Sommarlovsdagar.
Steker pyttipanna med pyttiga färskpotatis där i
Plockar in blommor från egen trädgård. Tänder kammarljusstake och njuter juniljus.
Blåser såpbubblor ute i vinden
Hänger tvätt och vattnar blommor
Äter spontan pannkakslunch hos semesterlediga Farmor och Farfar
Kan omöjligt se sig mätt på ettåring som går och går, helst barfota i skön pyjamas. Plinkar piano och snackar gojja.
Hoppar studsmatta med Storebor.
Myser inne med gulltottar som både är supersams och inte.
Njuter sommarlov och längtar samtidigt efter varmare sommardagar och allra mest; nästa fredag, då Vackerpappan går på en drös veckors semester.
Sitter på pysselpallen och pysslar koncentrerat. Slår in paket och tillverkar födelsedagskort.
Gör oss kalasfina och går på Svågge/Morbror-kalas
Spanar efter smultronblom och undrar om kanske Drömgården kommer få alldeles egna i sommar
Traskar raskt genom blåst och grönaste grönt, med snusande småttingar i vagnen och lupiner på taket.
Tränar mammakroppen så musklerna svider. Uppskattat, javisst!
Sommarlovsdagar…
Hoppas att ni har det gott, ni med. <3
Lillafrun
Storans After Eight- Glassbakelser.
Jag har flera recept jag vill sända vidare.
Först ut får bli dessa så smarriga After Eight-glassbakelser som både var så goda till en kopp kaffe och dessutom verkar himla roliga att göra. Storan serverade dom på efterättsbuffén härom sistens. Så, som sig bör, väljer jag att kalla dessa för;
Storans After Eight- Glassbakelser
Enkla, lyxiga glassbakelser som kan göras ett par dagar innan servering. (perrrfekt, ju!)
Ca 15 stycken;
Vad behöver jag?
2 dl vispgrädde
1/2 dl kesella
2 msk florsocker
2 tsk vaniljsocker
150 g ljus eller mörk choklad, hackad
Garnering
ca 30 After Eight
Och hur gör jag?
- Vispa grädden fluffig.
- Blanda ner kessella, florsocker och vaniljsocker.
- Rör sist ner den hackade chokladen.
- Sätt ihop After Eight-plattorna två och två, med en stor klick glasskräm emellan. Jämna till kanterna med en sked eller kniv.
- Frys in bakelserna i några timmar och ta fram dom precis före servering
”Varsågoda, börja baka!”
Lillafrun
Att komma hem. Och lite annat, som hör livet till.
Och om det var härligt att ta Midsommarvila några dagar… så var det mer än fint.
..Att komma hem.
Till det där hemmet som var precis-midsommarstädat när vi åkte i torsdags. Mötas av det (och en herrans massa blommor i vaser som inte var så vackra längre) och en tvättkorg som ekade tom sånär som på skurtrasan som kastats där i, gjorde att mamman high-fivade lite med sig själv. Och jag tycker så om, att börja boa in sig, på en gång. Riva ur väskorna, dra igång en tvättmaskin. Packa upp så att var sak hamnar på sin plats igen. Svischa ner på affären och fylla kylen. Laga lunch tillsammans med Lillan, och Syrran som följt oss hem. Äta lunch tillsammans, med arbetarmännen, Farmor och så vi andra. Bland kalasballongerna som ännu hänger kvar som för att hålla kalaskänslan kvar. Liten drog till Farmor så fort han fick, Lillan snusade gott i vagnen. Gammblommor noppades, och alla törstande i fönsterna vattnades. Tvättmaskinen gick varm samtidigt som det hängdes ut på strecket i vajande vind.
Att till kvällen bädda ner småttingar i sina sängar och riktigt se hur dom njuter av att vara hemma. Om än dom haft det prins- och prinsessigt i helgen, så är även småttingarna hemmagrisar.
Mitt i allt svischande stannar jag upp. Andas djupa andetag och bara njuter av allt det vackra runtomkring. Det är mycket som ligger på nu, vi jobbar på, om man säger så.
Dessa somrar med extramycket jobb på gården, kommer vi så småningom att kunna tänka tillbaka på. Minnas det roliga, peppiga, drömmiga och också klappa oss själva på axlarna för att det ju såklart också var en hel del slit…
Idag är det jag som är trött och M den starkare. En annan dag kan det var tvärtom. Oftast känner vi oss i balans och starka båda två, men det måste också få komma någon dag då och då, då det känns allt annat än fjäderlätt.. och liksom alldeles övermäktigt. Det hör till, tror jag. Vi har aldrig tidigare ägt en stor gård, så vi vet ju inte. Men nu, idag, känns det såhär i alla fall. Så jag antar att jag idag kan svara ”joo…” på den där frågan som vi får typ jämt; ”blir ni inte trötta någon gång, ni håller ju på jämt?”… det är så fantastiskt, tycker vi, att denna gård är våran. Att leva här, se småttingar växa upp i en ljuvlig lantidyll, att göra bit för bit här på gården till vad vi önskar. Men sjääälvklart, känns det tröttsamt ibland!
Men jag lugnar mig själv. Tänker det ordnar sig. Du är bara trött Emmeli. Om än det varit vila i helgen, så kanske du inte sovit som du brukar och dagen idag har ju faktiskt varit ganska så jäktig (skyndande)…. förresten har senaste veckorna varit ganska så fullproppade. Om än med roliga saker, så är det ju ändå saker som jag bjussat på min energi till.
