Vinterlandslycka!
Ååå, så drömmigt alltså!
I morse var det ett enda gäng lyckliga barn här hemma. Plötsligt var alla jämngamla, på barns vis bekymmersfria och alldeles kvittriga. Titta, vad mycket snöö det har kommit! lät det. Fantastiskt härligt. Så ljust och nymodigt och alldeles underbart. Massor av utetid idag, såklart. Någon har upplevt snö på riktigt för första gången. Det har åkts snowracer och räserdyna. Hela-familjen-skottningen var en fröjd och dagens härliga motion. Nu skymmer det, hitte-på-ljusen brinner ute på verandan, allas kinder är sådär rödrosiga och kropparna skönt möra, sådär som dom blir när man varit ute i timmar och härjat i snön. Och tvärspontant blev vi bjudna på Söndagmiddag hos Svärisarna. Såå lyxigt!
Vinterlandslycka!
Lillafrun
Lördagsfriden!
Att vakna till Älskad Lördag.
Gå sån där liten, väldigt långsam runda. Över gården. Och bara känna sig prick hur tacksam som helst.
Jag kan inte njuta nog av att ha alla hemma tillsammans.
Det donas med allt möjligt här hemma på älskade Drömgården.
Pojkarna matade fåglarna.
Flickorna gick vacker långpromenad där den ene andades djupa, friska, 7-minuskalla andetag. Och den andre snusade gott i varma Voksipåsen. 
Så vackert ute. Med en sol så mjuk och försiktig.
Jag har pysslat på med lite mossa och kottar och lingonris och börjat göra det Vinterfint även där ute.
Så fridfullt pyssel.
Och-
-Nu är det Lördagsfrid, hörreni! , sa mannen för en stund sedan. Precis som hos Alfons, pappa! svarar treåringen i nästa sekund. Ni vet, när en rad vardagssysslor, som att städa ur kylskåp, handla, tömma insamlingen också är gjorda. Hemmet ordnas till, ljusen tänds och alla drar en skön, avslappnande suck. Lördagsfriden.
Efter tacomiddagen ska vi knata lilla vägen bort, med vaniljglass och våffelstrutar. Knacka på dörren hos två utav Minimannens favoriter och bjuda på lördagsgott. Hoppas att Farmor och Farfar är hemma bara!
Fin helg till er alla!
Lillafrun
Novembermys och recept på Mjuk Pepparkaka!
Mjuk Pepparkaka
Ingredienser (till en brödform):
2 kkp socker
1 ägg
1 tsk malda nejlikor
1 tsk kanel
2 kkp mjöl
1 tsk bikarbonat
1 msk lingonsylt
1,5 kkp mjölk
Gör såhär:
Smöra och bröa en avlång brödform. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda alla torra ingredienser i en bunke och rör ner tillsammans med sockerblandningen. Tillsätt lingonsylten och mjölken. Rör om och fyll brödformen. Skjutsa in i ugnen i 175-200 grader… cirkus 40 minuter. Kakan ska (enligt älskade mor) vara rejält pepparkaksbrun på toppen!
Så himmelens gott det blev! Förträffligt till ett glas iskall mjölk.
…
Jag och småttingarna fejstajmade med Lilla byn till morgonen. Vi önskade en utflykt precis dit. Gärna med liten smygstart av julebakande. Och vilken omåttligt mysig fredag vi fick;
Vi har bakat och pysslat, fikat och ätit. Jag smög ut i hardcoregymmet och cyklade mig drippdroppsvettig en stund också. Och kände mig som världens lyxknös som fick chansen. Och lyx, det är det att ha en Mamma och en Pappa. Och en Mormor och Morfar. Precis så.
Till sist packade vi ihop oss, kramade älskade och susade hemåt med Rymdskeppet i mörka Novemberkvällen. Alla tre doftar vi pepparkaka och det ska bli himmelskt skönt att krypa ner i Storsängen bredvid två småttingar… den skäggige är hemma om någon timme, efter ännu ett Uppdrag. Snart, är alla samlade för helg.
Hoppas att ni haft en fin fredag!
Lillafrun
Vinterfint!
Så blev det torsdag.
