av Emmeli | jul 17, 2014 | Familj och Vänner, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader
50 mils bilresa. 25 grader varmt och stekande sol.
Om vi säger såhär: det gick inte i ett svep, av sig själv eller som vi hade drömt om. Redan en mil ifrån hemmet mötte vi vägarbete och blev ståendes på E4-an. Det må väl ha hänt. Liten sov och 10 mil hemifrån, i Sundsvall, stannade vi för att köpa solfilm till bilrutorna. Och jag råkade försvinna in på lager 157 och bli smått tokig och återvände såklart med en fullproppad påse med massa saker ifrån favvomärket (Bondelid). Sen drog vi vidare, efter att S även hunnit att äta en sväng. 10 mil, så långt flöt det.
Sen minsann, var det någon som inte aaaalls hade tänkt att sitta i nån bild något mer. Varmt och besvärligt och mamman såg ut som en clown där hon försökte teatra, plinga med skallra, ruffsa på leksakerna som pep och skallrade, bläddra som en galning i boken, visa babblarna på ajfånen, allt på samma gång….men ingenting hjälpte. För det där med envishet, det är vår grej här i familjen.
Så vi stannade.
Jag och mannen flög ur bilen, för vi fullkomligt hatar att höra Liten ledsen. Vi är rättare sagt väldigt ovana med det och blir smått förskräckta dom få gånger det händer. Mannen hämtade Liten så snabbt han kunde, jag kastade av mig klänningen och slängde fram maten. Men inte ville han någon mat….. han ville ju bara hoppa… såklart (!).
AJJJ!! Men vad i…!!! skriker mannen, där han står och vevar på med armarna, stampar i marken och sparkar i luften,som nån annan Rudolf. Jag och S blir så rädda båda två att vi måste gråta en skvätt. M brukar liksom inte skrika…vi blev rädda, okej?
Liten studsar sedan på i knät på oss och är så nöjd så, precis som vanligt. Jag och M kollar på varandra och blickarna sa Det här kommer att bli en låååång resa.
Vi bestämmer oss för att åka vidare.
Men honan i famlijen har blivit kissnödig och måste tvärt ut. Hon glömmer att hon bara har den extremt genomskinliga underklänningen på sig och tutteluckan öppen… fastän vi står på en gammal grusväg mitt i ingenstans, där det finns hyyysterisk med broms (det var en sån bjässe som åt en bit av M), så måste det ju såklart komma en bil. Från ingenstans. Det hela slutar med att vi åker vidare, med en kissnödig morsa. Hon kunde inte slappna av… med bromsar flygandes runt rumpan och möjliga bilar bakom knuten.
Efter en stund somnade vår lille prins och vi skyndade iväg- Nu stannar vi inget mer, mumlade M där framme vid ratten. Du får kissa i flaska, älskling!
Och sådär fortsatte det. Med den ena farsiga scenen, efter den andra. Som i Tönnebro när morsan skulle av med den där förbaskade klänningen igen (vem faasen tvingade henne att ha klänning!?!? Jordens absolut sämsta amningsplagg!!!) för att servera lunch till Liten. Pappan satt kvar inne på restaurangen och jag styrde ut med Liten och vagnen, mot bilen. Parkerade vagnen mellan våran bil och den till vänster. Tänkte att hoppas iiinte att just dom bilägarna kommer nu, när jag sitter här, med vagnen där i vägen, maten ute i vädret, bara den där jädra genomskinliga underklänningen på.
Vad tror ni händer?
Bilägarna kommer och jag måste gå ut i typ bara underkäderna. Alltså, jag dog pinsamhetsdöden en sväng. Och sen när M kommer bestämmer vi oss för att gå ut en stund i skuggan. Frid och fröjd. Och jag fick sedan världens vackraste kärleksförklaring av M. Då jag senare såg mig i spegeln och inser att alla lappar pekar åt alla håll från klänningen, Klänningen är ut-och-in och det är inte ett rätt någonstans. Sällskapsresan kan slänga sig i väggen. Men okej, M ser mig, inte klänningen, tänkte jag!