…
Det är viktigt att stanna upp. Tålamods-jaget tvingar mig själv att stanna upp, inte bara se allt göra som ligger framför oss, längta till FÄRDIGA PROJEKT, utan också njuta av nuet. Vilket jag ju är så noga med, som ni vet. Alltid, alltid.
Det är nog ett utav våra knep, faktiskt. Att orka med och känns mycket glädje. Genom livet, liksom. Att faktiskt uppskatta, se och njuta av vad vi har, vart vi är i livet och vad som är och sker. Att se det stora i det lilla. Att vara tacksamma. Helt enkelt.
…
Så. Jag andas. Drar till med lite minigympa, alldeles skönt mör efter gårdagens yoga tillsammans med Syrran. Helst ville jag springa idag, men då vi haft/har en Basiluska här i Storfamiljen/vår alldeles egna familj som lurar lite, så fick det bli annat. Viktigt. Att lyssna på kroppen. Och gympa lite lagom när det är det som önskas. Jag skulle ljuga om jag sa annat än att jag är fantast av att skydda andra från saker och ofta behandlar mig själv lite si och så. Precis som många av er andra också säkert fungerar. Men, man får faktiskt inte vara heelt ”huvvelös” (huvudlös/dum), som min Morfar skulle ha sagt.
Att sticka ner ansiktet i den där lurviga gosekatten som varit hos Farmor och Farfar hela helgen. Höra han kurra och bli lugn i hela kroppen. Det, är lite som kuckelimuckmedicin mot det mesta. Nu ska jag göra tidigaste kvällen på tid och evighet och hoppas vakna med ny energi imorn.
Att komma hem. Och lite annat, som hör livet till. Precis så.
Ta hand om er!
Lillafrun
Midsommardagar.
Vilken midsommarhelg vi har haft. Gudomligt mysig, vacker och skön.
Att få vakna upp, tillsammans, i den sötaste stugan jag vet.
Sitta och jamma tillsammans med min man. Äntligen hinna bläddra i dom där himla tidningarna jag ännu inte hunnit tagit bort plasten på.
Sörpla kaffe och knapra MammaMormors skurna pepparkakor.
Och så den där grejen att göra prick ingenting… Sitta och tom-glo.
Eller typ ha stunder att bara prata käkarna ur led tillsammans med Syrran.
Ligga raklång i en trasselhög i soffhörnet och kramas och smygpussas sådär nykärt tillsammans med han jag får kalla min man.
Höra Minimannen sjunga ”Det ska va gött å leva” samt ”Man ska ha husvagn” sisådär 200 gånger låten. Och kolavippa över hur gullig två småsyskon kan vara.
Yoga kroppen (näst intill) urled och bli alldeles skönt mör.
Basta i vedeldade bastun nere på bryggan med regnet som smattrar mot taket.
Träffa Storanfamiljen som också kom och hälsade på här i sommarstugan och att allihopa tillsammans ha en skitrolig kväll med god mat och hysteriskt roliga lekar.
Och att få somna i det där lilla sovrummet, med stora vallmo på väggarna. Med två småttingar som ligger med armar och ben kors och tvärs, och liksom sträcka ut handen och nudda vid hans hand… min M´s. Och bara få känna tacksamheten skölja över en.
Dessa dagar har varit en Midsommardröm.
…
Och idag, håller vi på att packa oss hem.
Ja, Vackerpappan åkte tidigt i morse och är redan hemma och snickrar.
Småryggsäckarna är åter packade. Dom som Storebror packade i torsdags. En till han. Och en till Lillasyster.
…
Igår spöregnade det prick hela dagen. Idag är det sådär alldeles lugnt. Och skönt.
Och det där som älskar så, men som också varit så skönt att pausa ifrån; tvätthögarna, hemmaprojekten och Drömgården liksom. Precis det, känns som världens lyx att få komma hem till nu.
Så himla härligt, med några Midsommardagar vid havet. Det behövde vi.
Hoppas, hoppas att ni haft en härlig midsommarhelg, ni med!
Lillafrun
Att vara här och ha Midsommar.
Havsluften. Dofterna. Fåglarnas sång mitt i natten. Ljuset. Kylan genom färden till och från utetoan. Gräset och barret under fötterna. Axlarna som skyndat sig och nu plötsligt sänks. Lugnet.
Det är fantastiskt skönt att vara här. Vid älskade Sommarpärlan precis bredvid havet.
Att få fira midsommar här. Ännu ett år.
Dessutom med en skäggig och två småttingar. Delar av storfamiljen. Morbror och Moster och deras vänner som varit här så länge jag kan minnas.
Och traditionerna hålls. Och det är så att jag blir gråtig. Så fint. Men med lyckan blandas också vemodet.
För åren går. Det gör dom. Men det är så gott att se och känna, att här inte bromsas in… vi firar allt vad vi alla orkar. Oavsett.
Och så himla mysigt vi har.
Det var fantastiskt att få vakna här i morse. Möta Midsommarafton. Här. I stugan min älskade Morfar byggde för länge, längesedan.
Plocka blommor ute på ängen tillsammans med min lilla Flicka. Binda kransar till mig och småttingar. Äta midsommarlunch.
Binda stång och dansa små grodorna.
Äta jordgubbstårta.
Göra upp eld i värmaren, smågympa lite och till sist snofsa till oss lite, svassa i finklänning och bara njuta, äta lite till och må gott i den så andäktigt vackra Midsommaren.
Önskar er en Härlig Midsommar, alla ni!
Lillafrun
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.