Grädda mitt i ugnen 15 minuter.
  7. Vispa ihop grädde och senap. Ta ut formen från ugnen, häll i gräddblandningen, svamp, soltorkade tomater och ost.
  8. Sänk värmen till 200 grader. Baka tills kransen är genomstekt, ca 15 minuter till. Du får hålla lite koll, den är färdig när köttsaften är genomskinlig.
  9. Strössla över persilja. Servera gärna med potatismos (HÄR finns ett recept för hur jag gör det!), lingonsylt och morötter i någon form.

 

En smakupplevelse! Tyckte jag. Hoppas du också tycker om!

 

(Ps. TACK igen och igen och igen för alla röster ni ordnat till oss; er och mig och bloggen. Jag har faktiskt iiingen aning om hur det gick. Det får vi reda på, på måndag tydligen! Men hörreni! Ni har gjort att jag känner mig som den största vinnaren, oavsett vilken plats jag hamnar på i tävlingen. Så många fina meddelanden, med pepp och varma ord, så många som röstat, krånglat, röstat igen. Och igen. Och delat. Och hejat. Och önskat att jag ska vinna hela alltet. Jamen ni förstår ju, jag är en blöt fläck. Så tacksam. Men jag lovar förstår berättat, när jag vet, precis hur det gått. Såklart roligt att veta! Ds).

Lillafrun

När det passar ypperligt med dimma!

Det passar sig så himmelens bra idag,

..att dimman legat som ett täcke runt gården precis hela dagen.

Så vackert. Och så vilsamt.

Det är fredag, och vi har tagit den i sakta mak. Vi bromsar in, låter veckan komma i kapp och ser fram emot helg och tillsammansdagar med hela familjen samlad. 

Jag lommar runt med skön fredagskänsla samtidigt som jag har gårdagen i mitt hjärta.

En HemmaMammatorsdag först. Fylld med såna där små guldstunder tillsammans med barnen, ni vet. Som när Juni och jag påtade tillsammans och gjorde vinterfint ute på verandan. När vi gungade tills vi kikande av skratt (hon skrattade åt mig och jag skrattade åt lyckan över att ha henne i livet). Eller den lilla trehjulingsturen längs lillvägen. Juniflickan! 

Sedan förbereddes det mysigt här i hemmet med tända ljus och inhämtande av ”Mammas baguetter” från frysen. När mörkret föll hade jag tränat ett träningspass, svischat igenom badevarelset och rosat kinderna, och allt som behövde roddas med, var ordnat. Älskade Mammamormor kom till gården och tog vid myskväll tillsammans med fyraåring och tvååring. Storan hade också erbjudit sin hjälp. Mina hjärtan, som stöttar. <3

För att mannen, Minsting och jag skulle kunna susa norrut. För mammans skull allting. Så himla, himla märkvärdigt. Mil för mil genom mörkret, över skuleskogen och ända tilI stan. Där jag med fjärilar i magen pussade M hejdå, tog min lillprins med mig och knatade iväg för att träffa vad som visade sig vara ett helt fantastiskt gäng med kvinnor.

En hjärtegod träff tillsammans med andra inspiratörer. Där vi alla hade gemensamma nämnaren att vi jobbar med sociala medier, i större och mindre skala. Att driva en blogg är lite som att ha en egen tidning, där du är projektledare, skribent, kundansvarig, fotograf och så vidare. Själv. Förbenat roligt, tycker jag. Som älskar att trolla med ord och bilder. Min blogg är som mitt fjärde skötebarn.

Det var så himla härligt att träffa detta gäng av ”kollegor” inom denna värld. Så tacksam för kvällen. Nya erfarenheter, bekantskaper och fantastiskt utbyte. (Tack M som var med som Bertil-backup och tack mor för småttingarnas mysiga torsdagkväll).

Två trötta men tacksamlyckliga småttingföräldrar.

I eftermiddag checkade M ut fredagstidigt. Vi lämnade det precis-nystädade hemmet, allihopa. För friskluft. Dagens sista ljus. Kurrragömmma-lek, både vuxna och barn. Och småttingpäronlyx… sörpla kaffe tillsammans, medan bäbis sov i vagnen och storasyskonen lekte så fint tillsammans. Alltsammans kunde ju svänga fort, så ni ser ju som vi njöt!Nu har solen gått ner för dagen, dimman lättat och mörkret åter fallit. Vi checkar in för helg!

Önskar er en skön fredagkväll,

-ni har gjort mig alldeles rörd av allt ert engagemang denna vecka. Jag sparar alla era peppande, värmande ord i min hjärteask. Tack fina, fina ni <3.

