av Emmeli | feb 22, 2016 | Emmeli funderar, Köket, Lilla familjen
På gamla skåpet i köket just nu; en massa ljus och rosa nejlikor i bubblig vas. Snön faller långsamt där ute, men fåglarna kvittrar och viskar om snart-vår. Ja, i alla fall Vårvinter, som ju är en så himla härlig årstid här i Norr.
Idag är det måndag!
Natten har varit lugn. Liten behövde bara ni-vet-vad två gånger igår, sen kom hungern och därefter höga febern. Idag rosig om kinderna och loj, men ändå piggare. Sitter just nu i stora, handdukstäckta, fotöljen och äter piggelin. Ur led är tiden….. men vad tusan har man Äckelsjukan, så har man. Liten är överlycklig över att ha fått en alldeles egen glass och säger direkt jag kommer nära honom att Mamma inte ha aais, de ä mi-min och skyndar han sig att nicka Ja! när jag frågar om han har det bra. Lillvän.
Jag och mannen är fortfarande friska. Peppar, peppar. Pappan som skulle jobbat hemma idag och kan skjuta på jobbet, får ta hand om skatten. Själv drar jag iväg för en dag av klassundervisning.
Jag är fortfarande så himla varm i hela kroppen efter vår fina helg. Tänk att vi vågade oss iväg, jag och mannen. Vi hade planerat den här helgen, men så för några dagar sedan slöt vi ut den… vi älskar ju att vara med vår unge, liksom. Så till sist kom vi ändå fram till att Sisse skulle ha det überbra, och vi med. Att längta efter varandra är också nyttigt och fint. Så rätt vi hade! Att helgen sen slutade i Äckelsjuka, det är bara att sudda ut i fokusfältet….fast ändå inte. Det är livet liksom! Och jag älskar allt med Lilla-Familjen-livet!
Näpp, nu ska jag kila! Önskar er en god veckostart!
Lillafrun
av Emmeli | feb 21, 2016 | Emmeli funderar, Jag och M, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Pyret i magen
Så åkte vi iväg.
Tog snowracern till Farmor&Farfar och vinkade sedan där av en unge som slog sig för knäna och gapskrattade som en farbror när vi sa att mamma och pappa skulle gå…
Jag och mannen rullade söderut och stannade i en mysig stad, ypperlig för vårt Hjärtedygn. Och så himla, himla fint vi har haft det. Igår åt vi lunch på mysigt eko-ställe, strosade hand-i-hand på stan, minishoppade första klädplagget till Pyret i Magen, stannade på mysigt fik och sörplade mera kaffe. Och bara det där fina i att sitta och prata länge, länge och bara ha ögonen för varandra. Så gjorde vi igår något vi toksällan gör (ännu mer megasällan nu när vi har en nyfiken-på-allt-vi-äter-minimänniska här hemma); gick till Hemmakväll och köpte smågodis i botten av en jättestor burk med rosa lock och checkade sedan in på fint Hotell på högsta våningen. 
På kvällen gick vi på date.
Tillpiffade åt vi på Världens Bästa Restaurang. Jag har aldrig ätit såå gott (i hjärtat finns det inget som slår mormor-palt, men ni hajjar).
Oxfilé, potatiskaka och en himmmelsk bearnaisesås. Maj gadd. Mätta lommade vi sedan tillbaka till vårt rum.
Läste mama, åt godis och hade mysigaste kvällen jag kunnat tänka mig. Jad skulle ljuga om jag inte sa att jag stundvis hade graaaav Sisselängtan och bara ville åka hem till honom. Fast innan jag hunnit reagera så hade jag somnat i famnen på min M.
Med M´s hjärtslag mot örat kände jag sån enorm tacksamhet, lycka och sån känsla av att vara så himla rädd om någon. Han är ju mitt Alltochlitetill, den där mannen.
Plötsligt var det Hotellfrukostdags,
Mage i hiss.
Jordgubbsmarmeladshjärta på mackan och så.
Och så lite present- och påskpysselshopping, blom- och mathandling, sen ilade vi hem. Mot efterlängtad unge!
Den där människan, alltså. Vackraste jag vet.
Den här helgen, -Finaste av Världar;
-Att få en dag av Alla-tre-tid, då vi var på Rudolf-äventyr och badade och sportade småbarnsliv deluxe. Och så ett dygn av Han-och-Jag-tid, för första gången sedan vi blev föräldrar. Och så till sist få komma hem, till vårt älskade Norra Drömgården och ha söndag tillsammans.
Jag och mannen kilade direkt för att träffa Liten. Han berättade vad han lekt med under senaste dygnet och så svarade han Neeij på frågan Har du saknat mamma och pappa något då? . Fint så. Det är gott i hjärtat med en trygg unge.
Vi bäddade ner Liten i vagnen och han somnade i princip innan vi var hemma på gården igen… och det är inte många metrar att gå. Jag och mannen gick in och packade upp, åt lunch i godan ro och jag beskådade lilla, lilla bebbeoverallen till Pyret i Magen.
..och så passade jag på att baka lite inför en älskads Tvåårsdag och gå promenad.