Jag och barnen vaknade i nuförtiden-vanlig ordning; Snortidigt. Sedan vintertiden bara är det så. Nytt påfund för oss med så tidiga morgnar, vi får väl se om det håller i sig. Fast förresten.. i morse var det jag som vaknade först och låg och väntade på att småttingar skulle vakna. Mysigt. Lång och lugn morgon sedan där ettåringen oknussligt beställde; Ägg! strax efter att hon slagit upp sina blå.
Sen svischade en lycklig, åter piggelin, pojke iväg på eget äventyr. Några timmar lek med småvännerna väntade och S var så glad. Förstå, vad härligt!
Jag och Lillan började torsdagstädningen. Lite extranoggrannt. Det behövdes.
När Lillan skulle sova, gick vi en liten tur på gården. På baksidan lagårn finns bland annat enris. Det fick bli helgbuketten. Så fint. Och så nipprigt hela alltet. Skönt med friskluft och sol mot kind, än om det blåste iskallt. 
Vår vackra lilla Juniflicka. Prick hur härlig som helst. Så go och förnöjsam tjej. Men med ruter i! Det är bra det, säger mamman.
Så ovanlig tid sedan. Bara jag inne i huset. Förutom katten som låg på sofflocket och solade och tvättade tassarna.
Jag fejade och grejade i en väldans fart. Och till sist var det där lite novembervissna och småbarnslivskladdiga hemmet alldeles särskilt skinande. 
Vinterfint med enriset och allt! Ingen ny kökshandduk på bordet, utan en nystruken duk. Och lite utbytta ljusstakar och så. Plötsligt kändes det på något vis nytt och så fräscht. 
Härlig är den där stunden, när golven är precis nyskurade och allt är på sin plats. Sen är det ju faktiskt än härligare när rummen fylls med liv; skratt och gråt, brödsmulor och pastabitar och allt däremellan.
Som ni ser fattas lite färg på foder och listen längst ner på två utav fönsterna. Men som tiden varit det senaste, så har den inte räckt till till så mycket sånt fix. När M väl kommit hem från jobb och uppdragande, så vill han såklart inte kasta sig på renovering det första han gör. Utan pussa fru och småttingar istället. Och det älskar jag honom så för. Strax är det klart, det törs jag lova. Jag funderar på vad för julestakar som skulle passa i fönsterna…
Vinterfint kök!
…
Efter lunchdate med liten Juniflicka och ett träningspass tillsammans med densamme (jaa.. det är trögt att träna den här tiden på året tycker jag… men såå skönt det är att ändå inte ge sig. För den där energin det ger, är så extra-viktig nu.)… så susade vi iväg och hämtade hem en efterlängad Storebror som var glad över att ha fått leka i alla fall en gång denna vecka och på samma gång så glad över att få ta helg.
Näpp. Nu är det kväll och strax middag. Idag blir det köttfärsbiffar, rotsaker (potatis/morötter/rödbetor) och fetaostcreme här hemma. Mums!
Ha en fin torsdagkväll alla ni!
Lillafrun
Inte tu tal om det, inte.
En liten pojke som precis skrivit brev till Farmor och Farfar och var mer än pepp på att få posta hela alltet i deras brevlåda. Hur spännande kan den bli liksom? Älskar hur barn blir lyriska över småsaker. Jag försöker hänga med på precis samma vis. Det blir så mycket härligt då, liksom.
Som när snön plötsligt föll och ringdansen var igång med ens. Samtidigt som vi trallade Vi ser det snöar! . Det känns på en gång så himla gemytligt och ombonat, mjuk på något sätt. När snön kommer, menar jag. Det är liksom mest kallt, kalt och hårt ute nu. En stund av singlande snö var topp!
Annars har vi påtat med ditt och datt här hemma;
Som att träna kroppen spagettiaktig. Vara ute och få kinderna rödrosiga och bli fyllda av friskluft. Läsa Lotta på Bråkmakargatan. Och till kvällen samlas, alla fyra. Tända ljusen. Spika några foder. Bada barn. Och konstatera, att ännu en dag sagt svisch. Men livet är fint. Inte tu tal om det, inte. Som min Farmor. Skulle ha sagt.
Må så gott så hörs vi snart igen!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
