Att tända ett ljus i mörkret!
Nu är Allhelgonhelgen här.
Och den är till för att tänka på dom som inte längre vandrar här på jorden med oss. Till för oss som är kvar här, att minnas. Till för oss att sakta in, begrunda. Till för vemod. Till för kärlek. Till för sorg. Till för hopp.
Tillsammans med barnen har jag gjort ljuslyktor att tända i mörkret.
Med lite uppvispad äggvita som vi penslade på burkarna, följt av strösocker som strösslats på. En liten rosett. Och plötsligt hade vi dom sötaste av, låtsasfrostiga, ljuslyktorna. Kanske vill du pyssla en du med?
Önskar dig en god allhegonahelg <3
Emmeli
I Ett utav barnrummen.
Då jag gjort en rejälare sortens städning i ett utav barnrummen där uppe på våning två, passade jag på att ta några bilder.
Vi kanske stannar till redan här, precis utanför. För er som undrar; Pärlsponten är målad i Gysinges 2 % grön umbra. Snickerier i Gysinges 7% grön umbra. Dörren, fantastisk eller hur? Den är ett utav dom kärare gårdsfynden.
Ni är flera som frågat tidigare om bilder på barnrummen.. men jag har knappt visat dom, mer än när dom var precis nygjorda för två år sedan. Då det ju helt sonika handlar om just det; barnens rum. Deras egna rum. Men, nu är inga spår av pågående lekar eller så, rummet är rätt anonymt.. ja faktiskt redo för att Moster M ska flytta in där över allhelgonahelgen!
Så nu tvärkikar vi in, efter att ha frågat om lov, förstås!
Här är ett utav dom två barnrummen vi gjort i ordning.
Lite enris i kruset och november och dess lugna, tillåtande känsla, är här.
Älskar gamla skolplanschen där. Ett utav alla andrahandsfynd här inne.
Här inne samsas dom flesta av barnböckerna, faktiskt. Då går man till ”Lilla biblioteket” och tar sig en bok innan kvällsläsningen. Mysigt!
Väl vald konst.
Tapeten här inne är en boråstapet, inhandlad hos Colorama Lunde givetvis (alltid prisgaranti på tapeter där OCH världens bästa hjälp och rådgivning).
Skurgolv i mitt hjärta! Vackraste jag vet. HÄR kan ni förresten läsa om hur vi gör när vi skurar dom.
…
Nu har vi ju dubbelt så många barn som iordninggjorda barnrum, så ni anar nog att det väntar barnrumsskapande framöver. Men vi vet inte riktigt hur vi ska göra med den saken… behövs fyra egna rum? Hur gör ni andra med många barn? Har alla varsitt rum? Om inte, hur länge känns det ok att dela?
Dela gärna med er av era erfarenheter, tack! <3
Emmeli
Drömgårdsrapporten!
Den allra, allra sista oktoberdagen är här och vi tittar tillbaka på detta oktoberavslut, tycker jag.
Innan vi kikar på önskeplanerna för kommande vecka…
Veckan som gick, fylldes med;
En frostig veckostart som gav smygande jullängt.
Dessa småstora guldstunder. HemmaMamma-dagarna går i ivrig fart, som ni förstår. Att få slå ikull sig på sofflocket efter ruschiga timmar, med en kaffekopp, bredvid ritande 6-åringen som berättar om ditt och datt från skoldagen.. nej, jag kan inte tänka mig något lyxigare än att få trötta ut mig, genom att ge mitt allt till dessa små liv.
Dessa pojkar samarbetade så vackert. För egen del och islandshästen, aka ”Kolabönan”.. så har vi en liten dipp. Som alltid, vid pälssättning och pälsfällning. Vi tar det varligt, jag kräver inte så mycket av honom just nu, mao. Vi myser mest. Det är häftigt att ”ha råd att lyssna” på vad hästen säger.. övertygad om att det bygger band på fräsigt vis.
