Påskig sådd, Vårdagjämning och En mamma i chock…

Något av allt jag tycker är så härligt med barn…

Uppskattandet av Det Stora I Det Lilla.

…I ett knyck har man värsta bästa äventyret framför sig.

Något litet som blir så stort. Vi klär på oss varmt, går ut i stormen tillsammans. Tittar på takras, isiga vägen och vandrar till gamla Gårdshuset för att leta fram passande kärl. Någon bär lilla jordsäcken och känner sig stark. Två småttingar sitter sedan mitt på ett mormormönstrat köksgolv… slevar jord och färgar golvet brunt.
Dom hjälps åt. Det tar en stund. Till sist hivas både sleven och skeden och smånävarna fylls med jord. Så är det dags att strö fröna.Golvet får sig en dos och kockumkastrullen en. Till sist ordnar han vatten i kannan och hon hejar på. Det blir blött i jorden och köksgolvet förvandlas också till någon slags geggamojapöl. Så är dom så nöjda sedan. För dom har sått påskgräs. Tillsammans. Jamen, hur stort kan det bli, liksom?

Och idag är det ju Vårdagjämning!

 

 

Så himla härligt. Vårvintern visar sig från sin allra bästa sida här i norr nu. Det har ju snöat i månader och känslan har på slutet nu varit ”vi kommer ha snö för alltid”. Men efter bara ett par dagar med sol och blåst har snön sjunkit massor, det har rasat från taken och drippdroppat i full fart. Igår under promenaden kändes det som om någon tagit bort ett högt staket.. snön hade sjunkit, mao. Man såg liksom så mycket igen. Faktiskt hade till och med en liten, liten fläck av vår lillväg tinat fram under snön och det luktade sådär bajs och vårigt, ni vet? Så äcklig doft men ändå så underbar. Ja, Den Riktiga Vårkänslan… den lurar nog alldeles bakom hörnet!

Den här morgonen hann vi både mysa i lugn och ro, äta frukost och mamman morgongympa i morse innan det blev dags att klä på oss för att ta oss ut genom dörren. Ljuvligt att vakna av ljuset och solen, med härlig energi i kropparna.  Drömmorgon! Som sedan blev tvärtom…… mina älsklingar har vilja av stål, båda två. Fast på olika vis. Det är väldigt charmigt, att två människor är lika men ändå så olika. Halva-halva utav mannen och mig, hur häftigt som helst. Den ene så lik sin mamma. Och den andre en pappakopia.

Men alltså den här senaste morgontimman… då blev undertecknad villrådig så det förslog.

Ett litet hjärta hade klätt på sig själv.. skorna, mössan, halskragen, vantarna… vilket är en favoritsyssla. Hon ville sedan prompt ha sin rosa jacka på sig och blev därmed heeeelt galen när jag mamman då bestämde overall. Trots värmande sol är det ändå kyliga morgnar och i vagnen behövs overall, absolut. Minimannen har jag aldrig någonsin behövt ta en klädfight med… men lilla pinglan har visat annat, om man säger så. Några gånger. Idag, allra värst. Hon skrek som en stucken minigris heela vägen till Förskolan. S och jag frågade varandra vad ska vi göööra? . Vi försökte avleda, S sjöng, tröstade, jag gav henne till och med telefonen (!)… men inget hjälpte. Så släppte jag ur henne ur vagnen och ungen började med de tjurigaste steg jag skådat, gå hemåt. Hon skulle hem. ”JAAACKAN!!! MAMMA!!! JAACKAAA!”. Helt slut var vi när vi väl var framme på Förskolan. S var så duktig och knatade in och vinkade, trots att jag vet att han får hjärteont om Lillasyster är ledsen. Men jag hade sagt åt honom att ”hon kommer bli nöjd bara mamma vänder om, så vet hon att hon är på väg mot jackan..”. Och så blev det ju.

Nu är vi hemma igen. Jag är typ i chock. Så liten. Så alldeles bedårande, underbar. Så trevlig, klok och händig liten tjej. Och med så mycket vilja, som både är väldigt bra men som också ger gråa hår… hon somnade på hemvägen, och sover alldeles utmattad ute i vagnen nu..

Okej. Nu ska den här mamman sörpla lite kaffe, beta av mailen och pusta en stund efter den tjurigasrte morgontimmen i mannaminne.

Hoppas ni får en fin dag!

 

Lillafrun

Påskhärligt att längta till!