Bästa, bästa, bästa helgen.
Slutligen alla hemma igen.
Som ni vet så är ju mannen sällan ledig en hel helg, men nu har han varit det två helger i rad och vi har sannerligen maxat dessa två. Så varm i hjärtat. <3
.. och det kattpissiga? Jo, han som vi nu för andra gången i livet trott ”matvägrat” … har ikväll åkt på Äckelsjukan, den här ”matvägrangången” också. Så.. här tröstas det, tvättas, kokas blåbärssoppa och levs Äckelsjukeliv, helt enkelt. Jag och M känner oss lika dumma som senast när vi sa att nu har nog S sitt första matkrångel i livet… nåväl.
Finaste av Världar…. och lite skit på slutet. Precis så! <3
Lillafrun
av Emmeli | feb 20, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Lördag!
Vi vaknar i storsängen tillsammans. Säger god morgon till varandra. Jag och mannen godmorgonkramas varpå Minimannen, även kallad Lillchefen, ryter till och säger Nääj, Sliiutta Mamma o sliiutta Pappa!. Jo, jo, han har finslipat på det ordet sedan igår. Så nu är det ju nästintill klockers. ”Yeah”….
Så packar Liten en hög av nödvändigheter, som ett par kalsongdressar från Polarn och favoritböckerna.
Välling och leksaker i massor och blöjor och sånt behöver han inte packa med. Han ska till Farmor och Farfar på lyxweekend, nämligen. Och där finns allt det där andra.
Det laddas med brakfrukost och pratas om dagen, för både stora och små.
Som ni ser blev det lyxmackor till frukost istället för igår kväll…. päronen var visst helt toktrötta efter gårdagen, så vi somnade både två tillsammans med Liten. Klev upp mitt i natten för att äta en filtallrik till fredagmiddag och sova vidare igen.
-ha ha, Taikons på tre personer. Det fixar vi i Lilla Familjen!
Pojkarna hjälps åt att stoppa disk i diskmaskinen. Fortfarande ett happening det där med diskmaskin!
Jag är så tudelad i hjärtat idag.
Jag och mannen har ett dygn framför oss. Bara, bara Vi. Tid att bara vara E och M. Hålla handen, prata längelänge och bara bry oss om varandra lite extra. Vi ska ha ett Hjärtedygn av Han-och-Jag-tid, helt enkelt. Känns himla, himla fint.
Men… jag har ju bara varit länge-ifrån Liten en endaste gång (i somras när älskade vännerna gifte sig och det var för taskigt att ha lillvännen med i 35-gradiga stekvärmen, 80 mil i bil, bara för ett drygt dygn bara..).
Jag tror att vi kommer att ha det fasligt fint, alla tre på var vårt håll. Ja, det bi ja! ( ja, det vill jag!) säger Liten när man frågar honom om han ska sova med Farmor och Farfar i natt… så det blir nog bra!
Nu ska här tränas ett morgonpass tillsammans med träningsvärken Allan. Sen ska jag rosa kinderna och ladda för allas vår weekend. Håhå, så festligt!
Han-och-Jag-dygn coming up! Hur fin kan en lördag bli?
Ta hand om er. <3
Lillafrun
av Emmeli | feb 19, 2016 | Dagens outfit, Emmeli funderar, Lilla familjen, Liten ett år, Mammalivet
Vi började förbereda oss redan tidigt i morse.
Men av någon anledning så blev det Världens Snurrigaste Morgon. Jag sportade Pappa-Rudolf-humör och ville KOMMA IVÄG NÅGON GÅNG! och vi liksom stöp i varann jag och mannen, vilket inte är likt oss. Och matglada ungen som tyckte han fått sova för lite, vägrade äta och ja, ett tag höll vi på att sluta ut allt.
Men, vi kom iväg till slut.
Pojkarna.
Matsäcken.
Och jag. Rudolf-Morsan i världens absoluuut skönaste mammabralla. Ett par baggyjeans jag köpte från Lindex i veckan. Jag gör som med Liten i magen, kör på mycket vanliga överdelar och köper någon mammaklänning och ett par morsa-brallor. Känns lagom. Just den här blusen är dock en gammal mammablus jag fått ärva av min Storan.
Nåväl!
Liten somnade på en gång i bilen trots att det var långt innan hans sovtid. Så han var trött, helt enkelt.
Vi landade i staden norr om oss. Liten sov och sov och jag och mannen satt som två muppar och väntade och väntade… ville låta honom sova en stund om det nu var trött han var. Sen tyckte mannen att det nu kommit att bli lunchtid och det smartaste draget nog var att äta först innan vi gick in… fast det ville inte den där frun som har noll hum om verklighet ibland, utan liksom romantiserar läget och vill ha det så myyysigt det bara går.
Så, vi gick in.
Och inne på badet, där dukades det upp med god kycklingsallad och morotsbrödsmackor och frukt och äppeldryck för fyramånadersungar, och ja, det var bara ätandet kvar.
Och Liten satt i ro och åt? Näpp.