På småstunder utimellan sytande, bytande, matlagande, diskande, tvättande osv… så försökte jag rå på den o-herrans o-charmiga oreda som slagit läger där ute i renoveringsröriga hallen. Vi har NOLL förvaringsmöjlighet som det är nu, i vår hall. En liten hatthylla, några krokar, det är det. Så, det vill till att det hålls ordning.. årstidsskiften finns det inte bara fyra, det finns små mellanperioder också.. så jag rensar ut och bär ut till klädförrådet så fort det skiftar i temperatur något. Så bara det vi verkligen använder, hänger framme.
Plutt var så gullig att det värkte i kroppen en och tusen gånger. Så sjåig ålder nu, minstungen klättrar och klättrar.. är på ställen en bäbis inte bör vara på, står och svajar på stolar och klättrar upp på bord.. stoppar ALLT i munnen… minst mat då, för amningen är fortfarande det godaste man kan tänka sig om man heter Lill-Olof. Sjåigt, ja.. men himmel, vad underbart det är, att få uppleva ännu en lillunges framfart genom livet. Ljuvligt att se honom tillsammans med Tripp Trapp Trull.. nu är dom ett sammansvetsat gäng, alla fyra.
Det regnade kallt höstregn och katten kurrade gott på sofflocket.
Lillebror struntade i kottetimmarna.. vi kom på att ingen av oss var peppade på dom ännu, vi tar det ”sedan”.. för oss är det huvudsaken att lillungen hunnit vara lite på förskola innan förskoleklass-start.. och det är ju faktiskt nästan två år kvar dit, för lilla B. Vi myste med ponny och grejade hemma istället.
Här spanade B ut genom köksfönstret efter bästisen…
Och stunden senare så kom hon ju. Och storasyskonen och fina mamman likaså. Sen var torsdageftermiddagen en god variant. Bland lekande ungar, kaffesörplande mammor och så..
Frysen fylldes med mammabröd. HÄR finns receptet!
Päronen boostade sig med motion. Här hade jag precis kommit in efter en springtur. Ni anar nöjdheten.
Ballongerna sedan 1-årsdagen hängde fortfarande kvar och där i salen provspelade pappsen en bas. Ni vet ju att vi spanar efter en elbas till vår instrumentsamling.. pappan hade den största, och på samma gång minsta, publiken..
Helgen fylldes av allt möjligt. Lillminsting hjälpte mig ute i trädgården.. nu förklarar vi oss färdigstädade, hinner vi något mer nu innan vintern då är det bonus. Men nu är det viktigaste upptaget, vårlökarna är i jorden osv.
Söndagen har jag redan bloggat om HÄR.. som om det inte var nog med gott, så njöt vi söndagmiddag hos finvännerna i byn, i deras Drömtorp. Ljuvlig kväll. <3 Somnade som små grisar till kvällen sedan…
…
Och nu är det HÖSTLOOV! Tjoho!
Önskeplaner för Höstlovsveckan
Vi tänkte boka in oss på ett flådigt hotell ett par dygn, spisa dyra restaurangmiddagar, fräsiga lekland….
…Nä. Du vet vid det här laget hur vi fungerar.
..Skolbarnen har höstlov. Och vi har förstås sett till att prioritera extramycket tillsammanstid under veckan. Brandispappan har jourvecka, dygnet runt, veckan lång. Men, vi har stuvat om i ordinarie jobbschema och framför oss ser vi bara ett pärlband av dagar… att fylla med sånt vi tycker om.
Uteliv, friskluft i massor. Spela spel och kaffesörpla. Gäspa i kapp och låta hösttrötta knoppar och knoppar få återhämta sig. Läsa ut kapitelboken vi läser om kvällarna nu och kanske hinna påbörja en ny..
Träffa storfamiljen.
Ta en dag i sänder.
Låta november få välkomnas mjukt.
Önskar er alla en god, god höstlovsvecka!
En sak till bara. Det ÄR helt fine att göra allt det där fräsiga jag först beskrev. MEN! Jag vill bara påvisa att det inte är något måste, en massa olika hittepå, för att det ska kunna bli ett härligt höstlov. Jag tror verkligen inte på att det är vad barnen behöver för att känna att dom haft ett gott höstlov… jag tror på det där, ni vet; ”stora i det lilla”. Fika gott ute på bron, träffa kompisarna och leka i timtals. Önska middag och laga, tillsammans. Ha ro att sitta ner, bygga stora pusslet… göra natt tillsammans, vakna tillsammans.. ni fattar. För ni är kloka.