(inlägget innehåller reklamlänkar)

 Så påskgräset. Göra liten vårig och påskig plantering.
Äggnjuta…både som mat.
…och för pyssel!
Dessa bilder är alltså från förra året.. då var ju påsken ungefär en månad senare. Men alltså, visst är det en ljuvlig Högtid vi går till mötes?
Påsken är så himla härlig.. oknusslig, ljus, färgglad och så vårhärlig. Jag längtar massor. Framförallt efter lediga dagar tillsammans. Riktigt lediga. Där inte något kan störa.  Igår töade det massor, massor… men riktigt såhär är inte läget ute på verandan ännu… men första riktigt våriga fikat kan det nog ändå bli där ute i påskhelgen… sådär så att man kan hiva iväg handskar och vantar och ändå må hur gott som helst.


Det får nog bli en stadstur inom kort tror jag.

För litet inköp av påskpresenter och lite annat. Jag kikade runt lite i kedjorna och hittade vårfint.. som en gul tisha. Den ska jag nog norpa åt mig. Älskar tishor. Finns HÄR.

Turkosa blusen var bedårande, visst! Tror dock inte den kommer fungera över älskade bebbemagen. Måste i alla fall prova! Finns HÄR. 

Sen var ju den HÄR gula, mer-än-glada-blusen himla härlig.

 

Småttingarna, då. För snart ett år sedan där på bilden. Dom växer så det knakar <3 .

 

Baka något påskigt och extragott ska vi såklart också. Mormorbullar, med äkta vaniljkräm.

… och Raw Chokladkaka. Två favvisar. Kanske något av det.. eller någon annan god och solgul kaka får det bli.

HÄR  finns dessa två goda, goda recept som passar finfint till påsken.

 

 

Indiska har så himla mycket fint också. Just nu är jag lite nykär i mintgrönt, ljust turkos.

Föll för ljusen, mao. Hittas HÄR.

Och vackra Fatet HÄR. 

 

Alltså jag föll för aallt porslin i det här så himla söta mönstret.. Ska nog spana in ägget. Perfekt till påsk, ju. Det hittar ni HÄR. Fanns också en matchande duk till. HÄR.

Näpp.

Nu sliter vi oss från Påskdrömmandet för ett slag. Tar måndag. Tillsammans med två stjärnor. Men förresten, vi ska nog sätta igång med lite påskfix. Nu, på momangen. Sådetså.

 

Önskar er en god måndag och start på veckan!

 

Lillafrun

 

 

 

Helgens succé!

Det där, helt klart Helgens Succé.

För ett år sedan när vi var på isen så var ju Liten inte ens tre år fyllda och det var liksom mest ett hej till isen och åka runt på sparken med pappan som skjutsade… men igår var det ett riktigt skridskoförsök. Och himmel, så imponerade vi var av den där lilla pojken.
Första gången på vingliga, men starka och tjuriga Bambi-ben.

Någon marathonsov gott i vagnen. Medan hennes Storebror njöt av tiden tillsammans med båda päronen och full uppmärksamhet.

Varm choklad och nygräddade frallor. Han hade det gott, lille Minimannen.

Juniflickan var som ni såg ovan inte ett dugg medveten om att hon varit på vift. Och mamman satt mest i tystnad och bara njöt med vackersynen framför sig (pojkarna tillsammans). Och gamla hockeymålvakten, pappan, han var så stolt att det inte gick att ta miste på. Härlig stund. Mycket. För precis alla i familjen.

Och innan vi gav oss hem (någon övertalad), så var lilla Skridskopojken så lycklig för ”Jag KAAN åka skridskor på riktigt!” .

Jag-kan-känslan. Lika underbar, för liten som för stor, visst?

 

 

I övrigt har helgen bjudit på allt möjligt. Otaligt många utetimmar. Hela-familjen-skottning, med glada ungar som rejsat fram med pappan på fyrhjulingen medan mamman handskottade. En stund på kökssoffan, där efter den goda goda lördagmiddagen, när disken var undan, barnen såg på film och vi andra två skulle mötas för några minuter han-och-jag-tid över en kaffekopp; LAAARM! .

Tid vid pianot. Många timmar sömn bredvid två darlingar jag är så evigt tacksam för. Sköna träningspass. Tacksam över att känna mig så stark och vara utan ont… det där smygiga foglossningsontet som jag kunnat ”trolla fram” med dumheter (som snöskottning, typ).. det är som helt borta. I alla fall just nu. Så det njuter jag av, massor. En lördag med sol och lugnt väder. En söndag, som vi mötte tidigt.. tre av fyra. Den fjärde var ute på vift och räddade liv, igen.

