Det bästa åt dom bästa!

(Inlägget är i betalt samarbete med Royal Canin)

Har ni sett, tjusiga kattprinsessorna som strosar och busar fram här hemma!

Ser ni vad dom växt under deras första år? Titta här;

Supersvarta Supersöta SuperSally.

Bilden till vänster är när hon precis kommit till oss i början av året och högra bilden är alldeles nytagen, nu en ett år gammal tjusig kattflicka.

Och här, bilder tagna på samma vis, för Prinsessan Svea.

Så liten!!

Katterna. Glädjespridarna för hela familjen, som utvecklats från små kattungar till stora kattflickor. Det är otroligt mycket som händer under kattens första år och det är viktigt att anpassa fodret därefter.

Vi har hela vägen varit måna om att dom ska ha ett bra foder och Royal Canin är i toppklass på detta ämne, med foder för alla katter, oavsett ålder, aktivitetsnivå, osv. Till småtjejerna ger vi nu ett ”outdoor-foder” med mer energi i plus deras små portionspaket (bitar i sås som dom ÄLSKAR!), allt för att dom ska fortsätta utvecklas och må bra! Stora snart 8-årige Sallekatten, ger vi ett annat slags foder, som passar honom bättre, helt enkelt ett foder för lite äldre, kastrerade katter med lägre aktivitetsnivå.

Av småtjejernas nosande, kan ni ana att dom är (jag faktiskt helt) TOKIGA i denna mat. Alla tre!


Är vi fler kattälskare här inne?

Dela gärna med dig av bilder på din/dina katt/katter och tagga @dromgardsliv + #fromkittentocat, inne på instagram alltså, så att jag får se, kattunge till nu.. det vore så kul!

Önskar er alla en god, god tredje adventshelg nu! <3

Emmeli

ett fynd för hela livets jular!

Det är decemberfredag.

Utanför fönstret är världen vit.. ja hela alltet ser ut som en dimma av den vitaste mjölk. Inombords känner jag bara ”åhåh, ÄNTLIGEN!”, för var dag denna vecka har jag snabbt (om man nu kan kalla det snabbt, efter flera veckor krasslig) blivit kryare och kryare. Vilken underbar känsla. Att ha ork igen.

Jag försöker sjåa i lite smyg i köket just nu, sådär så att barnen inte ska börja undra vad jag håller på med.. och varför.. ännu har det lyckats. Lillminsting som stått och vispat och grejat, han undrar liksom inte varför utan är bara glad att få vara med. Lillvännen.

Nu väntar en eftermiddag av fuffens, förstår ni. Ett litet äventyr som vi vet att småungarna kommer att uppskatta så. Nissen som bor här hemma, Ragnar, har halvt beordrat oss att öppna tredje adventspaketet redan nu. Tilllsammans-påhitt väntar alltså.

Jag ville mest bara kika in, säga hej och visa er vad jag hängt upp här i gammköket, för första gången. Tidigare i höstas, ramlade jag nämligen över något jag bara inte kunde låta bli att köpa. På andrahandsmarknaden, förstås. Och för en så lagom slant, sådär strax över hundralappen.

Titta här;

Vilken julebonad, va!

Ett fynd, för hela livets jular! Den här kommer att få hänga med, år ut och år in. Det är drömmen! Visst är den vacker!? Tänk vilket handarbete. På det vackraste av linne. Den sätter julkänslan på topp här i köket nu!

Önskar er alla en god, god tredje adventshelg! Jag tror minsann att vi kommer höras redan imorn igen, känner det liksom på mig!


Emmeli

Att försöka Förkapsla stunden!

Det är Lucia..

Ikväll har vi varit i kyrkan och lyssnat på ett helt fantastiskt luciafirande. Där bland årskurs tre stod vår förstfödde och i ettan, familjens StoraLillasyster. Fortfarande små, men samtidigt så stora, båda två. Sjöng så fint tillsammans med sina småvänner, stöttade av fantastiska pedagoger och alla ledda av proffsiga Musiklärarna. Wow, alltså..

För precis ett år sedan den här dagen, gjorde vi det HÄR och jag känner väl, när det varit så mycket sjukstuga nu i veckor och orken ej är på topp efter det, att det är himla skönt att ha det där gjort. Men alltså, ett ÅR har gått sedan den där dagen som jag minns så väl. Minns att det var slitit men samtidigt underbart. Åren går så fort nuförtiden? Jag minns, för cirka 15 år sedan (livet innan Livet, liksom) när jag hörde orden ”ett år, det går fort, det!” av en annan vuxen och jag bara kände ”men vaaa, ett år är ju en hel evighet”.