Ta hand om er alla ni, allt vad ni bara kan. Så hörs vi under veckan!
Emmeli
Oktoberavslut av bästa slag!
Vi vaknar till vintertidens första dag…
Strax efter frukost och kaffesörpel, rullar MammaMormor och PappaMorfar in på gården.
Äntligen rätt vind. Äntligen ypperligt läge. Nu skulle den där stora, blöta, rat- och rishögen eldas. Det blir ett äventyr, menade han som fullkomligt älskar att elda!
Så, hela dagen har vi hängt där nere på lägdan, strax nedanför lagården… hästarna har stått och glott bredvid nyfiket och undrat varför inte dom också fick lunch från grillen..
Jag njuter av synen av mina älskade päron, tillsammans med barnen. Där ser ni lilla O sittandes hos en favorit i livet. Morfar.
Ni som hängt med länge, vet hur mycket jag värdesätter tiden tillsammans med dom människor vi älskar mest. Det finns inget som gör att jag känner mig rikare, än när vi är, tillsammans.
Och den här synen, värmer extra gott, just idag. För precis ett år sedan föddes mitt fjärde barn.. bara dagarna senare, behövde min mor genomgå en svår och stor hjärnoperation. Puh. Det var en sån pärs.. livets höga och låga, som skulle samsas till ett.
Enormt tacksamt. Att nu se min Lillminsting tjava över lägdan med sin Mormor… också få ansiktet tillknövlat av pussar.
Så fikade vi förstås!
Saft och bullar, toscakaka .. och lyx-kakor enligt Juniflickan (ballerina!).. och kaffe, förstås.
Någon fick en bullsnärt.. och man kan ana en viss grad av nöjdhet.
Sitta och filura på en traktorskopa bredvid Storasyster..
i en alldeles sagolikt varm senhöst-dag…
Oktoberavslut av bästa slag!
Om ni frågar mig alltså.
Men smaken är ju som baken. En himla tur..
Emmeli
Jag tror att det är meningen, att vi ska lyssna.
Så fort löven fallit, kommer senhöstens blyertsgråa färgpalett med ens.
Och jag tänker sluka hösten med hull och hår.
Omfamna.
Jobba med. Inte emot.
Plockar undan. Stuvar bort. Skalar ner. Varvar ner.
Sover mer. Andas långsammare. Hinner landa, tänka, fundera.
Gröna salladen? Uuäh. Ge mig gräddig pasta och långputtrad gryta. Är mjölken slut tar jag en skvätt grädde till gröten. Sådetså.
Oktober närmar sig sitt slut och naturen säger oss nånting. Jag tror att det är meningen, att vi ska lyssna.
Det är inte meningen att vi ska hålla samma tempo och iver, året om. Tror jag. Möter du mig i maj och jag är den som inte förstår att sömn behövs så väldigt, den som bara vill äta grönsallad osv.. nu? Ja men låt mig bara gå i ide.
Känner du igen dig?
Norpar med mig lite enris under barnvagnspromenaden. Låter det samsas med vattniga men väldigt röda falläpplen, tillsammans med lite mossa och ljung. I sin enkelhet, så fint där på bron.
Dimman dansar över åkern.
Oktober närmar sig sitt slut och naturen säger oss nånting. Jag tror att det är meningen, att vi ska lyssna.
Var sak har sin tid. Var tid har sin charm.
Ta hand om er <3
Emmeli
Jag vill att du ska kunna kika in här och ha en god stund. Känna att jag är människa precis som du. Stark och skör, på samma gång. Få en glimt ur ett norrlandsliv på landet i höga kusten. Bland småungar, renoveringskaos och livet högt och lågt. Vi har disk-, och tvättberg, vi också. Men jag kanske för det mesta väljer att fånga något annat än just det i bild. Jag är nämligen en jäkel på att nästan bli förblindad av det vackra och fast besluten om att livet ska vara så själagott det bara går.
Välkommen hit, jag hoppas att du ska trivas!
Följ Drömgårdsliv
Inga resultat hittades
Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.