Men vi har faktiskt inte bara haft en jobbig resa. Vi är så förbenat bortskämda med att minimannen alltid är glad och nöjd, så för oss är små stunder av skrik, som hela evigheter. Vi har haft det gott också…
…lunch vid vattnet, med premiärsittning av egen stol för lille S.
Och den här stunden, när vi var i skuggan och tittade på vattnet. Den var också himla skön, tyckte vi alla tre.
Och sen vi kom vi ju faktiskt fram. Till slut. Fram, till Storasyrran med familj, på Ekerö. Där fick vi några guld värda timmar av hoppande, sträckning av ben, ljuvligt god middag och huuur mycket bäbiskläder som helst.
Liten skyndade sig att inviga den kusinärvda kepan, på en gång!
TACK älskada, för idag! <3
Vi satt ute bland lavendel och i stekhetta. Och njöt, av fantaaastiskt god middag!
Gullig Mini som var bärare av den färska, nygrillade laxen.
Dom där timmarna av syrrans och Svågges lugna lugn, kramar av syskonbarnen och värdefull familjetid, gjorde susen och alla tre var vi sedan redo för att ta oss hit, där vi är nu. I Nynäshamn och vid båten som ska ta oss över vattnet.
Nu kommer vi, Gotland!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 17, 2014 | Dagens outfit, Lilla familjen
Nytvättad, ostruken, hysterisk skön Bondelid-klänning ifrån förra sommaren.
Nu är det torsdag den 17e juli och i almanackan står det Åker till Gotland!
Almanackan som är tom på alla måsten och bara fylld med mys och ledighet. Nu tar vi semester ifrån semestern och drar iväg på semester… alltså, den här sommaren tar priset som livets lyxigaste sommar; med oceaner av tillsammanstid. Det, vi värdesätter högst, i Lilla familjen.
Liten vet inte alls vad som väntar. Men det vet jag. Paradiset på jorden, mannens familjehus på Gotland. Det där söta kalkstenshuset, med atmosfär så lugn att filbunken ses som hyper. Nu längtar jag dit. Ja, det blev precis som jag trodde. Nu när vi är på väg, då längtar jag dit. Vi tar dagen idag som en roadtrip-dag, vi har ett mysigt hälsa-på på vägen, hos älskade. Det ser jag fram emot.
Liten vädrar tårna och har laddat upp med det han anser är viktigast att ha med sig på semester; mamma, napp och trasa, ett par leksaker, hoppgungan. Och pappan, han är viktig.
Så nu kör vi. Mot veckor av semester, på en ö vi älskar. Med rosor och valmo i mängder, stränder och vatten. Glass, solnedgångar, hängmattestunder och tid att bara vara-vara.
Tjingeling!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 16, 2014 | Emmeli funderar, Sommarhemma, Träning
Och nu sitter jag här igen.
På den där älskade trappen, med sommarvackra vidder och solnedgång som utsikt. Jag älskar att sitta här.
Och här utanför. Utanför lagårdsdörren. Där satt jag tidigare ikväll, vyschade en liten till sömns, samtidigt som jag fantiserade om allt mellan himmel och jord. Betande hästar till exempel…
Idag har det varit en, nästan löjligt, jobbig dag. Jag vill inte åka härifrån. Jag längtar till Gotland, men vill inte åka härifrån. Det är med andra ord blandade känslor hos mig just nu. Men det känns bättre nu, än tidigare idag. Nu är varenda väska packad, bilen står skinande ren , med en gapande, semesterpackningssugen, takbox på taket. Huset doftar nystädat och viskar att det lovar att stå kvar när vi kommer hem igen. Tvätten är tvättad, gräsmattan är klippt. Och blommorna här bredvid mig på trappen, dom är så vackra att jag kan bli uppslukad för mindre. Dom har både badat i regn och sol idag.
Varsin löptur har vi tagit oss också, jag och mannen. M i stekande eftermiddagssol och jag fick lyxen att springa nu ikväll, när det var perfekt temperatur. Däremot fick M lyxen att ha sprungit först och vara färdig först. Jag hann börja gruva mig, liksom… allt har sina för- och nackdelar, helt sonika! Men nu är jag också nytränad och njuter av känslan, efter en väldigt lyckad löptur.