Efter kyrkan, tjavade vi in i hemmet. Tände liv i änglaspelet. Bullade upp med gofika, nybakta saffransbröden. Och julmust.

Lussefika med mitt favoritgäng i livet.

Stunden är god. Ville bara kapsla in den. Helst stanna tiden för ett slag.

Så spelades det memory tills ögonen nästan gick i kors. Och mamman och pappan fick feeling och jammade lite. I vanliga fall hamnar vi vid ett piano och trummorna. Men ikväll åkte stränginstrumenten fram (tack duktiga musikerna i kyrkan i kväll, för inspirationen!).. himla mysigt. Tills två utav barnen satt med hörselkåpor, en tredje hamnade vid playstationet i någon hetsig hockeymatch och Lillminsting hann sno åt sig en stråke ur mitt fiolfodral, som höll på att kosta stackars stråken livet.

Det var det. Årets lucia. Fint ju. Hoppas att du haft en fin dag!

Emmeli

Drömgårdsrapporten!

Tjohej, det där var den andra adventsveckan, det! Några glimtar kommer här!

Decemberveckan som gick, fylldes med;

En sån måndag. Där allt och lite till kärvade. Min sjuka hade tagit en ny vändning, igen. Jag kånkade en annars så nöjd lillunge på höften, nu så väldigt onöjd med en lika opepp ponny i andra handen.. muttrade över frusna vattenslangar och trytande ork. Där och då var det apdrygt, men med lite distans känns det ändå som världens lyxigaste måndag.

Tisdagen var desto mjukare i kanterna. Lång sovmorgon för den lille, som vaknade på strålande humör. Pappan bytte av och tog skolskjutsen vilket gjorde att vi verkligen kunde det ta det piano. Sticka några varv och sörpla kaffe i lugn och ro. Det satt som en smäck. Femåringen kom till mig titt som tätt och peppade med orden ”vad låångt du har kommit, mamma!”.

Barnen klådde sin mor i memory otaligt många gånger under veckan.

Ett nytt ryck gjordes med symaskinen. Svärmor var ännu en gång världssnäll, hade nu laddat upp med en hop nya nålar. Denna gång kom jag i mål också. Fyra omtag till köksgardinerna hittepå-sydda. I syn; en utav alla (till känslan) MILJARDER gånger som nålen hoppade ur. undertråden tog slut, ”någon” gasade väl hejjigt…. men alltså, det GICK ju! Har ingen resultatsbild, kanske borde fixa det, så ni får bevismaterial att Den Hopplöse Symaskinisten, har klarat av att sy! 😉

Och det HÄR hände! Våra söta småhönor började ploppa ägg, som femåringen säger. Det blev pannkaksfest med ens… ett hemägg och en hoper köpes-ägg, men barnen var ÖVERTYGADE om att ”vi KÄNNER hur gott ägget smakar, mamma!”.

Jag tog med barnen på en fräsig eftermiddagstur med mellis på byn och en redig loppistur. Kom hem med allt möjligt. Bland annat det söta lilla lilla kruset som hamnade på juliga paradhyllan i köket. 15 kronor gav jag för det. Fantastiskt!

Så blev det helg och en stund hade vi extramånga goungar i hemmet, för att i nästa stund ha ovanligt få barn hemma. Ett gäng drog till Farfars på övernattningsdygn.

Den skäggige och jag snörvlade i kapp och tog oss inte för några stora projekt men däremot några små, himla trevligt. Att äntligen ha gardin där i Badrumstvättstugefönstret.

Det blev andra advent och julskyltning på byn. Så himla trevligt!

Ljuständandet blev först till kvällen. Det skötte dom geschwint, Småbrollorna (med brandispappan precis utanför bild, så ni kan pusta ut och vara lugna!)

….

Önskeplaner för den tredje adventsveckan

-Försöka göra denna morsa kry! … och hålla övriga krya. Det cirkulerar sån viruscoctail nu. Jag själv är inne på vecka fyra nu. Men vem räknar…..Alla barnen och den skäggige har hunnit vara krassliga och blivit krya. Men för mig bara vandrar det runt. Är inte sjuk… men snörvlig, slut och vågar inte motionera pga hostan. Ändå så tacksamt, att alla övriga mår bra. Det finns kanske någon meningen med det här, tänker jag…. lugnare decembertempo har jag nämligen aldrig skådat.