Sluutta mamma!! SISSE SIMMA! , gastade han och avgrundsvrålade samtidigt. Jag och mannen ville bara sjunka genom jorden och önskade ha en liten av-och-på-knapp av volymen där och då…
Mannen fick feträtt, med andra ord. Inte alls ovanligt. Så han och jag satt där och slafsade i oss sallad i raketfart, med en unge som tyckte att han minsann kunde dra iväg till stora rutschkanorna alldeles själv. Mamma och Pappa, gå tyckte han. Självförtroendet är det inget fel på där, inte..!
Så landade vi i lilla bassängen och då blev vi världens bästa päron igen. Ungen helt överlycklig och bara åkte och åkte och åkte i den där lilla rutschkanan. Solen sken, Rudolfhumöret borta och allt var så himla härligt bara.
Ja, så då hade vi badtimmar i världsklass. Så bra det blev till slut ändå. <3
Mot slutet gick jag iväg och simmade en herrans massa längder och blev sådär skönt slut i kroppen efteråt. Jag mötte upp pojkarna sedan, vi fikade lite mellis och sen drog vi mot badevarelset.
Jag fick lyxen att gå iväg och duscha själv och ha i hårinpackning i håret och sitta i bastun och filosofera, medan mannen tog Minimannen och den lite mindre softare duschen. Han är så fin, min M. Vi möttes ute i foajén. Jag med världens lugnaste känsla i kroppen och M med sin coola lock fast med brallan bortglömd att knäppas och håret på lite härs-och-tvärs (haha)
Till sist lommade vi ut från Äventyrsbadet och drog mot Pappas brumbrum. Russinskrövliga om fingrarna, rosiga om kinderna och trötta i precis hela kropparna. Liten somnade på en gång, även på vägen hem och har ikväll ätit i kapp hans matkenpiga dag med hans favoriträtt, makaon o kov (makaroner och korv). Päronen ska ha räkfrossa, och jag längtar.
Lite Pappa-Rudolf-snurrig dag med en himla massa leenden, bubblande skratt och Sluutta Mamma/Pappa! från en Miniman. En dag tillsammans med finaste pojkarna jag vet. Bättre blir det liksom inte!
Trevlig helg alla ni!
Lillafrun
av Emmeli | feb 19, 2016 | Emmeli funderar, Lilla familjen, Mammalivet, Norra Drömgården, Träning
Dagboken krånglade igår…här kommer torsdagskvällens ord…
”I natt somnar vi ovaggade här hemma.
Började dagen tidigt, tidigt. Liten behövde iväg på Förskolan till tupptidigt, både jag och mannen skulle iväg extratidigt nämligen. Jobb och Förskola. Sen hämtning av Miniman. En långpromenad i snöfall. Och innan vi landade hemma hängde Liten med mig till tandis. Jag dog söthetsdöden när han satt där på en liten stol i väntrummet, med blå alldeles-för-stora skoskydd på fötterna. Höll mamma i handen när jag låg och fick gaddarna checkade (ja, inte på vanligt vis.. utan på ett sånt där tandregleringsvis. Eftersom mina tänder en gång i tiden stått kors och tvärs så var jag (och älskade pappa som alltid följde med<3) under många år stammis hos tandställningstandläkaren och nu behövde det checkas bara. Ja, nog om det). När vi gick från Tandis stack Liten in huvudet i varenda sal och hojtade Hejjjå!! . Den där ungen, alltså. Vaansinnigt bestämd, så godhjärtad, omtänksam och så himla rolig.
Medan mörkret föll tog Liten sig en skön stund i stora fotöljen. Han var trött, sa han. Och det kan man ju förstå, efter en dag med tokmycket lek och så den där ovanligt-tidiga morgonen på det. Jag tränade, trots att det var galet motigt innan. Men jag väldigt glad att jag gjorde det, då det blev ett bra pass och var otroligt skönt efteråt. Middagslagning därefter. Och så till sist en torsdagsstädning, med tillhörande liten apa på min rygg under golvskurandet.
Vi high-fivade när vi klara, Mamma kjlaar! ropade lillvännen.
Kvällsfika drog vi till med för att fira, innan välling och Alfons och sånt.
Jo, jo. I natt somnas det ovaggat. Liten sover redan och jag ska lägga igen mina blå jag också bredvid den där älskade. Och det bästa, bästa är när mannen snart kommer hem från sändning och pussar på mig och säger jag är hemma nu. Då tar liksom sömnen vid, på riktigt. Vi gjorde fika till honom också, såklart. Och så har vi skrivit en lapp med ord vi menar inifrån-och-ut.
Hoppas att ni har haft en fin torsdag.
(Jag är så glad för alla er som tittar in här hos mig. Och extraextra glad blir jag för alla era peppande, fina och omtänksama spår i kommentarsfältet. Tack. <3 Ni vet väl att ni kan följa oss på Instagram också? lillafrunsdagbok heter jag där. )
Natti natti!
Lillafrun”
Ja. Så, var vår torsdag. Och idag vaknar vi till fredag. Helt vansinnigt taggade. Hela familjen har tagit helg och vi ska iväg på familjeäventyr över dagen! Hörs senare!
Senaste kommentarer