Det känns tryggt att lämna sommarhemmanyckeln till älsklingsgrannarna. Och jag vet ju, att bara vi är på väg imorn, så kommer jag blir sådär Gotlandstokig som jag innerst inne är. Men det är annorlunda nu. I år. Ja, det är det.
För jag har blivit kär. I ett hus. Jag kallar det för mitt Sommarhemma.
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 16, 2014 | Emmeli funderar, Familj och Vänner, Hem och Inredning, Laga, Baka, Äta, Lilla familjen, Liten 4-6 månader, Sommarhemma
Vilken mysig kväll det blev igår.
Familjen kom på middag.
Vi välkomstskålade i något iskallt, supergott, rosa och bubbligt. Amé; en fruktdryck gjord på juice, källvatten och örtextrakt. Inget tillsatt socker, alkoholfritt. Finns i hälsokostbutiker och på systembolaget. Huur god som helst, ett tips till varma sommarkvällar när man vill sörpla något kallt och gott.
Köket blev varmt av både människor och tända ljus och nylagad mat. Vi åt och surrade och underhölls samtidigt av världens bästa ”tv-program”; Liten. Vi provade ett ny recept för kvällen; ört och parmainlindad fläskfilé.
Och till det gjorde vi skivad, ugnsgratinerad färskpotatis och en kall örtsås med massa citron i.
Och sallad till.
Så makalöst gott, tyckte vi alla. Sommarfräscht liksom!
Och till efterrätt hade vi gjort en liten efterrättsbuffé, för att man skulle få välja vad man var sugen på. Med glass till den ena, rabarberpaj (mest gjord för en älskad mamma-mormors skull) och så den där jordgubbskrämen med hela jordgubbar, äkta vanilj och en skvätt av Storans rabarbersaft i. Ja, den var himmelsk faktiskt! Med en klick grädde till!
Den stora vackra, gamla, skålen fylldes (nåväl, skålen är så stor så det ser ju ut som en fjärs bara!) med jordgubbskräm och där satt vi, kring bordet och mådde himla bra. Plötsligt fick alla paltkoma och vi var helt enkelt tvungna att slå oss ner i sänghavet. Liten låg där i mitten som den stjärna han är, och njöt av uppmärksamheten. Vår lilla charmunge!
Vacker mor, Liten och syster. <3
En mysig sommarkväll. Tack familjen!
Idag vaknar vi till onsdag och sista-dagen-innan-vi-drar-iväg-till-ön-dagen. Det är en hel del att göra, som att tvätta det sista i tvättkorgen, packa, tvätta bil, hänga på takbox, städa huset… ja, det kommer inte gå någon nöd på att-göra-fronten idag, om man säger så. Och det älskar jag!
Dags att sätta fart!
Kram/lillafrun
av Emmeli | jul 15, 2014 | Frågor och Svar
Är det dags för dom sista svaren?
Ja. Jag tror minsann det!
Regnet? Ja, det har jobbat på hela dagen. Men vi har i alla fall en middag på g som vi tror kan bli väldigt god. Ett träningspass är tränat, ett dopsamtal här hemma med prällen är avprickat, och nu åker en ljusblå sommarklänning på! Och här kommer en hel hööög av svar!
14. Är du en lugn person som tänker ” äh det ordnar sig” eller vill du ha kontroll på det mesta?
-Jag skulle nog inte kalla mig för en lugn person. Jag är rädd för det mesta och hispar väldigt lätt upp mig. Vill absolut ha kontroll på allt och lite till. Men sen kan jag också vara precis tvärtom, och tänka ”det lööser sig!, det göör det alltid.”. Men för det mesta, så är det mannen som är lugn för oss båda och jag är den som är hyper. Däremot har jag, som jag sa i förra svar-inlägget, blivit lugnare sedan jag fick barn. Jag är inte alls lika nojjig som jag trodde att jag skulle vara. Det är ju nästan bara konstigt, att det blivit så? Men bra!