-Frisklufta oss! Att vara ute och se när småungarna sparkar utför lillvägen, hjälpa dom att putta sparken uppförs för att stå och pusta medan dom susar utför, igen. Lagom och så gott, för oss alla. Det är helt otroligt härligt med all snö vi har!

-Beta av en massa jox! … ja, sånt som inte syns, som är ganska aptråkigt, men som måste göras. Admin-jox.

-Välja och välja bort! .. bland kära bestyr, menar jag. Det blir inga sju sorters kakor, särskilt inte i år när vi varit i en så otroligt seg sjukstuga senaste månaden.. särskilt haltande blir det när båda päronen också halkade dit. Men en redig stöpa med lussekransar ska vi försöka få till, då är vi redo för en hoper gofika under Lucia, Julen och Jullovsdagar. En gran också! Jamen det bara måste vi få till, vi brukar vänta till någon dag innan julafton med att klä granen… men jag vill ha in den nuuu. Frågade barnen igår vad som är viktigast pyntet för dom, ”granen!” svarade dom i kör. Alla överens. Några julklappar till ska ordnas. Sen blir allt annat en väldig bonus.

-Fira tredje advent! .. som nästan känns lite som sista advent för i år, eller hur? Bäst att verkligen hålla sig till punkten ovan… så inte dessa ljuvliga små ynka adventsdagar susar förbi alldeles för fort. Passa på, att passa av. Insupa december. Så mycket vi kan, liksom..

Önskar er alla en fin tredje adventsvecka! Så hörs vi snart, snart igen! Ta hand om er och sjåa lagom!!

Emmeli

Falsk ostkaka, med saffran och mandel!

Falsk ostkaka, med saffran och mandel!

Kära hjärtanes!

Skapades just Julens Efterrätt!?

Har länge funderat på om inte den där sista stora zucchinin från årets skörd, skulle få hamna i ett recept-experiment. En twist mellan älskade Gotlands paradefterrätt; saffranspannkakan. Och den somriga zucchinikakan jag brukar göra. Samt förstås en flirt med den klassiska ostkakan.

Jo. Så fick det bli.

En redig variant av zucchinikaka, falsk ostkaka. Med SAFFRAN i, förstås. Gjord i långpanna, förstås! Så att man kan förbereda julefterrätten, frysa in kakan och bara ta fram och värma på, till julens kalas, FÖRSTÅS!

Ljummen saffranskaka, med lyxigt mycket hackad sötmandel i. Till kakan serveras nykokt hallonsylt och vispgrädde. Hujedamig, så gott!

Vill ni ha receptet, förresten? …Det kommer här;

Falsk ostkaka, med saffran och mandel!

(Till en redig långpanna där du får ut som allra minst, 20 bitar. Halverar du receptet, kan du använda dig av en vanlig pajform istället!)

Du behöver (till en långpanna, ca 30×40 cm):

  • 2 kg zucchini (innan den runnit av)
  • 4 dl sötmandel
  • 5-8 droppar bittermandelolja (mängd beroende på hur förtjust du är i denna smak)
  • 10 ägg
  • 2,5 dl socker
  • 1,5 dl vetemjöl
  • 1-2 gram saffran (jag använde 2 gram, ÄLSKAR tydlig saffranssmak!)
  • 5 dl grädde
  • 6-8 msk keso

Gör såhär:

  1. Skala zucchinin, hacka den sedan i matberedare och låt den rinna av i durkslag. (Ibland tar jag bort kärnorna, ibland inte. gör som du vill!)
  2. Hackar mandeln (även den i matberedare, går på några sekunder då! Gott är det, med grovhackad sötmandel, tycker jag!)
  3. Blanda grädden med saffranet, rör ut saffranet.
  4. Blanda ihop samtliga ingredienser och häll i en bakplåtspappersklädd långpanna. (För att dryga ut kakan, kan du fördela smeten i både en långpanna och pajform, det räcker smeten till gott och väl och du får mycket kaka på köpet!)
  5. Grädda i cirka 50-55 minuter i 200°c. (Vår älskade ugn är från Hedenhös-tiden, så det är svårt att säga tid.. så, håll koll på din kaka, kompis!)

Känner direkt att det här kan få bli en himla trevlig jultradition; att spara en del av zucchiniskörden för denna solgula festlighet.

Går förstår helt ypperligt att handla zucchini i affären också. Hoppas att ni vill prova detta nypåhittade recept!

Emmeli

G-VMBJT57ZE4