Nu är vi en drös röster ifrån att vara fem i topp (och därmed kvala till final) i tävlingen om Årets Babyblogg 2018, men än finns några timmar (fram till 23.59) kvar att rösta.

Röstar gör ni HÄR, på nr.34!… 

Tack för att just ni kikar in här!

Lillafrun

Barnens Vinterstassar!

(Inlägget innehåller reklamlänkar)

Ni önskade veta hur barnens vinterstassar ser ut inför den vankande kylan,

-Såklart ni kan få det!

Än är den inte här, kylan. Bara tittat förbi någon gång. Så just nu är det fortfarande mest fleecefodrade regnkläder och fodrade gummistövlar som är det bästa dessa blöta novemberdagar! Men vid kyliga vinterdagar…

-Vinterstassarna!

Som alltid, är det Lager-på-lager-principen, som gäller.

Ulligt närmast kroppen. På både stora och små, som ni ser.

Den HÄR ullfrottéoverallen har Lillebror.

Juni, har samma fast i BYXA och TRÖJA.

Och detta set har Storebror; TRÖJA, BYXOR.

Storebror kör för första vintern i sitt liv nu täckbyxa och jacka, istället för overall.

Vi får se vad vi kommer tycka om det. Storebror är en hejjare på att klä sig som ni ser, så jag tror det kommer gå som hejsan. I bild har täckt sitt tunna underställ med mjuk tröja och sedan dragit på sig täckisarna.

Som ett varmare mellanlager används antingen fleecedressar eller en varm farmorstickad tröja.

Där i suddiga bakgrunden ligger en bäbis och jobbar med Livets Största Mission just nu; att vända sig från rygg till mage. Har man lyckats en gång, vill man ju igen och igen, säger B!

Där ser ni Junis overall på vänstra kroken, Storebrorsärvd och i år i bra storlek jämfört med förra året när den var liite föör stor. Den HÄR overallen, årets modell, motsvarar Junis overall.

Ett tips är att köpa vinterkläder på våren, det gjorde jag i år. Hann knycka Storebrors set till halva priset. High five Emmeli! på den! Den HÄR jackan och hängselbralla är vad som är precis likadant, bara annan färg… och svidigare pris.

Och så ser ni stora korgen med mössor, sockar och handskar som barnen använder dagligen.

Hestra har dom bästa vinterhandskarna, tycker vi. Den HÄR varianten har småttingarna och det klagas aldrig på kalla händer trots norrlandsvintrar.

Stickesockar!

Mössor, har barnen lite olika varianter beroende på hur kallt det är. Men för Det Riktiga Vintervädret har storasyskonen varsin sån HÄR variant. Den HÄR finns också i mössförrådet och är mycket välanvänd.

Bertil har sin storasysterärvda ljusrosa dröm till overall, men dyker ju oftast ner i sin Voksipåse och slumrar gott.. iklädd bara vanliga kläder och ulloverall och Ullfrottémössa … kanske en fleece (finns HÄR) om det är en drös kallgrader ute.

Mitt bästa hålla-bäbisen-varm-om-vintern-tips; investera i en voksipåse. Det är så värt varenda krona. Nu används våran till tredje barnet och är lika bra till Lillebror som den var till S. 

När B åker springvagn, går ej där att ha någon voksipåse. Då blir det varmare klätt. Som overall och den HÄR mössan till exempel.

Kavat på fötterna sedan. Beprövat. Och vi är alltid nöjda.

Storebror fick precis samma modell som han hade förra året, bara större storlek. Så smidiga och varma. HÄR hittar ni Storebrors dojja. Juni får i vinter hoppa i ett par Storebrorsärvda, som jag inte tror går att få tag på längre? Hittar dom i alla fall inte. Synd i såna fall. Men DESSA hade Juni förra vintern och dom rekommenderar jag varmt också. En klassiker.

Det här med vinterkläder är sannerligen en typ av rån. Men vi har gjort så, att vi köper kvalité, hållbara grejer som sedan ärvs och ärvs och ärvs. Funkar prima än så länge! Kan förstås bli kinkigare ju äldre barnet blir och nöter kläder på ett annat sätt än om man är till exempel två år. Ta tipset också, att kika på våren när bra-saker reas ut!

Ok. Vinterstassarna. Lager på lager. Ull, fleece, farmorstickat och varma täckisar. Det är så vi jobbar här på Drömgården när vi rustar oss för vinterväder!

 

Lillafrun

Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.

Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas! 

Följ Drömgårdsliv

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

G-VMBJT57ZE4