15. Bakar du ofta ert matbröd ist för köpebröd?
– Stolt som toppen blir jag, när jag kan svara Jag bakar allt vårt matbröd. Vi köper aldrig mjukt matbröd i affären. Det är nyttigare, billigare och framförallt tuuusen gånger godare med hembakt. Jag hoppas att jag orkar, hinner, har lust och tid till att fortsätta!
16. Hur orkar du att vara så alert & pigg?? Är det pga träningen eller har du det motigt OCKSÅ innan fötterna kliver utanför dörren ;)?
– Jag är nog bara sån, som männska. Men såklart har jag också stunder och dagar då allt känns motigt, drygt och bara som stora berg, vad det nu än är jag ska göra. Men absolut! – träningen hjälper mig att bli en starkare människa, både fysiskt men också så att jag orkar mycket psykiskt. Min livsfilosofi är i grunden väldigt positiv och jag är rätt tjurig som person, ger mig inte i första taget liksom, så med huvudet inställt med positivt tänkande och en tjurighet på det, då kommer man långt, har jag märkt! 😀 Usch vad kaxigt det där lät, inte så menat!
17. Har du bara haft en kille?
– Nope, min första kille hade jag på dagis när jag var en sisådär fyra år. Ja, förresten hade jag två på samma gång. Jag skulle gifta mig med någon av dom… men kunde inte riktigt bestämma mig för vem; dom var underbara killarna, men dom hade sina brister båda två. Den ena dregglade för mycket när han pussades. Och den andra luktade inte helt och hållet rosor ur munnen. Kräsen jag, redan då!
18. Nödvändiga/bästa inköpen till pyret?
– Vårt bästa inköp: vagnen. Han älskar den och den är huur bra som helst. Emmaljungas Mondial Deluxe 2014, rekommenderas! Stor, men ändå smidig. Men förrutom den, så såklart kläder, blöjor, febertermometer och så vidare. Men det är verkligen så, att man kan köpa huuuur mycket saker som helst. Allt ifrån blöjhink till en inte-vet-jag; en mackapär att peta i näsan med… man märker eftersom vad man behöver. Men ett tips: köööp inte för mycket grejer!!! Det basala bara. Sen får man se på vägen vad man behöver, eftersom det helt och hållet beror på barnet. Jag har inte behövt tänka tanken på nappflaskor, amningspumpar och sånt, då allt har funkat så bra med amningen. Men hade Liten inte velat ammas, då hade det behövts saker till det.
Just nu är favoritsaken här i huset,hoppgungan! Han är galen i den!
19. Förlossningsväskans måsten?
– Inte mycket, där heller. Jag hade en skön mysdress med mig, som jag åkte hem i. Visserligen en nyköpt, så det kändes lite extramysigt, inte den nopprigaste brallan jag ägde liksom. Men jag var inte såå sugen att ta på mig ett par tighta jeans till exempel, så en fin mysdress passade perfa, för mig. Jag levde, dom två första dagarna efter förlossningen, i den där mjuka bomullsrocken man fick låna på BB. Såg helt enkelt ut som ett vitt litet mamma-spöke i ett par dagar. Var heelt och hållet uppslukad av bäbisen. Jag kom möjligtvis ihåg att borsta tänderna. Och duscha, såklart. Det var heaven!!! Att kunna se fötterna igen, vilken grej! Men annars, så var det bäbisbubbla, deluxe!
I min väska hade jag: Förlossningsbrev! Rosa mysdress till mig. En grå minimysdress till Liten. Nya underkläder. Necessär, med tandborste, lite rouge och amningsinlägg (!!! BRA grej!). Och såklart blöjor, en skön mössa till bäbis, en filt, ministrumpor, en napp för 0-3 månader och en fet kräm (Purelan) för att redan ifrån början kunna pre-arbeta för att inte få sår av Litens ätande. Grym salva, köp den! Sen hade även mannen lite grejer i väskan, typ några par kallingar, kläder och necessär. Och KAMERAN, för guds skull! En utav dom viktigaste sakerna!