Vi andra tre tog lång och skön söndagmorgon, med Stora Stormen utanför. Sol och storm. En dag som varit vacker, helst att se på genom fönsterna. Mindre skönt ute. Men som det har droppat från taket, rasat snö och tvärtöat! Mer söndagspyssel också; som att leka på rummet. Gympa. Vika tvätt. Planera veckan. Längta efter Brandispappan och äntligen se honom innanför dörren igen. Duka i Salen för att sedan bjuda Mormor och Morfar på gott, kalasigt Söndagsfika. Och på toppen, följa barnen till Farfar och Farmor för att mysa lite där ett par timmar, medan päronen gick på date. Alldeles förskräckligt trevligt. En drös fönsterbågar fick vi målade till på köpet också…  <3

 

 

 

Lillafrun

Helgmorgonen!

…. Superpigga ungar och aptrötta päron. Ändå drömmig kombo. Det är ju heelg!

Alldeles nygräddat bröd, ”solmulet” som lilla väderläsaren konstaterade. Hela familjen hemma, visserligen en Räddningsjourande papps, men det är så ofta att det är vana vid det här laget. Bara att hoppas på att det är lugnt på vägarna och med bränder och så vidare så att vi får ha honom hemma.
Extragod Lördagsfrukost. Tullisar som är mer än tvärslokade men ändå vackra. Kaffesörplande av varmt (!) kaffe… som jag dessutom blev serverad! Och ni, ”gamla” godingar, ni vet ju detta vid det här laget…men för er som är nya här (såå roligt, välkomna!);

—->HÄR har ni det absoluta favoritreceptet här hemma. Kalljästa, saftiga, surdegsaktiga småfrallor. Helt ljuvliga. Så lätta att göra. Och alla älskar dom!

….

 

 

Morgongympa sedan för Preggomamman.. med helt galna små PT:s kring benen. Jag älskar att ha dom med! Och dom älskar att träna (dansa som galningar till peppig musik). Mannen har ordnat liten matsäck nu, ännu fler frallor och varmt att dricka. Solen håller på att helt spricka fram och vi ska ge oss ut på Lördagsäventyr!

 

Helgmorgonen. Nä, egentligen behövs ju inga ord. Dom är överflödiga.

 

Önskar er en skön Lördag!

Lillafrun

Hallglimtar, Illvrål. Och fredag!

Några hallglimtar bjuder jag er på idag, denna vaaansinnigt härliga, solvackra freeedag!

Peppen vet inte till sig. På riktigt.

Min gladblomma som jag köpte i förrgår, såg igår morse plötsligt helt bedrövligt förfärad ut. Men ett litet bad gjorde susen och det där är nog en darling att hålla lite koll på. Typ som en azalea, kan jag tänka mig. Campanula heter den, förresten. Vacker, visst?

Å. Helgstädat hem och fredag.

 Jag vaknade av en illvrålande Juniflicka strax efter 05 (!!!) i morse, som ville stoppa in ena näven i munnen, som för att stoppa något som gjorde ont. Lilla älsklingen… snart är alla tänder på plats. Vi klev upp och jag konstaterade att vi är bortskämda… väckare behövs alltid om man behöver kliva upp före 07-07.30…Fiiii, vad grusigt det var i ögonen den där snortidiga tiden alltså. Alla vaknade och vi fick tillsammansfrukost en vanlig fredag. Det var ju fasligt lyxigt!

Sen har här haft måånga fredagstimmar tillsammans. Jag har hunnit varit till två doktorer bland annat. Fick ena benet avsågat och jag som är halvrädd för sprutor ville inte ha någon sån… men då spände den ena doktorn ögonen i mig och sa om du inte tar någon spruta, då kommer doktorn bli vildsint!  så det fanns inte så många val, kände jag (haha!).

I övrigt, när graderna stigit från dom där 20 kalla.. så har vi varit ute. I jag-vet-inte-hur-många-timmar. Vi tog bland annat en sån där tur där vi går i tåg; Juniflickan först i vagnen, Minsting i magen därefter, Svettig Preggomorsa på mitten och så Storebror på Räserkälken där bakom. Alla så nöjda. Vi drog till med åkning i rolig backe och handling innan vi var hemma igen. Tacomys tänkte vi. Och så shoppade vi våffelstrutar och gräddig glass. Det blir smarrigt fredagsmys! Timmar av utehäng sedan efter turen… jag tror till och med att jag somnade bort typ en sekund där i snögropen medan vilolugnet låg över lilla gänget…Så himla skön stund för alla!

Nu har vi precis haft mysigt ”After Work” tillsammans (regelrätt för en av oss… vi andra är tre lyxknösar med rödblommiga kinder efter utedagen). Favoriten halloumi i småbitar, smaskandes allesammans inne i Lekrummet. Det var så festligt så det förslog!

Nu sitter jag i tysta salen. Hör hur gänget leker i rummet intill. Åh. Helgen kan börja! Önskar er en god sådan <3

Lillafrun

Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.

Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas! 

Följ Drömgårdsliv

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

G-VMBJT57ZE4