20. Tips för att underlätta amningen?
-Jag vet att amning absolut inte är något att ta för givet. Jag gick in med inställningen att Jag får se hur det går. Går det, så går det. Går det inte, så löser det sig på annat vis. Jag var (kors i taket!) väldigt lugn och det tror jag hade stor betydelse för att det gick så himla bra, ända ifrån början. Vår lille S letade efter maten, det första han gjorde när han kom ut, och det var helt och hållet fascinerande och så lyckosamt! Jag använde Purelan i förebyggande syfte, ända ifrån början, och slapp på så vis sår. Det är nog mitt bästa tips!
21. Att livet förändras på ett positivt sätt när man får barn vet jag, men vad har varit den största förändringen för er??
– Jamen, till exempel den där grejen med spontanitet. ”Vi drar dit, nu på stuberten!”… och då tar det en liten evighet innan man är iväg. Skötväska med check på att allt är däri, vagnen ska packas in i bilen (om man ska åka bil, alltså) och hoppsan! Någon liten är hungrig, precis nu.. och så vidare. I början kom vi sent, överallt. Haha! Men nu har vi fått snits på det hela och dom där små evigheterna blir kortare och kortare. Och sen såklart den där grejen, att vi är tre nu. Det är inte bara jag och M och allt fokus från oss, till oss. Att jag skulle kunna älska någon annan så mycket, som jag älskar M, det trodde jag knappt var möjligt. Men det var det. Och lite därtill. Kärleken till Liten är magisk! Och så den här ansvarskänslan förstås, den är också ny. Och mammahjärtat. Och att det inte bara är mig själv som jag har största ansvaret över. Att bli mamma är livsomvälvande, svårt att beskriva, underbart att uppleva!
22. Vad är dina bästa inredningstips?
-Åh, jag kan ju inte sånt där egentligen! 😉 Jag bara gör.
Älskar vitt och ljust och spets och rosigt och gammalt och skavt, med historia i kanterna. Jag vill ha det mysigt. Inte stelt, rakt och blanka ytor. Kan helt klart tycka det är snyggt också, men inte hemma hos mig. Där vill jag ha mjuka färger, massor av pelargoner i gamla krukor. Jag tycker om när färgen är matt, den vita nyansen heter antik-vit och när pinnstolarna är så rangliga att dom går att gunga på. I hemmet tycker jag om vackra stilleben; lägga fram en trave med gamla böcker, sätta olika ljuslyktor på ett silverfat. Och att använda en gammal spegeldörr som sänggavel, det är det finaste vi har i lyan. Både miljövänligt (återanvändning) och vackert!
Sen tycker jag att det är fint att blanda både gammalt med nytt. Slitet med oslitet. Lagom och inte för många favoritgrejer framme samtidigt!
HÄR finns fler bilder från vår lya.
23. Har du några särskilda ess i rockärmen när det gäller loppisar eller annan second-hand som du kan avslöja?
– Åh, tyvärr. Jag åker runt som ett snurr och letar loppisar och ibland hittar jag riktiga fynd och ibland går jag ut med sur-min och tycker mest att det där var bara skrot. 😉
24. Du pratar alltid så gott om alla du träffar och möter, men vad är dina bästa egenskaper enligt dig själv?
– Jag är tjurig. Det är verkligen både på gott och ont, men om vi ska tala om det positiva, så gör min tjurighet att jag klarar väldigt mycket av det jag tar mig för. Ja, jag ger mig då inte förrän jag absolut måste. Det är ett bra verktyg här i livet! Sen är jag omtänksam också, älskar och värnar om mina nära och kära. Och om vi nu har sparkat Jante i häcken så kan jag väl säga att jag är rätt så pysslig och händig också, älskar att baka, laga, städa och fixa hemma, både med blommor och vackra ting! Liten ropar här i bakgrunden att jag är världen bästa mamma också. YES! 😀
Sådärja. Nu var vi i mål med frågestunden!
Trevlig kväll vänner!
Kram/lillafrun
Senaste kommentarer